Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik"

Transkript

1 Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes Det blev en etablerad behandlingsmetod på 1930-talet. För närvarande genomförs sådana operationer varje år. Den första njurtransplantationen i Sverige utfördes på Serafimerlasarettet i Stockholm i april Sedan dess har man i Sverige utfört mer än 7000 njurtransplantationer. Den första transplantationen av bukspottkörtel gjordes Totalt har man gjort ca 350 sådana transplantationer. Den första levertransplantationen gjordes 1984, sedan dess har man gjort ca 600. Den första hjärttransplantationen i Sverige med hjärta från en donator som avlidit i Sverige genomfördes Dessförinnan hade man gjort 13 transplantationer med hjärtan som importerats från andra länder och dessutom ett antal transplantationer av svenskar i andra länder, i huvudsak i England. Nu har man gjort ca 300 hjärttransplantationer i Sverige. Den första lungtransplantationen i Sverige utfördes 1990, man har nu gjort mer än 100. Den första hjärt-lungtransplantationen gjordes 1990, nu har man gjort ett 30-tal sådana transplantationer. Man har funnit att man kan hushålla bättre med de tillgängliga organen genom att transplantera en lunga istället för två, och man försöker numera undvika hjärtlungtransplantationer. Hjärtklaffstransplantationer har gjorts i Sverige sedan början av 1980-talet, till en början med utländska hjärtklaffar. Sedan 1992 är Sverige självförsörjande. Ca 150 transplantationer görs årligen. Transplantationer Historik och statistik.doc Jan -95

2 Svenskarnas reservdelar Ögonlinser Höftleder Tänder Knäleder Pacemaker Hjärtklaffar Bröstimplantat 850 Aorta 650 Testiklar 30 Trumhinnor 20 Organtransplantationer i Sverige 7000 njurtransplantationer sedan levertransplantationer sedan bukspottkörtlar sedan hjärttransplantationer sedan (Många utomlands!) 150 hjärtklaffstransplantationer per år 100 lungtransplantationer sedan hjärt-lungtransplantationer sedan 1990 Blodverksamheten i Sverige tappningar ger 110 ton blod plasmafereser ger 95 ton plasma Den nya transplantationslagen (1996) Gäller tillvaratagande av allt biologiskt material från avlidna, både organ och vävnader. Om den avlidnes inställning inte är känd förutsätts han/hon vara positiv till donation. Men frågan går då vidare till de närstående. Dessa har vetorätt. Kommersiell hantering av organ och vävnader är förbjuden Transplantationer Historik och statistik.doc Jan -95

3 Implantation, implantat Pacemaker, höftled, linser, hjärtklaffar mm. Transplantation, transplantat blod, njure, benmärg, hjärta, lunga Autotransplantation (Gr auto-, själv) samma individ hud, kärl, muskel Isotransplantation (Gr Iso-, samma) genetiskt lika individer tv. endast enäggstvillingar (Dolly) Allotransplantation (Gr allo-, annan) samma art Homoplasti (Gr Homo, lika) d:o Xenotransplantation (Gr Xeno, främmande) olika arter (Smittrisk) transplantationer historik och statistik.doc Jan -95

4 Transplantationslagen Den nya lagen och den gamla Lagen (1995:831) om transplantation m.m. (transplantationslagen) trädde i kraft den 1 juli Samtidigt upphörde transplantationslagen (1975:190) att gälla. Den nya lagen behandlar när och under vilka omständigheter biologiskt material från avlidna människor får tas tillvara för att användas för transplantation eller för annat medicinskt ändamål. Däremot reglerar varken den nya eller den gamla lagen användningen av materialet för transplantation m m. Transplantation till en patient regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den nya lagen gäller tillvaratagande av allt biologiskt material, både organ och vävnader. Den gamla lagen gjorde undantag för vissa slag av vävnader och s k mindre ingrepp. Vävnader som hornhinnor och hjärtklaffar fick användas för transplantation utan att donatorn eller anhöriga givit tillstånd till detta. Den nya lagen innehåller också bestämmelser som förbjuder kommersiell hantering av organ och vävnader. Aktivt samtycke och förmodat samtycke I både den gamla och den nya lagen är det den avlidnes vilja som är avgörande för om ingrepp för transplantation får göras. Enligt den gamla lagen fick ett ingrepp göras när det rådde oklarhet om den avlidnes inställning. Förutsättningen var dock att en nära anhörig medgav ingreppet. I den nya lagen förutsätter man att den som inte uttalat sig vare sig för eller mot donation är positiv. Texten i den nya lagen: (3, första stycket) Biologiskt material avsett för transplantation eller annat medicinskt ändamål får tas från en avliden människa om denne har medgett det eller det på annat sätt kan utredas att åtgärden skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. (3, andra stycket) I annat fall än som avses i första stycket får biologiskt material tas, om inte den avlidne har skriftligen motsatt sig ett sådant ingrepp eller uttalat sig mot det eller det av annat skäl finns anledning att anta att ingreppet skulle strida mot den avlidnes inställning. Om den avlidnes inställning inte är känd förutsätts han/hon alltså vara positiv till donation. Men frågan går då vidare till de närstående. Dessa har vetorätt, dvs de har rätt att förbjuda ingrepp. Texten i den nya lagen: (4 ) Även om biologiskt material får tas enligt 3 andra stycket får ingrepp inte göras om någon som stått den avlidne nära motsätter sig det. Om det finns personer som stått den avlidne nära får ingreppet inte företas innan någon av dessa har underrättats om det tilltänkta ingreppet och om rätten att förbjuda det. Den underrättade skall ges skälig tid att ta ställning till ingreppet. Om olika närstående har olika uppfattning får ingrepp inte ske. Likaså om man inte får tag i någon närstående inom den tid som står till buds. Om det finns omständigheter som inger tvekan om den avlidnes tidigare inställning får ingrepp inte göras. Detta gäller alltså om den avlidnes inställning är okänd. Närstående har alltså vetorätt, dvs rätt att förbjuda ett ingrepp om den avlidnes vilja är okänd, men de närstående tvingas inte att ta ställning. transplantationer historik och statistik.doc Jan -95

5 Principer om självbestämmande och godhet Riksdagen grundade sitt beslut bl a på två principer som i förarbetena till lagen kallas självbestämmandeprincipen och godhetsprincipen. Den avlidnes vilja är avgörande. Det är därför viktigt att den avlidnes vilja är känd, så att närstående slipper fatta det svåra beslutet. Om den avlidnes vilja ändå är okänd utgår man från att "hon skulle velat hjälpa en medmänniska som är i behov av organ och att hon därmed skulle ha varit positiv till donation" (Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU21) Samtidigt med den nya transplantationslagen kommer också en ny obduktionslag (1995:832). I den regleras möjligheterna att efter döden donera hela kroppen till medicinsk undervisning, att utföra s k provoperationer och att ta tillvara konstgjort material, t ex pacemaker. transplantationer historik och statistik.doc Jan -95

6 SvD 30/ Svenskar nästan sämst i Europa ANZÈRE, SCHWEIZ Svenskar är bland de sämsta i Europa på att donera organ efter döden. Beklagligt, tycker brittiske transplantationsläkaren Nigel Heaton vid Kings College Hospital. - En hjärndöd människa kan rädda livet på minst fem personer, säger han. Spanien är världsbäst på att donera organ - varför? - Det är inte bara för att Spanien har många bilolyckor och därmed många organ från hjärndöda, säger Heaton. I Spanien är organdonation mer socialt accepterat, säger han. Varje sjukhus har donationssamordnare som identifierar potentiella givare och pratar med familjer. Något för Sverige kanske, föreslår han. - Många läkare känner obehag och vill inte ta upp frågan med familjen efter ett traumatiskt dödsfall. Tvekan bland sjukvårdspersonal färgar av sig på anhöriga. Ett annat problem är bristen på intensivvårdsplatser. - Om någon dör och platsen behövs för en levande person är det svårt att motivera varför den döde ska uppta respiratorn. Heaton berättar hur han sett unga dö och respiratorn stängas av. - Det är djupt deprimerande när inget positivt alls finns att säga. - Det är för medicinskt komplicerat. Få läkare skulle acceptera sådana organ från gatan. Mest oroande är Kina. Där lär fängslade avrättas så att regeringen kan sälja organen. - Det är väl känt och har pågått i sex-sju år. Det handlar om cirka fall per år, främst lever och njurar. Störst hopp inger stamcellsforskningen, när man kan klona organ från en enda cell, säger Heaton som ser framtida cell- och vävnadsbanker framför sig. Tills dess måste organdonation uppmuntras, säger han. - Synen börjar ändras i många samhällen. Idén att komma till himlen "i ett stycke" blir mindre vanlig. Gunilla von Hall I dag kan många organ tas tillvara, säger han. Lever, njurar, hjärta, lungor, benvävnad, bukspottskörtel, hornhinnor, hud, hjärtklaffar - Många liv kan räddas av en död. Besparingar kan göras, det är exempelvis billigare med njurtransplantation än dialys. Heaton ser dock ljuspunkter framöver. - Nu vet man att blodcirkulationen inte stannar helt när hjärtat slutar slå. Man har fem minuter på sig att ta ut lever och njurar. Det är en stor potential. Konstgjorda hjärtan blir vanligare. Men lever och njurar är alltför sofistikerade organ att kopiera, enligt Heaton. Och de omdebatterade djurorganen? - Grisar är modellen. Men det är osäkert om organen passar ihop med människan, och okända virus kan överföras. Historier från Indien om folk som säljer ena njuren bedömer Heaton som "sannolika". Men barn som rycks från gatan och töms på organ för försäljning tror han inte på. Transplantationer Historik och statistik.doc Jan -95 6

7 Utdrag ur Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1994:2 M) Aktiva medicintekniska produkter för implantation (EG-direktivet ACTIVE IMPLANTABLE MEDICAL DEVICES 90/385/EEC) Finns i sin helhet under Innehåll: Föreskrifter Bilaga 1 Väsentliga krav Bilaga 2 Försäkran om överensstämmelse Bilaga 3 Typkontroll Bilaga 4 Verifikation Bilaga 5 Försäkran om överensstämmelse med typ Bilaga 6 Produkter för särskilda ändamål Bilaga 7 Klinisk utvärdering Allmänna råd Innehåller föreskrifter om: Väsentliga krav FÖRESKRIFTER Definitioner, räckvidd 2 a) Aktiv medicinteknisk produkt: varje medicinteknisk produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som direkt alstras av människokroppen eller av jordens dragningskraft. b) Aktiv medicinteknisk produkt för implantation: varje aktiv medicinteknisk produkt som är avsedd att helt eller delvis införas, kirurgiskt eller medicinskt, i människokroppen, eller genom en medicinsk åtgärd i en kroppsöppning, och som är avsedd att förbli där efter åtgärden. Väsentliga krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de vid implantation under de förhållanden och för de syften som fastställts vid användningen, inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet. De får inte medföra någon risk för dem som utför implantationen eller i förekommande fall för andra personer. 2. Produkterna skall uppnå de prestanda som tillverkaren avsett, dvs vara konstruerade och tillverkade på ett sådant sätt att de är lämpliga för en eller flera av de funktioner som anges i 2 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter i enlighet med tillverkarens specifikation. Transplantationer Historik och statistik.doc Jan -95 7

8 5. Alla biverkningar eller inte önskvärda förhållanden skall utgöra godtagbara risker när de vägs mot avsedda prestanda. Typkontroll 1. Typkontrollen är den procedur varigenom ett anmält organ konstaterar och certifierar att ett representativt prov på produkten i fråga uppfyller de relevanta bestämmelserna i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter och i dessa föreskrifter. Den sökande skall ställa en "typ" till förfogande för det anmälda organet. Det anmälda organet kan vid behov begära andra prover. 3. Dokumentationen skall göra det möjligt att förstå konstruktionen, tillverkningen och produktens prestanda. 2. Klinisk prövning 2.1 Ändamålet med den kliniska prövningen är att verifiera att produktens prestanda under normala användningsbetingelser överensstämmer med dem som angetts i punkt 2 i bilaga 1, fastställa alla icke önskvärda biverkningar under normala användningsbetingelser och bedöma huruvida de utgör acceptabla risker med hänsyn till produkternas avsedda prestanda. 2.3 Metoder Kliniska prövningar skall utföras enligt en plan som är vetenskapligt och tekniskt tidsenlig och som är utformad så att den bekräftar eller vederlägger tillverkarens uppgifter om produkten. Prövningen skall inkludera ett tillräckligt antal observationer för att garantera att resultaten är vetenskapligt giltiga Alla relevanta egenskaper, inklusive dem som berör produktens säkerhet och prestanda och dess verkningar på patienterna, skall undersökas Prövningarna måste utföras under ledning av en ansvarig läkare med specialistkompetens på det aktuella området och i en ändamålsenlig omgivning. Den ansvariga läkaren skall ha tillgång till produktens tekniska data. Transplantationer Historik och statistik.doc Jan -95 8

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516068HSLFS Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

MP2401 Enskild motion

MP2401 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:243 av Niclas Malmberg (MP) Organskörden i Kina Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Sveriges möjligheter

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;

Läs mer

Ds 2013:58 Socialdepartementet Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Ds 2013:58 Socialdepartementet Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Ds 2013:58 Socialdepartementet Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter om aktiva medicintekniska produkter för implantation; LVFS 2001:5

Läkemedelsverkets föreskrifter om aktiva medicintekniska produkter för implantation; LVFS 2001:5 1(21) Läkemedelsverkets föreskrifter om aktiva medicintekniska produkter för implantation; LVFS 2001:5 Detta dokument har sammanställts i informationssyfte och finns endast i nätversion. Kontrollera därför

Läs mer

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras?

Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Kan Medicintekniska engångsprodukter resteriliseras? Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Marie-Louise Hjalmarsson och Ia Mälman Handledare: Maria Hansby. 0 Författare:

Läs mer

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Läkemedelsverkets föreskrifter om aktiva medicintekniska produkter för implantation; LVFS 2001:5 Utkom

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas

Läs mer

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m.

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polisen PM 2016:14 Saknr 414 Publicerades den 010516 2 (8) Avser område/ämne Åtgärder vid dödsfall som kan

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:5) om aktiva medicintekniska produkter för implantation

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:5) om aktiva medicintekniska produkter för implantation Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:5) om aktiva medicintekniska produkter för implantation Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2014:XX (M) Utkom från trycket Fylls i av tryckeriet Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Organdonation. Berörda enheter

Organdonation. Berörda enheter Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller

Läs mer

Kvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten

Kvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten Kvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap

Läs mer

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Klinisk utvärdering/klinisk prövning. Jan Thorelius Läkare, Med Dr Klinisk utredare Enheten för Medicinteknik 2014-01-30

Klinisk utvärdering/klinisk prövning. Jan Thorelius Läkare, Med Dr Klinisk utredare Enheten för Medicinteknik 2014-01-30 Klinisk utvärdering/klinisk prövning Jan Thorelius Läkare, Med Dr Klinisk utredare Enheten för Medicinteknik 2014-01-30 DENNA PRESENTATION HANDLAR OM Klinisk utvärdering översikt Klinisk utvärdering vad

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Yttrande Diarienr 1 (10) 2016-03-08 2097-2015 Ert diarienr S2015/06250/FS Socialdepartementet 103 33 Stockholm SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Sammanfattning Datainspektionen har granskat

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Typ SFS/SOSFS nummer Namn Lag SFS 1964:167 Lag med

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Ds 2011:32 Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Varumärke. Intensiv forskning. Årsstämma onsdagen den 8 juni 2016

Varumärke. Intensiv forskning. Årsstämma onsdagen den 8 juni 2016 Årsredovisning 2015 När livet börjar om Sänkta kostnader för sjukvården Glycorex produkter gör det möjligt att genomföra fler transplantationer och därmed reducera väntetiderna till transplanta tion. För

Läs mer

till social- och hälsovårdsutskottet.

till social- och hälsovårdsutskottet. GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 24/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål, 5 i lagen om klientavgifter

Läs mer

Genetik och genteknik

Genetik och genteknik FOLKLIVSARKIVET, Lunds universitet LUF 198 November 1996 Genetik och genteknik Inledning Den moderna genetiken har gett oss ny kunskap om hur gener - arvsanlag - förmedlar det biologiska arvet från generation

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Föreskrift 13.01.2016 Dnro Fimea 004378/00.01.00/2015 1/2016 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet OM YTTERLIGARE INFORMATION OM ORGANGIVAREN SOM REGISTRERAS VID ORGANDONATIONSVERKSAMHET

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för rättsliga frågor 2009 2007/2210(INI) 28.2.2008 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om organdonation

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter [4851] Medicintekniska produkter Lag (1993:584) om medicintekniska produkter Lagens tillämpningsområde [4851] Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om medicintekniska produkter.

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare 1 Dokumenttyp Rutin vid dödsfall Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o m 2009-04-08

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation?

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation? Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ Har du tagit ställning till donation? 1 Medvetenheten bland allmänheten om organdonation har ökat och få säger idag nej till donation.

Läs mer

Föreskrift 3/2010 1/(8)

Föreskrift 3/2010 1/(8) Föreskrift 3/2010 1/(8) Kliniska undersökningar med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010/2010),

Läs mer

Föreskrift 1/2010 1/(8)

Föreskrift 1/2010 1/(8) Föreskrift 1/2010 1/(8) Anmälan, som bör göras av tillverkaren vid risksituationer berörande hälso- och sjukvårdsprodukter och -utrustning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 319) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 319) 1, P5_TA(2003)0182 Mänskliga vävnader och celler ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att fastställa kvalitets- och säkerhetsnormer för

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Karin Skoglund 2015-11-25

Karin Skoglund 2015-11-25 Karin Skoglund 2015-11-25 En produkt som, enligt tillverkaren, ska användas för att hos människor: Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom En produkt som, enligt tillverkaren, ska användas

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Verksamhetsstöd för cellterapi

Verksamhetsstöd för cellterapi Dokumentnamn Verksamhetsstöd för cellterapi Tillstånd vid hantering av vävnader och Datum 2014-12-16 Sida 1 (8) Rådet för organ, vävnader, celler och blod - Vävnadsrådet Framtagen av Vävnadsområdesgrupp

Läs mer

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR UTREDNINGEN OM DONATIONS- OCH TRANSPLANTATIONSFRÅGOR STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON S2013:04/2013/12 RAPPORT P1323 SENHÖSTEN 2013 SAMMANFATTNING

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

JANUARI SEPTEMBER 2007

JANUARI SEPTEMBER 2007 DELÅRSRAPPORT Pressmeddelande 2007-10-23 JANUARI SEPTEMBER 2007 Glycorex Transplantation AB (publ) är ett medicintekniskt företag som bedriver forskning, utveckling och försäljning inom framförallt området

Läs mer

Önskemål och. tankar inför begravning

Önskemål och. tankar inför begravning Önskemål och tankar inför begravning Innehåll: Mina önskemål och tankar inför begravning * Begravningsform * Kista och bädd * Begravningsceremonin * Minnesstunden * Gravsten * Tillkännagivande av dödsfallet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Dödsfall och omhändertagande av avliden Sida 1 (8) 2016-04-26 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Medicinskt Ansvarig

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

Fastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64

Fastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64 Cirkulärnr: 07:5 Diarienr: 07/1258 Handläggare: Pernilla Krusberg Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2007-04-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden eller motsvarande Rubrik: Fastställande av

Läs mer

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Page 1 of 6 SFS 2006:351 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 2006-05-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:262 Lag (2006:351) om genetisk

Läs mer

Legal bakgrund. Mats Ohlson. Tandtekniska produkter ska uppfylla den medicintekniska lagstiftningen

Legal bakgrund. Mats Ohlson. Tandtekniska produkter ska uppfylla den medicintekniska lagstiftningen Legal bakgrund Mats Ohlson Tandtekniska produkter ska uppfylla den medicintekniska lagstiftningen Tandtekniska produkter är medicintekniska produkter Produkterna ska vara säkra och de ska ha de egenskaper

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Transplantationsverksamheter i Sverige

Transplantationsverksamheter i Sverige Transplantationsverksamheter i Sverige Rapport från nationell tillsyn 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Muslimer och vården. Muslimer och vården

Muslimer och vården. Muslimer och vården Av: Islamiska Informationsföreningen Muslimer och vården Islam är inte en religion enligt gängse begrepp. Detta har många inom vården fått uppleva eftersom antalet bekännare till islam snabbt ökar - speciellt

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-10 SN-2015/1293.179 1 (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering

Läs mer

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/ betänkandet/ utredningen Organdonation

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Min sista vilja inför min begravning

Min sista vilja inför min begravning Min sista vilja inför min begravning Någonting brister stilla En röst en sång dör ut Och plötsligt förnimmer man tydligt Att ingenting är som förut. Okänd Jag heter... Och mitt personnummer är... -...

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje

Läs mer