TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3)"

Transkript

1 nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) Anne Flodén, SU (redaktör) Lars Wennberg, KS Kerstin Karud, UMAS Sjunkande donationstal för andra året i rad Organdonation är ett tema som ständigt måste vara på våra agendor. Vi kommer aldrig att ha klarat av den frågan. År 2010 hade vi totalt 118 avlidna donatorer i Sverige, 2009 var antalet 128. Detta kontrasterar skarpt mot den positiva utvecklingen vi såg under de fem föregående åren med 152 givare Göran Dellgren diskuterade i sin ledare i Nya Transplantationsnytt nr 3/2010, om vi ser ett trendbrott eller om det är en del av en naturlig variation ja, oavsett tror jag att vi måste arbeta för ännu kraftfullare insatser inom donationsområdet. Även när Sverige hade 152 donatorer 2008 var våra donationstal i ett internationellt perspektiv blygsamma. Det finns sannolikt inte en enda förklaring till de låga donationstalen och det finns inte heller en enda åtgärd som kommer att lösa problemet. Översiktligt kan man säga att donationsverksamheten i ett land är beroende av: A) en positivt inställd befolkning B) en god organisation i sjukvården och C) ett relevant regelverk Alla dessa faktorer är nära förknippade. Regelverket ska ju spegla den informerade befolkningens uppfattning och är befolkningen inte positiv, ja då blir det inte ett regelverk som främjar donation. Ett donationsfrämjande och klart regelverk är också ett viktigt stöd för sjukvårdens personal när man organiserar och genomför det praktiska donationsarbetet. En god organisation i sjukvården med trygg och väl utbildad personal som genomför samtal med de närstående är också en förutsättning för att uppnå höga donationstal, särskilt eftersom vi vet att högst 50 % av befolkningen gjort sin vilja känd. Därmed avgörs donationsfrågan ofta av om de närstående väljer att använda sin vetorätt eller inte. Hur ser det då ut i Sverige? Ja, befolkningen är positiv men den senaste riktade informationskampanjen livsviktigt upphörde Dessutom har det utbildningspaket för gymnasieskolan som utvecklades av Livet som Gåva Ett ämne om livet till del föråldrats. Det finns reviderade informationsblad att ladda ner från Livet som Gåvas hemsida, men filmen är omodern och det aktiva arbetet för att göra programmet känt har också upphört på grund av resursbrist. en rörande vävnad och en rörande blod. På så sätt skulle också insatser för att främja donation i lämpliga fall kunna samordnas inom sjukvården. Jag tror att en sådan organisation där donation integreras i den vanliga linjen från SKL till landstingsdirektörer, sjukhusdirektörer och vidare ner på golvet, och också följs upp via den vanliga linjen, skulle främja donationsarbetet i vårt land. Slutligen har vi regelverket. Den 24 januari gav Socialstyrelsen ut ytterligare ett förtydligande brev i donationsfrågan. Vi har anledning att särskilt uppmärksamma det femte stycket: När det under pågående respiratorbehandling finns en misstanke om utveckling av total hjärninfarkt kan vård och behandling av vitala funktioner upprätthållas och fortgå fram till dess att diagnostiken, enligt läkares bedömning, har varit möjlig att genomföra. Vården under denna period bedrivs för att man ska få en rimlig grund för prognoser och ställningstagande till hur fortsatt vård ska bedrivas, eller för att säkert kunna konstatera att patienten utvecklat total hjärninfarkt. Det här är ett lovvärt försök att tydliggöra att det finns utrymme för vård som möjliggör organdonation hos patienter som redan vårdas i respirator på våra intensivvårdsavdelningar. Samtidigt är ju tillkomsten av dessa lösa brev i stället för revision av föreskriften ett tecken på att vår nuvarande lagstiftning inte är anpassad till situationen i dagens sjukvård. Förhoppningsvis kan detta brev, som nu benämns Vinterbrevet (jfr det tidigare Sommarbrevet i juli 2007) tjäna som en brygga som främjar Transplant Nursing 20th Annual ITNS Symposium and General Assembly International Transplant Nurses Society September 15-17, 2011 Elite Park Avenue Hotel Göteborg, Sweden forts sid2 Sjukvårdens organisation har gradvis stärkts med donationsansvarig läkare och donationsansvariga sköterskor vars uppdrag nu är definierade och där en allt större andel också får avsatt tid. Dock förefaller det fortfarande som att donation av vissa ses som något extra i stället för som en naturlig del i sjukvården. För närvarande pågår en utredning, tillsatt av SKL, angående donationsarbetet inom sjukvårdssystemet. Idag går donationsarbetet i viss mån vid sidan av den vanliga linjeorganisationen. Här föreslås vårdgivarna SKL ha en donationsorganisation med tre arbetsgrupper, en rörande organ,

2 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya DMA i TTS en i teamet för ett globalt uppdrag Transplantation Society (TTS) - världsföreningen för transplantation - har ett globalt uppdrag. En av de viktigaste delarna är att verka för att all transplantationsverksamhet baseras på en etisk värdegrund. Det innebär en kamp mot transplantationsturism och försäljning av organ, kriminell organdonation och transplantation. Våren 2008 samlades ett stort antal transplantationsläkare på en konferens i Istanbul på initiativ från TTS. Man formulerade ett dokument som fick benämningen Declaration of Istanbul. Detta har nu signerats av mer är 100 föreningar och organisationer jorden runt - det har blivit en stöttepelare i etiken kring transplantation. Du kan finna mer information om detta på Declaration of Istanbul Custodian Group (DICG) egen hemsida (www.declarationofistanbul.org). TTS har ett nära samarbete med WHO (världshälsoorganisationen). I maj 2010 samlades hälsoministrar från hela världen (World Health Assembly) och skrev WHO Guiding Principles on Organ Donation and Transplantation. Detta dokument (se tts.org) representerar de statliga myndigheternas svar på DICG och visar att statliga myndigheter och professionen har ett gemensamt ansvar - för att varje land ska bli självförsörjande inom organdonation och transplantation. Först då försvinner marknaden för kriminella aktiviteter. Det finns idag ännu många länder, såsom i sydöstra Europa och Mellanöstern, där organdonation och transplantation ännu inte kan täcka de nationella behoven. Patienter med ekonomiska resurser reser då utomlands och kan köpa sig en transplantation i något annat land där man tillåter eller inte kan förhindra att levande, fattiga donatorer utnyttjas. S v e n s k t e n g a g e m a n g Redaktionen för Nya Transplantationsnytt Ekberg och Dr. Annette Lennerling till era få följa ert arbete på den internationella uteslutande åt att resa jorden runt och arbeta med statliga myndigheter och med professionen för att förbjuda försäljning av organ och motarbeta transplantationsturismen. Ofta har han haft Dr. Jeremy Chapman, TTS förre president, vid sin sida. Men det gäller inte bara att förbjuda den oetiska och kriminella organdonationen - det gäller också att ersätta den, att utveckla system och rutiner för organdonation från avlidna donatorer. Detta är idag TTS aktuella fokus. Sedan årsskiftet är jag ny DMA för TTS. Jag ersätter Francis Delmonico på den posten, men han är i hög grad kvar - eftersom han nu är president-elect. Vi arbetar därför tillsammans och i teamet är Jeremy Chapman och TTS president Gerhard Opelz viktiga medlemmar. I oktober var jag på ett möte i Bangkok med deltagare från myndigheter och alla delar av den thailändska professionen. Vi diskuterade i detalj problemen bakom Thailands låga donationsfrekvens på 1 donator PMP (jämför Sveriges c:a 14). Det var nyttiga erfarenheter; för närvarande jobbar vi på ett liknande projekt med hela sydöstra Europa. I slutet av maj kommer vi att ha en två dagars konferens i Makedonien med deltagande av 5-mannagrupper från alla 12 länderna på Balkan. I grupperna ska finnas representanter både från myndigheter och professionen. Varje grupp ska redovisa sitt eget lands framgångar men framförallt sina problem inom organdonation och transplantation. Strategier för fortsatt utveckling ska diskuteras i detalj. En fakultet från TTS, ESOT, ETCO, ONT, ISODP, och WHO kommer att leda diskussionerna. Dr. Francis Delmonico har under de senaste 4 åren varit Director of Medical Affairs (DMA) för TTS. Han har ägnat sig nästan forts f. sid1 donationsarbetet till dess att en, i min mening, nödvändig översyn av det svenska regelverket kommer till stånd. Frågan om donationsmöjliggörande behandling är en viktig orsak till att vi behöver denna översyn. Det finns också andra, nytillkomna faktorer inom donationsområdet, exempelvis användning av anonyma, altruistiska levande givare, ett eventuellt införande av Donation after Cardiac Death, DCD, i Sverige, samt ökande problem internationellt med organhandel och transplantationsturism. Det har anförts att transplantationslagen är relativt ny och att det är för tidigt för en översyn. Det verkar dock rimligt att man gör en översyn när behov föreligger och bl.a. utreds ju för närvarande den betydligt nyare lagen om biobanker. Daniel Brattgård har initierat en diskussion om det nuvarande regelverket kring donation i Statens Medicinetiska Råd. Förhoppningsvis bidrar detta till att frågan om en översyn av regelverket kommer att aktualiseras ytterligare. Vi arbetar också med planer på liknande konferenser i Latinamerika och i Asien. I den senare planläggningen deltar professionen från Japan, Korea, Taiwan, Vietnam och Thailand. Låt mig få återkomma med fler rapporter så småningom. Vill du veta mer om bakgrunden till TTS globala engagemang föreslår jag att du ser och hör Jeremy Chapmans Presidential Address från TTS kongress i Vancouver. Den finns på hemsidan (första sidan). Är du medlem hittar du där också mer än 700 timmars föreläsningar från världsauktoriteter inklusive hela Vancouver-kongressens alla föredrag. Kontakta Bengt Von-Zurmühlen på Svensk Transplantationsförening om du vill gå med i TTS. Det lönar sig ekonomiskt; för 40 USD i medlemsavgift sparar du minst USD på inträdet till nästa TTS kongress i Berlin Men framförallt kan du stödja TTS globala uppdrag. Henrik Ekberg Professor, SUS Malmö DMA, TTS Annika Tibell, verksamhetschef, Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. 2

3 p å I n t e r n a t i o n e l l n i v å vill gratulera och lyckönska Prof. Henrik nya uppdrag. Det ska bli spännande att arenan. Europeiskt projekt om organdonation I april 2010 startades ett tvåårigt EU-finansierat forskningsprojekt om levande organdonation i Europa. Målen med projektet är att öka tillgången på organ för transplantation i Europa och att göra transplantationssystemen mer tillgängliga och effektiva. Vidare ska projektet leda till en förbättrad kvalitet och säkerhet för donatorer samt verka för att förhindra organ trafficking och transplant tourism. Forskningsprojektet har beviljats 1.1 miljoner Euro av EU. European living organ donation (EULOD) är ett EU-finansierat europeiskt forskningsprojekt inom sjunde ramprogrammet/hälsa. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet är en av tolv organisationer som deltar i forskningsprojektet. Ansvarig för forskningsprojektet är medicine doktor och patientkoordinator Annette Lennerling och projektassistent är transplantationskoordinator Charlotte Lovén. Hela forskningsprojektet har totalt beviljats 1.1 miljoner Euro varav Euro har gått till Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Transplantation är en etablerad behandlingsmetod för patienter med olika livshotande sjukdomar. Bristen på organ för transplantation är stor i hela världen och efterfrågan överstiger tillgången. Väntetiden för de personer som behöver transplanteras är i de flesta fall lång och många hinner dö under väntan på ett nytt organ. Organbristen har lett till man på olika sätt har försökt finna nya möjligheter och tekniker för att öka andelen tillgängliga organ för transplantation. Att använda levande donatorer för att få tillgång till fler organ är vanligaste metoden - något som dock är kontroversiellt i många länder. För det mesta ingår den levande donatorn i närmaste familjen till den som är i behov av att transplanteras, men det kan också vara släktingar på längre håll, vänner, arbetskamrater eller helt anonyma givare. Idag finns det inom Europa stora olikheter när det gäller lagar, etiska värderingar, skyddssystem och dataregister för levande donation. Forskningsprojektet som startade i april 2010 innehåller fem så kallade Work Package (WP) där varje WP har en huvudansvarig forskare samt en assistent anställd. Work Package 2 och WP3 som båda är mer omfattande, har två huvudansvariga forskare och flera assistenter. Göteborgs Universitet och Annette Lennerling ingår i WP2 ansvarar för den delen av forskningsprojektet tillsammans med etiker och professor Assya Pascalev från Sofia i Bulgarien. 3 Syftet med WP2 är: 1) att inventera living-donor verksamheten i hela Europa både vad det gäller i vilken utsträckning levande donatorer används för transplantationsändamål och vilka relationer mellan givare och mottagare som accepteras 2) att utforska vilka hinder som finns för att använda levande donatorer 3) att befrämja levande donation som ett sätt att öka tillgången på organ för transplantationsändamål samt ta fram riktlinjer som kan förbättra kvaliteten och säkerheten vid levande organdonation i Europa Målet med WP2 som helhet är att öka andelen levande donatorer i Europa samtidigt som skyddet, tryggheten och säkerheten för den levande donatorn ska sättas i främsta rummet. Forskningsprojektet EULOD genomförs i samarbete mellan följande länder och organisationer: Nederländerna: Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam (koordinator) Organisationerna The European Society for Organ Transplantation (ESOT) och Ethical Legal, Psychosocial Aspects in Transplantation (ELPAT) Sverige: Göteborgs Universitet Tyskland: Westfaelische Wilhelms-Universitaet Muenster Belgien: Katholieke Universiteit Leuven Bulgarien: Bulgarian Center for Bioethics Ungern: Kozep-Europai Egyetem Moldavien: Fundatia Renala Estland: Sihtasutus Tartu Eulikooli Klinikum Rumänien: Societatea Academica de Cercetare a Religiilor si Ideologiilor Polen: Polish Transplant Coordinating Center Poltransplant Ansvarig för forskningsprojektet är medicine doktor och patientkoordinator Annette Lennerling EU:s sjunde ramprogram för forskning EU är en stor finansiär av europeiskt samarbete inom forskning och utveckling. Det största EU-programmet är det sjunde ramprogrammet - FP7 - som pågår FP7 ger stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden - och syftet är att göra EU till eller bibehålla EU som världsledare inom dessa områden.

4 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya DCD NHBD ytterligare en möjlighet att få donera organ? Transplantationskirurgin utvecklas kontinuerligt och möjliggör att allt fler svårt sjuka personer kan få hjälp till ett bättre liv eller överlevnad med hjälp av en transplantation. För att kunna hjälpa dessa medmänniskor behövs då också organ som kan transplanteras. De flesta organ som transplanteras idag doneras av personer som avlidit pga. en primär hjärnskada. Då omhändertagande av patienter med en primär hjärnskada också har förbättrats och fler av dem överlever ses en trend i hela Europa med minskande antal donatorer från denna grupp av donatorer. Personer som avlidit pga. en primär hjärnskada och blir donatorer benämns i litteraturen som DBD (deceased eller donation after brain death) medan donatorer som avlider till följd av upphävd cirkulation till hjärnan benämns DCD (deceased eller donation after cardiac death). DCD är i mitt tycke en olämplig benämning då det hos allmänheten kan uppfattas som att vi har två olika dödsbegrepp när det i båda fallen handlar om ett dödsbegrepp, nämligen att hjärnan slutar fungera. Därför tycker jag NHBD (non heart beating donor) är ett bättre uttryck för denna grupp av donatorer. Donatorer som avlidit till följd av ett cirkulationsstillestånd delas in i fyra grupper enligt följande klassificering (Maastricht): 1. Cirkulationsstillestånd utan återupplivning 2. Cirkulationsstillestånd med misslyckad återupplivning 3. Cirkulationsstillestånd efter avslutad respiratorbehandling 4. Cirkulationsstillestånd i väntan på donationsoperation För att hjälpa fler sjuka patienter med en transplantation har det sedan lång tid transplanterats njurar från levande donatorer. De senaste åren har också en del av levern donerats av en levande donator och transplanterats in på en mottagare med goda resultat. Arbetet med att förbättra omhändertagandet av organ från levande donatorer fortgår hela tiden för att hjälpa patienter som behöver transplanteras. Sedan en tid har det internationellt också tillvaratagits organ för transplantation från en annan grupp donatorer. Dessa donatorer har avlidit till följd av ett cirkulationsstillestånd, vilket ger upphov till en syrebrist i hjärnan som då slutar fungera efter en stund och personen avlider. Denna typ av donation används internationellt och även i Europa. Ungefär en tredjedel av Europas länder använder organ från avlidna på detta sätt, ungefär en tredjedel håller på att starta upp (bl.a. Norge) och en tredjedel har inte eller kommer inte att starta upp program för detta. Innan principen för dessa program diskuteras kan en liten tillbakablick på organdonation vara intressant. Sverige har sedan den 1 januari 1988 ett hjärnrelaterat dödskriterium. Innan denna lag (SFS 1987:269) trädde i kraft hade vi inget lagstadgat dödsbegrepp utan det som var praxis var då ett hjärtrelaterat dödskriterium, dvs. personen förklarades död då hjärtat slutat slå. Den nya lagen föranleddes bl.a. av att man med hjärnrelaterat dödsbegrepp lättare skulle identifiera organdonatorer och omhänderta organ för transplantation. Det förekom dock organdonation i Sverige innan 1988 och det möjliggjordes genom en medicinalförfattning från 1973 där det fastslogs att det var tillåtet att stänga av en respirator, om vissa kriterier var uppfyllda, för att invänta ett cirkulationsstillestånd. Då detta inträffade förklarades personen avliden och en donationsoperation kunde påbörjas om detta tillåtits. I praktiken gick det till på så sätt att anhöriga tillfrågades om donation innan respiratorn stängdes av och om det tilläts kördes patienten in på operationsavdelningen och operationen förbereddes. Då förberedelserna var klara stängdes respiratorn av och man väntade tills pulsen inte längre kunde palperas och då påbörjades uttagsoperationen. Den 1 januari 1988 upphörde detta förfarande då det nya dödsbegreppet möjliggjorde donation från av liden med bibehållen cirkulation. De avlidna kunde då istället föras in till operationsavdelningen med bibehållen cirkulation vid donationsoperationens start och under hela uttagsoperationen. Grupp 1 utgörs av avlidna som förs in till sjukhuset utan att återupplivning gjorts eller avslutats på platsen innan transport till sjukhuset. Grupp 2 utgörs av avlidna där återupplivning misslyckats och avslutats på sjukhuset. Grupp 3 utgörs av personer där beslut fattats att avsluta behandling pga. sjukdomens prognos. Innan respiratorn stängs av undersöks möjligheten till donation. I de fall det finns möjlighet till donation görs förberedelser för donation innan respiratorn stängs av. Grupp 4 utgörs av avlidna med bibehållen som redan dödförklarats och där beslut om donation fattats men där ett cirkulationsstillestånd inträffar innan donationsoperationen påbörjas. I grupperna 1 och 2 är situation okontrollerad och svår att planera medan det i grupperna 3 och 4 är en kontrollerad situation där ingreppet kan planeras. En avgörande fråga är när en person dödförklaras efter att en återupplivning avslutas eller efter att cirkulationen upphört efter en respiratoravstängning. Därför har ett begrepp no touch införts. Med detta menas den period, där kroppen inte får röras eller påverkas, under vilken det skall kontrolleras att hjärtat inte startar igen spontant. Längden på denna period varierar mellan olika länder från 2 20 minuter. Ett cirkulationsstillestånd på minuter hos en oskadad hjärna bedöms vara den tid efter vilken hjärnan totalt och oåterkalleligt har slutat fungera. Efter denna no touch-period startas donationsoperationen. För Sveriges del har inte denna typ av donation tillämpats efter att de hjärnrelaterade dödskriterierna infördes 1988 men frågan har börjat diskuteras vid ett möte på Svenska Läkarsällskapet 2010 och ett nytt möte planeras under Innan denna typ av donationer börjar tillämpas, behövs en diskussion om etiska och juridiska frågor för professionen. Dessutom behövs en information till allmänheten om vad frågan innebär och att det inte är en återgång till tidigare dödsbegrepp. Bengt-Åke Henriksson Regional DAL i VGR 4

5 Endobronkiella ventiler efter enkellungtransplantation Lungtransplantation (LuTx) är numera en accepterad behandling för lungsjukdomar i slutstadiet, och sedan starten för mer än 20 år sedan har över patienter opererats i världen. Årligen opereras cirka patienter i Sverige varav ungefär 2/3 transplanteras på Transplantationscentrum i Göteborg. Numera försöker man i möjligaste mån byta båda lungorna då det har visat sig ge bäst långtidsresultat. Hos ungefär en tredjedel av patienterna kan man dock bara byta ena lungan, sk enkellungtransplantation. Den vanligaste diagnosen som leder till LuTx är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) där lungorna är uppblåsta av förstörda lungblåsor alveoler. Förutom andfåddhet är syrebrist ett vanligt symtom vid avancerad KOL. De patienter med KOL som genomgår LuTx är ofta äldre och har ofta andra faktorer som gör att man vanligen gör en enkellungtransplantation. Det har med tiden visat sig att ett fåtal patienter med KOL som genomgått enkellungtransplantation får problem med sin gamla kvarvarande lunga. Efter några år med bra lungfunktion och livskvalitet så ökar uppblåstheten och emfysemet i den gamla lungan successivt. Detta leder till en kompression av den transplanterade lungan och därigenom tilltagande andfåddhet och en allt sämre lungfunktion (Fig. 1 a och b). Fig 1 a LuTx hö lunga (vä i bild) Gammal uppblåst lunga hö i bild Fig 1 b Datortomografi av bröstkorg Gammal uppblåst lunga hö i bild Förr var enda möjliga åtgärden att försöka operera bort delar eller hela den gamla lungan för att minska på trycket i bröstkorgen. I värsta fall fick man göra en ny enkellungtransplantation. Nu finns det en möjlighet att via ventiler i luftvägarna kunna minska de uppblåsta delarnas volym och därigenom normalisera den gamla lungans storlek. Ventilerna fungerar som sk. backventiler, dvs. de släpper genom luft på utandningen, men inte på inandningen. Även slem och sekret som finns normalt i bronkerna kan passera. Därigenom töms lungdelarna och alveolerna nedströms ventilen på luft och kollapsar. Ventilerna sätts på plats genom ett böjligt instrument, ett sk. bronkoskop, och det är en relativt enkel operation utan större risker för patienten. Dessutom kan ventilerna tas bort om några problem skulle uppstå. Vi har utfört ingreppet på fyra av våra LuTx patienter (i ett fall i samarbete med Lund) som utvecklade allvarliga problem med uppblåsthet av den nativa lungan. Samtliga har haft stor nytta av behandlingen, och i tre fall har långtidssjukskrivning kunnat avbrytas då de återgått i arbete. Deras problem med tryckkänsla, uppblåsthet och andfåddhet har i princip försvunnit, men i två av fallen krävdes att man stängde i princip av hela den gamla lungans bronker med ventiler för att få bra effekt. Hos de andra två har det (hittills) räckt med avstängning av halva lungan. 5 Fig 2 a efter ventiler i gammal lunga LuTx hö lunga (vä i bild) Gammal uppblåst lunga hö i bild Fig. 3 Teckning av ventil i bronk (Spiration, Olympus) Fig 2 b efter ventiler Datortomografi av bröstkorg Gammal uppblåst lunga hö i bild Ventilens storlek (Spiration, Olympus) Man utvecklade ursprungligen ventilerna för att försöka behandla KOL-patienter med dessa i lungvolymsminskande syfte, men resultaten av dessa försök är tyvärr inte så lovande hittills Däremot verkar ventilbehandling ha en framtid som behandling vid kroniskt luftläckage efter bronkoperationer eller vid sk. pneumothorax där läckaget kan fås att upphöra. Ventilbehandling på lungtransplanterade har tidigare bara rapporterats från Tyskland, och är en helt ny behandlingsprincip på denna patientgrupp. Det verkar därför kunna vara en användbar strategi på de fall som utvecklar problem med uppblåsthet av den gamla lungan. Gerdt Riise, ÖL Transplantationscentrum Göteborg Nyinrättad forskningsfond för barn och ungdomar med tarmsviktsproblematik Allt fler barn och ungdomar vårdas och behandlas för sviktande tarmfunktion. Denna tarmsvikt kan vara orsakad av ett antal olika medicinska och kirurgiska sjukdomar, som alla har det gemensamt att individen inte har tillräcklig tarmkapacitet för att kunna klara av sitt näringsupptag via tarmen med konsekvens för tillväxt och utveckling. Vården är oftast mycket långvarig och krävande för det drabbade barnet och dess familj. På senare år har det skett betydande framsteg avseende medicinsk och kirurgisk behandling, där även tarmtransplantation ingår. Behovet av fortsatt kunskapsutveckling inom området är dock mycket stort. I syfte att främja forskning och utveckling inom ämnesområdet tarmsvikt hos barn och ungdomar har nu inrättats en fond för detta ändamål. Fonden administreras av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus forskningsfond, Avdelningen för Pediatrik vid Göteborgs Universitet. Medlen förvaltas av Nordea Bank AB, Private Banking, Stiftelseadministration, GB 47, Göteborg. Donationer till fonden insätts på Nordea bankkonto och märks med Tarmsviktsfonden. Sektorsöverläkare Helena Borg, Barnkirurgiska kliniken Sektorsöverläkare Robert Saalman, Barnmedicinska kliniken Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

6 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya På alla sjukhus i Sverige ska det idag enl. SOSFS 2005:11 finnas tillgång till donationsansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Hur detta arbete organiseras är upp till det egna sjukhuset att lösa. Jönköping är ett exempel på ett sjukhus som har en väl utvecklad organisation för donationsarbete, och nedan beskriver de själva hur det ser ut hos dem Att arbeta som donationsansvarig sjuksköterska och läkare i Jönköping På Intensivvårdsavdelningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping bildades 2006 en grupp bestående av tre sjuksköterskor och en läkare med ansvar för organdonation. Under årens lopp har några medlemmar bytts ut och några tillkommit. Idag består gruppen av tre sjuksköterskor och två läkare. Länssjukhuset Ryhov är ett modernt länssjukhus med drygt 450 vårdplatser. Här bedrivs planerad och akut specialistvård dygnet runt, årets alla dagar. Intensivvårdsavdelningen består av sju vårdplatser och har mellan ingen till tre- fyra organdonatorer per år. På grund av att det är så få organdonatorer medför det att det är omöjligt för all personal på intensivvårdsavdelningen att vara uppdaterad i rutiner och författningar som rör organdonation. Att få rutin och känna sig bekväm i samtyckessamtalen med närstående är svårt när det händer så sällan. För att överbrygga detta bildades donationsgruppen. Donationsansvarig sjuksköterska och läkare kontaktas därför alltid då det finns en patient på avdelningen som kan bli en organdonator. Dessa kallas in som extra resurs vid dessa tillfällen. Samtalen med donatorns närstående är ofta något som tar mycket tid, och som vi på detta sätt har möjlighet att ge. Som donationsansvarig sjuksköterska eller läkare har vi tänkt igenom hur samtalet med anhöriga kan gå till och bearbetat våra egna känslor, vi har formulerat frågeställningarna och har förmåga att kommunicera dessa med de närstående. Vi ser också till att vi håller oss uppdaterade vad gäller den medicinska vården av donatorn liksom de lagar och författningar som styr verksamheten. På så sätt kan vi vara ett stöd för våra arbetskamrater i vården av donatorn. Alla nya sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen inbjuds till att få information och undervisning om organdonation av donationsansvarig sjuksköterska. Vid dessa tillfällen har vi också informerat hur vi arbetar i donationsgruppen och våra lokala rutiner. Nya läkarkollegor får denna information via mail. Dessutom försöker vi att med ojämna mellanrum informera våra arbetskamrater på kliniken om vad som är på gång inom området. Att emellanåt träffa transplantationskoordinatorer och andra donationsansvariga i samband med utbildningar, regionmöten eller DAS/DAL-möten ser vi som mycket viktigt. Det gör att vi håller oss uppdaterade och kan utbyta erfarenheter. Vi försöker se till att någon av oss får möjlighet att delta i dessa aktiviteter. Dessutom planerar vi att gå de utbildningar som Donationsrådet kräver för att vi ska bli certifierade som donationsansvariga sjuksköterskor och läkare. Genom att vi registrerar samtliga avlidna på intensivvårdsavdelningen i SIR s register har vi kontroll på att vi 6 inte missar någon möjlig organdonator. Under året som gått har vi inte haft någon patient som avlidit på så sätt att organdonation var möjlig. Trenden i landet är att antalet donatorer minskar. Varför det är så, och hur vi på vår avdelning och vårt sjukhus kan optimera identifieringen av organdonatorer är något vi diskuterar och funderar kring. Vi har uppmärksammat att det finns ett behov av hornhinnor för transplantation. Under hösten 2010 har vi fått möjlighet att starta verksamhet för att omhänderta hornhinnor från avlidna patienter vid Länssjukhuset Ryhov. Denna verksamhet sker i samarbete med hornhinnebanken i Göteborg. I processen för att omhänderta hornhinnor behöver vi hjälp från flera andra instanser som till exempel personal på bårhus och patologavdelning, sekreterare på olika kliniker med flera. Att skapa goda kontakter och relationer till dessa har varit viktigt och underlättar nu vårt fortsatta arbete. Vår klinik ersätts motsvarande en 25 % sjukskötersketjänst av de medel som landstingen erhållit från vävnadsdirektivet för arbetet med hornhinnedonation. En donationsansvarig sjuksköterska finns i tjänst två dagar i veckan för att utreda och koordinera donation av hornhinnor. Utredningen består i att finna ut den avlidnes medicinska lämplighet och att inhämta samtycke till donation. Den medicinska lämpligheten utreds genom journalgranskning och kontakt med patientansvarig läkare/sjuksköterska. Samtycket inhämtas genom kontroll i Donationsregistret och genom kontakt med den avlidnes närstående via telefon. Beslut om hornhinnedonation fattas av donationsansvarig läkare. Vävnaden omhändertas sedan av personal från Hornhinnebanken i Göteborg. Det har givetvis tagit mycket tid och kraft att få igång verksamheten med hornhinnedonation. Vi tror ändå att det på sikt kommer att gynna även arbetet med organdonation eftersom vi får erfarenhet av att utreda samtycke och ett vardagligt arbete med donationsfrågor. Donationsgruppen, Länssjukhuset Ryhov, genom Catarina Tingsvik och Siv Andersson mailkontakt: Donationsveckan ett begrepp Donationsveckan hölls för första gången förra året och är ett rikstäckande evenemang vid alla sjukhus i Sverige för att upplysa om organdonation i allmänhet och i synnerhet. Donationsveckan genomförs samarbete med Socialstyrelsen, Donationsrådet samt patientföreningen Livet som gåva. Aktiviteterna vid de olika sjukhusen varierade men innehöll utdelning av donationskort och informationsmateriel, möjlighet att anmäla sig till Donationsregistret samt föreläsningar av personal, donatorsfamiljer samt transplanterade. Efter veckan ökade såväl antalet donatorer i landet som anmälningar till Donationsregistret och vid sökning på Google på Donationsveckan får man nu över 9000 träffar. Donationsveckan blivit ett begrepp som nu är permanentat. Donationsveckan och donationsfrågorna fick också ett stort media utrymme i såväl reportageform samt på ledarplatser och i debattartiklar. Även i år kommer Donationsveckan att läggas i anslutning till den Europeiska donationsdagen under vecka 42 (17-23 oktober). Lars Bäckman

7 FIOL - fördjupningsutbildningen à la TPM För att kunna erbjuda transplantation till svårt sjuka patienter måste man ha en välfungerande organisation för organdonation. Den spanska organdonationsmodellen räknas som ett av världens mest framgångsrika arbetssätt. När vi fick möjlighet att delta i den spanska utbildningen Transplant Procurement Management (TPM) - Advanced International Training Course on Transplant Coordination, kunde vi på närmare håll studera denna framgångssaga. TPM bedrevs som en veckas intensiv internatutbildning någonstans utanför Barcelona med 100%-ig närvaroplikt, späckat med inlärningsaktiviteter som hölls ihop av en gigantisk kursledning. Ena dagen var inte den andra lik, vare sig i aktiviteter eller i grupptillhörighet vilket gjorde att lärandet skedde i olika konstellationer under veckan. När vi gått TPM väcktes tankarna om att arrangera en utbildning á la TPM på hemmaplan. Att bygga upp en utbildning från grunden krävde ett gediget förberedelsearbete och i mars 2006 kunde den första Fördjupningsutbildningen i organdonation för läkare (FIOL) genomföras i Södra sjukvårdsregionen. Kurskonceptet togs fram av Nils Ståhl, Peter Desatnik, Ulrika Peetz Hansson, Kerstin Karud, Marie Omnell Persson och undertecknade. Sedan 2006 har fyra utbildningar arrangerats varav den senaste i samarbete med Donationsrådet, då den också öppnats upp för deltagare från hela Sverige. bilder: Ulrika Peetz-Hansson Målet med FIOL är att deltagarna ska få en fördjupad kunskap i de viktigaste momenten i donations- och transplantationsprocessen. Syftet blir därmed att stärka intensivvårdens roll och ansvar vid organdonationsprocessen samt att ge deltagarna stöd och inspiration att driva utvecklingen avseende att skapa en öppen och positiv attityd till organdonationsarbetet på det egna sjukhuset. Målgruppen för utbildningen är donationsansvariga läkare (DAL), som bör ha gått grundutbildningen i donationsfrågor och European Donor Hospital Education Programme (EDHEP). bild: Ulrika Peetz-Hansson FIOL-utbildningen genomförs i internatform med två övernattningar på Pensionat Enehall i Båstad med 16 deltagare per kurs. Undervisningen sker liksom vid TPM-kursen genom interaktiva övningar, fallbeskrivningar, gruppdiskussioner, rollspel och föreläsningar. Meningen är att genom varierande inlärningsmetoder uppnå en hög inlärningseffekt med aktiva deltagare. Externa föreläsare bjuds in till kursen men de flesta föreläsarna finns representerade inom kursledningen bestående av anestesiläkare, neurokirurg, IVA-sjuksköterska och transplantationskoordinatorer. Kursprogrammets upplägg ger också utrymme för socialt umgänge där deltagarna kan utbyta erfarenheter och bygga nationella nätverk med varandra vilket upplevs mycket positivt. De skriftliga utvärderingarna från samtliga kurser visar att utbildningen är högt uppskattad och värdefull. Deltagarna värdesätter också att utbildningen bedrivs utanför sjukhusmiljön och på ett familjärt ställe i Båstad. Den femte FIOL-utbildningen går av stapeln den april, För information v g läs under kalendarium på Ann Boklund och Margareta Lundell Transplantationskoordinatorer Skånes universitetssjukhus, Malmö 7 bild: Ulrika Peetz-Hansson

8 K A L E N D A R I U M MAJ EDHEP, Västra Götalandsregionen (se ruta) Regiondagar Hjärttransplantation, Göteborg JUNI XVIII World Transplant Games 2011, Göteborg, SEPTEMBER th ESOT Congress, Glasgow, Scotland, United Kingdom, th annual International Transplant Nurses Society (ITNS) Symposium, Göteborg. OKTOBER 5-6 Svensk Transplantationsförenings Höstmöte, Göteborg, :e Rolf Olsson symposiet/leverdagarna, Göteborg, Fördjupningsutbildning i organdonation för donationsansvariga sjuksköterskor Donationsveckan 2011 (preliminärt) 22 Europeiska donationsdagen (preliminärt) EDHEP OFO mellansverige (se ruta) NOVEMBER Organ Donation Congress, Buenos Aires, Argentina JANUARI Nationella DAL och DAS mötet, Västerås JULI XXIV International Congress of The Transplantation Society, Berlin, Välkommen till Internationellt möte för sjuksköterskor och koordinatorer inom organdonation och transplantation Göteborg september, 2011 International Transplant Nurses Society (ITNS) internationella symposium kommer att hållas i Göteborg september, 2011 på Hotel Elite Park Avenue. Symposiet är ett årligt återkommande möte som endast vart femte år förläggs utanför Nordamerika. Vi är i Göteborg mycket stolta över att få vara värdar för nämnda möte. Kongressen 2011, har som huvudtema Pride, Passion and Possibilities för transplantationssjuksköterskan i hennes arbete och vi förväntar oss att deltagare från hela världen kommer till Göteborg under dessa dagar. FAKTA ITNS Föreningen ITNS, med säte i Pittsburgh, USA, grundades 1992 som en ideell organisation med syfte att arbeta för utbildning och hög kvalitet i det kliniska arbetet för de sjuksköterskor som är intresserade av vården av organtransplanterade patienter. Denna organisation har sedan grundandet vuxit till att nu vara en ledande och respekterad organisation, med över aktiva medlemmar över hela världen. ITNS är hängiven målsättningen att arbeta för en hög kvalitet i det kliniska sjuksköterskearbetet och erbjuda möjligheter till utbildning, professionell utveckling, interdisciplinärt nätverk samt forskning utförd av transplantationssjuksköterskor ITNS styrelse och den lokala organisationskommittén (LOK) är nu inne i en intensiv fas av förberedelser inför mötet, med bl.a. hantering av inskickade abstracts och färdigställande av program. Antalet inskickade abstracts har aldrig varit så stort i ITNS historia! Vi i LOK är tillsammans med ITNS styrelse mycket förväntansfulla inför höstens möte och hoppas på stort intresse och gensvar bland alla sjuksköterskor som är involverade inom donations- och transplantationsområdet. Registreringen kommer att öppnas inom kort. För vidare information v.g. se Välkomna! LOK i Göteborg Genom Anne Flodén, Co-chair JUNi Medlemmarna i den lokala organisationskommittén inför ITNS världsmöte för transplantationssjuksköterskor B a d m i n t o n B o r d t e n n i s B o u l e B o w l i n g C y k e l F r i i d r o t t g o l F g å n g / m i n i m a r a t o n i n n e B a n d y s i m n i n g s q u a s h t e n n i s V o l l e y B o l l k o n t a k t i n F o r m a t i o n EDHEP European Donor Hospital Education Programme Konsten att möta människor i svåra situationer Göteborg Malmö Stockholm Uppsala

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2011 (årgång 3) NYA REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år

TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2012 (årgång 4) Transplantation en framtidsorienterad verksamhet Som nytillträdd verksamhetschef känns det ju naturligt att hålla upp fingret i luften

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2012 (årgång 4) REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation?

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation? Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ Har du tagit ställning till donation? 1 Medvetenheten bland allmänheten om organdonation har ökat och få säger idag nej till donation.

Läs mer

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag.

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Inledning Årsberättelse Tobias Registret, Sveriges nationella register för potentiella givare av blodbildande stamceller, invigdes den 19 maj 1992. Registret namngavs efter Tobias som avled i en blodbristsjukdom

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2009

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2009 nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2009 Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars Wennberg,

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Smer kommenterar. Handel med ägg, njurar och kommersiella surrogatmoderskap. Inledning

Smer kommenterar. Handel med ägg, njurar och kommersiella surrogatmoderskap. Inledning Smer kommenterar I denna dokumentserie sammanfattar och kommenterar Smer nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. De etiska analyser och eventuella ställningstaganden

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2013 (årgång 5) REDAKTION Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Röntgen vid lungtransplantation. Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg

Röntgen vid lungtransplantation. Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg Röntgen vid lungtransplantation Margaretha Smith. Lungläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Göteborg ISHLT rapport i Prag 2012 (Hertz) Nu uppe i 150 000 toraxtransplanterade pat (178 centra) Lungor

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Nationella biobanken för navelsträngsblod

Nationella biobanken för navelsträngsblod Nationella biobanken för navelsträngsblod Anders Fasth Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Avd för pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet En svensk nationell biobank för navelsträngsblod

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6) NYA TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2014 (årgång 6) REDAKTION, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars Wennberg, KS

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE?

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? INBJUDAN Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad INBJUDER TILL KONFERENS I VADSTENA 10-11 NOVEMBER 2011 PLATS: STARBY HOTELL TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? Dags

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Redaktionsadress Magnus Sköld Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 Stockholm Tel 08-51774843; 08-51773905

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Total hjärninfarkt och organdonation - riktlinjer för handläggning

Total hjärninfarkt och organdonation - riktlinjer för handläggning Total hjärninfarkt och organdonation - riktlinjer för handläggning Flödesschema organdonation Identifiering av möjlig donator Patient med svår nytillkommen hjärnskada, som vårdas i ventilator vid ankomst

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Främjande av organdonation. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Främjande av organdonation. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Främjande av organdonation En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane. Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Samordnare för f r Nätverket N Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.se Bäste före datum 2010-05-20

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen NÄR LIVET FÅR EN CHANS TILL Ingen vet i förväg vem av oss som kan komma att bli antingen organdonator eller mottagare. Men en förutsättning för att kunna rädda en sjuk människa genom transplantation, är

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund

Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund Klinik och vetenskap Torsten Malm, med dr, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen (torsten.malm@thorax.lu.se) Peeter Jögi, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Bibbi Bergkvist, vävnadskoordinator,

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 VIKING VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 Föreningen Föreningens namn är VIKING-Riksföreningen för Hjärt- Lungtransplanterade (RFHLT). Viking är en riksförening inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Föreningen

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9

Årgång 2011 Nr 3 september Något av innehållet i detta nr: särskild inbjudan på sid 16. Vad mer finns att läsa i detta nummer? sid 2-3 sid 4 sid 3-9 1 T-Journalen Årgång 2011 Något av innehållet i detta nr: Nr 3 september Varför denna bild på vårt vackra slott? På sid 16 kan Du läsa mer om den medlemsträff som äger rum lördagen den 8 oktober med rundvandring

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Dags att ändra lagen om organtransplantationer. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Dags att ändra lagen om organtransplantationer - läs debattartikel av Torbjörn Tännsjö och ledaren av Håkan Hedman Nummer 3, 2010 Årgång 37 Digital Center AB Peritonealdialys

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Medlemsbladet 1. Statistik är viktig! Antibiotika vid tandvård? Nytt blad med mycket att läsa!

Medlemsbladet 1. Statistik är viktig! Antibiotika vid tandvård? Nytt blad med mycket att läsa! Medlemsbladet 1 VIKING RIKSFÖRENINGEN FÖR HJÄRT- LUNGTRANSPLANTERADE 2013 Antibiotika vid tandvård? Statistik är viktig! Missa inte de intressanta föreläsarna på vårt årsmöte den 16 mars!!! Hur är man

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

Attityder till organdonation

Attityder till organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Attityder till organdonation Januari 2015 Markör AB 1 (40) Uppdrag: Attitydundersökning om organdonationer Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer