Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal"

Transkript

1 Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Utredningens direktiv Syfte Definitioner Avgränsningar Läsanvisningar Utgångspunkter Verksamheterna för organdonation och transplantation Organdonation i praktiken Organisation och geografisk indelning Befolkningens attityder till organdonation Antalet organdonatorer Andel av befolkningen som tagit ställning till organdonation Sammanfattande slutsatser

4 Innehåll 3 Att som enskild ta ställning till organdonation Rättsliga förutsättningar Närståendes vetorätt Samtycke och förbud i praktiken Utredning av den avlidnes inställning Alternativ för att aktivt ta ställning till organdonation Donationsregistret Donationskort Informera närstående Sammanfattande slutsatser Aktörer och ansvarsgränser i informationsverksamheten Allmänna utgångspunkter Grundläggande regler om ansvarsfördelning i offentlig sektor Aktörernas ansvar för information och utbildning Socialstyrelsen Sjukvårdshuvudmännen Sveriges Kommuner och Landsting Övriga aktörer Sammanfattande slutsatser Tillgänglig information från den enskildes perspektiv Information via internet Resultat Behovet av anpassad information Skillnader i användningen av internet och sociala nätverk Språk Funktionshinder Religiösa grupper Ålder och kön Sammanfattande slutsatser

5 Innehåll 6 Informationsspridning till allmänheten Effekter av genomförda informationsinsatser Socialstyrelsen Livet som Gåva Landstingsförbundets kampanj Livsviktigt Samlad analys av genomslag och resultat Resultat av senare informationsinsatser Framtida förutsättningar för informationsspridning Allmänhetens mediekonsumtion Internetanvändningen Rutinmässig informationsspridning till allmänheten Inledning Körkort Självdeklaration Nationellt id-kort och pass Europeiskt sjukförsäkringskort Allmänna val Primärvården Personligt hälsokonto Nationella patientöversikten Apoteken Sammanfattande slutsatser

6

7 Sammanfattning Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) har i uppdrag att föreslå åtgärder som sammantaget leder till en bättre tillgång till organ för transplantation och en fortsatt framgångsrik donationsverksamhet. Syftet med denna första redovisning är att göra: en beskrivning av nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer gällande information till allmänheten och professionen, en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd, samt en kartläggning av i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Underlaget ska ligga till grund för de slutsatser och förslag som kommer att utvecklas i det fortsatta utredningsarbetet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari Det innebär att konkreta förslag i frågor med anknytning till information och möjligheten för enskilda att tillkännage sin donationsvilja presenteras först i utredningens betänkande sedan ett tillräckligt underlag för analyser och förslag kunnat inhämtas. Sådan datafångst kommer att ske bl.a. genom en kvantitativ studie av allmänhetens attityder till organdonation och till olika sätt att göra sin donationsvilja känd. Utgångspunkter Transplantation av organ såsom hjärta, lungor och njure är numera en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. Transplantation kan ge svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation innebära en avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Det är 7

8 Sammanfattning också i många fall en för samhället kostnadseffektiv behandlingsmetod. Vid varje sjukhus i Sverige som bedriver intensivvård finns en lokal organisation eller handlingsplan för organdonation. Det är i princip alltid patienter som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning som kan bli aktuella som organdonatorer. Transplantationer utförs på fem ställen i Sverige medan det finns en indelning i sex olika regionala samarbeten för donationsverksamheten. Hjärt- lung- och levertransplantationer är definierade som rikssjukvård av Socialstyrelsen och utförs endast vid utsedda transplantationscentra. En förutsättning för transplantationer är att enskilda vill donera sina organ. Ungefär 80 procent av den svenska befolkningen är positiv till att donera organ. Däremot ligger den svenska donationsfrekvensen nära EU-genomsnittet med cirka 15 avlidna donatorer per miljon invånare. Den finns både i Sverige och internationellt en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Antalet patienter som står i kö för att transplanteras har ökat under senare år. Enligt officiell statistik dör ett tjugotal personer årligen i kön. I praktiken är de fler, eftersom endast personer som är medicinskt lämpliga för transplantation är uppsatta på väntelistan. Att som enskild ta ställning till organdonation Organ från en avliden person får enligt svensk lagstiftning tillvaratas för transplantationsändamål om den avlidne har medgett det eller om det på annat sätt kan utredas att åtgärden överensstämmer med den avlidnes inställning till organdonation. I svensk rätt tillämpas också ett s.k. presumerat samtycke. Det innebär att organen får tillvaratas om den avlidnes inställning är helt okänd och inget tyder på att den avlidne skulle ha motsatt sig organdonation. Närstående har dock i sådana fall rätt att motsätta sig ingreppet (vetorätt). Det finns i huvudsak tre sätt att göra sin inställning till organdonation känd, nämligen genom att registrera sig i donationsregistret, fylla i ett donationskort eller att tillkännage sin inställning för närstående. Kartläggningen av de olika alternativen för att göra sin vilja känd visar att det, trots genomförda kampanjer, bara är 16 procent av befolkningen som anmält sig i donationsregistret. I en donationssituation tillfrågas alltid de närstående om de kände 8

9 Sammanfattning till den avlidnes vilja då det alltid är den senaste viljeyttringen som gäller. Det kan innebära att donationsregistret spelar en underordnad roll som källa till information om en avliden persons donationsvilja. Behovet av ett donationsregister, i nuvarande eller annan form, kommer att analyseras närmare i slutbetänkandet baserat bland annat på vad som framkommer i den attitydundersökning som ska genomföras våren Aktörer och ansvarsgränser i informationsverksamheten Flera olika aktörer arbetar med information om organdonation till allmänheten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ansvarar i huvudsak för statliga uppgifter med koppling till organdonationer, såsom reglering och kunskapsstyrning. Myndigheten har även ett övergripande ansvar för det nationella donationsfrämjande arbetet. Inom Socialstyrelsen finns ett Nationellt råd för organ- och vävnadsdonation (Donationsrådet). Donationsrådet bildades 2005 som ett självständigt organ med administrativ hemvist på Socialstyrelsen. Donationsrådet ska b.la. ha en opinionsbildande roll gentemot allmänheten. Den 1 januari 2010 förändrades regleringen av Donationsrådets verksamhet och uppdrag. Det skedde genom en förändring i Socialstyrelsens instruktion och innebar att Donationsrådet blev ett nationellt rådgivande organ vid Socialstyrelsen. Samtidigt fick Socialstyrelsen en ny organisation för myndighetens samlade verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver numera ett nationellt donationsfrämjande arbete inom ramen för Nationella rådet för organ, vävnader, celler och blod, (Vävnadsrådet). Vävnadsrådet har i uppdrag att verka för en nationell samordning och enhetliga rutiner i den praktiska tillämpningen av vävnadslagen samt att främja vårdgivarnas ansvar i verksamheten med donation av organ, celler, vävnader och blod. SKL tog 2012 över samordningen av nationella utbildningsinsatser som riktar sig mot hälsooch sjukvårdspersonal från Socialstyrelsen. Bakgrunden till den förändrade ansvarsfördelningen var i huvudsak att fortbildning av personal anses vara en uppgift för arbetsgivarna, dvs. landsting och regioner. Landstingen ansvarar för lokala och regionala utbildningsinsatser gentemot hälso- och sjukvårdspersonal och medverkar i och utvecklar de nationella utbildningsinsatser som SKL sam- 9

10 Sammanfattning ordnar. Landstingen genomför även informationsinsatser som direkt riktar sig till allmänheten. Hit hör aktiviteter i samband med den årliga Donationsveckan samt information via landstingens webbplatser och informationsportalen Även patient- och intresseorganisationer arbetar med information mot allmänheten. Livet som Gåva är en politiskt och religiöst obunden samverkansgrupp som består av både patientorganisationer och föreningar för professionen. En ny aktör är det privata initiativet Mer Organdonation (MOD) som startade MOD arbetar framförallt mot allmänheten men även mot hälso- och sjukvårdspersonal. Kartläggningen visar att rollfördelningen mellan aktörerna har förändrats sedan frågor om organdonationer senast utreddes. Utredningen anser att det är positivt att ett aktivt arbete med informations- och utbildningsinsatser görs av flera aktörer. Däremot är den nuvarande ansvarsfördelningen i vissa delar oklar. Utredningen återkommer till frågor om ansvarsfördelningen i slutbetänkandet. Informationsspridning till enskilda och allmänheten Informationsinsatser riktade mot allmänheten är även fortsättningsvis viktiga för att upprätthålla befolkningens positiva inställning till organdonation. Några viktiga aspekter är här den betydelse en tydlig och målgruppsanpassad information har för att få enskilda att ta ställning till organdonation samt att upprätthålla ett starkt förtroende för donationsverksamheten. Kartläggningen visar att den information som finns tillgänglig via internet är bra, relevant och lättillgänglig för den som aktivt söker den. Däremot finns klara förbättringsmöjligheter vad gäller att marknadsföra informationen. Kartläggningen visar också att det finns brister i målgrupps- och individbaserad information. Detta gäller samtliga aktörers information. Det saknas till exempel nästan helt information på andra språk än svenska. Genomgången av de kampanjer som genomförts och andra särskilda informationsinsatser visar att de har viss effekt vad gäller att påverka enskilda att ta ställning för organdonation. Förutsättningarna för kampanjer och andra informationsinsatser har dock förändrats i ett medielandskap och samhälle som förändrats betydligt de senaste tio åren. Det finns därför anledning att söka nya 10

11 Sammanfattning alternativ för att informera mer regelbundet om organdonation. för att hålla frågan levande. Utredningen bedömer att enbart punktinsatser är otillräckliga. Mot den bakgrunden har olika sätt att rutinmässigt informera om organdonation kartlagts. Hit hör att koppla information om organdonation till t.ex. körkort, allmänna val, självdeklaration, besök i primärvården, m.m. Kartläggningen visar i nuläget att det är mindre lämpligt att använda fasta informationsbärare så som körkort och id-kort som ett sätt för enskilda att meddela sin inställning till organdonation. Ett skäl för detta är att det är ett opraktiskt alternativ om man t.ex. skulle ändra sin inställning. Kartläggningen visar också att det finns tekniska invändningar, som i vissa fall gör det svårt att ha med information om donationsviljan på t.ex. körkort. Utredningen har även undersökt möjligheten att bifoga information om organdonation i samband med myndighetsutskick som når stora delar av befolkningen. Det är snarast en principiell fråga i vilka sådana sammanhang det kan vara lämpligt att sprida information om organdonation. Mot den bakgrunden finner utredningen att de naturligaste informationskanalerna, förutom de redan använda, finns vid olika vårdkontakter och andra situationer med koppling till hälso- och sjukvård. Exempel på sådana är primärvården och apoteken. Hälsokontot är ännu under utveckling, men detta kan vara en av flera vårdrelaterade plattformar som lämpar sig för information till allmänheten om organdonation. Utredningen avser att återkomma till frågan sedan utländska erfarenheter analyserats och resultaten av den planerade attitydundersökningen är klara. 11

12

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Transplantation av organ såsom hjärta, lungor och njure är numera en säker och etablerad behandlingsmetod i sjukvården. Transplantation kan ge svårt sjuka människor möjlighet att överleva. I andra fall kan transplantation innebära en avsevärt förbättrad hälsa, högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Det är också i många fall en för samhället kostnadseffektiv behandlingsmetod. En viktig grundförutsättning för transplantation är människors möjlighet och vilja att hjälpa andra genom att donera sina organ. För att en transplantation ska vara möjlig förutsätter detta att den person, från vilken organ tillvaratas, samtyckt eller i alla fall inte motsatt sig att donera sina organ. En annan förutsättning är att sjukvården är organiserad på bästa möjliga sätt för att skapa förutsättningarna för att tillgodose den enskildes önskan att donera samtidigt som förtroendet för sjukvården värnas. Nuvarande lagstiftningen om organdonation och transplantation trädde i kraft i mitten av 1990-talet. 1 Härefter har förutsättningarna för transplantation och organdonation utretts och redovisats i departementspromemorian Transplantationer räddar liv (Ds 2003:57). Utredningsarbetet ledde bl.a. till att Donationsrådet etablerades. Vidare infördes en möjlighet för Socialstyrelsen att föreskriva att sjukhus och enheter där ingrepp för transplantation får utföras ska ha tillgång till en donationsansvarig läkare och en donationsansvarig sjuksköterska med uppgift att medverka vid utformning av rutiner i donationsverksamheten samt att ge stöd och information till avlidnas närstående. 2 Sedan dess har tio år förflutit. Den medicinska utvecklingen har gått framåt sedan 1995 års lag om transplantation 1 Lag (1995:831) om transplantation m.m. 2 Prop. 2003/04:

14 Inledning m.m. trädde i kraft. Samhället har under samma tid förändrats på många sätt och modern teknik har lett till ett nytt medielandskap och nya kommunikationsvanor. Det gör att det nu finns behov av att se över bl.a. regelverk, organisation, informationsinsatser och andra förutsättningar för organdonationer och transplantationer. Så som närmare ska utvecklas i avsnitt 2 finns alltjämt en stor potential för förbättring när det gäller att tillgodose behovet av organ för transplantation. Mot den bakgrunden tillkallade regeringen år 2013 en särskild utredare med huvudsakligt uppdrag att föreslå åtgärder som kan leda till ett ökat antal organdonatorer i Sverige. Utredningen har antagit namnet Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04). 1.2 Utredningens direktiv Utredningen ska föreslå åtgärder som sammantaget leder till en bättre tillgång till organ för transplantation och en fortsatt framgångsrik donationsverksamhet. I detta ligger bl.a. att analysera hur informationen till allmänheten och vårdpersonalen fungerar och att kartlägga sjukvårdens organisation i samband med donation och transplantation av organ. Ett viktigt underlag för utredningens analyser och förslag är allmänhetens kunskaper om och attityder till organdonationer inte minst från etiska utgångspunkter. Utredningen ska enligt direktiven bl.a. lämna förslag på hur informationen till allmänheten kan förbättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas, bedöma vilket kunskapsstöd vårdgivarna behöver i fråga om organisation och arbetssätt, bedöma förutsättningarna för donationsfrämjande insatser i vården, göra en översyn av hur utbytet av data med Scandiatransplant fungerar och föreslå hur detta utbyte av data bör regleras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari I de ursprungliga direktiven ingick att senast den 7 februari i ett delbetänkande redovisa förslag om hur informationen till allmänheten kan för- 14

15 Inledning bättras samt hur förutsättningarna för enskilda personer att göra sin vilja känd kan förenklas. Genom tilläggsdirektiv den 30 januari 2014 förändrades uppdraget i fråga om redovisning. Utredningen ska även fortsättningsvis presentera resultat i två etapper. Tiden för det första redovisningstillfället förlängdes dock till senast den 28 mars Redovisning ska ske i rapportform och omfatta en beskrivning av nuvarande ansvarsfördelning mellan olika aktörer gällande information till allmänheten och professionen, en genomgång av de alternativ som i dag finns för enskilda att göra sin vilja känd, samt en kartläggning av i vilka sammanhang som donationsfrågor på ett mer rutinmässigt sätt skulle kunna aktualiseras. Det innebär att konkreta förslag i frågor med anknytning till information och möjligheten för enskilda att tillkännage sin donationsvilja presenteras först i utredningens betänkande sedan ett tillräckligt underlag för analyser och förslag kunnat inhämtas. Sådan datafångst kommer att ske bl.a. genom en kvantitativ studie av allmänhetens attityder till organdonation och till olika sätt att göra sin donationsvilja känd. 1.3 Syfte Syftet med denna redovisning är att göra en kartläggning och beskrivning av nuvarande förutsättningar för information om organdonation. Underlaget kommer att ligga till grund för de slutsatser och förslag som kommer att utvecklas i det fortsatta utredningsarbetet. 1.4 Definitioner Definitionen av donationsverksamhet är verksamhet som omfattar den del av vårdkedjan som inträffar före ingrepp för tillvaratagande av organ vid vårdinrättning där donatorn vårdas eller vårdats. 3 Begreppet donation finns definierat i Socialstyrelsens föreskrifter 3 SOSFS 2012:14 Senaste version. Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 15

16 Inledning som förfarande som resulterar i att mänskligt biologiskt material får tillvaratas. 4 Detta omfattar alltså hela det förlopp som är en förutsättning för att sedan transplantation ska kunna äga rum. Hit hör identifiering av donator, medicinska ställningstagande och utredning av samtycke. Transplantationsverksamhet finns närmare definierat i Socialstyrelsens föreskrifter som verksamhet som omfattar såväl ingrepp för tillvaratagande som transplantation av organ. 5 Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen för transplantation ingrepp för att ta tillvara organ eller annat biologiskt material från levande eller avliden människa för behandling av sjukdom eller kroppsskada hos annan människa. Definitionen överensstämmer med den som indirekt framgår i 1 lagen om transplantation m.m. I denna rapport kommer begreppet organdonation att genomgående användas som ett samlat begrepp både för viljeyttringen rörande organdonation och för det förlopp som äger rum i sjukvården i praktiken i samband med en donation. Den positiva viljeförklaringen som är en av förutsättningarna för donation benämns i denna rapport samtycke. Detta är den begreppsanvändning som förefaller ansluta närmast till etablerat språkbruk i sjukvård och rättskällor. Som enskild kan man aktivt ta ställning till organdonation genom att fylla i ett donationskort eller via registrering i donationsregistret. Det kan också ske genom att den enskilde förklarar för andra i sin omgivning att han eller hon vill. eller inte vill, donera sina organ. Det finns i svensk rätt också ett s.k. presumerat samtycke till att organen efter döden tillvaratas för transplantation. Detta innebär att i det fall den avlidnes inställning är helt okänd får organen tillvaratas om inte närstående motsätter sig ingreppet. Det presumerade samtycket infördes i svensk lagstiftning baserat bl.a. på att en så pass övervägande del av befolkningen är positiv till organdonation. 6 4 SOSFS 2009:30 Socialstyrelsens föreskrifter om donation och tillvaratagande av vävnader och celler. 5 SOSFS 2012:14 Senaste version. Socialstyrelsens föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 6 Reglerna om samtycke och hur det kan ges i praktiken belyses närmare i avsnitt 3. 16

17 Inledning 1.5 Avgränsningar Fokus i denna redovisning ligger på att kartlägga förutsättningarna för informationsinsatser rörande organdonation. Det innebär att frågor rörande organisationen av donationsverksamheterna och transplantationsverksamheterna bara berörs översiktligt i denna redovisning. Detta kommer i stället att utvecklas i nästa steg av utredningen och redovisas i slutbetänkandet. En annan avgränsning är att denna rapport behandlar frågeställningar kopplat till organdonation från avlidna personer. Donation av njure från levande donator faller därmed utanför det område som behandlas här. Rapporten behandlar inte donation och transplantation av vävnader, även om utredningens arbete kan få betydelse även vad gäller detta område. 1.6 Läsanvisningar I avsnitt 2 behandlas utgångspunkterna vad gäller allmänhetens attityder och donationssiffrorna i Sverige. Härefter redovisas i avsnitt 3 de rättsliga och praktiska förutsättningar som nu gäller när en enskild tillkännager sin inställning till organdonation. I avsnitt 4 6 redovisas resultaten av utredningens kartläggningsuppdrag med anknytning till informationsfrågor. I avsnitt 4 beskrivs ansvarsfördelningen mellan aktörer som ansvarar för informationsinsatser till allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonal. I avsnitt 5 redovisas hur information om organdonation ter sig för den enskilde. Härefter skiftar perspektivet och i avsnitt 6 behandlas olika infallsvinklar på informationsspridning från myndigheters och andra avsändares utgångspunkter. Kapitel 2 6 avslutas med sammanfattande slutsatser. 17

18

19 2 Utgångspunkter Det finns, både i Sverige och internationellt, en stor brist på organ som är lämpliga för transplantation. Antalet patienter som väntar i kön till transplantation har ökat under senare år och i Sverige avlider minst ett tjugotal personer årligen i väntan på en organdonation. Samtidigt är Sveriges befolkning den mest donationsvilliga i Europa enligt attitydundersökningar. Detta speglas däremot inte i antalet genomförda donationer per miljon innevånare utan här ligger Sverige runt EU-snittet. Donationssiffrorna och tillgången till organ påverkas av en mängd olika faktorer såsom organisationen av hälso- och sjukvården, regelverk med lagstiftning, riktlinjer och rutiner samt allmänhetens och hälso- och sjukvårdspersonals inställning till donation. Detta kapitel inleds med en kortare beskrivning av hur organdonation och transplantation går till i praktiken och den nuvarande organisationen för donations- och transplantationsverksamheterna. Därefter kommer en beskrivning av befolkningens attityder och donationssiffrorna i Sverige. 2.1 Verksamheterna för organdonation och transplantation Organdonation i praktiken I dag är det bara patienter som vårdas i respirator, vanligen på en intensivvårdsavdelning, som kan bli aktuella som organdonatorer. Vid misstanke om hotande eller utvecklad total hjärninfarkt kontaktar vårdande läkare eller sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen jourhavande transplantationskoordinator inom sin region. Transplantationskoordinatorn kontaktar därefter jourhavande transplantationskirurg för att få en uppfattning om den 19

20 Utgångspunkter möjlige organdonatorn är medicinskt lämplig. Om organdonation anses medicinskt möjlig fortsätter intensivvården, enligt ansvarig läkares bedömning, till dess tecken på total hjärninfarkt föreligger och döden fastställts. I dag finns mycket få absoluta kontraindikationer till donation. Hit hör smittämnen och sjukdomar som kan överföras med organen och gäller i praktiken HIV, Chreuzfeldt-Jakobs sjukdom och pågående cancersjukdom. Först sedan döden konstaterats följer en utredning av den avlidnes inställning till donation. Transplantationskoordinatorn kontrollerar den avlidnes inställning i donationsregistret. Ibland har närstående redan under intensivvårdstiden tagit upp frågan om organdonation. Erfarenheten visar att ju yngre en donator är, desto vanligare är det att närstående spontant aktualiserar donationsfrågan. Framgår det klart att den möjliga donatorn motsatt sig donation läggs naturligtvis vidare behandling och utredningar ner. I annat fall fortsätter man utifrån de samtyckesregler som nu gäller. För att bestämma om organen är av tillräckligt god kvalitet för att det ska vara meningsfullt att tillvarata och transplantera något av dem krävs ytterligare provtagningar och undersökningar av organfunktionen. I Sverige fastställs dessa genom att transplantationskoordinatorn, som är sjuksköterska, kontaktar de transplantationskirurger som är ansvariga för tillvaratagande och transplantation av de tilltänkta organen. De provtagningar och undersökningar som behövs för att värdera organens funktion ombesörjs då av intensivvårdspersonalen på det sjukhus där donatorn vårdas. Dessutom har intensivvården som uppgift att optimera funktionen hos de organ som ska tillvaratas, vilket ibland kan kräva en stor insats. 1 Efter beslut om att donation får och kan ske utförs tillvaratagandet av organen av transplantationskirurger. Oftast beger sig transplantationskoordinatorn tillsammans med det lag av kirurger som svarar för tillvaratagandeingreppet till donatorns sjukhus. Där utförs operationen i samverkan med den lokala anestesi- och operationspersonalen. Det är i regel den vårdgivare som utför operationen för att tillvarata organ som sedan även utför transplantationen. En andel tillvaratagna organ, t.ex. njurar, kan komma att sändas till andra vårdgivare för transplantation i Sverige eller i andra nordiska länder. Detta sker om det saknas mottagare i det 1 Utöver detta har intensivvården till uppgift att föra en dialog med polismyndigheten för att utröna om det föreligger rättsliga hinder för organdonation vid behov av en rättsmedicinsk obduktion. 20

21 Utgångspunkter egna upptagningsområdet eller att det finns mottagare som har högre prioritet i ett annat upptagningsområde. Fördelningen sker i dessa fall i enlighet med Scandiatransplants riktlinjer. 2 Organdonation Möjlig donator uppmärksammas på IVA Koordinator kontaktas, medicinskt lämplig? Total hjärninfarkt, Döden fastsälls Transplantationer Koordinator kontaktas för kontroll i Donationsregistret Donationsoperationen utförs Polis / rättsmedicin? Koordination av donationsoperationen/ transplantationerna Mottagare utses Närstående informeras / tillfrågas om den avlidnes viljeyttring Organisation och geografisk indelning Intensivvården Vid varje sjukhus i Sverige som bedriver intensivvård finns det en lokal organisation eller handlingsprogram för organdonation. Som stöd finns också anvisningar från respektive transplantationscentrum i form av en donationspärm eller donationsmanual. Denna är även tillgänglig via internet. Vid varje intensivvårdsavdelning finns också donationsansvarig läkare (DAL) och donationsansvariga sjuksköterskor (DAS). Som anges i avsnitt utförs 2 Scandiatransplant är en förening var syfte är att samordna organdonationer i de nordiska länderna. 21

22 Utgångspunkter organdonationer i regel på det sjukhus och den intensivvårdsavdelning där donator vårdats. Transplantationscentra Regionindelning - transplantation Västra och Norra OFO Mellansverige Södra Transplanterande centra i Sverige: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Akademiska sjukhuset, Uppsala och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Skånes universitetssjukhus, Malmö och Lund Organtransplantationer utförs på Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Transplantationskirurgiska kliniken vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala Transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Thoraxkirurgiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Lund samt 22

23 Utgångspunkter Njur- och transplantationskliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Hjärt-, lung- och levertransplantationer är definierad som rikssjukvård av Socialstyrelsen. Det innebär att sådana hjärt- och lungtransplantationer utförs på universitetssjukhuset i Lund och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Levertransplantationerna utförs på Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Regionala samarbeten för organdonation och transplantation Regionindelning - donation Norra regionen Stockholms regionen Västra Götalands regionen Mellansveriges region Östra regionen Södra regionen Sedan 1990-talets början tillämpas en indelning i sex regioner (Norra, Organisationen för Organdonation (OFO) Uppsala- Örebro, OFO Stockholm, Sydöstra, Västra Götaland och Södra) för samarbete om organdonation. Denna indelning bygger ursprungligen på var patienter från olika delar av landet blir njurtransplanterade. Transplantation av patienter från dessa regioner sker vid något av de fem transplantationscentra som finns i Sverige. 23

24 Utgångspunkter Akademiska sjukhuset har som upptagningsområde OFO Mellansverige, Uppsala-Örebroregionen, (Uppsala, Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Sörmlands, Örebro och Värmlands län). Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har som upptagningsområde OFO Mellansverige, Stockholmsregionen (Stockholm och Gotlands län). Vid organdonation samarbetar Akademiska och Huddinge inom ramen för Organisation för Organdonation i Mellansverige (OFO). Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg ansvarar för tre upptagningsområden vilka omfattar Västra Götaland, (Västra Götaland och norra delen av Region Halland), Norra regionen, (omfattar Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) samt Sydöstra regionen, (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län). Skånes Universitetssjukhus i Lund och Malmö har som upptagningsområde Södra regionen (Skånes, Blekinges och Kronobergs län samt södra delen av Region Halland). 2.2 Befolkningens attityder till organdonation Inledningsvis kan det konstateras att Sverige ligger högst bland EU-länderna när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Flera olika undersökningar under senare tid visar att omkring 80 procent av befolkningen är positiva till att donera sina egna organ. Långt färre gör dock ett aktivt val genom att registrera sin uppfattning i donationsregistret, fylla i ett donationskort eller uttryckligen tillkännage sitt ställningstagande för närstående. Befolkningens inställning till organdonation har mätts vid flera tillfällen under senare tid, både i Sverige och i andra länder. År 2010 redovisade Europeiska kommissionen en undersökning bland samtliga EU-länder (EU-27) med syftet att belysa befolkningens attityder i frågor som är centrala för en fungerande transplantationsverksamhet. 3 Datafångsten skedde genom cirka tusen telefonintervjuer i vart och ett av de undersökta länderna. Intervjuerna genomfördes mellan den 2 och 19 oktober Bl.a. ställdes frågan Skulle du vara villig att donera ett av dina organ 3 Organ Donation and Transplantation, Special Eurobarometer 333a, Kommissionen, juni

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Attityder till organdonation

Attityder till organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Attityder till organdonation Januari 2015 Markör AB 1 (40) Uppdrag: Attitydundersökning om organdonationer Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014

Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 Övervakning av influensa säsongen 2013-2014 SMI-dag om influensa, 2 oktober 2013 Hélène Englund AP-E, SMI död intensivvård sjukhusvård smittade Hälsorapport Nyhet: Nytt populationsbaserat övervakningssystem

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer