Bil 13 LÄGESRAPPORT 1. Lars Öhman IT direktör LTV

Transkript

1 Bil 13 Lars Öhman IT direktör LÄGESRAPPORT 1 Datum Vår beteckning LTV Lägesrapport: Fysisk säkerhet av verksamhetskritisk digital information Landstingsdirektören fick den 28 oktober 2015 i uppdrag att återkomma med en lägesrapport till styrelsens sammanträde i mars 2016 kring vidtagna åtgärder med anledning av revisorernas rapport avseende Fysisk säkerhet av verksamhetskritisk digital information. Granskningens uppfattning var att Landstingsstyrelsens till viss del saknade ändamålsenlig styrning och kontroll av Landstingets verksamhetskritiska digitala information. Nedan följer beskrivning av vidtagna och pågående åtgärder med anledning av rapporten. 1. Finns det en adekvat och dokumenterad process för att kunna identifiera verksamhetskritisk digital information? Landstinget har en process för att identifiera och kategorisera verksamhetskritiska system. Systemberoenden för landstingets förvaltade system finns dokumenterad, arbetet med informationsklassning pågår. 2. Finns det erforderliga styrande dokument som är kommunicerade till intressenter (t.ex. kärnverksamheten) Styrande dokument för IT finns beskrivna och presenterade via landstingets ledningssystem. Riktlinje avseende IT säkerhet i drift och förvaltning är framtagen och beslutad. 3. Finns det adekvat dokumenterad process och kontroll för att säkerställa fysisk säkerhet för landstingets datacenter och kommunikation samt efterlevs detta? Endast behörig personal har tillträde till landstingets datacenter och access till lokalerna loggas via inpasseringssystem. I de fall leverantörer eller liknande behöver åtkomst till datacenter sker detta via ledsagning av behörig person för att säkerställa korrekt säkerhetsnivå. Samtliga besök till datacenter registreras i särskild loggbok. Utöver detta sker återkommande kontroll av loggar från inpasseringssystem till datacenter, samt regelbunden uppföljning av utdelade behörigheter. Postadress Landstinget Västmanland VÄSTERÅS Besöksadress Landstingshuset Centrallasarettet, Ingång 4 Telefon Telefax Org.Nr VAT nr SE E post landstinget@ltv.se Hemsida

2 2 (2) 4. Finns det adekvata processer och rutiner för fysisk säkerhet för landstingets administrativa funktioner och efterföljs dessa? Åtkomst till landstingets produktionsnät och dess bakomliggande informationssystem såsom journalsystem och andra system med känslig information kan endast ske via utrustning som övervakas och hanteras centralt. För att stärka skyddet på datorer med känslig information pågår ett arbete kring kryptering av lokalt lagrad information, vilket beräknas kunna slutföras under våren. För skydd av lokala enheter som inte ansluter till landstingets produktionsnät, exv. mobiltelefoner, finns krav på lösenord för åtkomst till E post. Rutiner och processer för hantering av förlorade enheter och utrustning finns framtagen.

3 Bil 14 a REMISSYTTRANDE 1 (1) Datum Vår referens LTV Landstingets revisorer YTTRANDE ÖVER REVISIONSRAPPORT GRANSKNING AV CANCERVÅRDEN Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten Granskning av cancervården till Landstinget Västmanland för yttrande. Revisorernas bedömning Revisorernas sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsen har i allt väsentligt på ett ändamålsenligt sätt arbetat med införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) utifrån de direktiv och krav som funnits. Däremot är det i det här skedet för tidigt att uttala sig om de insatser som gjorts är tillräckliga för att säkra följsamhet till respektive SVF. Uppföljning och analys utifrån kommande ledtidsmätningar blir således helt avgörande för att synliggöra följsamhet och i det även identifiera eventuella brister och avvikelser. Landstingets yttrande Landstingsstyrelsen anser att revisionens medskick bör beaktas i det fortsatta arbetet, vilket innebär följande: Tydligare delmål ska utarbetas för respektive SVF. Delmålen ska tydliggöra respektive SVF:s tidplan. Styrgruppen ska fastställa delmålen som förankras politiskt på lämpligt sätt. I samband med att nya SVF ska implementeras ska en analys genomföras som beskriver eventuella svårigheter som kan finnas för genomförandet. I samband med rapportering av den årliga handlingsplanen till Socialdepartementet kommer eventuella risker för genomförandet att lyftas. I de årliga återrapporteringarna till Socialdepartementet kommer fler positiva exempel att lyftas beträffande styrning, genomförande och uppföljning för hela satsningen men även från enskilda SVF. Landstingsstyrelsens sammanfattning Landstingsstyrelsen anser att revisionens bedömning är relevant. Några viktiga medskick har gjorts som är av stor betydelse för att utveckla och att säkra arbetet med SVF. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

4 Bil 14 b

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Bil 15 a YTTRANDE 1 (3) Datum Diarienr LTV Landstingets revisorer Yttrande över granskningsrapporten Landstingets hantering av elektronisk patientjournal Landstingets revisorer har överlämnat sin granskningsrapport Landstingets hantering av elektronisk patientjournal till Landstingsstyrelsen för yttrande. Granskningen syftar till att bedöma om landstingsstyrelsen i Landstinget Västmanland, genom styrning, uppföljning och intern kontroll, har säkerställt efterlevnad av gällande bestämmelser sett till hanteringen av elektronisk patientjournal. Nedan följer beskrivning och kommentarer till förslag och synpunkter som särskilt lyfts fram i rapporten. 1. I rapporten konstateras att det är en allvarlig brist att det inte finns rutiner för behörighetshantering och uppföljning av tilldelade behörigheter i journalsystemet Cosmic. Det föreslås att resurser säkerställs för att ta fram de riktlinjer och rutiner som krävs för detta. Som framgår av rapporten har landstinget inlett arbete inom informationssäkerhetsområdet. Landstingsfullmäktige har antagit en informationssäkerhetspolicy, vilken följs av riktlinjer, instruktioner med mera i landstingets ledningssystem. I dagsläget finns ett tjugotal dokument inom området fastställda i ledningssystemet. Framtagande av dessa styrdokument sker enligt plan. Arbetet med att ta fram riktlinjer och rutiner för behörighetshantering inleddes genom en omfattande workshop i februari 2015 och har fortsatt under året. Planen är att arbetet ska slutföras under år Patientdatalagen och tillhörande förskrifter kommer självfallet att beaktas i detta arbete, bland annat så att tilldelning av behörigheter till journalsystem kommer att ske efter en individuell prövning och efter en behovs och riskanalys. Landstingsstyrelsen instämmer i revisorernas bedömning vad avser vikten av implementera fastställda riktlinjer i verksamheterna. Detta arbete kräver stora insatser bland annat i form av information och utbildning via tillgängliga kanaler, information på arbetsplatsträffar med mera. Detta kommer fortsatt att prioriteras inom informationssäkerhetsområdet. 2. I rapporten påtalas brister i den övergripande styrningen av informationssäkerhetsarbetet då det inte är fastställt format eller frekvens för hur identifierade risker och bristande lagefterlevnad som kan få en allvarlig konsekvens för landstingets verksamhet ska kommuniceras till landstingsstyrelsen. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

20 2 (3) Datum Diarienr LTV Landstingsstyrelsen är, som framhålls i rapporten, personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som sker bland annat i journalsystemen. I ansvaret ingår bland annat att se till behandlingen uppfyller kraven i patientdatalagen och utfärdade föreskrifter om informationshantering från Socialstyrelsen. Styrelsen har utsett ett personuppgiftsombud med uppgift att självständigt se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Ombudet har en laglig skyldighet att agera om en personuppgiftsbehandling inte följer gällande bestämmelser. Om rättelse inte vidtas ska personuppgiftsansvarig underrättas och, i sista hand, anmäla förhållandet till Datainspektionen. Denna typ av underrättelse sker genom de ordinarie informationsvägarna till landstingsstyrelsen, det vill säga från ansvarig direktör till landstingsdirektören och styrelsens ordförande. I de fall risker identifieras som kan få allvarlig konsekvens för landstingets verksamhet kommer sådan information att följa samma kanaler. Som komplement till ovanstående och som svar på revisorernas kritik kommer en ny rutin med en årlig statusrapport att tas i bruk. Genom rapporten kommer landstingsstyrelsen att få information om informationsrelaterade frågor, aktuell riskbild med mera. Den årliga rapporten kommer även att kompletteras med rapporter vid allvarliga händelser, identifierade risker och bristande lagefterlevnad. När det gäller frågor kring styrningen av arbetet med informationssäkerhet är avsikten att från och med år 2016 inkludera detta i den årliga genomlysning i den så kallade Ledningens genomgång som sker inom ramen för ledningssystemet. Styrning av informationssäkerhetsarbetet sker även inom ramen för landstingets organisation för systematiskt säkerhetsarbete, se nedan. Informationssäkerhetsfrågor kommer liksom tidigare att tas med i samband intern kontroll. Uppföljning och kontroll av informationssäkerheten kommer från januari 2016 också att finnas med i den process för interna revisioner som startades under I rapporten lyfts fram som en brist att det inte finns ett strukturerat och integrerat arbetssätt avseende informationssäkerhet och patientsäkerhet. Genom inrättandet under 2015 av en organisation för systematiskt säkerhetsarbete har ett första steg tagits för en sådan integration och tätare samverkan mellan bland annat informationssäkerhet och patientsäkerhet som revisorerna efterlyser i rapporten. Som ett effektmål med den nya organisationen har särskilt betonats att säkerställa kompetens och kunskapsöverföring mellan patientsäkerhetsarbetet och arbetet inom kris och katastrofmedicin/allmän säkerhet och informationssäkerhet (jfr riktlinje för säkerhetsorganisationen, dok nr ). Landstingsstyrelsen avser att följa arbetet i säkerhetsorganisationen för att säkerställa den integration som efterfrågas.

21 3 (3) Datum Diarienr LTV Förutom ovan nämnda kan påpekas att det sedan hösten 2015 hålls regelbundna möten mellan informationssäkerhetssamordnaren, landstingsjuristen och objektägaren för e journal med syfte att tidigt identifiera eventuella informationssäkerhetsproblem och därvid kunna göra avvägningar mellan patientsäkerhet och informationssäkerhet. 4. I rapporten anges som en brist att landstingets rutin för säkerhetskopiering inte följer Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso och sjukvården (SOSFS 2008:14). I november antogs ny riktlinje för it säkerhet i drift och förvaltning som bland annat innefattar principer för säkerhetskopiering. Avsikten är att revidera instruktioner och rutinbeskrivningar på lägre nivå och fastställa dessa under våren I rapporten påtalas brister vad avser rutiner för journalföring och för kvalitetssäkring av innehåll i journaler. En instruktion för dokumentation i patientjournal har nyligen fastställts i ledningssystemet (dok.nr 27241). Avsikten är att följa upp denna med information och utbildningsinsatser, liksom rutiner för kvalitetssäkring under år De synpunkter som i övrigt framkommit i rapporten kommer att vara vägledande i det fortsatta arbetet inom området. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör

22 Bil 15 b

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 Bil 16 a REMISSYTTRANDE 1 (1) Datum Dnr LTV Ert dnr S2015/06250/FS Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ORGANDONATION EN LIVSVIKTIG VERKSAMHET Landstinget Västmanland har mottagit remiss av betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84). Landstinget ställer sig bakom det svar som behandlats av Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen (bifogas). FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör Bilaga Yttrande från Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

43 Upp Bil 16 b 1 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, samt Region Gävleborg och Region Örebro län vill gemensamt avge yttrande över remiss SOU 2015:84 Organdonation en livsviktig verksamhet. Sammanfattning av synpunkter: Allmänna synpunkter: Utredningen Organdonation En livsviktig verksamhet har mycket grundligt, tydligt och klart sammanställt/beskrivit donations- och transplantationsverksamheten så som den fungerar inom sjukvården i Sverige idag. Fokus på problem i den praktiska vardagen inom sjukvården har identifierats och ett flertal adekvata förslag till åtgärder med målet att lösa dessa problem presenteras. Förslagen till förändringar inom lagstiftningen: Förslagen till förändringar inom lagstiftningen är konkreta och klargörande för den personal som i sjukvården idag skall bedriva hälso- och sjukvård där möjligheten till donation av organ skall säkras. Tydlighet i lagen innebär en trygghet för all berörd personal. Utredningens förslag till författningsförändringar ger en efterfrågad tydlighet i vad som är tillåtet för att möjliggöra donation i samklang med befolkningens höga donationsvilja. Tydlighet juridiskt har länge efterfrågats av hälso-och sjukvårdspersonal då verksamheten uppfattat att lagstiftningen kolliderat. Å ena sidan skall enligt transplantationslagen all hälso- och sjukvårdspersonal ansvara för att organdonation och transplantation fungerar i svensk sjukvård. Men kollisionen består i den praktiska tolkningen av Hälso- och sjukvårdslagen. Den tolkas som att all vård som erbjuds en patient skall vara av strikt medicinsk nytta för den enskilde patienten. Situationen vid omhändertagandet av t.ex. strokepatienter där den medicinska prognosen bedöms mycket dålig kan leda till att medicinska insatser (påbörja intensivvård eller fortsätta redan påbörjad) avstås ifrån p.g.a. den strikta tolkningen av innebörden medicinsk nytta för den enskilde patienten. Ett eventuellt samtycke till donation har inte alls haft samma tyngd som just den medicinska nyttan haft då man beslutat om vilken vård patienten skall erbjudas. De 15 % av Sveriges befolkning som inte vill donera har med denna praxis garanterats rätt vård d.v.s. avstå från att påbörja eller avstå från att fortsätta medicinska insatser som skulle kunna möjliggöra donation. De 85 % av Sveriges befolkning som uttryckt sitt samtycke till donation har däremot inte alltid erbjudits möjligheten till donation då fortsatt medicinska insatser eller påbörjandet av desamma inte ansetts som vara en åtgärd i patientens bästa intresse detta trots att det visade sig vara patientens vilja att få donera efter sin död.

44 Upp 2 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare Sjukvårdspersonalen uppfattar inte ett samtycke till donation som tillräckligt stöd för att få påbörja medicinska insatser (intensivvård) eller låta insatserna fortgå för att i förlängningen möjliggöra donation. Socialstyrelsen har dessutom förstärkt detta då man officiellt uttalat att intensivvård inte får initieras bara för att möjliggöra donation. Genomförande av de förslag till lagförändringar som föreslås kommer att tydliggöra vikten av och förstärka att sjukvården bör respektera och visa hänsyn till människors vilja att få donera eller ej. Detta självfallet inom rimliga etiska och medicinska ramar. Om flera skrivningar i lagen nu ändras till de föreslagna kommer sjukvården att på ett bättre sätt kunna ta hänsyn till mer än bara medicinsk nytta för den enskilde och därmed respektera den enskildes vilja att få donera efter sin död. Ändra transplantationslagens rubrik: Förslaget att ändra transplantationslagens rubrik till lag om donation av organ och biologiskt material för transplantation är en viktig signal och förtydligande av vad lagen faktiskt inrymmer (samtyckesbestämmelser och regler kopplade till donationsprocessen). Donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd: En realitet inom svensk intensivvård idag är att närstående ibland efterfrågar möjligheten till organdonation då en punkt nåtts där fortsatt medicinsk kurativ (botande) vård inte är meningsfull att fortgå. De patienter som i denna situation inte utvecklar total hjärninfarkt under pågående intensivvård kan idag inte erbjudas möjligheten att få donera sina organ. Vid ett införande av donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd (Donation after Circulatory Death = DCD), vilket kan ske då icke meningsfylld intensivvård avbryts och cirkulationsstillestånd därefter inträffar, skulle möjliggöra för fler människor att få donera efter sin död och fler patienter att få bli transplanterade. Denna i många andra länder redan etablerade donationsprocess bör med utredningens förslag till regler om samtyckesutredning och medicinska insatser inför donation ge legala förutsättningar för denna typ av donationsförfarande. Levande givare ersättning ekonomiskt: I Sverige har vi ca 150 personer som varje år donerar en njure och även ett mindre antal som donerar en del av sin lever. Den levande givaren är den vanligaste njurdonatorn i Sverige. I dag tillämpar varje landsting olika principer för beräkningen av den ekonomiska ersättningen till levande givare. Det är önskvärt att bedömningen och beräkningen av ersättningen storlek centraliseras till ett fåtal handläggare på Försäkringskassan eller till ett landsting. Ersättningen är ingen betalning för donationen utan avser att täcka kostnader som donatorn haft under utredningstiden, sjukhusvistelsen och den

45 Upp 3 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare efterföljande sjukskrivningstiden i form av resor och inkomstbortfall eller andra kostnader som direkt orsakats av donationen. Problem uppstår då sjukpenningen inte täcker donatorns hela inkomstbortfall under sjukskrivningstiden efter donatorsoperationen eller om donatorn är egenföretagare. Vissa landsting och sjukhus väljer då att anställa donatorn och betala mellanskillnaden i form av en lön, vilket är en otymplig och mycket byråkratisk lösning av problemet. Viktigt är också att ersättningen betalas ut i nära anslutning till operationen och sjukskrivningstiden. Det kan i dag ibland ta upp till ett år innan handläggningen och utbetalningen är klara, vilket inte är acceptabelt. Viktigt är även att det sker en enhetlig bedömning av de kostnader som skall ersättas vilket en centralisering av processen skulle lösa. Anonyma levande donatorer: Med anonyma donatorer avses levande donatorer som ger en njure till en för dem okänd individ. Vare sig donatorn eller mottagaren har kännedom om varandras identitet. Detta är ovanligt och sker vid enstaka tillfällen varje år vid landets transplantationskliniker. Utredningen föreslår att dessa donatorer i förväg måste godkännas av Socialstyrelsen. En annan form av anonym donation är när två donator- mottagarpar byter donator med varandra, s.k. korsvis donation eller Paired Kidney Exchange. Detta görs om det finns immunologiska skäl för att donatorn i det ena paret inte är lämplig att donare till den tilltänkte mottagaren men väl skulle vara lämplig ur immunologisk synpunkt att donera till en annan mottagare. Inte heller här röjs identiteterna mellan givare och mottagare. I det första fallet med anonyma donatorer genomgår den anonyme donatorn en noggrann medicinsk utredning (som vid all donation från levande donatorer) samt en mycket grundlig psykologisk utvärdering där ett flertal yrkeskategorier deltar (kurator, sjuksköterska, psykiatriker, njurmedicinare samt en oberoende läkare). Vi har svårt att se vad en ytterligare bedömning av Socialstyrelsen skulle kunna tillföra. Vi har även svårt att se att det finns någon person på Socialstyrelsen som har rätt kompetens för att kunna göra en meningsfull bedömning. Det är vidare stor risk att en ytterligare bedömning av Socialstyrelsen ytterliga skulle förlänga utredningstiden för levande donatorer som redan i dag anse vara lång (i genomsnitt 6 månader). Registrering av patientdata - Scandiatransplant: Scandiatransplant är en nordisk samarbetsorganisation som bildades 1969 på initiativ av Nordiska Rådet. Scandiatransplant ägs av samtliga sjukhus i de nordiska länderna som bedriver transplantationsverksamhet av organ. Scandiatransplants organisation, arbetssätt och regelverk har i många delar stått som förebild för det nyligen iförda EU-direktivet som reglerar organdonation och transplantation inom EU. Det är nödvändigt med en nordisk samarbetsorganisation då en stor andel (upp till 30 %) av alla organ som transplanteras är skickade mellan olika sjukhus i Norden.

46 Upp 4 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare Detta inte minst för att tillgodose kraven på spårbarhet mellan donator och mottagare i de nordiska länderna. Utbyte av organ mellan övriga europeiska länder är minimalt. Scandiatransplant har sitt administrativa säte och sin databas i Århus i Danmark och är underställt Århus Universitetssjukhus. Sjukhus som bedriver intensivvård ska ha personal och resurser: En förstärkt skrivning i Hälso- och sjukvårdslagen att sjukhus som bedriver intensivvård ska ha den personal och de övriga resurser som behövs för att organdonationer ska kunna utföras är önskvärt. Tydlighet i detta avseende stärker kravet på huvudmännen inom svensk sjukvård att donationsverksamheten är en naturlig, viktig och prioriterad del av vården i livets slutskede och att resurser måste garanteras inom verksamheten. Utfärda bindande föreskrifter om rutiner m.m. vid organdonation i transplantationslagen: Utredningens förslag att ett nytt bemyndigande att utfärda bindande föreskrifter om rutiner m.m. vid organdonation införs i transplantationslagen bör vara till stort stöd för hälso- och sjukvårdens medarbetare då en skärpt tydlighet kring vad sjukvården får göra och inte får göra i donationsprocessen efterlyses på många håll. Med föreslagna tillägg i transplantationslagen framgår dock inte vilken typ av eller omfattning av medicinska insatser som avses. I anslutning till denna lag bör Socialstyrelsen i föreskrifter beskriva principerna för hur t.ex. DCD (Donation after Circulatory Death) skall genomföras. Donationsrådet avskaffas: Förslaget att Donationsrådet avskaffas i dess nuvarande form är att betrakta som en verklighetsanpassning. Rådet har under de senaste åren tappat sin tydliga uppgift och roll. Information och opinionsbildning riktad mot allmänheten: Information och opinionsbildning som riktar sig mot allmänheten bör som utredningen föreslår tydligt vara ett statligt ansvar. Den begränsade personella resursen i form av donationsansvariga läkare och sjuksköterskor inom vården bör rikta sin informationskraft i första hand internt till medarbetarna inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen bör vara en naturlig aktör gentemot allmänheten i Sverige.

47 Upp 5 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare Donationsregistret: Donationsregistret bör som föreslås finnas kvar av flera skäl. Ett är det skäl som utredningen påpekar det är viktigt att det går att ange sin inställning till organdonation i ett sekretesskyddat register. Det bör också påpekas att vävnadsdonationsverksamheten i Sverige har stor nytta av donationsregistret för att utreda den avlidnes samtycke till donation. Om donation efter cirkulationsstillestånd skall införas i Sverige är möjligheten för behörig personal att få konsultera donationsregistret före döden en förutsättning för en fungerande och trovärdig donationsprocess i detta sammanhang. Dagens rådande praxis att donationsregistret inte får konsulteras före konstaterande av döden skulle kunna äventyra ett införande av donation efter cirkulationsstillestånd. Här nedan lyfts de författningsförslag fram som utredningen presenterat med ställningstagande synpunkter Författningsförslagen är av stor betydelse för framtida donationsverksamhet i Sverige. Förslag med hänvisning i betänkandet, författningsförslag: 1.2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Vid sjukhus där intensivvård bedrivs ska det finnas de rutiner, den personal och utrustning samt de lokaler som behövs för att utföra donation av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om donation av organ och annat biologiskt material för transplantation. Ställningstagande synpunkter: Bra och viktigt att författningen med denna skrivning tydliggör att det är intensivvårdens ansvar att personellt bemanna, utrusta och organisera vården så att organdonation från avlidna möjliggörs. Donation är en del av vården i livets slutskede och när det gäller organdonation en uppgift för intensivvården. 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser påbörjas eller fortsättas, om det behövs för att organ eller annat biologiskt material ska kunna tillvaratas för transplantation eller, med avseende på en gravid kvinna som bär på ett livsdugligt foster, för att rädda livet på det väntade barnet. Insatserna får inte pågå längre tid än 24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl. Ställningstagande synpunkter: Bra och viktigt att författningen tydliggör att intensivvården får påbörja eller fortsätta medicinska insatser för att möjliggöra organdonation. Samtyckesutredning har vanligen inte hunnit initierats och inte heller avslutats i detta skede.

48 Upp 6 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare Då majoriteten av svenska medborgare ställer sig positiva till att donera efter sin död bör förtydligas att om samtyckesutredningen utfaller ja till donation då innebär denna gåva också att organ med bästa möjliga funktion skall kunna doneras. Detta kräver adekvata medicinska insatser från intensivvården. Annars riskerar gåvan att levereras med låg medicinsk kvalitet. 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:831) om transplantation m.m. Föreslagen lydelse Lagen om donation av organ och annat biologiskt material för transplantation. Ställningstagande synpunkter: Lämpligt att namnge lagen adekvat så att innehåll och rubrik harmonierar. Samtyckesutredning och medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation m.m. 4 a Hälso- och sjukvårdspersonalen får utreda patientens inställning till donation av organ enligt denna lag (samtyckesutredning) efter att ett ställningstagande gjorts om att inte inleda eller att inte fortsätta livsuppehållande behandling. Innan samtyckesutredning påbörjas ska ett ställningstagande enligt första stycket ha gjorts av behandlande läkare efter samråd med en annan läkare. Ställningstagandet och den medicinska bedömning det grundar sig på ska dokumenteras i patientens journal. Ställningstagande synpunkter: Skrivningen får utreda innebär risken att sjukvården i skarpt läge väljer bort att utreda patientens inställning till donation av organ. Då allmänheten i Sverige har uttryckt en mycket tydlig stark donationsvilja (80-85% positiva till donation efter sin död) är det lämpligare att välja skrivningen bör utreda. Hälso- och sjukvårdens ansvar att förvalta svenska befolkningens starka positiva donationsvilja bör förstärkas med denna senare skrivning. Om en person i livet uttryckt sig positiv till donation av organ och vävnader efter sin död är det olämpligt att sjukvården har valet att avstå från att utreda samtycket. Varför skall allmänheten då ta ställning till donation efter sin död om viljan inte respekteras? 4 b Samtyckesutredning enligt 4 a ska genomföras utan onödigt dröjsmål och med respekt för patienten och de som står patienten nära. Medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation får påbörjas eller fortsättas under skälig tid inför och under samtyckesutredningen om de behövs för att organ eller annat biologiskt material ska kunna tillvaratas förtransplantation. Ställningstagande synpunkter: Skrivningen får påbörjas eller fortsättas innebär samma risk som ovan kommenterats. Åter igen bör hälso- och sjukvårdens ansvar tydliggöras i avseendet att förvalta befolkningens positiva donationsvilja. Får bör ersättas med ordet bör.

49 Upp 7 (7) Upprättare: Datum: Stefan Ström Regionalt donationsansvarig läkare 4 d Medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation som påbörjas eller fortsätts med stöd av 4 b 4 c ska avslutas då det står klart att förutsättningarna för donation inte är uppfyllda Ställningstagande synpunkter: Ersätt skrivningen då det står klart med om det står klart. Sannolikheten att samtycke för donation föreligger är större än att det inte föreligger. Ordet om speglar möjligen en mer sannolik positiv vilja till donation? 4 f Om samtycke till donation av organ föreligger enligt 3-4 ska samtycket omfatta även behandling av de personuppgifter som krävs för mottagarens säkerhet. Närmare bestämmelser ombehandling av sådana personuppgifter finns i lag (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ Ställningstagande synpunkter: Tillägg ska samtycket anses omfatta även behandling av de personuppgifter som... Ett samtycke till donation bör inbegripa alla delar i processen, inklusive registrering av data om donator och mottagare, detta för att säkerställa att gåvan till den som är mottagare leder till högsta medicinska säkerhet för mottagaren. 7 Ett ingrepp på en levande människa, som innebär att biologiskt material som inte återbildas tas för transplantation, får göras på en givare som är släkt med den tilltänkte mottagaren eller på annat sätt står mottagaren särskilt nära. Om det finns särskilda skäl får ett sådant ingrepp även göras på annan person än som nu sagts. Ingrepp på personer som inte har någon anknytning till mottagaren får göras efter tillstånd från Socialstyrelsen. Ansökan om tillstånd får göras av givaren och ska tillstyrkas av den läkare som har rätt att besluta om ingreppet Ställningstagande synpunkter: Ett förtydligande och tillåtande av altruistisk donation öppnar upp för möjligheten att donatorer ska kunna donera trots att de själva inte har en nära relation till en person med behov av transplantation. Detta förstärker möjligheten att för den svenska befolkningen att få donera även under deras livstid. För Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Örebro, den 12 februari 2016 Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande

50 Bil 16 c Organdonation En livsviktig verksamhet Betänkande av Utredningen om donations- och transplantationsfrågor Stockholm 2015 SOU 2015:84

51 Sammanfattning Uppdraget Transplantation av organ är sedan länge en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. I de fall det inte finns någon alternativ behandlingsmetod ger transplantation svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Transplantation är också i många fall en kostnadseffektiv medicinsk åtgärd. Den vanligaste typen av transplantation avser njurar. Det står klart att kostnaden för dialys i hög grad överstiger kostnaden för donation och transplantation samt medicinsk uppföljning och läkemedelsbehandling av en njurtransplanterad patient. Både i Sverige och internationellt råder emellertid en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Väntan på transplantation är lång och vissa patienter hinner avlida under väntetiden. Flera undersökningar under senare tid visar att donationsviljan är hög bland den svenska befolkningen men samtidigt placerar sig Sverige under genomsnittet i Europa när det gäller donationsfrekvens. Detta innebär sammantaget att det finns ett behov av att se över bl.a. regelverk, rutiner, organisation och information till allmänheten för att identifiera förbättringsområden för det donationsfrämjande arbetet i Sverige. Mot den bakgrunden har utredningen haft i uppdrag att föreslå hur antalet organdonatorer och tillgängliga organ kan öka i Sverige. Utredningens uppgift har varit att se över nuvarande situation och lämna förslag inom fem huvudsakliga områden för att förbättra donationsverksamheten. Det första området omfattade de legala förutsättningarna för att vidta medicinska insatser innan döden inträffat för att respektera 19

52 Sammanfattning SOU 2015:84 enskildas önskan att donera. Hit hör förutsättningarna för att vidta medicinska insatser för att bevara möjligheten till donation då det inte finns något hopp om överlevnad för patienten själv samt frågan om donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Det andra området gällde en översyn av organisation och arbetssätt för att stärka donationsverksamheten. I denna del har det ingått att kartlägga vårdgivarnas behov av kunskapsstöd men även att lämna förslag för var ansvaret för informationsinsatser som riktar sig till allmänheten bör ligga. Det tredje området avsåg hur informationen till allmänheten kan förbättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas. I denna del av uppdraget ingick det att utreda donationsregistrets funktion. Det fjärde området omfattade vissa frågeställningar rörande levande donatorer. Inom ramen för denna del av uppdraget har utredningen kartlagt och analyserat nuvarande krets av levande donatorer samt kartlagt regler och praxis om kostnadsersättning till levande donatorer i syfte att förbättra nuvarande handläggning. Slutligen har det ingått i utredningens arbete att göra en översyn av och ta fram förslag till reglering av utbytet av personuppgifter med Scandiatransplant, som är en samarbetsorganisation för bl.a. statistik och organutbyte mellan de nordiska länderna. Betänkandets innehåll Utredningens författningsförslag finns i betänkandets första kapitel. I del A, kapitel 2 14, finns samlade bakgrunder till utredningens överväganden och förslag. Här redovisas etiska aspekter, gällande lagstiftning, internationell utblick samt utredningar och statistik av betydelse för uppdraget. I kapitel 14 sammanfattas utgångspunkterna och problemställningar inför utredningens förslag. Utredningens överväganden och förslag finns i del B, kapitel I del C slutligen, kapitel 21 23, redovisas förslag om ikraftträdande, utredningens konsekvensanalys samt lagkommentar. 20

53 SOU 2015:84 Sammanfattning Utgångspunkter för utredningens arbete Etiska aspekter En viktig utgångspunkt för utredningens arbete har varit att det är ett gemensamt intresse för oss alla, ett samhällsintresse, med en välfungerande donations- och transplantationsverksamhet. Verksamheten med organdonation ska naturligtvis ske på ett sätt som bidrar till att upprätthålla förtroendet för hälso- och sjukvården. Utredningens utgångspunkt har därför varit att de etiska aspekterna och allmänhetens attityder tydligt ska ligga till grund för de förslag som utredningen lägger. Tidigare utredningar har haft självbestämmandet (autonomin) som utgångspunkt för det regelverk som finns för verksamheten med organdonation och transplantation. Detta är även en grundläggande utgångspunkt för denna utrednings arbete. Utredningens förslag utgår därför tydligt ifrån att självbestämmandet innebär att den människa som vill donera sina organ också ska få förutsättningar att kunna donera, på samma sätt som den människa som inte vill donera sina organ ska bli respekterad. Detta innebär att i det fall en person vill donera sina organ ska detta respekteras inom ramen för de begränsningar som finns till exempel vad gäller medicinska hinder eller som kan uppstå i en avvägning mot andra viktiga principer som principen att donation inte får skada en möjlig donator. Respekten för självbestämmandet innebär naturligtvis också att en persons vilja att inte donera sina organ på samma sätt ska respekteras. En frågeställning som väcks blir därmed också hur man kan säkerställa respekten för patientens självbestämmande och integritet. En förutsättning för att kunna ta ställning till frågan om organdonation är att det finns saklig och målgruppsanpassad information som är lättillgänglig. Ett känt ställningstagande till organdonation underlättar för både anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal om frågan om donation uppkommer. Enligt utredningens mening är det ett samhällsansvar att se till att det finns tydlig information som riktar sig till allmänheten. Utredningen anser därför att informationsinsatser riktade mot allmänheten även fortsättningsvis behövs för att upprätthålla befolkningens positiva inställning till organdonation och informera om hur man kan göra sin inställning till organdonation känd. 21

54 Sammanfattning SOU 2015:84 Donation ska vara en naturlig del av vården i livets slutskede Hälso- och sjukvårdens lagstadgade huvuduppgift är att behandla och bota sjuka människor så långt det är möjligt och i övrigt lindra. Det är först i de fall då patientens liv inte längre går att rädda som det kan bli aktuellt med organdonation. Av de cirka personer som avlider i Sverige varje år är det några hundra som avlider under sådana omständigheter att det kan bli aktuellt med organdonation. Samtidigt finns det ett stort antal patienter som väntar på att få ett nytt organ. Resultaten av utredningsarbetet visar att det varje år dör ett antal patienter som skulle ha kunnat bli donatorer, men där praxis i vården av patienter med allvarliga hjärnskador innebär att så inte blir fallet. Det gäller också när det finns ett samtycke till donation. En viktig orsak till detta är att lagstiftningen inte uttryckligen reglerar de medicinska insatser som kan behöva vidtas för att ge möjligheten att utreda om det finns ett samtycke till donation, och om så är fallet, för att möjliggöra donation. Ett annat hinder är att det för närvarande inte anses tillåtet att undersöka en enskilds inställning till donation i donationsregistret innan döden inträtt. Som beskrivits ovan är självbestämmandet en grundläggande etisk princip för donationsarbetet. Det är en brist att det i dag inte anses möjligt att undersöka inställningen till organdonation i de situationer då fortsatt vård är meningslös för patienten själv. I de fall det finns ett samtycke till att donera bör sjukvården tillgodose den önskan så långt som möjligt. På motsvarande sätt ska naturligtvis ett nej till organdonation respekteras. Ett samtycke till donation bör därmed även omfatta de medicinska insatser som kan behöva genomföras för att möjliggöra donation inom ramen för en avvägning mot skadeprincipen. Det finns ett starkt stöd för denna övergripande slutsats bland allmänheten, men också i läkarkåren. En betydande majoritet anser att ett samtycke till donation också ska omfatta ett samtycke till de medicinska åtgärder i livets slutskede, som kan behövas för att möjliggöra donation, förutsatt att behandlingen inte innebär skada eller lidande. 22

55 SOU 2015:84 Sammanfattning Organisatoriska aspekter För en väl fungerande transplantationsverksamhet och för att människor ska ha möjlighet att donera krävs det att vården är organiserad på ett sätt som möjliggör organdonation. Under utredningsarbetet har det blivit tydligt att den avgörande faktorn för att höja donationsfrekvensen är att förbättra de organisatoriska förutsättningarna i hälso- och sjukvården. Denna slutsats stöds både av nationella utredningsresultat och av internationella erfarenheter. Den huvudsakliga potentialen för att öka antalet organdonationer finns i förändringar av attityder, organisation och arbetssätt i den praktiska verksamheten vid sjukhusen. För att denna potential ska kunna realiseras krävs i första hand nationell samordning och en tydlig styrning av verksamheten. Det är därför mot detta område, dvs. statlig styrning genom kunskap mot professionerna och sjukvårdshuvudmännen, som åtgärder och resurser i första hand bör koncentreras. Donationsfrekvensen, dvs. hur vanligt det är med organdonation, brukar enligt internationell praxis mätas i antal avlidna donatorer per år och miljon invånare. Nationell statistik över möjliga donatorer i Sverige visar att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet i hur många organdonationer som genomförs i förhållande till befolkningsstorleken. Donationsfrekvensen varierar också kraftigt över tiden i enskilda landsting och regioner. Skillnaderna kan inte enbart förklaras av variationer i befolkningsstruktur. Det finns många tänkbara förklaringar till varför vissa landsting lyckas identifiera fler möjliga donatorer än andra. Personligt engagemang, tydliga rutiner med återkoppling och diskussion om verksamhetens resultat, goda ledningsstrukturer och arbetsmetoder påverkar donationsfrekvensen. Analysen leder till slutsatsen att det lokala donationsfrämjande arbetet i första hand bör förstärkas och effektiviseras genom nationell samordning, ledning, tillsyn, uppföljning och återkoppling av både arbetsmetoder och resultat. Det är uppgifter för centrala statliga myndigheter. Utredningen har i denna del även utgått från det arbete som bedrivits med att effektivisera den statliga styrningen med kunskap. Det nationella donationsfrämjande arbete, som i första hand bedrivits av Socialstyrelsen, är ett arbetsfält som enligt utredningens mening är väl lämpat för att pröva den nya ordningen med 23

56 Sammanfattning SOU 2015:84 en förstärkt och utvecklad styrning med kunskap i samverkan mellan flera myndigheter. En sådan styrning med kunskap bör stödja hela den vårdprocess som organdonationer innefattar. Hit hör att identifiera potentiella donatorer, en adekvat vård av möjliga donatorer och utbildning av personal bl.a. i hur samtal med anhöriga ska genomföras för att utreda förekomsten av samtycke. Andra viktiga delar är ansvarsfördelning och systematisk uppföljning och återkoppling av resultat, inte minst i lokala vårdenheter. Utredningens förslag i korthet Övergripande Verksamheten med organdonation har under lång tid varit föremål för särskild lagreglering. Sedan 1996 gäller lag (1995:831) om transplantation m.m. (transplantationslagen). Lagen reglerar främst samtyckesbestämmelser och andra regler kopplat till donation. Lagens rubrik är därmed missvisande och utredningen föreslår att rubriken ska ändras till lag om donation av organ och biologiskt material för transplantation. Samtyckesutredning och medicinska insatser för att möjliggöra donation i livets slutskede När det finns samtycke till att donera organ anser utredningen att det ligger i hälso- och sjukvårdens uppdrag att, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ta hänsyn till ett samtycke till att donera som en del av den vård som ges i livets slutskede. Hälso- och sjukvården har som huvuduppgift att behandla och bota sjuka människor så långt det är möjligt enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Undantag från denna regel finns i viss speciallagstiftning. Transplantationslagen är en sådan speciallagstiftning och reglerar specifikt samtycke till att donera organ efter döden. Lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om samtycke till medicinska insatser vare sig före eller efter dödens inträde. Särskilda bestämmelser om medicinska insatser efter det att döden inträtt finns i stället i lagen (1987:269) om kriterier av bestämmande av människans död. 24

57 SOU 2015:84 Sammanfattning Utredningen anser att de legala förutsättningarna för de medicinska insatser som kan behöva göras för att genomföra en samtyckesutredning, och i de fall det finns ett samtycke till donation, vidta medicinska åtgärder för att bevara organens funktion innan döden inträffat ska föras in i transplantationslagen. Utredningen föreslår därför nya lagregler av innebörden att en patients inställning till donation av organ får utredas (samtyckesutredning) när all fortsatt aktiv behandling av patienten är meningslös och efter ett ställningstagande om att inte inleda eller att inte fortsätta livsuppehållande behandling gjorts. Ett sådant ställningstagande ska göras av behandlande läkare efter samråd med en annan läkare och dokumenteras i patientens journal. Medicinska insatser för att möjliggöra eventuell donation får efter ett sådant ställningstagande påbörjas eller fortsätta och pågå under skälig tid inför och under samtyckesutredningen. Samtyckesutredningen ska ske utan onödigt dröjsmål och med respekt för patienten och patientens närstående. Om samtyckesutredningen visar att donation är möjlig, får medicinska insatser påbörjas eller fortsättas och pågå under skälig tid, om de behövs för att organ ska kunna tillvaratas för transplantation. I de fall förutsättningarna för donation inte är uppfyllda, t.ex. i de fall det inte finns ett samtycke till donation inriktas vården istället på enbart palliativa insatser. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela ytterligare föreskrifter om samtyckesutredning och medicinska insatser. Donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd Donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd tilllämpades i Sverige fram till I lagstiftning infördes då ett hjärnrelaterat dödskriterium i Sverige. Lagändringen medförde att man i vården gick från donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd till att i stället genomföra donation då döden inträffat efter en primär hjärnskada. Donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd är dock en form av donation som, utöver donation efter att döden inträffat efter en primär hjärnskada, tillämpas i ett antal andra länder med goda resultat. Utredningen anser att det ska finnas legala förutsätt- 25

58 Sammanfattning SOU 2015:84 ningar även i Sverige för att genomföra donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd. Utredningens förslag till regler om samtyckesutredning och medicinska insatser inför donation ger legala förutsättningar för donation även i de fall då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd. Vid samtycke till donation finns särskild reglering i lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död för medicinska insatser som får fortsättas efter döden inträtt. En förutsättning för att fortsätta sådana medicinska insatser en viss tid är att de behövs för att organ ska kunna tillvaratas för transplantation. Då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd kan vissa medicinska insatser även behöva påbörjas efter det att döden inträtt för att upprätthålla organens funktion. Utredningen föreslår därför en ändring som tydliggör att det ska vara tillåtet, inte bara att fortsätta, men även att påbörja medicinska insatser efter dödens inträde för att upprätthålla organens funktion och därmed möjliggöra donation. Inriktning och ansvarsgränser i nationellt donationsfrämjande arbete Förtydligande av hälso- och sjukvårdens ansvar för organdonationer Verksamheten med organdonation är viktig och utgör en naturlig del av svensk hälso- och sjukvård. Lagstiftningen bör därför förtydligas, så att det klart framgår att den aktuella verksamheten ingår i sjukvårdens uppdrag. Ett sådant förtydligande kommer, enligt utredningens mening, att få ett betydande signalvärde. Mot den bakgrunden föreslår utredningen, som en första åtgärd i den del som handlar om organisation, att ett nytt andra stycke fogas till 2 e hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), av innebörden att sjukhus som bedriver intensivvård ska ha den personal och de övriga resurser i form av till exempel utrustning och lokaler, som behövs för att organdonationer ska kunna utföras på ett säkert sätt och som också motsvarar högt ställda etiska krav på verksamheten. Utöver lokaler, utrustning och personal ska sjukhus som bedriver intensivvård ha de utarbetade rutiner som krävs för att identifiera och omhänderta möjliga organdonatorer. 26

59 SOU 2015:84 Sammanfattning Föreskrifter och styrning med kunskap För närvarande saknas bemyndigande för regeringen, eller för en myndighet, att utfärda föreskrifter om rutiner m.m. i samband med organdonation, som i första hand syftar till att säkerställa att organdonatorer kan identifieras och tas om hand på ett medicinskt optimalt sätt. Socialstyrelsens vägledningar rörande sådana rutiner och arbetssätt är alltså inte bindande. Utredningen föreslår därför att ett nytt bemyndigande att utfärda bindande föreskrifter om rutiner m.m. vid organdonation införs i transplantationslagen. Huvudansvaret för det nationella donationsfrämjande arbetet ska alltjämt ligga på Socialstyrelsen och fullgöras genom en aktiv styrning med kunskap. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för effektiv styrning med kunskap inom området organdonationer och för information till vårdgivare och sjukvårdspersonal om nya regler och arbetssätt i verksamheten. Donationsrådet föreslås upphöra. De operativa uppgifterna i rådet ges formellt till Socialstyrelsen. Vid behov har Socialstyrelsen möjlighet att inrätta en ny, konsultativ och myndighetsintern rådsfunktion som stöd i det nationella donationsfrämjande arbetet. Om så sker utser Socialstyrelsen självständigt ledamöter och ordförande i den nya funktionen. Information och opinionsbildning som riktar sig mot allmänheten Utredningen kan konstatera att information och opinionsbildning om organdonation även i fortsättningen bör vara ett statligt ansvar. I vart fall ska staten ha ett övergripande ansvar, på nationell nivå, för att sådan information och opinionsbildning sker. De kampanjer som genomförts på området har haft en begränsad och snabbt avklingande effekt. Information och opinionsbildning riktad mot allmänheten spelar dock en viktig roll, förutsatt att sådana insatser genomförs med precision för att nå största möjliga effekt. De ska med andra ord vara kostnadseffektiva. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen ges i uppdrag att svara för information och attitydpåverkan i frågor om organdonation med allmänheten som målgrupp. 27