TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPLANTATIONSNYTT. nya. Nordiatrans 40 år"

Transkript

1 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2012 (årgång 4) Transplantation en framtidsorienterad verksamhet Som nytillträdd verksamhetschef känns det ju naturligt att hålla upp fingret i luften för att känna av åt vilket håll vindarna blåser. Hur ser framtidens transplantationsverksamhet ut? Vad kan vi i Sverige göra för att styra utvecklingen framåt? Vi är ju en ung verksamhet som hittills avgränsats mot övrig kirurgi genom det unika konceptet att ersätta ett skadat organ med, ett från annan levande eller avliden individ, donerat organ. Vi har ju med detta koncept också förvärvat en unik kunskap kring immunologiska och ischemirelaterade komplikationer vilket givetvis är en kompetensbas vi skall fortsätta att förvalta. Att slå sig till ro med detta är dock inte särskilt framtidsorienterat och transplantationskirurgin har idag enligt mitt sätt att se det en unik möjlighet att vidareutvecklas mot ett antal spännande områden. Ett naturligt utvecklingsspår har varit att inkorporera organ i transplantationsverksamheten. Det pågående projektet kring uterustransplantation i Göteborg känns oerhört spännande och har ju föregåtts av ett långt och gediget utvecklingsarbete. Vi ser fram mot att ta del av erfarenheterna och om det är något som på sikt skall permanentas i transplantationsverksamheten. Ett annat spår har varit transplantation av multipla vävnader och kroppsdelar. Här har ju bl.a. transplantationskliniken i Uppsala i samarbete med plastikkirurgiska kliniken långt gångna planer på att starta upp med ansiktstransplantationer. Även detta är ett extremt spännande område även om det finns en hel del inbyggd etisk problematik i konceptet. Handtransplantationer är ett annat exempel där utvecklingspotential kan finnas. Sedan längre tid har transplantationsklinikerna också tjänst gjort som utvecklingsenheter och utförare av cell- och cellklustertransplantationer. Exempel på detta är ju transplantation av Langerhanska öar och hepatocyttransplantation. I och med detta tangerar vi ett snabbt framväxande område som kan benämnas som Regenerativ Medicin. Även om just dessa två transplantationsformer inte innefattar någon påtaglig regenerativ potential i dagsläget känns steget inte avlägset till den parallella utveckling som just nu sker kring stamcellsderiverade graft där kliniska transplantationer redan är etablerade såsom t.ex. transplantation av kärlgraft och trachea. Transplantationsenheterna har här en möjlighet att inta en nyckelposition för att driva denna utveckling framåt. Detta gäller inte minst genom kopplingen till organdonation och möjlighet att tillhandahålla nödvändiga scaffolds men givetvis också i grundforskningen samt utvecklingen av den experimentella och sedermera även den kliniska kirurgin. Den 4-5 oktober står Stockholm som värd för Svensk Transplantionsförenings höstmöte på Teaterskeppet. Vi har här valt att lägga fokus på vad som är på gång just inom detta spännande fält som en del kallar regenerativ medicin men som också kan betecknas som experimentell transplantation. Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) Anne Flodén, SU (redaktör) Lars Wennberg, KS Kerstin Karud, SUS Malmö, Vi kommer på fredagen att ge en exposé över några av de på Karolinska pågående projekten med presentationer av bl.a. professorer Paolo Macchiarini och Stephen Strom. Vidare har professor Olle Korsgren tackat ja till att hålla årets CG Groth Lecture som går av stapeln på torsdag eftermiddag. Vår förhoppning är att mötet skall fungera som inspirationskälla till framtida utveckling inom svensk transplantationskirurgi och hoppas att så många som möjligt av er har möjlighet att delta. Gunnar Söderdahl Verksamhetschef Karolinska Universitetssjukhuset

2 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2012 (årgång 4) Nordiatrans 40 år Nordiatrans firade 40-års jubileum och enligt turordningen var det dags att förlägga kongressen i Sverige. Valet blev självklart Lund, det var där som föreningen startade. En nordisk förening inom dialys och transplantation som firar jubileum i den stad där föreningen föddes, samt i den stad där en av de första hemodialysförsöken i världen genomfördes, gjorde att en av våra största önskningar var att minnas professor Nils Alwall. Det var en stor ära för oss att docent Birger Lindergård, som arbetat tillsammans med professor Alwall, kom och förgyllde öppningsceremonin med sin föreläsning om Nils Alwall. Det blev en fantastisk inledning på en kongress med temat Nordic Vision. Resten av programmet bjöd på flera av våra visionärer av idag. Gästföreläsare från området transplantation och donation var; professor Michael Olausson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Dr Søren Schwartz Sørensen från Rikshospitalet i Köpenhamn, professor Susanne Lundin från Lunds universitet, Dr Helene Malm från Skåne Universitetssjukhus i Malmö, samt professor Anna Forsberg från Lunds universitet. Nästa Nordiatrans kongress kommer att äga rum 8-9 mars 2013 i Oslo. Det är fyra år sedan kongressen var i Norge, men det har gått hela sexton år sedan Nordiatrans kongress ägde rum i Oslo. Vi glädjer oss! Temat för den 41:a kongressen är Early versus late. Välkomna in på vår hemsida och ta del av preliminärt program med gästföreläsare och abstraktföreläsare, samt information som kommer att uppdateras allteftersom vi närmar oss kongress. Anmälan till kongressen görs via hemsidan, registreringen öppnar 5 november! När ni registrerar er till kongressen då är det bättre att vara early än late. Å styrelsen vägnar önskar jag alla varmt välkomna till Nordiatrans 41:a kongress 8 9 mars 2013! Varmt välkomna! Madeleine Nilsson, Ordförande Nordiatrans 2

3 Transplantation av leverceller ger oss möjlighet att behandla fler patienter 3 Transplantation på traditionellt sätt med en hel lever är en etablerad behandlingsform för patienter med kroniska leversjukdomar där levern inte längre orkar upprätthålla sina viktigaste funktioner. Organtransplantation används också då patienten lider av vissa ämnesomsättningssjukdomar, vad man brukar kalla metabola leversjukdomar. Även sådana sjukdomar kan förstöra levern så att skrumplever uppkommer. I vissa fall uppkommer dock inte skrumplever utan den metabola leversjukdomen orsakar skador på andra håll i kroppen, som till exempel skadade njurar vid hyperoxalos och skadade nerver och andra inre organ vid Skellefteåsjukan. Levertransplantation här ger i de flesta fall en bot av sjukdomen, och gör det möjligt för patienten att leva ett närmast normalt liv. Som vid all kirurgi så föreligger det risker med att genomgå en operation. Levertransplantation är ju ett särskilt stort ingrepp och risken är därför betydande, särskilt i samband med själva transplantationen och den närmaste tiden därefter. Detta har gjort att en del sjukd domar som eventuellt skulle kunna behandlas och/eller botas med levertransplantation idag inte behandlas med denna teknik. Det rör sig vanligen om sjukdomar som inte är så allvarliga att man riskerar att dö om inte transplantation genomförs, där kanske kostbehandling eller annan behandling kan utgöra en viss hjälp, men där sjukdomen ändå inkräktar starkt på patientens och i de flesta fall hela familjens livskvalitet, och då misstag med diet eller annan behandling kan leda till bestående skada. Exempel på sådana sjukdomar är Crigler-Najjar, fenylketonuri, Wilsons sjukdom, ureacykeldefekter, brist på koagulationsfaktorer. I de flesta fall är levern helt frisk förutom att en funktion till exempel brist på ett enzym gör att en sjukdom föreligger. Vi vet att många av dessa sjukdomar inte behöver korrigeras helt för att symtomen skall försvinna. Det betyder att kan man ersätta cirka 10% av de leverceller som saknar brist på detta enzym med friska celler, så räcker det för att korrigera sjukdomen helt eller delvis. På Karolinska Universitetssjukhuset har vi sedan cirka 10 år intresserat oss för en sådan behandling där vi tillför friska leverceller som komplement till patientens egen lever. De transplanterade levercellerna har då som enda uppgift att korrigera för den sjukdom som föreligger, medan patientens egen lever i övrigt tar hand om alla andra funktioner som är så viktiga hos levern för att upprätthålla livet. Dessa leverceller tas från en avliden donator på samma sätt som vid levertransplantation, men istället för att transplantera hela organet löser man upp strukturen i levern så att cellerna frigörs. Dessa celler kan senare ges såsom en infusion via portådern hos patienten för att slutligen hamna i levern, och där bidra till att korrigera den metabola sjukdomen. Ofta kan man behöva upprepa infusionen av sådana leverceller eftersom man endast kan ge en begränsad mängd vid ett och samma tillfälle för att inte störa portådercirkulationen i allt för hög grad. Metoden är därför lämplig om levern i övrigt är frisk och vanligen inte möjlig att använda om en skrumplever föreligger parallellt med den metabola sjukdomen. Denna behandling kan man också tänka sig att utföra i samband med akut leversvikt för att ge patientens egen lever en viss tid att återhämta sig. Skulle inte en återhämtning ske kan levercellstransplantationen ge hjälp att upprätthålla leverfunktionen tills dess att ett organ blir tillgängligt för en traditionell levertransplantation. Fördelen med levercellstransplantation är att ingreppet är enklare för patienten och att leverns livsuppehållande funktioner inte blir beroende av de transplanterade cellerna, utan denna funktion upprätthålls av den egna kvarvarande levern. Vi har valt att kombinera infusion av leverceller med att ta bort en mindre del av den egna levern, och således krävs ett kirurgiskt bukingrepp även i dessa fall, men detta är betydligt mycket mer begränsat än vad som görs vid en traditionell levertransplantation. Att vi kombinerat infusionen av celler med att ta bort en del av levern beror på att levern på detta sätt får en stimulans att växa till och återhämta sin massa. Detta gör att de transplanterade cellerna välkomnas på ett bättre sätt och får större möjligheter att accepteras. Idag försöker vi på flera olika sätt förbättra möjligheterna för de transplanterade cellerna att samsas med patientens egna leverceller. Svårigheten har dels legat i att få tillräckligt stort antal celler att trivas i levern så att den korrektion som krävs av grundsjukdomen blir tillräckligt stor. När det gäller levercellsbehandling vid akut leversvikt är det särskilt viktigt att ha färdiga nedfrysta celler tillgängliga för att direkt vid rätt tidpunkt kunna ge den önskade behandlingen, eftersom patienten med akut leversjukdom sällan kan vänta mer än något eller några dygn. Även här bedriver vi ett utvecklingsarbete för att bättre kunna lagra vuxna, färdigutvecklade leverceller. Allt detta tillsammans innebär att levercellstransplantation inte i någon större utsträckning kommer att ersätta levertransplantation som utförs idag, utan snarast kommer att kunna möjliggöra behandling av patientgrupper med mildare leversjukdomar som vi idag på grund av riskerna i samband med levertransplantation ej kan rekommendera genomgå traditionell behandling. På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns idag all den expertis och de resurser som krävs för att dels ta tillvara celler och isolera dessa i mycket säker och noggrann laboratoriemiljö, och därefter transplantera dem till de patienter som så behöver. Under våren 2012 genomfördes de två första levercellstransplantationerna i Skandinavien på indikationen Crigler-Najjar hos två ungdomar. De initiala resultaten av dessa transplantationer har varit mycket lovande. Vi har nu möjlighet att erbjuda behandlingen till andra patienter med liknande eller samma metabola sjukdom. Immunsuppression för att skydda de transplanterade cellerna behövs på ungefär samma sätt som vid vanlig levertransplantation med hel lever. Bo-Göran Ericzon Professor Karolinska Universitetssjukhuset

4 Levande organdonation i Europa I hela världen är det brist på organ för transplantation. Som en led i att försöka öka organtillgången har acceptansen för levande donation ökat. Inom Europeiska Unionen (EU) var år 2010 andelen njurtransplantationer med levande donator 19.8 % (0-100 %) och andelen levertransplantationer med levande donator 3.6 % (0-70 %). Det är mycket stor skillnad mellan olika länder avseende frekvens, praxis och vilken relation mellan donator och mottagare som accepteras. Nederländerna, Norge och Sverige har alla en hög andel levande njurdonatorer, medan Polen, Finland och Bulgarien har en låg andel. Ett par länder, Luxemburg och Montenegro, har ingen levande njurdonationsverksamhet alls. Vad det gäller levande leverdonationsverksamhet är det betydligt fler länder som inte har någon sådan. Europeiska kommissionen har uppmärksammat problemet med bristen på organ för transplantation och avsatte 2008 forskningsmedel för att kartlägga verksamheten med levande donation och undersöka hinder. Mål med projektet Projektet har pågått under åren och de övergripande målen var att öka andelen levande donatorer samtidigt som skyddet, tryggheten och säkerheten för den levande donatorn ska sättas i främsta rummet. Den del av forskningsprojektet som vi ansvarat för från institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet har varit: 1) att inventera den levande donatorsverksamheten i hela Europa både vad det gäller i vilken utsträckning levande donatorer används för transplantationsändamål för njur- och levertransplantationer och vilka relationer mellan givare och mottagare som accepteras 2) att utforska vilka eventuella barriärer som finns mot att använda levande organdonatorer 3) att föreslå rekommendationer som kan förbättra kvaliteten och säkerheten vid levande organdonation i Europa. Metod 331 personer ur professionen från Europeiska njur- och levertransplantationscentra inbjöds att delta i en enkätundersökning online (examinare ). Frågorna i enkäten fokuserade på frekvens av levande donation för transplantation, vilken relation mellan givare och mottagare som accepterades, innehåll i donatorsutredningen, operationsmetoder vid njuruttag, policy för ekonomisk ersättning till donatorn och donatorsuppföljning. Tabell 1. I januari 2012 hade 113 njurtransplantationscentra från 40 länder och 39 levertransplantationscentra 24 länder besvarat enkäten. Fyra njurtransplantationscentra och elva levertransplantationscentra hade inget levande donators program [fet ]. Svaren är indelade i tre geografiska regioner, Nordvästra-, Östra regionen och Medelhavsläderna. Fet stil på land = EU-medlem. NORDVÄSTRA Skickade enkäter Svar [njure /lever] ÖSTRA Skickade enkäter Svar [njure /lever] Österrike (5) [1/1] Albanien (1) [1/0] Belgien (14) [7/4, 1-] Armenien (1) [1/0] Danmark (6) [3/1] Belarus (3) [1/0] Finland (1) [1/0] Bosnien Hercegovina (3) [1/0] Tyskland (50) [16/3, 1-] Bulgarien (5) [1/0] Island (1) [1/0] Kroatien (6) [2/1] Luxemburg (1) [0/0] Tjeckien (11) [3/0] Nederländerna (11) [7/2] Estland (1) [1/0] Norge (2) [1/1-] Georgien (1) [1/0] Irland (1) [1/0] Ungern (6) [2/1-] Sverige (7) [4/2] Kazakstan (1) [0/0] Schweiz (10) [3/0] Kosovo (4) [0/0] UK (35) [17/5] Lettland (2) [1/1] Litauen (2) [1/1] Moldavien (1) [1-/0] MEDELHAVSLÄNDER Montenegro (1) [1-/0] Cypern (2) [0/0] Polen (21) [5/1, 1-] Frankrike (20) [2/1-] Rumänien (8) [1/1] Grekland (7) [2, 1-/1-] Ryssland (10) [2/1-] Italien (7) [4/1, 1-] Serbien (7) [4/0] Malta (2) [1/0] Slovakien (2) [2/0] Portugal (9) [1/1-] Slovenien (2) [1-/1] Spanien (32) [5/1] Makedonien (1) [1/1-] Turkiet (2) [1/1] Ukraina (6) [0/0] Resultat När datainsamlingen avslutades i januari 2012 hade representanter från transplantationscentra i 45 Europeiska länder besvarat enkäten. Av totalt 27 EU-medlemsländer svarade njurtransplantationscentra från 25 länder och levertransplantationscentra från 18 länder. I tillägg fick vi svar från njurtransplantationscentra i 15 icke EU-medlemsländer och från levertransplantationscentra i sex länder, tabell 1. Majoriteten (60 %) av njurtransplantationscentren utförde mindre än 25 levande njurdonationer (LND) per år och 12 % genomförde mer än 50. Två tredjedelar av levercentren utförde fem eller färre levande leverdonationer (LLD) per år. Många centra använde flera olika kirurgiska tekniker för njur donatorsoperationen. I östra Europa var den öppna tekniken med flanksnitt och borttagande av ett revben den vanligaste metoden. Kirurgiska tekniker för njurdonatorsoperation Öppen (flanksnitt med revbensborttagande Öppen (anterior) Laparoskopisk Robot Alla länder Nordvästra Europa Medelhavsländer Östra Europa I tabell 2 beskrivs relationer mellan donator och mottagare som accepteras inom Europa. Okänd, anonym donation har pågått sedan ett decennium tillbaka men är fortfarande relativt ovanligt. Undantagen är Nederländerna och Turkiet som båda har stora program. Den medicinska utredningen av levande donatorer var liknande i alla länder men kriterierna för att acceptera en donator varierade, tabell 3. Länderna i östra Europa hade mindre restriktiva kriterier jämfört med både Nordvästra Europa och Medelhavsländerna. Över hälften av centren gav ingen ersättning till levande donatorer för inkomstbortfall och andra utlägg, detta trots att det rekommenderas i Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer. Ersättningspolicyn skilde sig mycket åt mellan de Europeiska regionerna. 4

5 TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION Tabell 3. Resultat från enkäten från njurtransplanationscentra indelat i tre geografiska områden. Levande njurdonatorsprogram (N= 109) Tabell 2. Olika relationer mellan donator och recipient som accepterades, grupperade enligt ELPATs klassificeringssystem, indelat i geografiskt område. Living kidney donor programs (N= 109) Living liver donor programs (N=28) Northwest Mediterranean East p-value Northwest Mediterranean East p-value (N= 62) (N= 15) (N= 32) (N= 19) (N= 2) (N= 7) Type of relationship accepted Specified donation, direct Geografiska områden Person who donates directly to his or her intended recipient. Parent Sibling Grandparent Other genetically related Spouse Partner Other NON genetically related family/relative Friend with close emotional relationship to recipient An employer or supervisor of recipient An employee or supervisee of recipient Co-worker Acquaintance without close emotional relationship to recipient A stranger donating anonymously to a specific recipient e.g. a famous person A stranger anonymous to a recipient with defined characteristics e.g. a child Specified donation, indirect 62 (100%) 62 (100%) 58 (93.5%) 58(93.5%) 61 (98.4%) 61 (98.4%) 55 (88.7%) 15 (100 %) 10 (66.6 %) 11 (73.3 %) 12 (80 %) 13 (86.6 %) 14 (93.3 %) 8 (53.3 %) 32 (100 %) 30 (93.7 %) 27 (84.3 %) 26 (81.2 %) 23 (71.8 %) 16 (50 %) 11 (34.3 %) P= 0.07 P= P= (91.9%) 8 (53.3 %) 10 (31.2 %) 27 (27.4%) 16 (25.8%) 26 (41.9%) 21 (33.9%) 1 (6.6 %) 1 (6.6 %) 1 (6.6 %) 1 (1.6%) 4 (6.5 %) Pared exchange organ swopping Unspecified donation 35 (56.5 %) A stranger anonymous to any recipient 3 19 (100 %) 14 (73.7 %) 14 (73.7 %) 16 (82.4 %) 16 (84.2 %) 16 (84.2 %) 11 (57.9 %) 2 (100 %) 2 (100 %) 7 (100 %) 6 (85.7 %) 3 (42.9 %) 4 (57.1 %) 7 (100 %) 4 (57.1 %) 2 (28.6 %) P= 1.00 P= 0.57 P= 0.31 P= 0.26 P= 0.45 P= 0.26 P= (68.4 %) 3 (42.9 %) P= 0.47 Absolut kontraindikation för 1 (3.1 %) 1 (3.1 %) 2 (6.2 %) 1 (3.1 %) P= P= P= 0.83 P= 0.45 P= 0.83 P= 0.83 LND P= (10.5 %) P= 0.85 P= (14. 3%) P= (15.6 %) p< (26.3 %) 1 (3.1 %) 6 (31.6 %) Medelhavs- Östra (N= 62) länder (N= 32) p-värde (N= 15) njurdonator (LND) < 25 LND/år P= 0.60 Donation to an anonymous and unspecified recipient 3 (20 %) Nordvästra Transplantationer med levande Person who donates indirectly to his or her intended recipient 7 (46.6 %) 2 / 2012 (årgång 4) 28 (45.2 %) 11 (73.3 %) 26 (81.3 %) P=0.023 Diabetes typ 1 60 (96.8 %) 12 (80 %) 24 (75 %) P=0.045 Diabetes typ 2 48 (77.4 %) 11 (73.3 %) 19 (59.4 %) P=0.142 BMI > (88.9 %) 13 (86.7 %) 24 (75 %) P=0.340 BMI > (62.9 %) 9 (60%) 14 (43.8 %) P= Blodtryck >140/90 mmhg 12 (19.4 %) 2 (13.3 %) 7 (21.9 %) P= Välbehandlad hypertension 2 (3.2 %) 0 (0%) 3 (9.4 %) P= Proteinuri > 300mg/24h 40 (64.5 %) 11 (73.3 %) 18 (56.3 %) P= (14.5 %) 2 (12.5 %) 18 (57.1 %) P=<0.001 Surgical techniques P= 0.46 *Dor FJ, Massay EK, Frunza M et al., Transplantation 2011; 91(9):935-8 Öppen flank incision, revbensresektion Nästan alla center hade uppföljning av levande donatorer och majoriteten angav att denna uppföljning var livslång. De flesta förde också centerbaserade register, men det var mer ovanligt att föra register på Nationell eller Europeisk nivå. Få hinder för levande donation framkom i undersökningen. De som angavs var alla för levande leverdonation och var följande: a) b) c) d) e) Laparoskopiska tekniker 50 (80.6 %) 8 (50 %) 12 (37.1 %) P=<0.001 Ersättning för kostnader 41 (66.1 %) 3 (20 %) 6 (18.8 %) P=<0.001 Donatorsuppföljning 62 (100 %) 15 (100 %) (40 %) P=<0.001 Donatorsregister, nationell nivå (96.8 %) (93.3 %) (81.3 %) P=0.034 Rekommendationer Utifrån enkätundersökningen är våra rekommendationer för att öka kvaliteten och säkerheten för de levande donatorerna i Europa följande: Ekonomiska hinder Tillräckligt med organ från avlidna givare för att täcka behovet Hade aldrig diskuterats på enheten Negativ attityd hos hälso- och sjukvårdspersonal Brist på kirurgisk kompetens Öka antalet tillgängliga organ för transplantation genom att använda den existerande potentialen av levande donatorer En harmonisering inom Europa behövs vad det gäller medicinska kriterier för donation. Riktlinjer som bygger på vetenskap och evidens är nödvändiga för att öka säkerheten för donatorer Ett lägsta antal genomförda donatorsoperationer per år för att kunna säkerställa högsta nivå på kirurgisk skicklighet och kunnande FAKTARUTA Ersättning för förlorad arbetsinkomst och eventuella Forskningen som lett fram till dessa resultat har finansierat av the European Commission utlägg ska erbjudas alla donatorer Seventh Framework Programme (FP7/ ) under Grant Agreement Living Donation in Europe (EULOD project). Uppföljning ska vara obligatorisk och rapporteras till har också Nationella och/eller Europeiska register Vi i forskningsprojektet fått hjälp av medlemmar i ELPAT s arbetsgrupp för levande organdonation (LOD) under två EU-finansierade arbetsmöten, ett i Sofia, Bulgarien (2010) och ett i Berlin, Tyskland (2011). ELPAT är en Europeisk plattform för etiska, Mer information om EULOD-projektet finns på juridiska och psykosociala aspekter av organtransplantation. Organisationen är en officiell sektion under ESOT (the European Society for Organ Transplantation). FAKTARUTA Annette Lennerling & Charlotte Lovén Hela forskningsprojektet genomfördes i samarbete mellan följande länder och organisationer: Nederländerna: Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam (koordinator) Organisationerna: The European Society for Organ Transplantation (ESOT) och Ethical Legal, Psychosocial Aspects in Transplantation (ELPAT) Sverige: Göteborgs Universitet Tyskland: Westfaelische Wilhelms-Universitaet Muenster Belgien: Katholieke Universiteit Leuven Bulgarien: Bulgarian Center for Bioethics Ungern: Kozep-Europai Egyetem Moldavien: Fundatia Renala Estland: Sihtasutus Tartu Eulikooli Klinikum Rumänien: Societatea Academica de Cercetare a Religiilor si Ideologiilor Polen: Polish Transplant Coordinating Center Poltransplant FAKTARUTA Forskningen som lett fram till dessa resultat har finansierat av the European Commission Seventh Framework Programme (FP7/ ) under Grant Agreement Living Donation in Europe (EULOD project). Vi har också i forskningsprojektet fått hjälp av medlemmar i ELPAT s arbetsgrupp för levande organdonation (LOD) under två EU-finansierade arbetsmöten, ett i Sofia, Bulgarien (2010) och ett i Berlin, Tyskland (2011). ELPAT är en Europeisk plattform för etiska, juridiska och psykosociala aspekter av organtransplantation. Organisationen är en officiell sektion under ESOT (the European Society for Organ Transplantation). FAKTARUTA Hela forskningsprojektet genomfördes i samarbete mellan följande länder och organisationer: Nederländerna: Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam (koordinator) 5

6 Transplantationsjubileum på Sahlgrenska: 500 Lungtransplantationer Den första lungtransplantationen på Sahlgrenska utfördes Därefter har denna verksamhet utvecklats och långsamt expanderat till att omfatta ca 40 lungtransplantationer årligen. Majoriteten av dem som genomgått lungtransplantation i Sverige har fått sin behandling i Göteborg. Lungtransplantation kan utföras som transplantation antingen av en eller två lungor, alternativt som kombinerad hjärtlungtransplantation, där val av behandlingsmetod styrs av rad olika faktorer, bla grunddiagnosen. Resultaten har successivt förbättrats, inte bara på kort utan även lång sikt, där överlevnaden 10 år efter lungtransplantation nu är ca 50 %. Ett team bestående av kirurgen och huvudoperatören Martin Silverborn och assistenterna Helena Rexius och Andreas Westerlind samt narkosläkaren Monika Hyllner genomförde i augusti 2012 den 500:e lungtransplantationen i Göteborg. Patienten klarade ingreppet och den första vårdtiden utmärkt och är nu utskriven till hemmet. Doc. Göran Dellgren Sektionschef Thoraxtransplantation Transplantationscentrum, SU, Göteborg Donatonsråd på Akademiska! I december 2011 inrättades ett Donationsråd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala på uppdrag av sjukhusdirektören Lennart Persson. I rådet, som leds av Neuorodivisionens chef Brita Winsa (som representerar sjukhusledningen), sitter företrädare för alla verksamheter på sjukhuset som berörs av transplantation och donation (organ och vävnad), blodcentral, intensivvård, operation, donationsansvariga läkare och sköterskor samt patologi och cytologi samt landstingets vävnadssamordnare Anna Björkland. Syftet och uppdraget är att kartlägga sjukhusets process för donation av organ och vävnader, kliniskt relevanta mål för donationsverksamheten, vad som fungerar effektivt och väl, eventuella brister (beträffande organisation, kunskap, resurser) samt identifiera möjligheter till förbättringar. Vidare att ge förslag till donationsfrämjande och verksamhetsövergripande åtgärder, t.ex. angående uppdrag, rutiner, handlingsprogram och organisation. Samt att bereda underlag för beslut av sjukhusdirektören och annan linjechef då detta behövs, t.ex. för finansiering, upprätta en årlig plan med tydliga mål för sjukhusets donationsbefrämjande arbete, och följa upp planen, på uppdrag av sjukhusledningen hantera frågor inom området, t.ex. vid krav från myndigheter. Bakom dessa, kan tyckas något högtravande formuleringar, döljer sig dock budskapet att sjukhusdirektören och ledningen bryr sig och att man tar ett övergripande ansvar donationsverksamheten. Organ och vävnadsdonation är och förblir ett ansvar för hela sjukhuset, och inte bara för eldsjälar inom respektive verksamheter. Vad inrättandet av donationsrådet betytt för donationsverksamheten i siffror går inte att säga idag. En framgångsrik donationsverksamhet inom organ och vävnader är produkten av olika insatser under många års tid och inte en följd av enskilda punktinsatser. På Akademiska sjukhuset och i regionen har vi under många år haft en bra och stabil donationsverksamhet, men självklart finns det utrymme för förändringar och förbättringar. Helt klart är att donationsfrågan har lyfts och att sjukhusdirektören och den övriga ledningen tar ett tydligt ansvar. Mig veterligen är det här det första initiativet i sitt slag i Sverige som vi hoppas kommer att få fler efterföljare ute i landet. Att ha ett donationsråd borde vara lika självklart som att ha en donationsansvarlig läkare (DAL) och donationsansvariga sköterskor (DAS). Lars Bäckman Akademiskasjukhuset, Uppsala Från vänster i bild kirurgen och huvudoperatören Martin Silverborn samt assistenterna Helena Rexius och Andreas Westerlind som i augusti 2012 utförde den 500:e lungtransplantationen i Göteborg. (Saknas på bilden anestesiläkaren Monika Hyllner) 6

7 Donationsrådet en del av Socialstyrelsen Donationsrådet inrättades 2005 och var fram till 2010 ett fristående organ men med placering inom Socialstyrelsen. Det var en speciell konstruktion som förutom den fysiska placeringen i en myndighets lokaler som innebar att man rent praktiskt lånade Socialstyrelsens kopiator också var del av myndighetens verksamhet. Lösningen var pragmatisk och gav arbetet med organ- och vävnadsdonation tyngd eftersom den låg under en myndighets hatt. Den innebar dessutom en möjlighet att renodla och prioritera arbetet med donationsfrågor. Under 2009 gjordes vissa ändringar i Socialstyrelsens instruktion som bland annat innebär att Donationsrådet blev ett rådgivande organ inom myndigheten. Ändringarna slog först igenom 2011 och innebar ändrade förutsättningar för verksamheten och därmed behov av att ändra organisationen. Förändring och utveckling pågår kontinuerligt det vet inte minst alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Oberoende av i vilken form eller under vilken hatt verksamheten bedrivs så kvarstår uppdraget att verka för att främja organ- och vävnadsdonation. Eftersom det skulle dröja nästan till årsskiftet 2011/2012 innan ett nytt Donationsråd utsågs har vi först under våren 2012 kunnat arbeta med att bygga upp organisationen kring rådet. Det första halvåret har inneburit en hel del överläggningar men framförallt arbete med att få på plats rutiner och arbetssätt. I svallvågorna av en omorganisation finns det alltid en rad frågor som behöver lösas och donationsverksamheten är inget undantag. Rådet är en del av Socialstyrelsens verksamhet, uppdraget regleras i myndighetens instruktion och är att vara ett kunskapscentrum i donations- och transplantationsfrågor, ha en opinionsbildande roll och se till att allmänheten och massmedierna får kontinuerlig information i donationsfrågor, följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården i dona tions- och transplantationsfrågor och ta de initiativ denna kan ge anledning till, medverka i kvalitetssäkring och utbildning av donations ansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska, medverka vid internationella kontakter och i framtagandet av nyckeltal, ge vägledning i etiska frågor, samt svara för frågor som gäller donationskort. Trots mycket arbete med att få på plats en ny organisation har Donationsrådet varit mycket aktiva under sitt första halvår. Eftersom frågorna har en klar politisk dimension har både politiker och myndigheter uppvaktats, dialoger har inletts och nödvändiga trådar och kanaler har använts för att få viktiga frågor upp på rätt agenda. Trots att rådets uppdrag är att arbeta både med donations- och transplantationsfrågor har verksamheten ofta haft ett betydligt större fokus på donations- än transplantationsfrågor och detta har börjat ändra på. Detsamma gäller vävnadsområdet som tenderar att få mindre utrymme än organdonation vilket vi avser att ändra under vår mandatperiod. Heidi Stensmyren Ordförande, Donationsrådet Åsa Andrén Sandbetg Heidi Stensmyren Johanna Fridsen Bengt-Åke Henriksson Den uppmärksamma läsaren noterar att utbildningen av DAL och DAS ligger här men denna verksamhet är överförd till SKL som har byggt upp en organisation för att hantera utbildningarna. Donationsrådet utgörs av Bengt-Åke Henriksson; Donationsansvarig läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Västra Götalandsregionen, Åsa Sandgren Åkerman; handläggare på SKL, Mali Sjetne; vävnadskoordinator vid Vävnadsbanken i Lund, Lars Bäckman; transplantationskirurg och sektionschef för Transplantation och leverkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Johanna Fridsén; donationsansvarig sjuksköterska Mora lasarett, Håkan Hedman; ordförande i njurförbundet, Henrik Ripa; riksdagsledamot (M) och suppleant i Socialutskottet och undertecknad Heidi Stensmyren, narkosläkare på Danderyds sjukhus och vice ordförande i Läkarförbundet. Håkan Hedman Lars Bäckman Mali Sjetne 7

8 2012 Oktober 4-5 Svensk transplantationsförenings höstmöte, Stockholm 4-5 Regionmöte Lungtransplantation, Göteborg - Academicum, Medicinaregatan ETCO & EDC Congress, Dubrovnik, Croatia ITNS 21st Annual Symposium and General Assembly. Seattle. Rising to the Challenges in Transplant Nursing FIOS, Fördjupningsutbildning i organdona tion för donationsansvariga sjuksköterskor, Sigtunahöjden Hotell och Konferens, Sigtuna EDHEP - Göteborg, Hjortviken Hotell och Konferens November 6-7 EDHEP - OFO Mellansverige, Friiberghs Herrgård EDHEP - Göteborg, Hjortviken Hotell och Konferens Kurs i vävnadsdonation, Örenäs slott, Glumslöv. Arrangör: Vävnadsbanken i Lund i samarbete med SKL Nationella vävnadsrådet EDHEP - Södra sjukvårdsregionen, Åkersberg, Höör K A L E N D A R I U M 2013 Januari Nationella DAL- och DAS-mötet. Sigtunahöjden, Sigtuna Februari 7-9 6th International Conference on Organ Donation after Circulatory Death. Practices, Expert Recommendations and Future of DCD Donation and Transplantation in Europe. Hotel Concorde Lafayette, Paris. April rd ELPAT Congress. Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Transplantation. Global Issues, Local Solutions. WTC, Rotterdam, The Netherlands rd Annual ISHLT Meeting. Montreal, QC, Canada. Juni XIII International Small Bowel Transplant Symposium (ISBTS 2013). Oxford, UK. EDHEP European Donor Hospital Education Programme Göteborg Malmö Stockholm Uppsala Konsten att möta människor i svåra situationer grafisk form & produktion: Regiontryckeriet Göteborg _ sep 2012

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på European organ donation congress som arrangeras vartannat

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 Avlidna donatorer i Sverige 180 160 140 120 100 110 108 110 149 130 152 147 136

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09

Räddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Räddnings och bärgningsförsäkring PS602 i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Inledning Försäkringstagare är GoMore ApS, nedan kallad GoMore, som driver webbplatsen GoMore.se Bilägare

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN UPPSALA ÖREBRO REGIONEN DONATION ORGANISATION OCH REGIONALT ARBETSSÄTT RESULTAT September 2015 1 EN INBLICK I 2 3 Detta är ingen region! 4 Detta är en kontinent 5 UPPSALA ÖREBRO REGIONEN RDAL RDAS 7 ORGANISATION

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund 2012-05-07 Dnr 6.1-42588/2011 1(2) Avdelningen för regler och tillstånd Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation 1. Bakgrund Direktivet

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

LiU TurRetur - information inför utbytesstudierna

LiU TurRetur - information inför utbytesstudierna LiU TurRetur - information inför utbytesstudierna LiU TurRetur - Praktisk information från din fakultet - Krishantering - StudentUT försäkring - LiU-material för egna presentationer - Erasmusstipendium

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58)

Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58) Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-11-06 LS 1309-1199 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

DONATION av organ & vävnad

DONATION av organ & vävnad DONATION av organ & vävnad Annette Grip, Överläkare MIVA, V.o. Kardiologi, Södersjukhuset Socialstyrelsen har beslutat att vi SKA ha transplantationsverksamhet i Sverige. Det förutsätter även donationsverksamhet.

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 1 / 2011 (årgång 3) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(7) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 151203 151204 Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ)

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och är en del av KBR-divisionen och ligger under Barnhjärtcentrum

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2012 Årgång 39

Njurfunk. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2012 Årgång 39 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nummer 2, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter 2010-04-28 RR 2010_024 Baxter Medical

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer