Riktlinje Mediamätning

Transkript

1 Riktlinje Upprättad av: Ali Joudi Ansvarig: Ali Joudi Datum: Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke,

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinje för mediamätning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Mätarplacering El Värme Kyla Vatten Byggprojekt Datainsamling Mätarkvalitet Systematik för mätbenämning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Dokumentation Avvikelsehantering... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 Riktlinje 3(9) 1 Inledning Med denna riktlinje förenklas och förbättras uppföljnings- och redovisningsmöjligheterna för media (el, fjärrvärme, fjärrkyla och vatten), avser endast i samband med om-, till- och nybyggnationer av byggnader och system. Undantagsfallet ska meddelas i förväg och dokumenteras i detaljer och motiveras. Riktlinjen syftar till kostnadsbesparande i byggprojekt och förvaltning då det blir en bra nivå på mätningen, med rätt antal mätare som ger en rimlig nivå på uppföljning. Riktlinjen är uppdelat i två delar. Den första delen behandlar vad som ska mätas. Den andra delen beskriver mätning och datahantering. 2 Mätarplacering Var mätare ska placeras är uppdelat per mediasystem. Vid vissa ombyggnationer eller renoveringar kan endast ett mediasystem beröras, då ska instruktion för berört system följas. Vid större styrprojekt ska möjligheten att tillämpa denna riktlinje beaktas. Vänligen kontakta Region Gävleborgs teknikspecialist för energi. Uppdelningen mellan fastighetsenergi och verksamhetsenergi ska följa definitionen enligt Boverkets samt eventuellt Miljöbyggnad certifiering som avses användas i byggnaden. Vid ombyggnad gäller Boverket definition för ombyggnad.

4 Riktlinje 4(9) 2.1 El Elmätare per byggnad med separerad verksamhets- och fastighetsel visas i figur 1. Elsystemet bör redan i projekteringsfasen förberedas för att möjliggöra en uppdelning mellan fastighet och verksamhet. Ventilationsaggregat, pumpar, fläktar, Styr- och övervakningsutrustning mm Hissar Fastighet Yttrebelysning monterad på byggnad, avisning srännor Kylmaskiner Övrigt fastighetsel Medicinsk utrustning större än 125 A El Vårdverksamhet Verksamhet Yttrebelysning ej monterad på byggnad, motorvärmare mm Laddstolpar Övrigt verksamhetsel Egenproducerad Figur 1. Mätarstruktur el

5 Riktlinje 5(9) Fastighetsel: Genom att mäta alla större elanvändare av fastighetsel mäts den huvudsakliga delen av fastighetselen. Det som kvarstår är endast mindre förbrukare som t.ex. belysning i trappuppgångar och mindre korridorer. Det är endast en liten del av fastighetselen och den bör kunna uppskattas. Alla apparatskåp i fläktrum och undercentraler ska ha elmätare. Energi och effekt ska kommuniceras från frekvensomriktare för motordrift. Alla kylmaskiner/värmepumpar ska ha separat elmätning enligt riktlinjen VVS punkt 55. Detta för att kunna följa kylmaskinens COP (coefficient of performance). Elen till större allmänbelysningsområden som garage och långa kulvertar ska mätas där det är rimligt med avseende till antalet mätare som krävs. Andra större elförbrukare som kan räknas till fastighetsenergin ska mätas. Detta för att bland annat kunna följa upp ställda energikrav. Verksamhetsel: Elmätning för verksamhetsel ska ske per schakt, förslagsvis på utgående grupper i ställverk, där det är möjligt. Det skall beredas förutsättningar för separat mätning per våningsplan, bl.a. genom att avsätta utrymme. Förutsättningar ska finnas för såväl permanent som tillfällig mätning. Större elförbrukare med anslutningar över 125 A, som MR-kameror, viss medicinsk apparatur, storkök etc. ska ha egen separat elmätning. Detta för att bland annat kunna följa upp ställda energikrav. Belysning inom avdelning, datorer, skrivare, TV, andra apparater för verksamheten, samt kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin och andra hushållsmaskiner betraktas som verksamhetsel. Yttre belysning ej monterad på byggnadskropp, laddstolpar, motorvärmare och dylikt ska samlas i gemensam mätpunkt i så stor utsträckning som är motiverat och mätas separat. Denna el betraktas ej som fastighetsel enligt BBR. Egenproduceradel: Elproduktion såsom från solceller, vindkraft och reservkraft ska mätas.

6 Riktlinje 6(9) 2.2 Värme Det ska finnas total värmemätning per byggnad. Placering av mätare ska övervägas i anslutning av byggnader. Detta är för att exkludera kulvertförluster mellan undercentral och anslutna byggnader. Energin ska mätas så uppdelning kan ske mellan rumsuppvärmning och ventilationssystem. Dessa system bör separeras i undercentral. Energi till markvärme ska mätas separat. Stora värmeförbrukare såsom pool eller storkök, ska förses med separat mätning. Beredning av tappvarmvatten och varmvattencirkulation ska ha separat energimätning. All värmeproduktion som kommer byggnaden tillgodo skall energimätas, som t.ex. kondensorsidan på kylmaskiner, solpaneler, värmeåtervinning från värme-alstrande verksamheter (såsom serverhallar etc.) I figur 2 visas mätarstrukturen för värme. Ventilation Fastighet Radiatorer, bafflar och övrig rumsuppvärmning Tappvarmvatten Värme Varmvattencirkulation Större enskilda användare t.ex. bad, storkök Verksamhet Markvärme Figur 2. Mätarstruktur värme

7 Riktlinje 7(9) 2.3 Kyla Det ska finnas mätning av den totalt inkommande kylan per byggnad. Kyla mäts per byggnad fördelat på kyla till ventilation, komfortkyla respektive processkyla (om sådant system finns). Placering av mätare ska övervägas i anslutning av byggnader. Detta är för att exkludera kulvertförluster mellan undercentral och anslutna byggnader. Där ska varje utgående köldbärarkrets mätas. Kylan ska även mätas per schakt och det ska vara förberett för att kunna mäta per våningsplan. Kylproduktionen ska mätas per kylmaskin. Detta för att uppskatta COP på kylmaskinerna. För stora kylförbrukare ska separat kylmätning finnas. Annan kylproduktion ska även mätas, som t.ex. evaporativ-, sorptiv- och i vissa fall frikyla. I figur 3 visas mätarstrukturen för kyla. Kylbafflar Fastighet Kyla Ventilation Verksamhet Processkyla Figur 3. Mätarstruktur kyla

8 Riktlinje 8(9) 2.4 Vatten Mängden kallvatten skall mätas per byggnad. Även mängden kallvatten till varmvatten. Det ska även finnas en tempgivare på inkommande kallvatten. Separat vattenmätning på storförbrukare så som pool etc. I figur 4 visas mätarstrukturen för vatten. Totalt kallvatten Vatten kallvatten till tappvarmvattenberedning Figur 4. Mätarstruktur vatten 2.5 Byggprojekt Fjärrvärme-, el-, kyl- och vattenanvändningen som används i större ny- och tillbyggnadsbyggprojekt ska mätas separat. Vid ombyggnad i befintliga byggnader behöver inte separat mätning. Även energin till tillfälliga byggnader och bodar ska mätas separat.

9 Riktlinje 9(9) 3 Datainsamling Alla mätare ska kommunicera till överordnat SCADA system (exempelvis Citect) via lokala styrsystem. Mätvärden ska minst vara timmätta och ackumulerade energivärden. Det överordnade systemet kommunicerar sedan vidare till Regionens energistatistikprogram. Mätning av energianvändning vid byggprojekt, tillfälliga byggnader och bodar behöver ej vara uppkopplade, men ska läsas av och rapporteras minst en gång i månaden till energistatistikprogrammet. 4 Mätarkvalitet För att få rätt kvalitet på mätningarna ska mätare uppfylla SWEDACs senaste STAFS gällande vatten, värmemätning samt elmätning. För elmätare gäller Klass 2, vilket innebär 2 % mätosäkerhet. Produkten av mätosäkerheterna för elmätare, kablage och mättransformatorer ska ha en maximal mätosäkerhet på 2 %. Den procentuella mätosäkerheten ska gälla både vid full dimensionerad last och vid låga laster. 5 Dokumentation Det ska finnas en mätplan som består av principschema som visar mätarnas placering, typ (värmemängd, energi, flöde eller temperatur) och typ av möjlig övervakning (manuell eller automatisk inklusive tidsupplösning, noggrannhet) och hur mätare ska adderas för att få fram värden per byggnad. Mätarstruktur ska visualiseras med mätarbeteckning och mätarplacering för respektive VVS- och Elsystemsritning i färdigt projekt.