Teknisk styrgrupp, arbetsgrupp ENERGI, VVS, STYR

Transkript

1 sida1(5) Teknisk styrgrupp, arbetsgrupp ENERGI, VVS, STYR Syfte Uppdraget utgår från Projektplan Hus 2 där arbetsgruppen ENERGI, VVS, STYR ingår i teknisk styrgrupp. Gruppens roll är att granska och utvärdera systemhandlingen i synnerhet kapitel 5 Energi samt kapitel 6 VVS/Styr. Bakgrund Systemhandlingen granskas från upprättat förfrågningsunderlag / , Verksamhetsrapporter nr 5 dat (totalt 13 st arbetsgrupper) samt gällande LIV-standards. Medlemmar Per Widstrand, sammankallande och sakkunnig rör Jan-Erik Andersson, teknisk förvaltning Peter Hultman, teknisk förvaltning, sakkunnig VVS/Styr Bengt-Åke Karlsson, teknisk förvaltning, sakkunnig energi Christer Dahlberg, driftansvarig Lars Gustafson, sakkunnig luft Hans Garhed, sakkunnig styr Inledning Detta granskningsutlåtande är uppdelat i fyra delar: Energi, Luft, Rör och Styr. Generellt Förslag att använda borrhål i berg som energilager finns inte med i förfrågningsunderlaget från 2005 eller i ursprunglig offert. Systemhandlingen hänvisar till förändringar från förfrågningsunderlag samt rapport 4. Förändringar mot rapport 5 är inte redovisade. Systemhandlingen redovisar ingen gränsdragningslista vilket skapar svårigheter att utreda om alla funktioner finns med. Ventilation och styr har fört in flera produkter på Sunda hus. Flertalet av produkterna har helhetsbedömning B eller är godkända av Landstinget i Värmland. Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Karlstad Projektkansliet Hus / fredric.ernstson@liv.se Lasarettsgatan Telefax Mobiltelefon

2 sida2(5) 5 ENERGI Systemhandlingen redovisar att energimålet är omöjligt att uppnå med datahallen medräknad. Även utan datahallen nås inte energimålet (mål: 120 kwh/m 2 enligt AF-del och miljöplan 3.2.1). Redovisad energianvändning är 147,5 kwh/m 2 inklusive belysning och verksamhetsel. I projekteringen har stor vikt lagts vid att reducera energianvändning för värme, ventilation och kyla. Vi bedömer att det finns mer att göra på elsidan. Verksamhetselen är en stor osäkerhetsfaktor i redovisade energiberäkningar. Energilager i berg gör att behovet av köpt energi minskar. För att minska byggnadens energianvändning behöver ytterligare utredningar göras och data inhämtas på exempelvis verksamhetsel. Systemhandlingen redovisar energiförbrukning för byggnaden med och utan hänsyn tagen till datahallen. Datahallen är medräknad med en effektförbrukning el på 300 kw. Vindkraft är angiven som en utredningspunkt. Utredning av vindkraft skall läggas ned tils vidare. Frågeställningar på energi 1. Krav på köpt energi kontra förbrukad energi bör klargöras av parterna. 2. I beräkningsfallet för energiförbrukning, där man inte tar hänsyn till datahallen, bedömer vi att värmeåtervinning till ventilationen från datahallen är medtagen. Stämmer det? I så fall med hur många kwh/m 2, år? 3. Är det energimässigt optimalt att med energi från datahall förvärma uteluft eller är det ett funktionskrav på luftintag som överväger? 4. Datahallen har inte full förbrukning inledningsvis. Detta innebär ökad fjärrvärmeanvändning. Är det hänsyn taget till detta? 5. Belysningsstyrning i vårdrum behöver utredas. Vilka drifttider är räknat på respektive driftfall? 6. Finns åtgärder med som behöver göras i hus 41 för att erhålla komfortkyla enligt alternativ 1? (bilaga 1). 7. Mätningar på täthet och termografering kommer att utföras på färdig byggnad vilket gruppen tycker är bra. Hur kan mätningar/kontroll på ovanstående göras i tidigare skede för att undvika misstag? 8. Är hänsyn tagen till förvärmning av ventilationsluften från datahallen när temperaturverkningsgraden 80 % för roterande värmeväxlare respektive 65 % för batterivärmeväxlare angetts? 9. Är fläktar direktdrivna? Inbyggda frekvensomformare godtas ej. 10. Fläktar skall väljas med optimal motorstorlek men elförsörjning dimensioneras att klara framtida utökning, bevakas i detaljprojekteringen. 11. Hur är värmeåtervinning av spillvatten tänkt? 12. Arbetsgruppen ställer sig tveksamma till att det lägre energiförbrukning om VVC dras genom blandare? 13. Vad menas med: Styranläggningen för el och VVS integreras i största möjliga mån? Bilaga 1 sid 6(6). 14. Vad kommer att mätas på befintlig verksamhetsutrustning? 15. SFP på både 1,5 (Bilaga 2, gemensamma tekniska förutsättningar kap. 2.1) respektive 2,0 (Allmänt kap. 5) är angivet. Förklara vad som gäller? 16. Fönsteryta på 20 % är angivet i energiberäkningar. Slutlig yta ej beslutad.

3 sida3(5) 17. Värmeförsörjning för tappvattenberedning behöver kontinuerligt spetsas med fjärrvärme (primärvärme) pga. temperaturer. Hur stor är denna del? 18. Olika kostnader på elpris är angivna. Bilaga anger 440 kr/mwh värme respektive 810 kr/mwh el. Bilaga 3 anger 28,27 kr/mwh värme respektive 45,40 kr/mwh el. Vad gäller? 19. Är LCC-beräkningar utförda enligt LIV-standard? 20. Vad är syftet med texten definitioner enligt BRR 12 i bilaga 3? 21. Förklara vad som visas i varaktighetsdiagram värmeeffekt (bilaga 2 sid 7(7)) 22. En tidplan när LCC-beräkningar skall vara utförda efterlyses. 23. LCC på absorptionsvärmepump behöver ej utföras. 24. Klimatskalsanalysen är gjord på arkitektsskiss Har detta någon betydelse? 25. Av systemhandlingen framgår inte hur överskottsenergi från kylning av datorhall och andra kylbehov inom hus 2 kan användas inom andra byggnader inom CSK (kan bidra till mindre mängd köpt energi till dessa delar). 6.1 LUFTBEHANDLING Luftbehandlingssystemet är konstruerat för att distribuera ventilation och komfortkyla via VAVoch CAV-system (variabel och konstant luftmängd). Systemuppdelningen är ett avsteg från LIV-standard till färre aggregat, men enligt vår bedömning godtagbart ur underhålls och flexibilitets synpunkt (kostnads och utrymmesbesparande). För värmeåtervinning har roterande återvinnare varit förstahandsval där inte verksamheten krävt annat. För VAV-funktion används don, (Lindinvent) med inbyggd reglercentral, blandat med konventionell teknik. Observera att i förfrågan ställda krav, ger rumstemperatur på upp till +24 o C vintertid och +26 o C sommartid vid utetemperatur +25 o C. VAV-systemet reglerar flöde styrt av klimat, närvaro etc. individuellt för respektive rum med möjlighet till god energihushållning som följd. Lindinventdon medger unikt, noll- till max flöde med bibehållen bra flödesbild. En nackdel är att endast en tillverkare finns av denna dontyp, vad vi vet idag. Arbetsgruppen finner att föreslagen teknik (Lindinvent) är intressant och vill gå vidare med lösningen parallellt med att marknaden bevakas på nya fabrikat och innovationer. Lindinvent är också föreslaget i vårdrum där beläggningen bedöms vara hög (90 %). Det behövs ytterligare utredning för att fastställa behovet och typ av VAV i vårdrum samt i så fall funktion för ökad ventilation vid odörbelastning. SFP-talet för VAV-system är beräknat vid 80 % av dimensionerade luftflöde. Detta anses riktigt av arbetsgruppen. Luftbehandlingsaggregat dimensioneras för ett medelluftflöde av 3,5 l/s, m 2. Arbetsgruppen menar att kanaler skall dimensioneras för 3,5 l/s, m 2 och att SFP 2,0 då innehålls. Frånluftsaggregat för risklab. skall,enligt smittskyddsregler, förses med utrymme/sluss med skyddsutrustning och plats för ombyte och tvätt/dusch. Tilluftsaggregatet bör även vara i eget rum med eget luftintag. Se även ritning V

4 sida4(5) Filterklass på frånluft är angivet till F6, F7 eller högre. Det diskuterades i arbetsgruppen om klassen kan sänkas ur energisynpunkt. Frågeställningar på luftbehandling 1. Finns det något generellt alternativ till LindinVent vid luftburen kyla? 2. Alternativ till Lindinvent i vårdrum? 3. Har fläktar med likströmsmotorer diskuterats som alternativ? 4. Vad menas med Pa sluttryckfall (2.2 Kanalisationssystem tredje stycket)? 5. Hur dimensioneras kanaler i schakt för att motsvara krav på flexibilitet? 6. Reserv yta i schakt skall vara 20%. Se även rambeskrivning Vi önskar avsteg markerade för att kunna ta ställning till försämringen. 7. Vi önskar en redovisning hur reservytorna i schakt kan nyttjas för framtida installationer i syfte att kunna optimera schaktens inverkan på planlösningen (störs av kanalkorsningar förlagda i schakt!?). 8. För flexibilitet söker vi tänkt yta i fläktrum för framtida aggregat (förutom redan markerat aggregat för Hybridsal). 9. Gäller täthetsklass C både cirkulära och rektangulära kanaler? 10. Vad innebär det om täthetsklass D väljs på cirkulära kanaler? 11. Vilken omfattning är det på pulverlackerade kanaler? Finns det alternativ till detta? 12. Vad menas med fabriksisolerade ute-/avluftskanaler? Vilka fördelar uppnås? 13. Vad är syftet med jämförelsen med (för oss obekant) hus 11? 14. Vilka förändringar innebär nya R1.an (avvikelse från förfrågn.u-lag) 15. Vilka system har inte motorstyrda avluftsspjäll? 6.2 RÖRANLÄGGNING Systemhandlingen beskriver både alternativ med fjärrvärme (ritn. V ) och bergvärme (ritn. V ). Tappvarmvatten produceras i båda fallen via värmepump och primärvärme från hus 41. Redovisat system kräver ytterligare åtgärder för att klara legionella i det fall primärvärmesystemet inte levererar tillräcklig temperatur. Gäller även vid renspolning. Tappkallvattencirkulation utförs med avtappningsfunktion vid hög temperatur. Hur denna funktion ser ut saknas i handlingen. I vårdrums-wc skall spolo monteras. Detta framgår ej av systemhandlingen. Reservyta i schakt skall vara 20 %. Se även rambeskrivning Märkning/benämning av rörsystem skall ses över i bygghandlingsskedet. Systemhandlingen anger att köldbärartemperatur varierar mellan +6 C och +10 C, det är +11 o C kontinuerligt från hus 41. Sprinkling av datahallen framgår ej av systemhandlingen. Omfattning av gassystem är större än i förfrågningsunderlaget. Hantering av gaser som ej omfattas av centralgassystem är ej angivet i systemhandling.

5 sida5(5) Frågeställningar på röranläggning(svar med kursiv text) 1. Dimensionerade utetemperatur är -12 C. Hur kommer man fram till det? 2. Finns problem med bjälklagshöjd 4 200? Inga problem enligt Leif Aspling Är brandposter anslutna legionellasäkert? Anslutna med återsugningsskydd till kallvattenledning enligt LA Ansluts nödkyla med separat avlopp till dagvatten i mark? Ja (LA ) 5. Sker reservgasmatning enligt gasstandard, dvs. gasnisch och tryckövervakare? Ja (LA ) 6. Kompressorer för instrumentluft, L2 är dimensionerat för 50 % behov vardera. Varför? 7. Vad är syftet med jämförelsen av hus 11? 6.3 STYR- OCH ÖVERVAKNING Systemhandling styr är mycket detaljerat beskrivet med driftkort etc. Kommentarer på styr finns även delvis upptaget under 6.1 Luftbehandlings och 6.2 Röranläggning. Frågeställningar - Driften vill ha en temperaturgivare efter värmeåtervinning på tilluften. - Skall övervakning av HWC kopplas till DUC? - Styrningen av tappvarmvattenberedning ur legionellasynpunkt är oklar. - Nödkyla enligt driftkort 02-55:01 är ej redovisat på rör. Är funktionen samordnad? - Energimätning är ej samordnad mellan facken. (El-styr). - Är samtliga DUCar redovisade i systemhandlingen med i styr? Se punkt 3.3 i systemhandling. Anteckningarna förda av Per Widstrand