NORDMALINGS KOMMUN Årsredovisning 2012

Transkript

1 NORDMALINGS KOMMUN Årsredovisning 212

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2 Kommunchefen har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3 Året i bilder 7 Organisation 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 1 Kassaflödesanalys 11 Redovisningsprinciper 12 Nothänvisningar koncernen 13 Nothänvisningar kommunen 14 Nothänvisningar kommunen 15 Nothänvisningar kommunen 16 Budgetjämförelse kommunen 17 Ekonomiska mål 18 Verksamhetens nettokostnad kommunen 18 Investeringsredovisning kommunen 19 Fem år i sammandrag 2 Personalberättelse 21 Kommunstyrelse kommunledning 25 Kommunstyrelse samhällsbyggnadsutskott 28 Barn- och utbildningsnämnd 31 Socialnämnd 34 VA-verksamheten (vatten och avlopp) 37 NordmalingsHus AB 39 Begreppsförklaringar 41

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunens resultat uppgår till -7,2 Mkr för verksamhetsåret 212. De negativa siffrorna visar att kostymen är för stor och åtgärder för att bromsa den negativa resultat har inte effektuerats av socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Kommunen måste nu göra kraftiga besparingar för att komma in i den beslutade ekonomiska ramen för 213. Via nyckeltalsanalyser med jämförbara kommuner har Nordmaling avsevärt högre kostnader både för socialtjänst och barn och utbildning. Den enda verksamhet som visade överskott under 212 var kommunledningen. En viktig förutsättning för kommunens ekonomi är befolkningsutvecklingen. Vid årets slut 212 är befolkningsmängden 739 personer ( ) En kraftig inbromsning är gjord under 212 och kommunen visar för första gången på många år ett inflyttningsöverskott på +14 personer. Tillgång till bostäder/lägenheter är en kritisk framgångsfaktor för att få igång en ökad inflyttning. Ökande marknadsföringsinsatser behövs för att stärka varumärket Nordmaling. Ett ökat samarbete har inletts med privata bostadsaktörer och NordmalingsHus för att få igång bostadsbyggandet, framförallt på Notholmen. De kritiska framgångsfaktorerna för att klara en ökad inflyttning är ökad attraktivitet, få i gång bostadsbyggandet, stärka varumärket samt förbättrad marknadsföring. Nordmaling har alla möjligheter att vända den negativa befolkningsutvecklingen. En ökad befolkning ger ökade skatteintäkter. Övriga händelser Kommunen har under våren beslutat om ett bidragsstöd till Nordmalingsbygdens Folketshusförening om digitalisering av biografen Nytt reglemente för investeringsstöd till samlingslokaler Organisationsförändring av Utveckling Nordmaling Nya ägardirektiv till NordmalingsHus Beslut om den förebyggande verksamheten, Nordmaling BRÅ Oasen firade 25-årsjubileum med olika kulturarrangemang. Tack till alla medborgare, medarbetare och politiska kollegor för ert arbete under 212 med att utveckla kommunen för framtiden. Ulla-Maj Andersson Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen har ordet Under våren har kommunfullmäktige fastställt ett nytt visionsdokument, Vision 22 med tillväxtsmålet 1 invånare år 25. Nordmalings kommun den attraktiva platsen mellan städerna, med hållbart boende och unik livsmiljö. Ambitionen är nu att arbeta med tillväxt och attraktivitet i syfte att få fler människor att flytta till kommunen. För kommunen gäller att både bromsa och gasa för att vi skall bli en vinnande kommun. Ett ökat samarbete har inletts med privata bostadsaktörer och Nordmalings Hus för att få igång bostadsbyggandet, framförallt på Notholmen. Det har även startat upp ett projekt med gemensam arbetsmarknadsregion tillsammans med Umeåregionen och Örnsköldsviks kommun. För en stor del i hur vårt varumärke som kommunen upplevs är hur vi bemöter våra medarbetare, brukare, besökare, företagare, föreningar med mera. Här gäller det att vara bäst i klassen så att kommunen upplevs som en attraktiv arbetsgivare och som en spännande plats att besöka eller leva och bo i. För att vi tillsammans ska klara av det gemensamma uppdraget att uppnå visionen bygger det på följande nyckelord. Kvalitet och hushållning Tillväxt - Vi blir fler Attraktivitet Ett gott värdskap och bemötande Samverkan Vi samverkar över alla gränser Varumärket Bilden vi förmedlar Dan Vähä Kommunchef Årsredovisning 212 2

4 Förvaltningsberättelse Årets resultat Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. För att konkretisera ekonomistyrningen har kommunfullmäktige i Nordmalings kommun fastställt en ekonomistyrningspolicy som fastställer fem ekonomiska mål som alla syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning. Alla målen utgör tillsammans en väl avvägd jämvikt för att uppnå balans i ekonomin. I budget 212 fastställde fullmäktige att resultatet skulle bli,5 Mkr och avvek därmed från resultatmålet. Resultatet för 212 uppgår till -7,2 Mkr vilket är en försämring med 5,3 Mkr jämfört med föregående år. Avvikelsen från fastställd budget är -7,7 Mkr Figur 1 Resultatutveckling Nordmalings kommun , Mkr Resultatutvecklingen under de senaste tio åren visar variation mellan åren varav årets resultat är det sämsta. Årets resultat indikerar liksom fjolårets att kraftfulla åtgärder måste sättas in för att kommunfullmäktige ska kunna skapa långsiktig balans i ekonomin. Intäkter och kostnader En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att styra ekonomin så det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad i jämförelse med skatteintäkter och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med kostnadsutvecklingen. Det är inte långsiktigt hållbart att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. Med undantag för år 29 så har verksamhetens nettokostnader ökat mer än skatteintäkter och generella statsbidrag sett över en femårsperiod. Kostnadsutvecklingen bromsade upp under 211 för att sedan öka igen under år 212.,6,5,4,3,2,1, -,1 -,2 -, Skatteintäkter och statsbidrag Verksamhetens nettkostnad Figur 2 Kostnads- och intäktsutveckling , procentuell förändring Den resultatförsämring vi ser i år beror framförallt på att verksamhetens nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidrag gör. Verksamheten avviker -13,5 Mkr från budget, nettokostnadsökningen jämfört med föregående år är 4 %. Skatteintäkter och statsbidrag har sammantaget ökat med drygt 2 %. En dämpande effekt har utfallet på finansnettot som minskar något till följd av genomförd amortering och gynnsamma lånevillkor. Genomsnittsränta för kommunens lån har sänkts med 49 punkter till 2,76 %, en delförklaring är sänkning av lånens löptider. Verksamhetens nettokostnader består av intäkter och kostnader. Totalt ökar verksamhetsintäkterna med 18 %, framförallt på grund av återbetalning FORA medel och ökade bidrag från Migrationsverket i samband med nystartat HVB hem. Av kommunens totala bruttokostnader utgör personalkostnaderna 2/3-delar. Under 212 har personalkostnaderna ökat med 8 % övriga kostnader har ökat med 5 %. Personal utöver budget, partiell inlösen av pensioner, ökad semesterlöneskuld och ökad sjuklön bidrar till ett utfallet utöver index. Sammantaget har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkterna även i år. 3 Årsredovisning 212

5 Nämndernas budgetutfall KS-KLK KS-Shbk BU 211 Figur 3 Nämndsresultat 212 jämfört med 211 Soc 212 En förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. En stor medvetenhet om det ekonomiska läget har funnits i hela kommunens organisation. Nämndernas avvikelse pekade redan efter tertial 1 på en avvikelse mot budget med -5,3 Mkr. I samband med delårsbokslutet var prognosen att nämnderna skulle avvika -6,6 Mkr från budget. En drastisk försämring inom framförallt socialnämndens ansvarsområde ledde till att budgetavvikelsen landar på -13,5 Mkr. Liksom föregående år visar samtliga nämnder negativa resultat i förhållande till tilldelade skattemedel, och den totala avvikelsen växer mellan åren. Kommunstyrelsen totalt -,7 Mkr (-2,1 föregående år), barn- och utbildningsnämnden -6,6 Mkr (-2,1 föregående år) och socialnämnden 6,4 Mkr (-2,5 föregående år). Kommunstyrelsens kommunledning visar ett marginellt överskott på,2 Mkr som tyngs av samhällsbyggnadsutskottets resultat på -,9 Mkr. Kommunledningens positiva resultat härrör till retroaktiva intäkter. Samhällsbyggnadsutskottet avviker negativt framförallt vad gäller fastigheter. Barn- och utbildningsnämndens resultat på -6,6 Mkr hänger till stor del ihop med det ej åtgärdade generella besparingsbetinget på 3,3 Mkr som nämnden gick in i året med. Samt för höga personalkostnader i förhållande till budget under första halvåret. Nämnden avviker även stort vad gäller köp av gymnasieplatser. Socialnämndens resultat på -6,4 Mkr beror till största delen på ofinansierade personalkostnader i förhållande till budget för särskilda boenden. Därutöver visar framförallt individ- och familjeomsorgens verksamhet på negativ budgetavvikelse. Koncernredovisning I koncernen resultat ingår förutom Nordmalings kommun det helägda dotterbolaget Nordmalingshus AB och VA-verksamheten (vattem och avlopp). Koncernresultatet för 212 är -7, Mkr (-1,2 föregående år). Till skillnad från kommunen och VA-verksamheten har Nordmalinghus AB ett positivt resultat,3 Mkr (,7 föregående år). Sett ur ett långivarperspektiv har kommunkoncernen ett relativt högt riskvärde baserat på resultaten till och med år 211. Årets utveckling riskerar försämra det riskvärdet ytterligare. Resultat, befolkningsutveckling, nettokostnad per invånare, kommunalskatt och vakansgrad bidrar alla negativt till det riskvärdet. Investeringar Nordmalings kommun har satt målet att investeringstakten ska ligga på max 4 % av tilldelade skattemedel, det motsvara 15 Mkr. Dessutom ska amortering göras av långfristiga lån. Sett ur kassaflödessynpunkt och med soliditetsmålet som utgångspunkt bygger den nivån på att kommunen visar positiva resultat på 1-2 % av tilldelade skattemedel. Årets investeringsnivå är högre än föregående års, 2,7 Mkr (17,4 föregående år). Även på koncernnivå ser vi en ökad investeringsnivå, 29 Mkr (19 Mkr föregående år). Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger själva. För att förbättra soliditeten ska amortering göras och/eller positiva resulat uppnås Kommunen Koncernen Figur 4 Soliditet i procent Nordmalings kommun samt koncern Årsredovisning 212 4

6 Kommunen redovisar en negativ soliditet på -18,3 % (föregående år -17,3) om ansvarsförbindelsen för pensionsskulden före 1998 medräknas och trenden är sjunkande. Exkluderas den del av pensionsskulden som uppstått före 1998 så uppgår kommunens soliditet till 37, % (föregående år 39,6). Trenden för koncernen är en marginellt förbättrad soliditet. Likviditet Kassalikviditeten är oförändrad mellan åren och ingående balansen 213 på de likvida medllen är den nivå som krävs för att klara av likviditetsmässigt tunga vårmånader. Under år 211 lånades 18 Mkr upp till drift och investering. Målsättningen var att kunna amortera motsvarande belopp när Trafikverket under andra halvåret betalade ut slutlikvid för Resecentruminvesteringen på 19 Mkr. Av kassaflödesanalysen framgår dock att kommunens negativa resultat bidrar till att amortering endast kan genomföras med 9 Mkr. Resterande 1 Mkr av slutlikviden har verksamheten förbrukat genom att inte uppfylla sina resultatmål jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Fig 5 Medelsaldo likviditet 212 Nordmalings kommun Förutsättning för god likviditetsplanering för en kommun i Nordmalings storlek som bland annat köper alla gymnasieplatser försvåras av långa eftersläp med bidragsutbetalning från Migrationsverket samt långa debiteringsperioder. Detta när det gäller exempelvis mellankommunala gymnasieköp och tjänstepension. Borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Vid utgången av 212 var de totala borgensåtagandena 72,1 Mkr vilket är en högre nivå än jämfört med 211. Detta på grund av att kommunen gått in med borgen för lån tagna av Nordmalings Hus på 8 Mkr. Av kommunens borgensåtaganden utgör 98 % borgen för Nordmalingshus ABs lån. Den riskbedömning som görs är att storleken på de långa lånen fördelat per invånare är medelhög. Nordmalings kommun har sedan 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige ABs samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett avtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Pensionsåtagande som intjänats före 1998 redovisas enligt blandmodellen, dvs större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och uppgår i bokslutet till 21,4 Mkr (föregående år 23,5). Under hösten fattade kommunstyrelsen beslut att använda 6,8 Mkr av av återbetalning FORA medel till en partiell inlösen av pensioner. Syftet var att FORA återbetalningen skulle användas till att sänka kostnaden för pensionsutbetalningar flera år framöver. Då den aktuella återbetalningen är en del av de arbetsgivaravgifter som kommunen betalar och har en gång redovisats som kostnader för vår personal, blev ändamålet i någon mån densamma med en partiell inlösen av pensioner. De extra resurserna kommer därmed verksamheterna till nytta i ett längre perspektiv. Kommunen och balanskravet Kommunallagens krav på ekonomi i balans innebär i korthet att kommuner och landsting inte får budgetera ett negativt resultat, och uppstår ett sådant resultat ska det återställas under de närmaste följande två åren. I förvaltningsberättelsen ska förklaringar till hur ett negativt resultat kommer att regleras över en tvåårsperiod anges. Under år 211 visade Nordmalings kommun ett negativt reslutat, det negativa resultatet balanserades med en öronmärkning som skett år 21. Därmed var det öronmärkta överskottet förbrukat. Tyvärr var stora delar av de kostnader som matchades mot den öronmärkningen inte engångssatsningar utan bidrar även de till årets nettokostnadsökning. Årets underskott kommer att återarbetas genom att i budget åren 214 och 215 lägga resultatmål motsvarande minst 2 % av tilldelade skattemedel. Därefter ska resultatmålet endast kunna avvika från 1 2 % av tilldelade skattemedel enstaka år. Nämndernas åtgärdsplaner för att återställa de negativa resultaten som uppstått under åren ska fastställas av kommunfullmäktige i samband med fastställande av budgetramar Årsredovisning 212

7 Målstyrning Förutom de i ekonomistyrningspolicyn fastställda finansiella målen använder Nordmalings kommun balanserat styrkort för att följa upp sin målstyrning. En grundidé i ett styrkortarbete är att arbeta med ständiga förbättringar. Utgångspunkt för nämndernas styrkort är kommunfullmäktiges vision samt fastställda verksamhetsmål. Verksamhetsmålen är uppdelade i fyra områden. Medborgare och ekonomi avser kommunens externa relationer. De perspektiven rör hur medborgarna upplever kommunens kvalitet och hur förvaltningen av skattebetalarnas pengar fungerar. Processer/utveckling samt medarbetare avser kommunens interna relationer. De perspektiven rör förbättringspotetial i arbetssätt och hur vi på bästa sätt ger rätt förutsättningar till vår personalen att utföra nämndernas uppdrag. Analyser görs under respektive förvaltnings avsnitt. Framåtblick BNP-tillväxt, inflation, sysselsättning, löne- och befolkningsutveckling är faktorer som påverkar en kommuns ekonomi då de är avgörande för beräkning av skatteunderlaget. Det finns dock andra, mer närliggande faktorer som påverkar kommunens ekonomi. En sådan faktor är kommunens pensionsskuld som förr eller senare ska betalas. Då kommunallagen säger att den så kallade blandmodellen ska tillämpas, det vill säga skulden ligger utanför balansräkningen, skjuts fullfinansieringen på framtiden. Den ekonomiska belastningen av pensioner under kommande år kommer successivt att öka och nå full effekt år 225. Budget för 213 är beslutad utifrån att intäkterna ska överstiga kostnaderna med 1 Mkr, det motsvarar,25 % av tilldelade skattemedel. Budget 213 motsvarar en nettokostnadsminskning för verksamheten på -1,7 % att jämföra med 212 års nettokostnadsökning på +3,9 %. En skatteväxling motsvarande 2 öre mellan kommunerna i länet och landstinget Västerbotten verkställs 213 då hemsjukvården går över i kommunal regi under året. Årets befolkningsminskning på 9 personer visar att den neråtgående trenden bromsats upp under året. Flyttningsnettot uppgår till 14 personer (-24 föregående år) och födelsenettot till -23 personer (-26 föregående år). Enligt genomförd befolkningsprognos beräknas befolkningsminskningen att ligga på en nivå på 35 personer per år under den närmaste 5 åren. Förhoppningen är att de 1 tomter som ska delas ut ska leda till ett ytterligare uppsving i inflyttningen. Utjämningskommitténs förslag kring den kommunalekonomiska utjämningen föreslås träda i kraft 214. Nordmalings kommun är en vinnare och får därmed bättre förutsättningar att bedriva kommunal service under mer likvärdiga förutsättningar. Nordmalings sommarmarknad, Nordmaling Årsredovisning 212 6

8 Året i bilder Oasens 25-årsjubileum, Nordmaling Höstmässan, Nordmaling Nationaldag, Nordmaling Invigning av gång- och cykelbro över Lögdeälven, Rundvik 7 Årsredovisning 212

9 Organisation Överförmyndarnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommun fullmäktige Revision Kommunalt bolag/dotterbolag Nordmalingshus AB Barn- och utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Kommunstyrelse Kommunledning Samhällsbyggnadsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Arbetsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Personalutskott Samhällsbyggnadsutskott Årsredovisning 212 8

10 Resultaträkning Löpande prisnivå, tkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Not 1 2 Koncernen Not 1 2 Kommunen Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Bokslutsdispositioner Årets skattekostnad ÅRETS RESULTAT Årsredovisning 212

11 Balansräkning Löpande prisnivå, tkr TILLGÅNGAR Not Koncernen Not Kommunen ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella leasingavtal Summa materiella anläggningstillgångar , Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital Utdelning Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättning skatter Pensionsskuld Övriga avsättningar SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga lån Långfristig leasingskuld Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Årsredovisning 212 1

12 Kassaflödesanalys Löpande prisnivå, tkr Koncernen Kommunen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering för ianspråktagna/gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkan Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapaitalet Ökn (-)/minskn (+) varulager Ökn (-)/minskn (+) kortfristiga fordringar Ökn (+)/minskn (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristig skuld Ökning långfristig fordran Ökning av övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STAT- LIG INFRASTRUKTUR Bidrag resecentrum Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Summa förändring RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut Årsredovisning 212

13 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen omfattas av redovisningslagen KRL som började gälla Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och enligt redovisningslagens och Rådet för kommunal redovisnings anvisningar. Tillgångar Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen. Detta innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. För att en aktivering ska ske ska värdet uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp och den förväntade livslängden överstiger tre år. Från och med 211 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter, vilket innebär att erhållna bidrag till anläggningstillgångar periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Vid tidigare hantering har investeringsbidrag reducerat anskaffningsvärdet. Periodisering Periodiseringar av utgifter och inkomster som kan hänföras till räkenskapsåret har gjorts enligt god redovisningssed. Stats- och landstingsbidrag till driftkostnader har i allt väsentlighet liksom tidigare år periodiserats till hänförbart redovisningsår. EU - bidrag har periodiserats. Skatteintäkter samt kostnads- och intäktsräntor har periodiserats. semester, samt ej kompenserad övertid har skuldbokförts. Retroaktiva löner har beräknats och skuldbokförts. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen, dels som ansvarsförbindelse för åtaganden som hänför sig till tiden före 9811 och dels som avsättning till pensioner för pensionsförmåner intjänade efter I beräkningsunderlaget för pensionsskulden ingår även åtagande för lärarpersonalen till den del som avser utbetalningar efter 9771, trots att staten skall stå för dessa kostnader. Detta förfarande överensstämmer helt med vad FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) och Referensgruppen i redovisningsfrågor för kommuner och landsting anser beträffande pensionsåtaganden. Utfästelser Pensionsutfästelser för kommunalråd gäller enligt kommunförbundets rekommendationer. Samordning sker enligt gällande regler. Redovisning har skett enligt Rådet för kommunal redovisning rekommendation 2.1. Avskrivningar Avskrivningar sker linjärt, det vill säga med lika stora belopp varje år, enligt plan efter följande procentsatser: Inventarier 1-33% Transportmedel och maskiner 1-2% Fastigheter och anläggningar 2-5% Mark Ingen avskrivning Aktier, andelar etc Ingen avskrivning Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Löner redovisas enligt bokföringsmässig princip. Intjänad Årsredovisning

14 Nothänvisningar koncernen Löpande prisnivå, tkr Bokslut 212 Bokslut 211 Bokslut 212 Bokslut 211 Not 1 Verksamhetens intäkter Koncernens intäkter från Nordmalings kommun NordmalingsHus AB Summa Avgår interna poster Totalt Not 6 Kortfristiga fordringar Nordmalings kommun NordmalingsHus AB Summa Avgår interna poster Totalt Jämförelsestörande intäkt Återbetalning FORA medel Not 2 Verksamhetens kostnader Nordmalings kommun NordmalingsHus AB Summa Avgår interna poster Totalt Jämförelsestörande kostnad Försäkring IPR Not7 Långfristiga lån Nordmalings kommun Nordmalings Hus AB Avgår kortfristig del Totalt Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter kommunen NordmalingsHus Avgår interna poster Totalt Not 8 Kortfristiga skulder Nordmalings kommun NordmalingsHus Summa Avgår interna poster Totalt Not 4 Finansiella kostnader Nordmalings kommun NordmalingsHus Avgår interna poster Totalt Not 5 Anläggningstillgångar Nordmalings kommun NordmalingsHus AB Summa Avgår interna poster Totalt Not 9 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Fastighetsinteckning - Nordmalinghus AB Ansvarsförbindelser kommunen Övriga förpliktelser kommunen Totalt Pensionsskuld Totalt ansvarsförbindelse Årsredovisning 212

15 Nothänvisningar kommunen Löpande prisnivå, tkr Bokslut 212 Bokslut 211 Bokslut 212 Bokslut 211 Not 1 Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 5 Finansiella kostnader Räntor på anläggningslån Räntor leasingavtal Övriga utgiftsräntor Summa finansiella kostnader Jämförelsestörande intäkt Återbetalning FORA medel Not 2 Personalkostnader Material och entreprenader Övriga verksamhetskostnader Summa externa kostnader Not 6 Mark Ingående anskaffningsvärde Årets investering Försäljningar Utgående bokfört värde I personalkostnaderna ingår pensionsutbetalningar med I verksamhetskostnaderna ingår operationella hyresavtal avseende verksamhetslokaler med NordmalingsHus AB Jämförelsestörande kostnad Försäkring IPR Not 3 Vid beräkningen av slutavräkningen för 212 års skatteintäkter har prognosen som upprättats avsk L använts enl RKR Not 7 Byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investering Utgående anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivning Årets avskrivning Utgående ack. avskrivning Utgående bokfört värde Skatteintäkter Kommunalskatt Kostnadsutjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kommunalfastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Summa skatt och bidrag Preliminär skatteinbetalning under året Prognos för slutavräkning innevarande år Differens slutavräkning för föregående år Prognos för ökning av fastighetsavgift Summa skatt och bidrag Not 8 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets investering Utgående anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivning Årets avskrivning Utgående ack.avskrivning Utgående bokfört värde Not 4 Finansiella intäkter Räntor likvida medel och fordringar Utdelningar Summa ränteintäkter Årsredovisning

16 Nothänvisningar kommunen Löpande prisnivå, tkr Bokslut 212 Bokslut 211 Bokslut 212 Bokslut 211 Not 9 Övriga materiella anl. tillgångar Bredband Ingående anskaffningsvärde Årets investering Utgående anskaffningsvärde Not 12 Långfristiga fordringar Utlämnade anslagstäckta lån ingående balans Amorteringar Avskrivningar Utlämnade lån utgående balans Ingående ack. avskrivning Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 1 Finansiella leasingavtal Utlåning kommunala medel Återbetalning kommunala medel Förlagslån Kommuninvest Långfristig fordran VA-kollektivet Summa långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde Årets investering Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivning Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivning Utgående bokfört värde Not 13 Förråd För emballage tillverkning Städmaterial Böcker Lager Resecentrum VA-verksamhet Summa förråd i.u. 291 Not 11 Aktier och andelar Nordmalings Hus AB Aktier Överkursfond och nymission Summa Nordmalings Hus AB Övriga Andelar Kommuninvest Ekonomisk förenig Grundfondskapital Stiftelsen Olofsfors Bruksmuseum CINS fd SNIC Summa aktier och andelar Nordmalings kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till 766 tkr. Utbetalda vinstmedel 212, 44 tkr, som motsvarar ny årlig medlemsinsats har redovisats mot eget kapital Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Mervärdeskatt Förutbetalda kostnader Projektbidrag EU Lönebidrag/OSA/KPU/LASS Upplupna skatteintäkter Migrationsverket Övriga upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 15 Kassa och bank Kassa Postgiro Bank Summa kassa och bank Årsredovisning 212

17 Nothänvisningar kommunen Löpande prisnivå, tkr Bokslut 212 Bokslut 211 Bokslut 212 Bokslut 211 Not 16 Not 2 Avsättning till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Ny efterlevande pension Ränte-och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Övrigt Utgående av avsättning Pensionsavsättning för en förtroendevald finns Kortfristiga skulder Leverantörsskulder NordmalingsHus AB Upplupna semesterlöner Upplupna löner Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Upplupna räntekostnader Pensionskostnad individuell del Förutbetalda intäkter Särskild löneskatt Övriga interimsskulder Summa övriga kortfristiga skulder Not 17 Not 21 Övriga avsättningar Belysningsfond Ingående värde Ianspråktaget under året Utgående värde Borgensåtaganden Nordmalings Hus AB Nordmalings Ridklubb Friluftsfrämjandet Levar Hotell AB Underhållsfond vägbro Ingående värde Ianspråktaget under året Utgående värde Summa utgående värde övriga avsättningar Summa borgensåtaganden Förlustgaranti bostadslån SBAB Swedbank AB Balken Finans/Venantius AB Statens bostadskreditnämnd Not 18 Långfristiga låneskulder Kommuninvest AB Ny upplåning Kommuninvest Amortering - Kommuninvest Summa långfristiga låneskulder Kvarstående löptid Mindre än 1 år 1 2 år 3 4 år Summa förlustgaranti bostadslån Ansvarsförbindelse pensionsskuld Före 9811 inkl. löneskatt Ingående förbindelse Pensionsutbetalningar (inkl. löneskatt) Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändrings diskonteringsränta Ändring av försäkringstekniska grunder Bromsen Övrigt Utgående avsättning Not 19 Långfristig leasingskuld Överskottsmedel i försäkringen Förpliktelsen minskad genom försäkring Ingående värde Under året tecknade avtal Under gjorda amorteringar Utgående värde Aktualiseringsgrad 96, % 96, % Årsredovisning

18 Budgetjämförelse kommunen Löpande prisnivå, tkr Utfall 212 Budget 212 Utfall 211 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter, netto Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extra ordinära poster Årets resultat Kommentar till budgetjämförelse Årets resultat Resultatet för 212 uppgår till -7,2 Mkr att jämföra med budgeterat resultat på,5 Mkr. Budgetavvikelsen på 7,7 Mkr beror i sin helhet på negativa nämndsresultat där framförallt tjänsteköp och personalkostnader avviker från budget. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgår till 393 Mkr vilket är 13,5 Mkr högre utfall än budget. Det motsvarar 3,6 %. Utfallet är även 6,5 Mkr högre än beslutad budget för år 213. Skatteintäkter och generella statsbidrag Utfall vad gäller skatteintäkter och statsbidrag är 4,2 Mkr högre än vad som antogs i budget. Avvikelsen är störst för skatteintäkter som beror på en positiv slutavräkningsprognos 212. Finansiella intäkter och kostnader Den positiva avvikelsen för finansnettot på 1,7 Mkr härrör framförallt till genomförd amortering av långfristigt lån under året på 8 Mkr. Amorteringen kunde genomföras efter slutlikvid från Trafikverket avseende byggandet av Resecentrum. Vinterdag, Gräsmyr 17 Årsredovisning 212

19 Ekonomiska mål Finansiella mål Resultatkrav Soliditet Kassalikviditet Nettoinvestering Amortering (tkr) -1,8 % 37, % 1 % 5,3 % 8 -,5 % 39,6 % 99 % 4,6 % 1,3 % 4 % 75 % 8, % 1 2 % resultat före extraordinära kostnader i % av skattemedel > 4 % > 8 % < 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag > 5 % av nettoresultat snitt 3 år Måluppfyllelse För att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet har kommunen fastställt finansiella mål. Alla fem målen är framtagna för att tillsammans verka för långsiktigt hållbar ekonomi. Under år 212 uppfylls två av de fem målen och det gäller kassalikviditeten, som är ett mått på kortfristig betalningsförmåga samt amortering. Kommunen lever inte upp till målen vad gäller resultatkravet, soliditet och investeringsvolymen och har under en treårsperiod en nedåtgående trend. För att bryta den negativa trenden är det viktigt att via budget styra mot de uppställda resultatmålen. Verksamhetens nettokostnad kommunen Löpande prisnivå, tkr Utfall 212 Budget 212 Avvikelse mot budget Kommunstyrelsen Därav kommunledning Därav samhällsbyggnadsutskott Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Finansförvaltning Verksamhetens nettokostnader Kommentarer till verksamhetens nettokostnad Sammanställningen visar att verksamheternas nettokostnader avviker mot budget med 13,5 Mkr. Samtliga nämnder visar stor avvikelse mot budget,.barnoch utbildningsnämnden avviker mest både procentuellt i jämförelse med tilldelade skattemedel, 4,1 % och i kronor räknat minus 6,6 Mkr. Socialnämnden avviker -6,4 Mkr vilket motsvarar 3,8 % från tilldelade skattemedel. Kommunstyrelsen - samhällsbyggnadsutskottet avviker -,9 Mkr vilket motsvarar 2,8 % från tilldelade skattemedel. Kommunstyrelsen kommunledning avviker +,2 Mkr vilket motsvarar,6 %. Nämndernas avvikelser analyseras närmare under respektive verksamhetsberättelse. Under finansförvaltning återfinns framförallt kapitalintäkter samt nedskrivning av övervärderade fordringar. Årsredovisning

20 Investeringsredovisning kommunen Löpande prisnivå, tkr Utfall 212 Budget 212* Avvikelse 212 Utfall 211 Budget 211* Avvikelse 211 KS - Kommunledning KS - Samhällsbyggnadsutskottet Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Totalt * Inklusive ombudgeterade medel Större investeringar Ombyggnad kök Tallbacken Tillbyggnad Håknäs skola Pumpstationer Violvägen va/gata GVA bostäder Notholmens hamn Rödviksberget etapp III Gata Utfall 212 Budget Tallbergsbroarna, Tallberg 19 Årsredovisning 212

21 Fem år i sammandrag Koncernen Resultat (tkr) Resultat per invånare (kr) Investeringar (tkr) Eget kapital (tkr) Anläggningstillgångar (tkr) anläggningstillgångar per invånare (kr) Låneskuld (tkr) Låneskuld per invånare (kr) Soliditet % Likviditet (tkr) , , Kommunen Antal invånare Skattesats % - varav kommunalskatt % 34,9 23,5 34,9 23,5 34,85 23,5 34,45 22,65 22,65 Resultat (tkr) Resultat per invånare (kr) Investeringar (tkr) Nettokostnader-andel av skatteintäkter i % Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkterna Eget kapital Eget kapital, (tkr) inkl p-skuld f 9811 Anläggningstillgångar (tkr) Anläggningstillgångar per invånare (kr) 1,8-1, ,5 -, ,7 1, ,4 2, , Låneskuld (tkr) Låneskuld per invånare (kr) Soliditet % Likviditet (tkr) , , , Årsredovisning 212 2

22 Personalberättelse Utvecklingsinsatser I 212 års budget avsattes 3 tkr för arbetsmiljöåtgärder och utbildning för att åtgärda arbetsmiljöproblem inom kommunen. Personalkontorets uppgift var att använda pengarna till nödvändiga åtgärder. Pengarna har använts till: Grundläggande utbildning i arbetsmiljö.ttvå dagar för samtliga chefer, skyddsombud och fackliga företrädare samt en halv dag för förtroendevalda politiker. Utbildningen genomfördes tillsammans med företagshälsovården. Utbildning i individuella löner för chefer samt seminarium för de fackliga företrädarna Inköp av rekryteringsverktyget HR-supporten Kostnader i samband med chefsdagarna under 212 Medarbetarenkät I september 212 genomfördes årets medarbetarenkät. I svaren framstår området Resultat- och utvecklingsamtal samt lön som ett tydligt utvecklingsområde för kommunen totalt sett. Under våren 212 genomfördes en två dagar lång utbildning om individuella löner för chefer. De fackliga företrädarna deltog i ett halvdagsseminarium. Under 212 års sista chefsdag diskuterade cheferna mål och uppdrag inom respektive förvaltning och är förberedda för att lönesättas enligt modellen individuell lön. Arbetsplatserna har även uppmanats att ta fram och lägga upp planer på sina utvecklingsområden. Arbetsmiljö Under hösten 212 har en partssammansatt grupp bestående av personalkontorets tjänstemän och tre fackliga representanter utarbetat förslag till arbetsmiljöpolicy. Nordmalings kommuns personalhandbok är under revidering och kommer allt eftersom de olika områdena färdigställs att läggas in på intranätet. Jämställdhet Nordmalings kommun är en av projektägarna till Umeregionens projekt Normstorm. Under 212 påbörjades distansutbildningen Genus, makt och kön via Umeå Universitet. Utbildningen som är 7,5 högskolepoäng startade i september och avslutas i januari 213. Från Nordmaling deltar personalhandläggare och en förtroendevald. Arbetad tid Män Kvinnor Totalt Figur 6 Anställda under AB (huvudavtal). Arbetad tid omräknat till antal heltider Medarbetare diskuterar läsplattor, Nordmaling 21 Årsredovisning 212

23 Arbetad tid utöver ordinarie arbetstid Timmar Värde i kronor Totalt Figur 7 Fyllnadstid, enkel och kvalificerad övertid som inarbetats under 212 Innan en anställd arbetar tid över ordinarie arbetstid skall det vara överenskommet med närmaste chef, såvida det inte är en akut och ej planerad händelse som måste åtgärdas. Tiden ersätts i första hand med pengar och i andra hand med tid, enligt avtal. Ej uttagen semester Semesterdagar Semesterlöneskuld Totalt Figur 8 Antal sparade och ej uttagna semesterdagar exklusive arbetsgivaravgifter Enligt kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser skall 2 semesterdagar läggas ut under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Under 212 har dock många varit tvungna att avbryta semester på grund av svårigheter med att hitta vikarier inom framför allt äldre- och handikappomsorg. Detta kan till viss del förklara den höga semesterlöneskulden. Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning skall sjukfrånvaro efter den 1 juli 23 redovisas på detta sätt och i kommunens årsredovisning. Sammanställningen omfattar samtliga arbetstagare som under året haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Även timavlönade, så kallade springvikarier ingår i beräkningen. Sjukfrånvaro fördelat på åldersgrupp Totalt 4,9 4, ,2 4,3 <29 år 3,1 2,4 2,9 3,5 1,9 2, ,1 4,2 3,8 3,6 4,4 3,8 5 år> 6,2 5 4,4 4,5 4,9 5,4 Figur 1 Sjukfrånvaro i procent av den arbetade tiden, fördelat på åldersgrupp. Tabellerna 3 och 4 visar att sjukfrånvaron totalt sett är stabil över tid och även på en låg nivå. Pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar Förvaltning KS-KLK KS-Shbk BU SOC Totalt Figur 11 Antal pensionsavgångar per förvaltning och år. Beräknat på avgång vid 65 år Förtida uttag och begäran om att kvarstå i anställning efter fyllda 65 år kan inte beräknas. Vid årsredovisning 29 beräknades 23 personer uppnå 65 års ålder och gå i pension under 213. Men på grund av förtida uttag finns endast nio personer kvar. Vid samma tidpunkt beräknades att även 214 skulle 23 personer uppnå 65 år, vilket nu endast är 16 st. Sjukfrånvaro fördelat på kön Totalt 4,9 4, ,2 4,3 Kvinnor 4,2 4,2 4,3 Män 3,2 3,9 4,1 Figur 9 Sjukfrånvaro i procent av den arbetade tiden, fördelat på kön Årsredovisning

24 Pensionsavgångar fördelat på befattning Undersköterska Vårdbiträde Förskollärare Personlig assistent Figur 12 Antal pensionsavgångar per befattning Befattningar med minst tre pensionsavgångar. Beräknat på avgång vid 65 år Uppgiften skall dock användas med försiktighet när det gäller att beräkna framtida rekryteringar. Vid sådan beräkning skall hänsyn tas till kommunens demografi. Vidare så kommer befattningarna vårdbiträde att ersättas av undersköterskor och barnskötare av förskollärare för att öka kvaliteten på verksamheten. Personalrörlighet Personalomsättning Lärare specped Barnskötare Dagbarnvårdare Arbetshandledare Elevassistent Boendehandledare Köksbiträde ,27% 14,58% 16,6% 18,34% 14,66% Figur 13 Personalomsättning tillsvidareanställda (Anställningar, ej personer) Personalomsättningen har varit högre 21 och 211 än föregående och efterföljande år. Sannolikt beror det på höga pensionsavgångar samt att många anställda valde att gå i pension innan 65 års ålder. Rekrytering Under 212 har Nordmalings kommun anslagit 96 platsannonser. Publicering har i huvudsak skett på kommunens hemsida, Arbetsförmedlingens hemsida och i dagspress. Vissa annonser representerar flera vakanser. Exempelvis samordnades all vikarieanskaffning av omvårdnadspersonal inför sommaren 212 genom en gemensam annons. Ansökningarna har till övervägande del kommit från kvinnliga sökande. Framförallt när det gäller undersköterskor, enhetschefer inom socialförvaltningen och socialsekreterare. När det gäller vaktmästare så har en majoritet varit manliga sökande. Befattningar som under året krävt återannonsering på grund av att okvalificerade kandidater är bland annat sjuksköterska och förskollärare. Bland de tjänster där antalet sökande överstigit 3 sökande per ledig tjänst märks vaktmästare, biståndshandläggare och arbetshandledare. Som ett led i att marknadsföra Nordmalings kommun som plats och för att förtydliga arbetsgivarvarumärket har en presentationstext använts under 212 vid all annonsering på internet. Under 212 har ett webbaserat rekryteringsverktyg implementerats där alla utannonserade tjänster administreras. Systemet innebär att rekryteringsgruppen får möjlighet att löpande se vilka ansökningar som inkommer. Grundläggande sortering och bedömning görs i systemet liksom arkivering av de handlingar som tillhör kandidater som inte anställs. Detta har bland annat inneburit en effektivare administration, miljövinster i och med minskad pappershantering och förbättrade arkiveringsrutiner. Personalstruktur Tillsvidareanställda per åldersgrupp och kön år Antal män 3-39 år Antal kvinnor 4-49 år 5-59 år 6- år Figur 14 Tillsvidareanställda fördelat på kön och ålder per Årsredovisning 212

25 Nordmalings kommun har cirka 86 % kvinnor och ca 14 % män tillsvidareanställda. Den kanske i mångas tycke, ojämlika könsfördelningen har sannolikt sin grund i att de mest personalintensiva verksamheterna i kommunen är traditionellt kvinnliga arbeten, som vård, barn- och handikappomsorg. Noterbart är även att närmare hälften av Nordmalings kommuns anställda har uppnått 5 års ålder och äldre. Löner och ersättningar Utbetalda löner och ersättningar År Lön och arvode (tkr) Figur 15 Bruttolön exklusive PO-påslag Fördelningen mellan män och kvinnor väger över något till förmån för kvinnogruppen i förhållande till totalt antal anställda. Fler män än kvinnor med bidragsanställning arbetar heltid. Politik och samverkan Personalutskottet Personalutskottet består av tre förtroendevalda ledamöter med tre ersättare samt personalchef och personalhandläggare. Personalutskottet har haft åtta sammanträden under 212 varav två av dem har varit extrainkallade. Centrala samverkansgruppen CSG CSG är en partssammansatt grupp bestående av tre arbetsgivarrepresentanter och sju arbetstagarrepresentanter. Gruppen ersätter den centrala arbetsmiljökommittén. CSG har haft sju sammanträden under 212 varav ett extrainsatt sammanträde. Arbetsmarknadsinsatser Anställda i arbetsmarknadsinsats Aform Syssgrad Antal Antal Totalt män kvinnor Tillsvidare Deltid Tillsvidare Heltid 1 1 Vikariat Deltid Vikariat Heltid Total Figur 16 Anställda som uppbär någon form av bidragsanställning och innehar månadslön, fördelat på anställningsform och sysselsättningsgrad Elever i Håknäs skola, Håknäs Sommarbadare, Fårskäret Årsredovisning

26 Kommunstyrelse kommunledning KS ordförande Ulla-Maj Andersson Förvaltningschef Dan Vähä Resultaträkning (tkr) Utfall 212 Budget 212 Ekonomiskt resultat Årets resultat för kommunstyrelsen visar ett överskott gentemot budget med 198 tkr. De verksamheter som uppvisar de största över- och underskotten är: Bidrag till stiftelser/föreningar -232 tkr Kommunen har under våren beslutat om ett bidragsstöd till Nordmalingsbygdens Folkets husförening om digitalisering av biografen som ej var budgeterat. Övrig gemensam verksamhet +398 tkr Retroaktiv försäkringsintäkt. Utfall 211 Externa Intäkter Personalkostnad Övriga externa kostnader Avskrivningar Interna poster Summa Skattemedel Nämndsresultat Personalkontor -324 tkr Intäkter som tidigare togs in centralt bokas nu direkt på verksamhet. Ökade kostnader för konsultstöd vid extern rekrytering och företagshälsovård. Arbetsmarknadsåtgärder +417 tkr Överskottet redovisas på anställningsstöd OSA och lönebidrag samt på ungdomsjobb och ferieprao. Årets verksamhet Politisk ledning och revision Kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för kommunens verksamheter, har under året sammanträtt sex gånger och kommunstyrelsen har sammanträtt 8 gånger. Kommunstyrelsens arbetsutskott har sammanträtt 9 gånger och är beredande organ för kommunstyrelsen. Kansli, ekonomi, personal och IT Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan, vilket innebär att den leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Stödfunktioner är kommunkansli, personal, ekonomikontor och IT-stöd. Kommunstyrelsen ansvarar även för utveckling, näringsliv och turistfrågor samt ett antal bidragsstöd bland annat handläggning av föreningsbidrag. Övriga händelser För att förbättra ekonomistyrningen har bland annat ett nytt webbaserat rapportverktyg - Ekonomiportalen - införts. Kommunen har under våren beslutat om ett bidragsstöd till Nordmalingsbygdens Folkets husförening om digitalisering av biografen. Nytt reglemente för investeringsstöd till samlingslokaler. Organisationsförändring av Utveckling Nordmaling. Nya ägardirektiv till Nordmalings Hus. Beslut om den förebyggande verksamheten, Nordmaling BRÅ. EU-projekt/övriga projekt Under året har kommunen deltagit i ett antal olika EUprojekt, varav många inom ramen för Umeåregionens samarbete. De flesta projekten har varit direkt kopplade mot visionsarbetet i kommunen, att Nordmaling ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Normstorm Projekt Normstorm är ett arbetsmarknadsprojekt som erbjuder kompetensutveckling i genus, jämställdhet och normkritik för arbetsgivare inom Umeåregionens sex kommuner. Projektet avslutas i mars 213 och finansieras i huvudsak av Tillväxtverket. Under 212 genomförde projektet en mängd olika aktiviteter och utbildningsinsatser i jämställdhet för företag och organisationer från såväl privat som offentlig sektor i hela regionen. Under året arbetade projektet med utformandet av en webbaserad grundutbildning i genus och normer. Projektet finansierade under hösten 212 processutbildningen Genus, makt och samhälle vid Umeå universitet. DUR - Dialog och Utveckling för Regional tillväxt Kommunens näringslivsutveckling finansieras till största delen genom två EU-projekt - Almi Entreprenörcentrum som hjälper personer att starta företag samt DUR-projektet som riktar sig till etablerade företag. Under året har 8 företag startats av personer som fått aktiv rådgivning från kommunen, vilket skapat minst 1 nya arbetstillfällen. Det lokala utvecklingsarbetet har fokuserats kring två mål att locka hit företagsetableringar och hitta vägar att förbättra Nordmalings ranking inom företagsklimat. Arbetet med att hitta och bearbeta potentiella etablerare har skett i samarbete med Västerbotten Investment Agency. 25 Årsredovisning 212