Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal"

Transkript

1 Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Utredningens direktiv Syfte Definitioner Avgränsningar Läsanvisningar Utgångspunkter Verksamheterna för organdonation och transplantation Organdonation i praktiken Organisation och geografisk indelning Befolkningens attityder till organdonation Antalet organdonatorer Andel av befolkningen som tagit ställning till organdonation Sammanfattande slutsatser

4 Innehåll 3 Att som enskild ta ställning till organdonation Rättsliga förutsättningar Närståendes vetorätt Samtycke och förbud i praktiken Utredning av den avlidnes inställning Alternativ för att aktivt ta ställning till organdonation Donationsregistret Donationskort Informera närstående Sammanfattande slutsatser Aktörer och ansvarsgränser i informationsverksamheten Allmänna utgångspunkter Grundläggande regler om ansvarsfördelning i offentlig sektor Aktörernas ansvar för information och utbildning Socialstyrelsen Sjukvårdshuvudmännen Sveriges Kommuner och Landsting Övriga aktörer Sammanfattande slutsatser Tillgänglig information från den enskildes perspektiv Information via internet Resultat Behovet av anpassad information Skillnader i användningen av internet och sociala nätverk Språk Funktionshinder Religiösa grupper Ålder och kön Sammanfattande slutsatser

5 Innehåll 6 Informationsspridning till allmänheten Effekter av genomförda informationsinsatser Socialstyrelsen Livet som Gåva Landstingsförbundets kampanj Livsviktigt Samlad analys av genomslag och resultat Resultat av senare informationsinsatser Framtida förutsättningar för informationsspridning Allmänhetens mediekonsumtion Internetanvändningen Rutinmässig informationsspridning till allmänheten Inledning Körkort Självdeklaration Nationellt id-kort och pass Europeiskt sjukförsäkringskort Allmänna val Primärvården Personligt hälsokonto Nationella patientöversikten Apoteken Sammanfattande slutsatser

6

7 Sammanfattning Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) har i uppdrag att föreslå åtgärder som sammantaget leder till en bättre tillgång till organ för transplantation och en fortsatt framgångsrik donationsverksamhet. Syftet med denna första redovisning är att göra: en beskrivning av nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer gällande information till allmänheten och professionen, en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd, samt en kartläggning av i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Underlaget ska ligga till grund för de slutsatser och förslag som kommer att utvecklas i det fortsatta utredningsarbetet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari Det innebär att konkreta förslag i frågor med anknytning till information och möjligheten för enskilda att tillkännage sin donationsvilja presenteras först i utredningens betänkande sedan ett tillräckligt underlag för analyser och förslag kunnat inhämtas. Sådan datafångst kommer att ske bl.a. genom en kvantitativ studie av allmänhetens attityder till organdonation och till olika sätt att göra sin donationsvilja känd. Utgångspunkter Transplantation av organ såsom hjärta, lungor och njure är numera en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. Transplantation kan ge svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation innebära en avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Det är 7

8 Sammanfattning också i många fall en för samhället kostnadseffektiv behandlingsmetod. Vid varje sjukhus i Sverige som bedriver intensivvård finns en lokal organisation eller handlingsplan för organdonation. Det är i princip alltid patienter som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning som kan bli aktuella som organdonatorer. Transplantationer utförs på fem ställen i Sverige medan det finns en indelning i sex olika regionala samarbeten för donationsverksamheten. Hjärt- lung- och levertransplantationer är definierade som rikssjukvård av Socialstyrelsen och utförs endast vid utsedda transplantationscentra. En förutsättning för transplantationer är att enskilda vill donera sina organ. Ungefär 80 procent av den svenska befolkningen är positiv till att donera organ. Däremot ligger den svenska donationsfrekvensen nära EU-genomsnittet med cirka 15 avlidna donatorer per miljon invånare. Den finns både i Sverige och internationellt en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Antalet patienter som står i kö för att transplanteras har ökat under senare år. Enligt officiell statistik dör ett tjugotal personer årligen i kön. I praktiken är de fler, eftersom endast personer som är medicinskt lämpliga för transplantation är uppsatta på väntelistan. Att som enskild ta ställning till organdonation Organ från en avliden person får enligt svensk lagstiftning tillvaratas för transplantationsändamål om den avlidne har medgett det eller om det på annat sätt kan utredas att åtgärden överensstämmer med den avlidnes inställning till organdonation. I svensk rätt tillämpas också ett s.k. presumerat samtycke. Det innebär att organen får tillvaratas om den avlidnes inställning är helt okänd och inget tyder på att den avlidne skulle ha motsatt sig organdonation. Närstående har dock i sådana fall rätt att motsätta sig ingreppet (vetorätt). Det finns i huvudsak tre sätt att göra sin inställning till organdonation känd, nämligen genom att registrera sig i donationsregistret, fylla i ett donationskort eller att tillkännage sin inställning för närstående. Kartläggningen av de olika alternativen för att göra sin vilja känd visar att det, trots genomförda kampanjer, bara är 16 procent av befolkningen som anmält sig i donationsregistret. I en donationssituation tillfrågas alltid de närstående om de kände 8

9 Sammanfattning till den avlidnes vilja då det alltid är den senaste viljeyttringen som gäller. Det kan innebära att donationsregistret spelar en underordnad roll som källa till information om en avliden persons donationsvilja. Behovet av ett donationsregister, i nuvarande eller annan form, kommer att analyseras närmare i slutbetänkandet baserat bland annat på vad som framkommer i den attitydundersökning som ska genomföras våren Aktörer och ansvarsgränser i informationsverksamheten Flera olika aktörer arbetar med information om organdonation till allmänheten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ansvarar i huvudsak för statliga uppgifter med koppling till organdonationer, såsom reglering och kunskapsstyrning. Myndigheten har även ett övergripande ansvar för det nationella donationsfrämjande arbetet. Inom Socialstyrelsen finns ett Nationellt råd för organ- och vävnadsdonation (Donationsrådet). Donationsrådet bildades 2005 som ett självständigt organ med administrativ hemvist på Socialstyrelsen. Donationsrådet ska b.la. ha en opinionsbildande roll gentemot allmänheten. Den 1 januari 2010 förändrades regleringen av Donationsrådets verksamhet och uppdrag. Det skedde genom en förändring i Socialstyrelsens instruktion och innebar att Donationsrådet blev ett nationellt rådgivande organ vid Socialstyrelsen. Samtidigt fick Socialstyrelsen en ny organisation för myndighetens samlade verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver numera ett nationellt donationsfrämjande arbete inom ramen för Nationella rådet för organ, vävnader, celler och blod, (Vävnadsrådet). Vävnadsrådet har i uppdrag att verka för en nationell samordning och enhetliga rutiner i den praktiska tillämpningen av vävnadslagen samt att främja vårdgivarnas ansvar i verksamheten med donation av organ, celler, vävnader och blod. SKL tog 2012 över samordningen av nationella utbildningsinsatser som riktar sig mot hälsooch sjukvårdspersonal från Socialstyrelsen. Bakgrunden till den förändrade ansvarsfördelningen var i huvudsak att fortbildning av personal anses vara en uppgift för arbetsgivarna, dvs. landsting och regioner. Landstingen ansvarar för lokala och regionala utbildningsinsatser gentemot hälso- och sjukvårdspersonal och medverkar i och utvecklar de nationella utbildningsinsatser som SKL sam- 9

10 Sammanfattning ordnar. Landstingen genomför även informationsinsatser som direkt riktar sig till allmänheten. Hit hör aktiviteter i samband med den årliga Donationsveckan samt information via landstingens webbplatser och informationsportalen Även patient- och intresseorganisationer arbetar med information mot allmänheten. Livet som Gåva är en politiskt och religiöst obunden samverkansgrupp som består av både patientorganisationer och föreningar för professionen. En ny aktör är det privata initiativet Mer Organdonation (MOD) som startade MOD arbetar framförallt mot allmänheten men även mot hälso- och sjukvårdspersonal. Kartläggningen visar att rollfördelningen mellan aktörerna har förändrats sedan frågor om organdonationer senast utreddes. Utredningen anser att det är positivt att ett aktivt arbete med informations- och utbildningsinsatser görs av flera aktörer. Däremot är den nuvarande ansvarsfördelningen i vissa delar oklar. Utredningen återkommer till frågor om ansvarsfördelningen i slutbetänkandet. Informationsspridning till enskilda och allmänheten Informationsinsatser riktade mot allmänheten är även fortsättningsvis viktiga för att upprätthålla befolkningens positiva inställning till organdonation. Några viktiga aspekter är här den betydelse en tydlig och målgruppsanpassad information har för att få enskilda att ta ställning till organdonation samt att upprätthålla ett starkt förtroende för donationsverksamheten. Kartläggningen visar att den information som finns tillgänglig via internet är bra, relevant och lättillgänglig för den som aktivt söker den. Däremot finns klara förbättringsmöjligheter vad gäller att marknadsföra informationen. Kartläggningen visar också att det finns brister i målgrupps- och individbaserad information. Detta gäller samtliga aktörers information. Det saknas till exempel nästan helt information på andra språk än svenska. Genomgången av de kampanjer som genomförts och andra särskilda informationsinsatser visar att de har viss effekt vad gäller att påverka enskilda att ta ställning för organdonation. Förutsättningarna för kampanjer och andra informationsinsatser har dock förändrats i ett medielandskap och samhälle som förändrats betydligt de senaste tio åren. Det finns därför anledning att söka nya 10

11 Sammanfattning alternativ för att informera mer regelbundet om organdonation. för att hålla frågan levande. Utredningen bedömer att enbart punktinsatser är otillräckliga. Mot den bakgrunden har olika sätt att rutinmässigt informera om organdonation kartlagts. Hit hör att koppla information om organdonation till t.ex. körkort, allmänna val, självdeklaration, besök i primärvården, m.m. Kartläggningen visar i nuläget att det är mindre lämpligt att använda fasta informationsbärare så som körkort och id-kort som ett sätt för enskilda att meddela sin inställning till organdonation. Ett skäl för detta är att det är ett opraktiskt alternativ om man t.ex. skulle ändra sin inställning. Kartläggningen visar också att det finns tekniska invändningar, som i vissa fall gör det svårt att ha med information om donationsviljan på t.ex. körkort. Utredningen har även undersökt möjligheten att bifoga information om organdonation i samband med myndighetsutskick som når stora delar av befolkningen. Det är snarast en principiell fråga i vilka sådana sammanhang det kan vara lämpligt att sprida information om organdonation. Mot den bakgrunden finner utredningen att de naturligaste informationskanalerna, förutom de redan använda, finns vid olika vårdkontakter och andra situationer med koppling till hälso- och sjukvård. Exempel på sådana är primärvården och apoteken. Hälsokontot är ännu under utveckling, men detta kan vara en av flera vårdrelaterade plattformar som lämpar sig för information till allmänheten om organdonation. Utredningen avser att återkomma till frågan sedan utländska erfarenheter analyserats och resultaten av den planerade attitydundersökningen är klara. 11

12

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Transplantation av organ såsom hjärta, lungor och njure är numera en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. Transplantation kan ge svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation innebära en avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Det är också i många fall en för samhället kostnadseffektiv behandlingsmetod. En viktig grundförutsättning för transplantation är människors möjlighet och vilja att hjälpa andra genom att donera sina organ. För att en transplantation ska vara möjlig förutsätter detta att den person, från vilken organ tillvaratas, samtyckt eller i alla fall inte motsatt sig att donera sina organ. En annan förutsättning är att sjukvården är organiserad på bästa möjliga sätt för att skapa förutsättningarna för att tillgodose den enskildes önskan att donera samtidigt som förtroendet för sjukvården värnas. Nuvarande lagstiftningen om organdonation och transplantation trädde i kraft i mitten av 1990-talet. 1 Härefter har förutsättningarna för transplantation och organdonation utretts och redovisats i departementspromemorian Transplantationer räddar liv (Ds 2003:57). Utredningsarbetet ledde bl.a. till att Donationsrådet etablerades. Vidare infördes en möjlighet för Socialstyrelsen att föreskriva att sjukhus och enheter där ingrepp för transplantation får utföras ska ha tillgång till en donationsansvarig läkare och en donationsansvarig sjuksköterska med uppgift att medverka vid utformning av rutiner i donationsverksamheten samt att ge stöd och information till avlidnas närstående. 2 Sedan dess har tio år förflutit. Den medicinska utvecklingen har gått framåt sedan 1995 års lag om transplantation 1 Lag (1995:831) om transplantation m.m. 2 Prop. 2003/04:

14 Inledning m.m. trädde i kraft. Samhället har under samma tid förändrats på många sätt och modern teknik har lett till ett nytt medielandskap och nya kommunikationsvanor. Det gör att det nu finns behov av att se över bl.a. regelverk, organisation, informationsinsatser och andra förutsättningar för organdonationer och transplantationer. Så som närmare ska utvecklas i avsnitt 2 finns alltjämt en stor potential för förbättring när det gäller att tillgodose behovet av organ för transplantation. Mot den bakgrunden tillkallade regeringen år 2013 en särskild utredare med huvudsakligt uppdrag att föreslå åtgärder som kan leda till ett ökat antal organdonatorer i Sverige. Utredningen har antagit namnet Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04). 1.2 Utredningens direktiv Utredningen ska föreslå åtgärder som sammantaget leder till en bättre tillgång till organ för transplantation och en fortsatt framgångsrik donationsverksamhet. I detta ligger bl.a. att analysera hur informationen till allmänheten och vårdpersonalen fungerar och att kartlägga sjukvårdens organisation i samband med donation och transplantation av organ. Ett viktigt underlag för utredningens analyser och förslag är allmänhetens kunskaper om och attityder till organdonationer inte minst från etiska utgångspunkter. Utredningen ska enligt direktiven bl.a. lämna förslag på hur informationen till allmänheten kan förbättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas, bedöma vilket kunskapsstöd vårdgivarna behöver i fråga om organisation och arbetssätt, bedöma förutsättningarna för donationsfrämjande insatser i vården, göra en översyn av hur utbytet av data med Scandiatransplant fungerar och föreslå hur detta utbyte av data bör regleras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari I de ursprungliga direktiven ingick att senast den 7 februari i ett delbetänkande redovisa förslag om hur informationen till allmänheten kan för- 14

15 Inledning bättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas. Genom tilläggsdirektiv den 30 januari 2014 förändrades uppdraget i fråga om redovisning. Utredningen ska även fortsättningsvis presentera resultat i två etapper. Tiden för det första redovisningstillfället förlängdes dock till senast den 28 mars Redovisning ska ske i rapportform och omfatta en beskrivning av nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer gällande information till allmänheten och professionen, en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd, samt en kartläggning av i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Det innebär att konkreta förslag i frågor med anknytning till information och möjligheten för enskilda att tillkännage sin donationsvilja presenteras först i utredningens betänkande sedan ett tillräckligt underlag för analyser och förslag kunnat inhämtas. Sådan datafångst kommer att ske bl.a. genom en kvantitativ studie av allmänhetens attityder till organdonation och till olika sätt att göra sin donationsvilja känd. 1.3 Syfte Syftet med denna redovisning är att göra en kartläggning och beskrivning av nuvarande förutsättningar för information om organdonation. Underlaget kommer att ligga till grund för de slutsatser och förslag som kommer att utvecklas i det fortsatta utredningsarbetet. 1.4 Definitioner Definitionen av donationsverksamhet är verksamhet som omfattar den del av vårdkedjan som inträffar före ingrepp för tillvaratagande av organ vid vårdinrättning där donatorn vårdas eller vårdats. 3 Begreppet donation finns definierat i Socialstyrelsens föreskrifter 3 SOSFS 2012:14 Senaste version. Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 15

16 Inledning som förfarande som resulterar i att mänskligt biologiskt material får tillvaratas. 4 Detta omfattar alltså hela det förlopp som är en förutsättning för att sedan transplantation ska kunna äga rum. Hit hör identifiering av donator, medicinska ställningstagande och utredning av samtycke. Transplantationsverksamhet finns närmare definierat i Socialstyrelsens föreskrifter som verksamhet som omfattar såväl ingrepp för tillvaratagande som transplantation av organ. 5 Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen för transplantation ingrepp för att ta tillvara organ eller annat biologiskt material från levande eller avliden människa för behandling av sjukdom eller kroppsskada hos annan människa. Definitionen överensstämmer med den som indirekt framgår i 1 lagen om transplantation m.m. I denna rapport kommer begreppet organdonation att genomgående användas som ett samlat begrepp både för viljeyttringen rörande organdonation och för det förlopp som äger rum i sjukvården i praktiken i samband med en donation. Den positiva viljeförklaringen som är en av förutsättningarna för donation benämns i denna rapport samtycke. Detta är den begreppsanvändning som förefaller ansluta närmast till etablerat språkbruk i sjukvård och rättskällor. Som enskild kan man aktivt ta ställning till organdonation genom att fylla i ett donationskort eller via registrering i donationsregistret. Det kan också ske genom att den enskilde förklarar för andra i sin omgivning att han eller hon vill. eller inte vill, donera sina organ. Det finns i svensk rätt också ett s.k. presumerat samtycke till att organen efter döden tillvaratas för transplantation. Detta innebär att i det fall den avlidnes inställning är helt okänd får organen tillvaratas om inte närstående motsätter sig ingreppet. Det presumerade samtycket infördes i svensk lagstiftning baserat bl.a. på att en så pass övervägande del av befolkningen är positiv till organdonation. 6 4 SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter om donation och tillvaratagande av vävnader och celler. 5 SOSFS 2012:14 Senaste version. Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 6 Reglerna om samtycke och hur det kan ges i praktiken belyses närmare i avsnitt 3. 16

17 Inledning 1.5 Avgränsningar Fokus i denna redovisning ligger på att kartlägga förutsättningarna för informationsinsatser rörande organdonation. Det innebär att frågor rörande organisationen av donationsverksamheterna och transplantationsverksamheterna bara berörs översiktligt i denna redovisning. Detta kommer i stället att utvecklas i nästa steg av utredningen och redovisas i slutbetänkandet. En annan avgränsning är att denna rapport behandlar frågeställningar kopplat till organdonation från avlidna personer. Donation av njure från levande donator faller därmed utanför det område som behandlas här. Rapporten behandlar inte donation och transplantation av vävnader, även om utredningens arbete kan få betydelse även vad gäller detta område. 1.6 Läsanvisningar I avsnitt 2 behandlas utgångspunkterna vad gäller allmänhetens attityder och donationssiffrorna i Sverige. Härefter redovisas i avsnitt 3 de rättsliga och praktiska förutsättningar som nu gäller när en enskild tillkännager sin inställning till organdonation. I avsnitt 4 6 redovisas resultaten av utredningens kartläggningsuppdrag med anknytning till informationsfrågor. I avsnitt 4 beskrivs ansvarsfördelningen mellan aktörer som ansvarar för informationsinsatser till allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal. I avsnitt 5 redovisas hur information om organdonation ter sig för den enskilde. Härefter skiftar perspektivet och i avsnitt 6 behandlas olika infallsvinklar på informationsspridning från myndigheters och andra avsändares utgångspunkter. Kapitel 2 6 avslutas med sammanfattande slutsatser. 17

18

19 2 Utgångspunkter Det finns, både i Sverige och internationellt, en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Antalet patienter som väntar i kön till transplantation har ökat under senare år och i Sverige avlider minst ett tjugotal personer årligen i väntan på en organdonation. Samtidigt är Sveriges befolkning den mest donationsvilliga i Europa enligt attitydundersökningar. Detta speglas däremot inte i antalet genomförda donationer per miljon innevånare utan här ligger Sverige runt EU-snittet. Donationssiffrorna och tillgången till organ påverkas av en mängd olika faktorer såsom organisationen av hälso- och sjukvården, regelverk med lagstiftning, riktlinjer och rutiner samt allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonals inställning till donation. Detta kapitel inleds med en kortare beskrivning av hur organdonation och transplantation går till i praktiken och den nuvarande organisationen för donations- och transplantationsverksamheterna. Därefter kommer en beskrivning av befolkningens attityder och donationssiffrorna i Sverige. 2.1 Verksamheterna för organdonation och transplantation Organdonation i praktiken I dag är det bara patienter som vårdas i respirator, vanligen på en intensivvårdsavdelning, som kan bli aktuella som organdonatorer. Vid misstanke om hotande eller utvecklad total hjärninfarkt kontaktar vårdande läkare eller sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen jourhavande transplantationskoordinator inom sin region. Transplantationskoordinatorn kontaktar därefter jourhavande transplantationskirurg för att få en uppfattning om den 19

20 Utgångspunkter möjlige organdonatorn är medicinskt lämplig. Om organdonation anses medicinskt möjlig fortsätter intensivvården, enligt ansvarig läkares bedömning, till dess tecken på total hjärninfarkt föreligger och döden fastställts. I dag finns mycket få absoluta kontraindikationer till donation. Hit hör smittämnen och sjukdomar som kan överföras med organen och gäller i praktiken HIV, Chreuzfeldt-Jakobs sjukdom och pågående cancersjukdom. Först sedan döden konstaterats följer en utredning av den avlidnes inställning till donation. Transplantationskoordinatorn kontrollerar den avlidnes inställning i donationsregistret. Ibland har närstående redan under intensivvårdstiden tagit upp frågan om organdonation. Erfarenheten visar att ju yngre en donator är, desto vanligare är det att närstående spontant aktualiserar donationsfrågan. Framgår det klart att den möjliga donatorn motsatt sig donation läggs naturligtvis vidare behandling och utredningar ner. I annat fall fortsätter man utifrån de samtyckesregler som nu gäller. För att bestämma om organen är av tillräckligt god kvalitet för att det ska vara meningsfullt att tillvarata och transplantera något av dem krävs ytterligare provtagningar och undersökningar av organfunktionen. I Sverige fastställs dessa genom att transplantationskoordinatorn, som är sjuksköterska, kontaktar de transplantationskirurger som är ansvariga för tillvaratagande och transplantation av de tilltänkta organen. De provtagningar och undersökningar som behövs för att värdera organens funktion ombesörjs då av intensivvårdspersonalen på det sjukhus där donatorn vårdas. Dessutom har intensivvården som uppgift att optimera funktionen hos de organ som ska tillvaratas, vilket ibland kan kräva en stor insats. 1 Efter beslut om att donation får och kan ske utförs tillvaratagandet av organen av transplantationskirurger. Oftast beger sig transplantationskoordinatorn tillsammans med det lag av kirurger som svarar för tillvaratagandeingreppet till donatorns sjukhus. Där utförs operationen i samverkan med den lokala anestesi- och operationspersonalen. Det är i regel den vårdgivare som utför operationen för att tillvarata organ som sedan även utför transplantationen. En andel tillvaratagna organ, t.ex. njurar, kan komma att sändas till andra vårdgivare för transplantation i Sverige eller i andra nordiska länder. Detta sker om det saknas mottagare i det 1 Utöver detta har intensivvården till uppgift att föra en dialog med polismyndigheten för att utröna om det föreligger rättsliga hinder för organdonation vid behov av en rättsmedicinsk obduktion. 20

21 Utgångspunkter egna upptagningsområdet eller att det finns mottagare som har högre prioritet i ett annat upptagningsområde. Fördelningen sker i dessa fall i enlighet med Scandiatransplants riktlinjer. 2 Organdonation Möjlig donator uppmärksammas på IVA Koordinator kontaktas, medicinskt lämplig? Total hjärninfarkt, Döden fastsälls Transplantationer Koordinator kontaktas för kontroll i Donationsregistret Donationsoperationen utförs Polis / rättsmedicin? Koordination av donationsoperationen/ transplantationerna Mottagare utses Närstående informeras / tillfrågas om den avlidnes viljeyttring Organisation och geografisk indelning Intensivvården Vid varje sjukhus i Sverige som bedriver intensivvård finns det en lokal organisation eller handlingsprogram för organdonation. Som stöd finns också anvisningar från respektive transplantationscentrum i form av en donationspärm eller donationsmanual. Denna är även tillgänglig via internet. Vid varje intensivvårdsavdelning finns också donationsansvarig läkare (DAL) och donationsansvariga sjuksköterskor (DAS). Som anges i avsnitt utförs 2 Scandiatransplant är en förening var syfte är att samordna organdonationer i de nordiska länderna. 21

22 Utgångspunkter organdonationer i regel på det sjukhus och den intensivvårdsavdelning där donator vårdats. Transplantationscentra Regionindelning - transplantation Västra och Norra OFO Mellansverige Södra Transplanterande centra i Sverige: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Akademiska sjukhuset, Uppsala och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Skånes universitetssjukhus, Malmö och Lund Organtransplantationer utförs på Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transplantationskirurgiska kliniken vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala Transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Thoraxkirurgiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Lund samt 22

23 Utgångspunkter Njur- och transplantationskliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Hjärt-, lung- och levertransplantationer är definierad som rikssjukvård av Socialstyrelsen. Det innebär att sådana hjärt- och lungtransplantationer utförs på universitetssjukhuset i Lund och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Levertransplantationerna utförs på Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Regionala samarbeten för organdonation och transplantation Regionindelning - donation Norra regionen Stockholms regionen Västra Götalands regionen Mellansveriges region Östra regionen Södra regionen Sedan 1990-talets början tillämpas en indelning i sex regioner (Norra, Organisationen för Organdonation (OFO) Uppsala- Örebro, OFO Stockholm, Sydöstra, Västra Götaland och Södra) för samarbete om organdonation. Denna indelning bygger ursprungligen på var patienter från olika delar av landet blir njurtransplanterade. Transplantation av patienter från dessa regioner sker vid något av de fem transplantationscentra som finns i Sverige. 23

24 Utgångspunkter Akademiska sjukhuset har som upptagningsområde OFO Mellansverige, Uppsala-Örebroregionen, (Uppsala, Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Sörmlands, Örebro och Värmlands län). Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har som upptagningsområde OFO Mellansverige, Stockholmsregionen (Stockholm och Gotlands län). Vid organdonation samarbetar Akademiska och Huddinge inom ramen för Organisation för Organdonation i Mellansverige (OFO). Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg ansvarar för tre upptagningsområden vilka omfattar Västra Götaland, (Västra Götaland och norra delen av Region Halland), Norra regionen, (omfattar Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) samt Sydöstra regionen, (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län). Skånes Universitetssjukhus i Lund och Malmö har som upptagningsområde Södra regionen (Skånes, Blekinges och Kronobergs län samt södra delen av Region Halland). 2.2 Befolkningens attityder till organdonation Inledningsvis kan det konstateras att Sverige ligger högst bland EU-länderna när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Flera olika undersökningar under senare tid visar att omkring 80 procent av befolkningen är positiva till att donera sina egna organ. Långt färre gör dock ett aktivt val genom att registrera sin uppfattning i donationsregistret, fylla i ett donationskort eller uttryckligen tillkännage sitt ställningstagande för närstående. Befolkningens inställning till organdonation har mätts vid flera tillfällen under senare tid, både i Sverige och i andra länder. År 2010 redovisade Europeiska kommissionen en undersökning bland samtliga EU-länder (EU-27) med syftet att belysa befolkningens attityder i frågor som är centrala för en fungerande transplantationsverksamhet. 3 Datafångsten skedde genom cirka tusen telefonintervjuer i vart och ett av de undersökta länderna. Intervjuerna genomfördes mellan den 2 och 19 oktober Bl.a. ställdes frågan Skulle du vara villig att donera ett av dina organ 3 Organ Donation and Transplantation, Special Eurobarometer 333a, Kommissionen, juni

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Organdonatorer i Sverige 2014

Organdonatorer i Sverige 2014 Organdonatorer i Sverige 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund 2012-05-07 Dnr 6.1-42588/2011 1(2) Avdelningen för regler och tillstånd Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation 1. Bakgrund Direktivet

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Sjukhusläkares syn på organdonation

Sjukhusläkares syn på organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/ betänkandet/ utredningen Organdonation

Läs mer

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 Avlidna donatorer i Sverige 180 160 140 120 100 110 108 110 149 130 152 147 136

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 2016-03-15 Dnr 28898/2015 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Louise Follin Johannesson louise-follin.johannesson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Yttrande Diarienr 1 (10) 2016-03-08 2097-2015 Ert diarienr S2015/06250/FS Socialdepartementet 103 33 Stockholm SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Sammanfattning Datainspektionen har granskat

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Organdonation. Berörda enheter

Organdonation. Berörda enheter Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller

Läs mer

Attityder till organdonation

Attityder till organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Attityder till organdonation Januari 2015 Markör AB 1 (40) Uppdrag: Attitydundersökning om organdonationer Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN UPPSALA ÖREBRO REGIONEN DONATION ORGANISATION OCH REGIONALT ARBETSSÄTT RESULTAT September 2015 1 EN INBLICK I 2 3 Detta är ingen region! 4 Detta är en kontinent 5 UPPSALA ÖREBRO REGIONEN RDAL RDAS 7 ORGANISATION

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Transplantationsverksamheter i Sverige

Transplantationsverksamheter i Sverige Transplantationsverksamheter i Sverige Rapport från nationell tillsyn 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Donationsspecialiserad sjuksköterska Donationsspecialiserad sjuksköterska vad gör en sådan och vad leder det till? Maria Söderkvist Under snart sex år har Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna arbetat med att

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 1 (28) Nationell vävnadsdokumentation Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 Sammanfattning Detta dokument är en av Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket 2016-04-14 Dnr 6152/2016 1(1) Avdelningen för regler och behörighet jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Sändlista Remiss - Förslag till ändring av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:15)

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Ds 2011:32 Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VOG ORGANORGAN Vävnads Områdes Grupp Organ DCD projektet t Nationell Workshop DCD Oktober 2015 Norra Lti Latin Stockholm Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VARFÖR? Transplantationskirurgin

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Bil 13 LÄGESRAPPORT 1. Lars Öhman IT direktör LTV 151116

Bil 13 LÄGESRAPPORT 1. Lars Öhman IT direktör LTV 151116 Bil 13 Lars Öhman IT direktör LÄGESRAPPORT 1 Datum 2016 02 19 Vår beteckning LTV 151116 Lägesrapport: Fysisk säkerhet av verksamhetskritisk digital information Landstingsdirektören fick den 28 oktober

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert.

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Beslut Diarienr 2013-03-15 1048-2012 Kommunstyrelsen Älvsbyns kommun 942 85 Älvsbyn Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Datainspektionens beslut

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

9 Sammanfattning Utredningsuppdraget och kort bakgrund

9 Sammanfattning Utredningsuppdraget och kort bakgrund 9 Sammanfattning Utredningsuppdraget och kort bakgrund Det stora flertalet transplantationer av organ sker från avlidna donatorer. Antalet sådana donatorer har sedan 1989, då det uppgick till 153, sjunkit

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer