TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3)"

Transkript

1 nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) Anne Flodén, SU (redaktör) Lars Wennberg, KS Kerstin Karud, UMAS Sjunkande donationstal för andra året i rad Organdonation är ett tema som ständigt måste vara på våra agendor. Vi kommer aldrig att ha klarat av den frågan. År 2010 hade vi totalt 118 avlidna donatorer i Sverige, 2009 var antalet 128. Detta kontrasterar skarpt mot den positiva utvecklingen vi såg under de fem föregående åren med 152 givare Göran Dellgren diskuterade i sin ledare i Nya Transplantationsnytt nr 3/2010, om vi ser ett trendbrott eller om det är en del av en naturlig variation ja, oavsett tror jag att vi måste arbeta för ännu kraftfullare insatser inom donationsområdet. Även när Sverige hade 152 donatorer 2008 var våra donationstal i ett internationellt perspektiv blygsamma. Det finns sannolikt inte en enda förklaring till de låga donationstalen och det finns inte heller en enda åtgärd som kommer att lösa problemet. Översiktligt kan man säga att donationsverksamheten i ett land är beroende av: A) en positivt inställd befolkning B) en god organisation i sjukvården och C) ett relevant regelverk Alla dessa faktorer är nära förknippade. Regelverket ska ju spegla den informerade befolkningens uppfattning och är befolkningen inte positiv, ja då blir det inte ett regelverk som främjar donation. Ett donationsfrämjande och klart regelverk är också ett viktigt stöd för sjukvårdens personal när man organiserar och genomför det praktiska donationsarbetet. En god organisation i sjukvården med trygg och väl utbildad personal som genomför samtal med de närstående är också en förutsättning för att uppnå höga donationstal, särskilt eftersom vi vet att högst 50 % av befolkningen gjort sin vilja känd. Därmed avgörs donationsfrågan ofta av om de närstående väljer att använda sin vetorätt eller inte. Hur ser det då ut i Sverige? Ja, befolkningen är positiv men den senaste riktade informationskampanjen livsviktigt upphörde Dessutom har det utbildningspaket för gymnasieskolan som utvecklades av Livet som Gåva Ett ämne om livet till del föråldrats. Det finns reviderade informationsblad att ladda ner från Livet som Gåvas hemsida, men filmen är omodern och det aktiva arbetet för att göra programmet känt har också upphört på grund av resursbrist. en rörande vävnad och en rörande blod. På så sätt skulle också insatser för att främja donation i lämpliga fall kunna samordnas inom sjukvården. Jag tror att en sådan organisation där donation integreras i den vanliga linjen från SKL till landstingsdirektörer, sjukhusdirektörer och vidare ner på golvet, och också följs upp via den vanliga linjen, skulle främja donationsarbetet i vårt land. Slutligen har vi regelverket. Den 24 januari gav Socialstyrelsen ut ytterligare ett förtydligande brev i donationsfrågan. Vi har anledning att särskilt uppmärksamma det femte stycket: När det under pågående respiratorbehandling finns en misstanke om utveckling av total hjärninfarkt kan vård och behandling av vitala funktioner upprätthållas och fortgå fram till dess att diagnostiken, enligt läkares bedömning, har varit möjlig att genomföra. Vården under denna period bedrivs för att man ska få en rimlig grund för prognoser och ställningstagande till hur fortsatt vård ska bedrivas, eller för att säkert kunna konstatera att patienten utvecklat total hjärninfarkt. Det här är ett lovvärt försök att tydliggöra att det finns utrymme för vård som möjliggör organdonation hos patienter som redan vårdas i respirator på våra intensivvårdsavdelningar. Samtidigt är ju tillkomsten av dessa lösa brev i stället för revision av föreskriften ett tecken på att vår nuvarande lagstiftning inte är anpassad till situationen i dagens sjukvård. Förhoppningsvis kan detta brev, som nu benämns Vinterbrevet (jfr det tidigare Sommarbrevet i juli 2007) tjäna som en brygga som främjar Transplant Nursing 20th Annual ITNS Symposium and General Assembly International Transplant Nurses Society September 15-17, 2011 Elite Park Avenue Hotel Göteborg, Sweden forts sid2 Sjukvårdens organisation har gradvis stärkts med donationsansvarig läkare och donationsansvariga sköterskor vars uppdrag nu är definierade och där en allt större andel också får avsatt tid. Dock förefaller det fortfarande som att donation av vissa ses som något extra i stället för som en naturlig del i sjukvården. För närvarande pågår en utredning, tillsatt av SKL, angående donationsarbetet inom sjukvårdssystemet. Idag går donationsarbetet i viss mån vid sidan av den vanliga linjeorganisationen. Här föreslås vårdgivarna SKL ha en donationsorganisation med tre arbetsgrupper, en rörande organ,

2 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya DMA i TTS en i teamet för ett globalt uppdrag Transplantation Society (TTS) - världsföreningen för transplantation - har ett globalt uppdrag. En av de viktigaste delarna är att verka för att all transplantationsverksamhet baseras på en etisk värdegrund. Det innebär en kamp mot transplantationsturism och försäljning av organ, kriminell organdonation och transplantation. Våren 2008 samlades ett stort antal transplantationsläkare på en konferens i Istanbul på initiativ från TTS. Man formulerade ett dokument som fick benämningen Declaration of Istanbul. Detta har nu signerats av mer är 100 föreningar och organisationer jorden runt - det har blivit en stöttepelare i etiken kring transplantation. Du kan finna mer information om detta på Declaration of Istanbul Custodian Group (DICG) egen hemsida (www.declarationofistanbul.org). TTS har ett nära samarbete med WHO (världshälsoorganisationen). I maj 2010 samlades hälsoministrar från hela världen (World Health Assembly) och skrev WHO Guiding Principles on Organ Donation and Transplantation. Detta dokument (se tts.org) representerar de statliga myndigheternas svar på DICG och visar att statliga myndigheter och professionen har ett gemensamt ansvar - för att varje land ska bli självförsörjande inom organdonation och transplantation. Först då försvinner marknaden för kriminella aktiviteter. Det finns idag ännu många länder, såsom i sydöstra Europa och Mellanöstern, där organdonation och transplantation ännu inte kan täcka de nationella behoven. Patienter med ekonomiska resurser reser då utomlands och kan köpa sig en transplantation i något annat land där man tillåter eller inte kan förhindra att levande, fattiga donatorer utnyttjas. S v e n s k t e n g a g e m a n g Redaktionen för Nya Transplantationsnytt Ekberg och Dr. Annette Lennerling till era få följa ert arbete på den internationella uteslutande åt att resa jorden runt och arbeta med statliga myndigheter och med professionen för att förbjuda försäljning av organ och motarbeta transplantationsturismen. Ofta har han haft Dr. Jeremy Chapman, TTS förre president, vid sin sida. Men det gäller inte bara att förbjuda den oetiska och kriminella organdonationen - det gäller också att ersätta den, att utveckla system och rutiner för organdonation från avlidna donatorer. Detta är idag TTS aktuella fokus. Sedan årsskiftet är jag ny DMA för TTS. Jag ersätter Francis Delmonico på den posten, men han är i hög grad kvar - eftersom han nu är president-elect. Vi arbetar därför tillsammans och i teamet är Jeremy Chapman och TTS president Gerhard Opelz viktiga medlemmar. I oktober var jag på ett möte i Bangkok med deltagare från myndigheter och alla delar av den thailändska professionen. Vi diskuterade i detalj problemen bakom Thailands låga donationsfrekvens på 1 donator PMP (jämför Sveriges c:a 14). Det var nyttiga erfarenheter; för närvarande jobbar vi på ett liknande projekt med hela sydöstra Europa. I slutet av maj kommer vi att ha en två dagars konferens i Makedonien med deltagande av 5-mannagrupper från alla 12 länderna på Balkan. I grupperna ska finnas representanter både från myndigheter och professionen. Varje grupp ska redovisa sitt eget lands framgångar men framförallt sina problem inom organdonation och transplantation. Strategier för fortsatt utveckling ska diskuteras i detalj. En fakultet från TTS, ESOT, ETCO, ONT, ISODP, och WHO kommer att leda diskussionerna. Dr. Francis Delmonico har under de senaste 4 åren varit Director of Medical Affairs (DMA) för TTS. Han har ägnat sig nästan forts f. sid1 donationsarbetet till dess att en, i min mening, nödvändig översyn av det svenska regelverket kommer till stånd. Frågan om donationsmöjliggörande behandling är en viktig orsak till att vi behöver denna översyn. Det finns också andra, nytillkomna faktorer inom donationsområdet, exempelvis användning av anonyma, altruistiska levande givare, ett eventuellt införande av Donation after Cardiac Death, DCD, i Sverige, samt ökande problem internationellt med organhandel och transplantationsturism. Det har anförts att transplantationslagen är relativt ny och att det är för tidigt för en översyn. Det verkar dock rimligt att man gör en översyn när behov föreligger och bl.a. utreds ju för närvarande den betydligt nyare lagen om biobanker. Daniel Brattgård har initierat en diskussion om det nuvarande regelverket kring donation i Statens Medicinetiska Råd. Förhoppningsvis bidrar detta till att frågan om en översyn av regelverket kommer att aktualiseras ytterligare. Vi arbetar också med planer på liknande konferenser i Latinamerika och i Asien. I den senare planläggningen deltar professionen från Japan, Korea, Taiwan, Vietnam och Thailand. Låt mig få återkomma med fler rapporter så småningom. Vill du veta mer om bakgrunden till TTS globala engagemang föreslår jag att du ser och hör Jeremy Chapmans Presidential Address från TTS kongress i Vancouver. Den finns på hemsidan (första sidan). Är du medlem hittar du där också mer än 700 timmars föreläsningar från världsauktoriteter inklusive hela Vancouver-kongressens alla föredrag. Kontakta Bengt Von-Zurmühlen på Svensk Transplantationsförening om du vill gå med i TTS. Det lönar sig ekonomiskt; för 40 USD i medlemsavgift sparar du minst USD på inträdet till nästa TTS kongress i Berlin Men framförallt kan du stödja TTS globala uppdrag. Henrik Ekberg Professor, SUS Malmö DMA, TTS Annika Tibell, verksamhetschef, Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. 2

3 p å I n t e r n a t i o n e l l n i v å vill gratulera och lyckönska Prof. Henrik nya uppdrag. Det ska bli spännande att arenan. Europeiskt projekt om organdonation I april 2010 startades ett tvåårigt EU-finansierat forskningsprojekt om levande organdonation i Europa. Målen med projektet är att öka tillgången på organ för transplantation i Europa och att göra transplantationssystemen mer tillgängliga och effektiva. Vidare ska projektet leda till en förbättrad kvalitet och säkerhet för donatorer samt verka för att förhindra organ trafficking och transplant tourism. Forskningsprojektet har beviljats 1.1 miljoner Euro av EU. European living organ donation (EULOD) är ett EU-finansierat europeiskt forskningsprojekt inom sjunde ramprogrammet/hälsa. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet är en av tolv organisationer som deltar i forskningsprojektet. Ansvarig för forskningsprojektet är medicine doktor och patientkoordinator Annette Lennerling och projektassistent är transplantationskoordinator Charlotte Lovén. Hela forskningsprojektet har totalt beviljats 1.1 miljoner Euro varav Euro har gått till Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Transplantation är en etablerad behandlingsmetod för patienter med olika livshotande sjukdomar. Bristen på organ för transplantation är stor i hela världen och efterfrågan överstiger tillgången. Väntetiden för de personer som behöver transplanteras är i de flesta fall lång och många hinner dö under väntan på ett nytt organ. Organbristen har lett till man på olika sätt har försökt finna nya möjligheter och tekniker för att öka andelen tillgängliga organ för transplantation. Att använda levande donatorer för att få tillgång till fler organ är vanligaste metoden - något som dock är kontroversiellt i många länder. För det mesta ingår den levande donatorn i närmaste familjen till den som är i behov av att transplanteras, men det kan också vara släktingar på längre håll, vänner, arbetskamrater eller helt anonyma givare. Idag finns det inom Europa stora olikheter när det gäller lagar, etiska värderingar, skyddssystem och dataregister för levande donation. Forskningsprojektet som startade i april 2010 innehåller fem så kallade Work Package (WP) där varje WP har en huvudansvarig forskare samt en assistent anställd. Work Package 2 och WP3 som båda är mer omfattande, har två huvudansvariga forskare och flera assistenter. Göteborgs Universitet och Annette Lennerling ingår i WP2 ansvarar för den delen av forskningsprojektet tillsammans med etiker och professor Assya Pascalev från Sofia i Bulgarien. 3 Syftet med WP2 är: 1) att inventera living-donor verksamheten i hela Europa både vad det gäller i vilken utsträckning levande donatorer används för transplantationsändamål och vilka relationer mellan givare och mottagare som accepteras 2) att utforska vilka hinder som finns för att använda levande donatorer 3) att befrämja levande donation som ett sätt att öka tillgången på organ för transplantationsändamål samt ta fram riktlinjer som kan förbättra kvaliteten och säkerheten vid levande organdonation i Europa Målet med WP2 som helhet är att öka andelen levande donatorer i Europa samtidigt som skyddet, tryggheten och säkerheten för den levande donatorn ska sättas i främsta rummet. Forskningsprojektet EULOD genomförs i samarbete mellan följande länder och organisationer: Nederländerna: Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam (koordinator) Organisationerna The European Society for Organ Transplantation (ESOT) och Ethical Legal, Psychosocial Aspects in Transplantation (ELPAT) Sverige: Göteborgs Universitet Tyskland: Westfaelische Wilhelms-Universitaet Muenster Belgien: Katholieke Universiteit Leuven Bulgarien: Bulgarian Center for Bioethics Ungern: Kozep-Europai Egyetem Moldavien: Fundatia Renala Estland: Sihtasutus Tartu Eulikooli Klinikum Rumänien: Societatea Academica de Cercetare a Religiilor si Ideologiilor Polen: Polish Transplant Coordinating Center Poltransplant Ansvarig för forskningsprojektet är medicine doktor och patientkoordinator Annette Lennerling EU:s sjunde ramprogram för forskning EU är en stor finansiär av europeiskt samarbete inom forskning och utveckling. Det största EU-programmet är det sjunde ramprogrammet - FP7 - som pågår FP7 ger stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden - och syftet är att göra EU till eller bibehålla EU som världsledare inom dessa områden.

4 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya DCD NHBD ytterligare en möjlighet att få donera organ? Transplantationskirurgin utvecklas kontinuerligt och möjliggör att allt fler svårt sjuka personer kan få hjälp till ett bättre liv eller överlevnad med hjälp av en transplantation. För att kunna hjälpa dessa medmänniskor behövs då också organ som kan transplanteras. De flesta organ som transplanteras idag doneras av personer som avlidit pga. en primär hjärnskada. Då omhändertagande av patienter med en primär hjärnskada också har förbättrats och fler av dem överlever ses en trend i hela Europa med minskande antal donatorer från denna grupp av donatorer. Personer som avlidit pga. en primär hjärnskada och blir donatorer benämns i litteraturen som DBD (deceased eller donation after brain death) medan donatorer som avlider till följd av upphävd cirkulation till hjärnan benämns DCD (deceased eller donation after cardiac death). DCD är i mitt tycke en olämplig benämning då det hos allmänheten kan uppfattas som att vi har två olika dödsbegrepp när det i båda fallen handlar om ett dödsbegrepp, nämligen att hjärnan slutar fungera. Därför tycker jag NHBD (non heart beating donor) är ett bättre uttryck för denna grupp av donatorer. Donatorer som avlidit till följd av ett cirkulationsstillestånd delas in i fyra grupper enligt följande klassificering (Maastricht): 1. Cirkulationsstillestånd utan återupplivning 2. Cirkulationsstillestånd med misslyckad återupplivning 3. Cirkulationsstillestånd efter avslutad respiratorbehandling 4. Cirkulationsstillestånd i väntan på donationsoperation För att hjälpa fler sjuka patienter med en transplantation har det sedan lång tid transplanterats njurar från levande donatorer. De senaste åren har också en del av levern donerats av en levande donator och transplanterats in på en mottagare med goda resultat. Arbetet med att förbättra omhändertagandet av organ från levande donatorer fortgår hela tiden för att hjälpa patienter som behöver transplanteras. Sedan en tid har det internationellt också tillvaratagits organ för transplantation från en annan grupp donatorer. Dessa donatorer har avlidit till följd av ett cirkulationsstillestånd, vilket ger upphov till en syrebrist i hjärnan som då slutar fungera efter en stund och personen avlider. Denna typ av donation används internationellt och även i Europa. Ungefär en tredjedel av Europas länder använder organ från avlidna på detta sätt, ungefär en tredjedel håller på att starta upp (bl.a. Norge) och en tredjedel har inte eller kommer inte att starta upp program för detta. Innan principen för dessa program diskuteras kan en liten tillbakablick på organdonation vara intressant. Sverige har sedan den 1 januari 1988 ett hjärnrelaterat dödskriterium. Innan denna lag (SFS 1987:269) trädde i kraft hade vi inget lagstadgat dödsbegrepp utan det som var praxis var då ett hjärtrelaterat dödskriterium, dvs. personen förklarades död då hjärtat slutat slå. Den nya lagen föranleddes bl.a. av att man med hjärnrelaterat dödsbegrepp lättare skulle identifiera organdonatorer och omhänderta organ för transplantation. Det förekom dock organdonation i Sverige innan 1988 och det möjliggjordes genom en medicinalförfattning från 1973 där det fastslogs att det var tillåtet att stänga av en respirator, om vissa kriterier var uppfyllda, för att invänta ett cirkulationsstillestånd. Då detta inträffade förklarades personen avliden och en donationsoperation kunde påbörjas om detta tillåtits. I praktiken gick det till på så sätt att anhöriga tillfrågades om donation innan respiratorn stängdes av och om det tilläts kördes patienten in på operationsavdelningen och operationen förbereddes. Då förberedelserna var klara stängdes respiratorn av och man väntade tills pulsen inte längre kunde palperas och då påbörjades uttagsoperationen. Den 1 januari 1988 upphörde detta förfarande då det nya dödsbegreppet möjliggjorde donation från av liden med bibehållen cirkulation. De avlidna kunde då istället föras in till operationsavdelningen med bibehållen cirkulation vid donationsoperationens start och under hela uttagsoperationen. Grupp 1 utgörs av avlidna som förs in till sjukhuset utan att återupplivning gjorts eller avslutats på platsen innan transport till sjukhuset. Grupp 2 utgörs av avlidna där återupplivning misslyckats och avslutats på sjukhuset. Grupp 3 utgörs av personer där beslut fattats att avsluta behandling pga. sjukdomens prognos. Innan respiratorn stängs av undersöks möjligheten till donation. I de fall det finns möjlighet till donation görs förberedelser för donation innan respiratorn stängs av. Grupp 4 utgörs av avlidna med bibehållen som redan dödförklarats och där beslut om donation fattats men där ett cirkulationsstillestånd inträffar innan donationsoperationen påbörjas. I grupperna 1 och 2 är situation okontrollerad och svår att planera medan det i grupperna 3 och 4 är en kontrollerad situation där ingreppet kan planeras. En avgörande fråga är när en person dödförklaras efter att en återupplivning avslutas eller efter att cirkulationen upphört efter en respiratoravstängning. Därför har ett begrepp no touch införts. Med detta menas den period, där kroppen inte får röras eller påverkas, under vilken det skall kontrolleras att hjärtat inte startar igen spontant. Längden på denna period varierar mellan olika länder från 2 20 minuter. Ett cirkulationsstillestånd på minuter hos en oskadad hjärna bedöms vara den tid efter vilken hjärnan totalt och oåterkalleligt har slutat fungera. Efter denna no touch-period startas donationsoperationen. För Sveriges del har inte denna typ av donation tillämpats efter att de hjärnrelaterade dödskriterierna infördes 1988 men frågan har börjat diskuteras vid ett möte på Svenska Läkarsällskapet 2010 och ett nytt möte planeras under Innan denna typ av donationer börjar tillämpas, behövs en diskussion om etiska och juridiska frågor för professionen. Dessutom behövs en information till allmänheten om vad frågan innebär och att det inte är en återgång till tidigare dödsbegrepp. Bengt-Åke Henriksson Regional DAL i VGR 4

5 Endobronkiella ventiler efter enkellungtransplantation Lungtransplantation (LuTx) är numera en accepterad behandling för lungsjukdomar i slutstadiet, och sedan starten för mer än 20 år sedan har över patienter opererats i världen. Årligen opereras cirka patienter i Sverige varav ungefär 2/3 transplanteras på Transplantationscentrum i Göteborg. Numera försöker man i möjligaste mån byta båda lungorna då det har visat sig ge bäst långtidsresultat. Hos ungefär en tredjedel av patienterna kan man dock bara byta ena lungan, sk enkellungtransplantation. Den vanligaste diagnosen som leder till LuTx är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) där lungorna är uppblåsta av förstörda lungblåsor alveoler. Förutom andfåddhet är syrebrist ett vanligt symtom vid avancerad KOL. De patienter med KOL som genomgår LuTx är ofta äldre och har ofta andra faktorer som gör att man vanligen gör en enkellungtransplantation. Det har med tiden visat sig att ett fåtal patienter med KOL som genomgått enkellungtransplantation får problem med sin gamla kvarvarande lunga. Efter några år med bra lungfunktion och livskvalitet så ökar uppblåstheten och emfysemet i den gamla lungan successivt. Detta leder till en kompression av den transplanterade lungan och därigenom tilltagande andfåddhet och en allt sämre lungfunktion (Fig. 1 a och b). Fig 1 a LuTx hö lunga (vä i bild) Gammal uppblåst lunga hö i bild Fig 1 b Datortomografi av bröstkorg Gammal uppblåst lunga hö i bild Förr var enda möjliga åtgärden att försöka operera bort delar eller hela den gamla lungan för att minska på trycket i bröstkorgen. I värsta fall fick man göra en ny enkellungtransplantation. Nu finns det en möjlighet att via ventiler i luftvägarna kunna minska de uppblåsta delarnas volym och därigenom normalisera den gamla lungans storlek. Ventilerna fungerar som sk. backventiler, dvs. de släpper genom luft på utandningen, men inte på inandningen. Även slem och sekret som finns normalt i bronkerna kan passera. Därigenom töms lungdelarna och alveolerna nedströms ventilen på luft och kollapsar. Ventilerna sätts på plats genom ett böjligt instrument, ett sk. bronkoskop, och det är en relativt enkel operation utan större risker för patienten. Dessutom kan ventilerna tas bort om några problem skulle uppstå. Vi har utfört ingreppet på fyra av våra LuTx patienter (i ett fall i samarbete med Lund) som utvecklade allvarliga problem med uppblåsthet av den nativa lungan. Samtliga har haft stor nytta av behandlingen, och i tre fall har långtidssjukskrivning kunnat avbrytas då de återgått i arbete. Deras problem med tryckkänsla, uppblåsthet och andfåddhet har i princip försvunnit, men i två av fallen krävdes att man stängde i princip av hela den gamla lungans bronker med ventiler för att få bra effekt. Hos de andra två har det (hittills) räckt med avstängning av halva lungan. 5 Fig 2 a efter ventiler i gammal lunga LuTx hö lunga (vä i bild) Gammal uppblåst lunga hö i bild Fig. 3 Teckning av ventil i bronk (Spiration, Olympus) Fig 2 b efter ventiler Datortomografi av bröstkorg Gammal uppblåst lunga hö i bild Ventilens storlek (Spiration, Olympus) Man utvecklade ursprungligen ventilerna för att försöka behandla KOL-patienter med dessa i lungvolymsminskande syfte, men resultaten av dessa försök är tyvärr inte så lovande hittills Däremot verkar ventilbehandling ha en framtid som behandling vid kroniskt luftläckage efter bronkoperationer eller vid sk. pneumothorax där läckaget kan fås att upphöra. Ventilbehandling på lungtransplanterade har tidigare bara rapporterats från Tyskland, och är en helt ny behandlingsprincip på denna patientgrupp. Det verkar därför kunna vara en användbar strategi på de fall som utvecklar problem med uppblåsthet av den gamla lungan. Gerdt Riise, ÖL Transplantationscentrum Göteborg Nyinrättad forskningsfond för barn och ungdomar med tarmsviktsproblematik Allt fler barn och ungdomar vårdas och behandlas för sviktande tarmfunktion. Denna tarmsvikt kan vara orsakad av ett antal olika medicinska och kirurgiska sjukdomar, som alla har det gemensamt att individen inte har tillräcklig tarmkapacitet för att kunna klara av sitt näringsupptag via tarmen med konsekvens för tillväxt och utveckling. Vården är oftast mycket långvarig och krävande för det drabbade barnet och dess familj. På senare år har det skett betydande framsteg avseende medicinsk och kirurgisk behandling, där även tarmtransplantation ingår. Behovet av fortsatt kunskapsutveckling inom området är dock mycket stort. I syfte att främja forskning och utveckling inom ämnesområdet tarmsvikt hos barn och ungdomar har nu inrättats en fond för detta ändamål. Fonden administreras av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus forskningsfond, Avdelningen för Pediatrik vid Göteborgs Universitet. Medlen förvaltas av Nordea Bank AB, Private Banking, Stiftelseadministration, GB 47, Göteborg. Donationer till fonden insätts på Nordea bankkonto och märks med Tarmsviktsfonden. Sektorsöverläkare Helena Borg, Barnkirurgiska kliniken Sektorsöverläkare Robert Saalman, Barnmedicinska kliniken Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

6 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya På alla sjukhus i Sverige ska det idag enl. SOSFS 2005:11 finnas tillgång till donationsansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Hur detta arbete organiseras är upp till det egna sjukhuset att lösa. Jönköping är ett exempel på ett sjukhus som har en väl utvecklad organisation för donationsarbete, och nedan beskriver de själva hur det ser ut hos dem Att arbeta som donationsansvarig sjuksköterska och läkare i Jönköping På Intensivvårdsavdelningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping bildades 2006 en grupp bestående av tre sjuksköterskor och en läkare med ansvar för organdonation. Under årens lopp har några medlemmar bytts ut och några tillkommit. Idag består gruppen av tre sjuksköterskor och två läkare. Länssjukhuset Ryhov är ett modernt länssjukhus med drygt 450 vårdplatser. Här bedrivs planerad och akut specialistvård dygnet runt, årets alla dagar. Intensivvårdsavdelningen består av sju vårdplatser och har mellan ingen till tre- fyra organdonatorer per år. På grund av att det är så få organdonatorer medför det att det är omöjligt för all personal på intensivvårdsavdelningen att vara uppdaterad i rutiner och författningar som rör organdonation. Att få rutin och känna sig bekväm i samtyckessamtalen med närstående är svårt när det händer så sällan. För att överbrygga detta bildades donationsgruppen. Donationsansvarig sjuksköterska och läkare kontaktas därför alltid då det finns en patient på avdelningen som kan bli en organdonator. Dessa kallas in som extra resurs vid dessa tillfällen. Samtalen med donatorns närstående är ofta något som tar mycket tid, och som vi på detta sätt har möjlighet att ge. Som donationsansvarig sjuksköterska eller läkare har vi tänkt igenom hur samtalet med anhöriga kan gå till och bearbetat våra egna känslor, vi har formulerat frågeställningarna och har förmåga att kommunicera dessa med de närstående. Vi ser också till att vi håller oss uppdaterade vad gäller den medicinska vården av donatorn liksom de lagar och författningar som styr verksamheten. På så sätt kan vi vara ett stöd för våra arbetskamrater i vården av donatorn. Alla nya sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen inbjuds till att få information och undervisning om organdonation av donationsansvarig sjuksköterska. Vid dessa tillfällen har vi också informerat hur vi arbetar i donationsgruppen och våra lokala rutiner. Nya läkarkollegor får denna information via mail. Dessutom försöker vi att med ojämna mellanrum informera våra arbetskamrater på kliniken om vad som är på gång inom området. Att emellanåt träffa transplantationskoordinatorer och andra donationsansvariga i samband med utbildningar, regionmöten eller DAS/DAL-möten ser vi som mycket viktigt. Det gör att vi håller oss uppdaterade och kan utbyta erfarenheter. Vi försöker se till att någon av oss får möjlighet att delta i dessa aktiviteter. Dessutom planerar vi att gå de utbildningar som Donationsrådet kräver för att vi ska bli certifierade som donationsansvariga sjuksköterskor och läkare. Genom att vi registrerar samtliga avlidna på intensivvårdsavdelningen i SIR s register har vi kontroll på att vi 6 inte missar någon möjlig organdonator. Under året som gått har vi inte haft någon patient som avlidit på så sätt att organdonation var möjlig. Trenden i landet är att antalet donatorer minskar. Varför det är så, och hur vi på vår avdelning och vårt sjukhus kan optimera identifieringen av organdonatorer är något vi diskuterar och funderar kring. Vi har uppmärksammat att det finns ett behov av hornhinnor för transplantation. Under hösten 2010 har vi fått möjlighet att starta verksamhet för att omhänderta hornhinnor från avlidna patienter vid Länssjukhuset Ryhov. Denna verksamhet sker i samarbete med hornhinnebanken i Göteborg. I processen för att omhänderta hornhinnor behöver vi hjälp från flera andra instanser som till exempel personal på bårhus och patologavdelning, sekreterare på olika kliniker med flera. Att skapa goda kontakter och relationer till dessa har varit viktigt och underlättar nu vårt fortsatta arbete. Vår klinik ersätts motsvarande en 25 % sjukskötersketjänst av de medel som landstingen erhållit från vävnadsdirektivet för arbetet med hornhinnedonation. En donationsansvarig sjuksköterska finns i tjänst två dagar i veckan för att utreda och koordinera donation av hornhinnor. Utredningen består i att finna ut den avlidnes medicinska lämplighet och att inhämta samtycke till donation. Den medicinska lämpligheten utreds genom journalgranskning och kontakt med patientansvarig läkare/sjuksköterska. Samtycket inhämtas genom kontroll i Donationsregistret och genom kontakt med den avlidnes närstående via telefon. Beslut om hornhinnedonation fattas av donationsansvarig läkare. Vävnaden omhändertas sedan av personal från Hornhinnebanken i Göteborg. Det har givetvis tagit mycket tid och kraft att få igång verksamheten med hornhinnedonation. Vi tror ändå att det på sikt kommer att gynna även arbetet med organdonation eftersom vi får erfarenhet av att utreda samtycke och ett vardagligt arbete med donationsfrågor. Donationsgruppen, Länssjukhuset Ryhov, genom Catarina Tingsvik och Siv Andersson mailkontakt: Donationsveckan ett begrepp Donationsveckan hölls för första gången förra året och är ett rikstäckande evenemang vid alla sjukhus i Sverige för att upplysa om organdonation i allmänhet och i synnerhet. Donationsveckan genomförs samarbete med Socialstyrelsen, Donationsrådet samt patientföreningen Livet som gåva. Aktiviteterna vid de olika sjukhusen varierade men innehöll utdelning av donationskort och informationsmateriel, möjlighet att anmäla sig till Donationsregistret samt föreläsningar av personal, donatorsfamiljer samt transplanterade. Efter veckan ökade såväl antalet donatorer i landet som anmälningar till Donationsregistret och vid sökning på Google på Donationsveckan får man nu över 9000 träffar. Donationsveckan blivit ett begrepp som nu är permanentat. Donationsveckan och donationsfrågorna fick också ett stort media utrymme i såväl reportageform samt på ledarplatser och i debattartiklar. Även i år kommer Donationsveckan att läggas i anslutning till den Europeiska donationsdagen under vecka 42 (17-23 oktober). Lars Bäckman

7 FIOL - fördjupningsutbildningen à la TPM För att kunna erbjuda transplantation till svårt sjuka patienter måste man ha en välfungerande organisation för organdonation. Den spanska organdonationsmodellen räknas som ett av världens mest framgångsrika arbetssätt. När vi fick möjlighet att delta i den spanska utbildningen Transplant Procurement Management (TPM) - Advanced International Training Course on Transplant Coordination, kunde vi på närmare håll studera denna framgångssaga. TPM bedrevs som en veckas intensiv internatutbildning någonstans utanför Barcelona med 100%-ig närvaroplikt, späckat med inlärningsaktiviteter som hölls ihop av en gigantisk kursledning. Ena dagen var inte den andra lik, vare sig i aktiviteter eller i grupptillhörighet vilket gjorde att lärandet skedde i olika konstellationer under veckan. När vi gått TPM väcktes tankarna om att arrangera en utbildning á la TPM på hemmaplan. Att bygga upp en utbildning från grunden krävde ett gediget förberedelsearbete och i mars 2006 kunde den första Fördjupningsutbildningen i organdonation för läkare (FIOL) genomföras i Södra sjukvårdsregionen. Kurskonceptet togs fram av Nils Ståhl, Peter Desatnik, Ulrika Peetz Hansson, Kerstin Karud, Marie Omnell Persson och undertecknade. Sedan 2006 har fyra utbildningar arrangerats varav den senaste i samarbete med Donationsrådet, då den också öppnats upp för deltagare från hela Sverige. bilder: Ulrika Peetz-Hansson Målet med FIOL är att deltagarna ska få en fördjupad kunskap i de viktigaste momenten i donations- och transplantationsprocessen. Syftet blir därmed att stärka intensivvårdens roll och ansvar vid organdonationsprocessen samt att ge deltagarna stöd och inspiration att driva utvecklingen avseende att skapa en öppen och positiv attityd till organdonationsarbetet på det egna sjukhuset. Målgruppen för utbildningen är donationsansvariga läkare (DAL), som bör ha gått grundutbildningen i donationsfrågor och European Donor Hospital Education Programme (EDHEP). bild: Ulrika Peetz-Hansson FIOL-utbildningen genomförs i internatform med två övernattningar på Pensionat Enehall i Båstad med 16 deltagare per kurs. Undervisningen sker liksom vid TPM-kursen genom interaktiva övningar, fallbeskrivningar, gruppdiskussioner, rollspel och föreläsningar. Meningen är att genom varierande inlärningsmetoder uppnå en hög inlärningseffekt med aktiva deltagare. Externa föreläsare bjuds in till kursen men de flesta föreläsarna finns representerade inom kursledningen bestående av anestesiläkare, neurokirurg, IVA-sjuksköterska och transplantationskoordinatorer. Kursprogrammets upplägg ger också utrymme för socialt umgänge där deltagarna kan utbyta erfarenheter och bygga nationella nätverk med varandra vilket upplevs mycket positivt. De skriftliga utvärderingarna från samtliga kurser visar att utbildningen är högt uppskattad och värdefull. Deltagarna värdesätter också att utbildningen bedrivs utanför sjukhusmiljön och på ett familjärt ställe i Båstad. Den femte FIOL-utbildningen går av stapeln den april, För information v g läs under kalendarium på Ann Boklund och Margareta Lundell Transplantationskoordinatorer Skånes universitetssjukhus, Malmö 7 bild: Ulrika Peetz-Hansson

8 K A L E N D A R I U M MAJ EDHEP, Västra Götalandsregionen (se ruta) Regiondagar Hjärttransplantation, Göteborg JUNI XVIII World Transplant Games 2011, Göteborg, SEPTEMBER th ESOT Congress, Glasgow, Scotland, United Kingdom, th annual International Transplant Nurses Society (ITNS) Symposium, Göteborg. OKTOBER 5-6 Svensk Transplantationsförenings Höstmöte, Göteborg, :e Rolf Olsson symposiet/leverdagarna, Göteborg, Fördjupningsutbildning i organdonation för donationsansvariga sjuksköterskor Donationsveckan 2011 (preliminärt) 22 Europeiska donationsdagen (preliminärt) EDHEP OFO mellansverige (se ruta) NOVEMBER Organ Donation Congress, Buenos Aires, Argentina JANUARI Nationella DAL och DAS mötet, Västerås JULI XXIV International Congress of The Transplantation Society, Berlin, Välkommen till Internationellt möte för sjuksköterskor och koordinatorer inom organdonation och transplantation Göteborg september, 2011 International Transplant Nurses Society (ITNS) internationella symposium kommer att hållas i Göteborg september, 2011 på Hotel Elite Park Avenue. Symposiet är ett årligt återkommande möte som endast vart femte år förläggs utanför Nordamerika. Vi är i Göteborg mycket stolta över att få vara värdar för nämnda möte. Kongressen 2011, har som huvudtema Pride, Passion and Possibilities för transplantationssjuksköterskan i hennes arbete och vi förväntar oss att deltagare från hela världen kommer till Göteborg under dessa dagar. FAKTA ITNS Föreningen ITNS, med säte i Pittsburgh, USA, grundades 1992 som en ideell organisation med syfte att arbeta för utbildning och hög kvalitet i det kliniska arbetet för de sjuksköterskor som är intresserade av vården av organtransplanterade patienter. Denna organisation har sedan grundandet vuxit till att nu vara en ledande och respekterad organisation, med över aktiva medlemmar över hela världen. ITNS är hängiven målsättningen att arbeta för en hög kvalitet i det kliniska sjuksköterskearbetet och erbjuda möjligheter till utbildning, professionell utveckling, interdisciplinärt nätverk samt forskning utförd av transplantationssjuksköterskor ITNS styrelse och den lokala organisationskommittén (LOK) är nu inne i en intensiv fas av förberedelser inför mötet, med bl.a. hantering av inskickade abstracts och färdigställande av program. Antalet inskickade abstracts har aldrig varit så stort i ITNS historia! Vi i LOK är tillsammans med ITNS styrelse mycket förväntansfulla inför höstens möte och hoppas på stort intresse och gensvar bland alla sjuksköterskor som är involverade inom donations- och transplantationsområdet. Registreringen kommer att öppnas inom kort. För vidare information v.g. se Välkomna! LOK i Göteborg Genom Anne Flodén, Co-chair JUNi Medlemmarna i den lokala organisationskommittén inför ITNS världsmöte för transplantationssjuksköterskor B a d m i n t o n B o r d t e n n i s B o u l e B o w l i n g C y k e l F r i i d r o t t g o l F g å n g / m i n i m a r a t o n i n n e B a n d y s i m n i n g s q u a s h t e n n i s V o l l e y B o l l k o n t a k t i n F o r m a t i o n EDHEP European Donor Hospital Education Programme Konsten att möta människor i svåra situationer Göteborg Malmö Stockholm Uppsala

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på European organ donation congress som arrangeras vartannat

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 Avlidna donatorer i Sverige 180 160 140 120 100 110 108 110 149 130 152 147 136

Läs mer

Organdonation. Berörda enheter

Organdonation. Berörda enheter Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller

Läs mer

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN UPPSALA ÖREBRO REGIONEN DONATION ORGANISATION OCH REGIONALT ARBETSSÄTT RESULTAT September 2015 1 EN INBLICK I 2 3 Detta är ingen region! 4 Detta är en kontinent 5 UPPSALA ÖREBRO REGIONEN RDAL RDAS 7 ORGANISATION

Läs mer

Organdonatorer i Sverige 2014

Organdonatorer i Sverige 2014 Organdonatorer i Sverige 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera Bakgrund 95000 700 0,5% 167 650 Vi har alltså för få identifierade

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VOG ORGANORGAN Vävnads Områdes Grupp Organ DCD projektet t Nationell Workshop DCD Oktober 2015 Norra Lti Latin Stockholm Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VARFÖR? Transplantationskirurgin

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/ betänkandet/ utredningen Organdonation

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år

TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2012 (årgång 4) Transplantation en framtidsorienterad verksamhet Som nytillträdd verksamhetschef känns det ju naturligt att hålla upp fingret i luften

Läs mer

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Donationsspecialiserad sjuksköterska Donationsspecialiserad sjuksköterska vad gör en sådan och vad leder det till? Maria Söderkvist Under snart sex år har Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna arbetat med att

Läs mer

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation

Läs mer

Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär.

Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär. 2016-03-08 Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar där SKL är delfinansiär. Bilaga: 1. Grundkurs i donation för intensivvårdspersonal 2. EDHEP, European Donor

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund 2012-05-07 Dnr 6.1-42588/2011 1(2) Avdelningen för regler och tillstånd Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation 1. Bakgrund Direktivet

Läs mer

FRAMTIDENS DONATION. DCD Donation after Circulatory Death 18/11/2016. Stefan Ström

FRAMTIDENS DONATION. DCD Donation after Circulatory Death 18/11/2016. Stefan Ström FRAMTIDENS DONATION DCD Donation after Circulatory Death 18/11/2016 Stefan Ström Överläkare intensivvårdsavdelningen Operationskliniken Västmanlands sjukhus Västerås RDAL Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Sjukhusläkares syn på organdonation

Sjukhusläkares syn på organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Tävlingen med enbart vinnare

Tävlingen med enbart vinnare Tävlingen med enbart vinnare www.wtg2011.com Förord Att donera ett organ är att ge med hjärtat. I vissa fall bokstavligt talat. Vid en transplantation tas det donerade organet om hand och ges till någon

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Transplantationsverksamheter i Sverige

Transplantationsverksamheter i Sverige Transplantationsverksamheter i Sverige Rapport från nationell tillsyn 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(7) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 151203 151204 Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ)

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 1 (28) Nationell vävnadsdokumentation Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 Sammanfattning Detta dokument är en av Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderad

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 2016-03-15 Dnr 28898/2015 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Louise Follin Johannesson louise-follin.johannesson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Bil 13 LÄGESRAPPORT 1. Lars Öhman IT direktör LTV 151116

Bil 13 LÄGESRAPPORT 1. Lars Öhman IT direktör LTV 151116 Bil 13 Lars Öhman IT direktör LÄGESRAPPORT 1 Datum 2016 02 19 Vår beteckning LTV 151116 Lägesrapport: Fysisk säkerhet av verksamhetskritisk digital information Landstingsdirektören fick den 28 oktober

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Information till barn, ungdomar och närstående

Information till barn, ungdomar och närstående 0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 334 Information till patient och närstående Information till barn, ungdomar och närstående Erfarenheten visar att barn och ungdomar känner mindre

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Remissvar på Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) dnr S2015/06250/FS

Remissvar på Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) dnr S2015/06250/FS 2016-03-13 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 stockholm Remissvar på Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) dnr S2015/06250/FS Svenska Läkaresällskapet (SLS) är

Läs mer

RESEBERÄTTELSE FRÅN TPM-KURSEN 2013

RESEBERÄTTELSE FRÅN TPM-KURSEN 2013 RESEBERÄTTELSE FRÅN TPM-KURSEN 2013 Vi, Ulf Hyddmark IVA-läkare och DAL i Ystad samt Erica Svensson, IVA-ssk och DAS i Växjö, fick möjligheten att deltaga i 19 th Advanced International Training Course

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och är en del av KBR-divisionen och ligger under Barnhjärtcentrum

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Att vårda organdonatorer Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten

Att vårda organdonatorer Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2015:48 Att vårda organdonatorer Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur! 1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

MOD Nyhetsbrev November Stort TACK till alla som hjälpt oss under donationsveckan!

MOD Nyhetsbrev November Stort TACK till alla som hjälpt oss under donationsveckan! Ämne: Nyhetsbrev november 2016 Från: "Emma" Datum: 2016-12-13 12:45 Till: Emma Dalman MOD Nyhetsbrev November 2016 Ännu en vän... Ännu en nära vän

Läs mer

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen. 1994 rd - RP 65 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av Il lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål och 4 a sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag.

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Inledning Årsberättelse Tobias Registret, Sveriges nationella register för potentiella givare av blodbildande stamceller, invigdes den 19 maj 1992. Registret namngavs efter Tobias som avled i en blodbristsjukdom

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Röntgen vid lungtransplantation. Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg

Röntgen vid lungtransplantation. Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg Röntgen vid lungtransplantation Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg ISHLT rapport i Prag 2012 (Hertz) Nu uppe i 150 000 toraxtransplanterade pat (178 centra) Lungor

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund

Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och var en del av division 2 och låg under Barnhjärtcentrum

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SJUKSKÖTERSKANS DELTAGANDE I DONATIONSPROCESSEN Attityd, kunskap och upplevelse FÖRFATTARE Doris Larsson Zackariasson Författaren är Leg. Sjuksköt. vid Kirop. Sahlgrenska

Läs mer

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

SKL och Nationella vävnadsrådet

SKL och Nationella vävnadsrådet SKL och Nationella vävnadsrådet Nationellt DAL/DAS-möte 2014-01-20 -- 21 Jan Forslid ordf Vävnadsrådet Sveriges Kommuner och Landsting INNEHÅLL Varför ett nationellt vävnadsråd? Struktur Uppdrag och roll

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation?

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation? Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ Har du tagit ställning till donation? 1 Medvetenheten bland allmänheten om organdonation har ökat och få säger idag nej till donation.

Läs mer

Saxat ur boken "Ännu närmre"

Saxat ur boken Ännu närmre PM 1 (5) Landstingets kansli 2011-04-20 LK/ Saxat ur boken "Ännu närmre" Ur landstingsdirektörens förord En riktig kioskvältare När landstinget nu ger ut Marianne Indes bok om patientnärmre vård i en ny

Läs mer

Tack för året som gått!

Tack för året som gått! Ämne: Tack för i år - 2016! Från: "MOD - Mer organdonation" Datum: 2016-12-27 13:30 Till: Emma Dalman Tack för året som gått! Vi vill försöka summera

Läs mer

Välkommen till Kardiologen!

Välkommen till Kardiologen! Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer