Trygg i Sveriges kommuner. - En undersökning om kommunernas trygghetsutveckling och säkerhetsföretagens närvaro

Transkript

1 Trygg i Sveriges kommuner - En undersökning om kommunernas trygghetsutveckling och säkerhetsföretagens närvaro

2 Inledning Att som medborgare kunna känna sig säker är en viktig grundförutsättning för ett tryggt samhälle. Sedan 2000-talets början har omfattande samhällsförändringar påverkat förutsättningarna för vår trygghet och idag är vårt behov av att känna oss trygga i hemmet och i offentliga miljöer större än någonsin. Ett tydligt tecken på detta är bland annat den utveckling som säkerhetsbranschen haft i Sverige. Idag sysselsätter branschen runt personer och blir en allt viktigare aktör i det förebyggande trygghetsarbetet. Samtidigt som säkerhetsbranschen utvecklas har de myndigheter som arbetar med trygghetsfrågor polis, räddningstjänst, socialtjänst med flera fått svårt att tillgodose trygghetsbehoven i hela landet 1. Nästan åtta av tio personer oroar sig idag i någon utsträckning över brottsligheten i samhället. Den totala andelen människor som känner en sådan oro har ökat med 5 procentenheter bara det senast året 2. När vårt behov av trygghet växer och förutsättningarna för trygghetsarbetet förändras, uppstår frågor om samverkan och hur nya sätt att arbeta kan addera till vår trygghetskänsla: Hur kan tryggheten säkerställas i offentliga miljöer på bästa möjliga sätt? Hur kan tryggheten i hela landet öka? Vilka aktörer kan medverka i det förebyggande arbetet på ett rättssäkert sätt och därmed stärka myndigheterna i deras arbete? Den här rapporten är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag för dessa frågor och är framtagen av Almega Säkerhetsföretagen, som organiserar 170 medlemsföretag verksamma inom säkerhets- och bevakningsbranschen. Syftet med rapporten är att ge konkreta exempel på hur säkerhetsföretagen på ett konstruktivt sätt kan avlasta polis, räddningstjänst och myndigheter i Sveriges kommuner och på så sätt bidra till ett säkrare samhälle. Rapporten syftar även till att undersöka sambandet mellan medborgarnas förtroende för polisen och säkerhetsföretagens närvaro i dessa kommuner. Kort om undersökningen Trygg i Sveriges kommuner är den första undersökningen i sitt slag som tittat på säkerhetsföretags närvaro i kommunerna och hur trygghetsarbetet sker i dessa kommuner. Undersökningen har utgått från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) årliga öppna jämförelser om trygghet och säkerhet i Sveriges kommuner. De uppgifter som framkommit i materialet har sedan matchats mot data om säkerhetsföretagens och polisens närvaro i de respektive kommunerna, och förtroenden för polisen i de kommuner där säkerhetsföretagen har kommunala uppdrag. Det övergripande syftet med arbetet har varit att fastställa om det finns skäl att titta närmare på korrelationer mellan säkerhetsföretagens närvaro och trygghets- och säkerhetsnivåerna i kommunerna. 1 En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället (2014), Rikskriminalpolisen 2 Nationella trygghetsundersökningen (NTU 2014), BRÅ

3 Metod Om SKL:s rapport Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet Basen för undersökningen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tar sedan ett par år tillbaka fram den årliga rapporten Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet. Rapporten tas fram tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och belyser den allmänna utvecklingen inom området trygghet och säkerhet i landets kommuner genom att publicera indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i kommunerna. Syftet med SKL:s öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet. Den baseras på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Rikspolisstyrelsen (RPS), Brottsförebyggande rådet (Brå) och SOS Alarm AB. I materialet rangordnar SKL Sveriges kommuner enligt ett sammanvägt värde för ett antal indikatorer förknippade med trygghet och säkerhet. Det sammanlagda värdet beräknas på den enskilda kommunens värden för totalt fyra utfallsindikatorer: personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. Det sammanvägda värdet för en given kommun gör alltså inte anspråk på att ge en helhetsbild av hur trygg och säker en kommun egentligen är, men indikerar vilka kommuner det sammantaget inträffar minst personskador, utvecklade bränder och brott i förhållande till folkmängden och samhällskostnaden. Några av dessa utfallsindikatorer väger tyngre än andra. Syftet med detta är att avspegla hur dyra de olika kategorierna är för samhället - våldsbrott och personskador kostar samhället mer och viktas därför tyngre. Olika kommuner har olika förutsättningar beroende på storlek, folkmängd och placering. För att ge jämförbarhet grupperas kommunerna i SKL:s rapport efter förutsättningar i olika kommungrupperna. På så sätt kan en kommun jämföra sitt utfall med andra kommuner med likvärdiga utgångspunkter. Under våren 2014 genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Undersökningen är en av grundkällorna till SKL:s rapport och inkluderade bland annat frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. I Trygg i Sveriges kommuner har särskild vikt lagts vid denna undersökning. Anledningen till detta är att undersöka om det finns skäl att titta närmare på om säkerhetsföretagens närvaro i det kommunala trygghetsarbetet påverkar medborgarnas förtroende för polisen. Säkerhetsföretagen som anlitas av kommuner i Sverige utför idag ett begränsat antal uppgifter. Företagen ersätter alltså inte polis eller räddningstjänst utan fungerar som ett komplement till dessa genom att genomföra uppgifter som avlastar dem. Det finns flera exempel på hur polisen använder säkerhetsföretag för avlastning i förebyggande syfte.

4 Att just polisens förtroende ute i kommunerna bedömts som särskilt relevant har alltså att göra med den roll som säkerhetsföretagen ofta har i de kommunala uppdragen. Om säkerhetsföretagen lyckas i sitt uppdrag att avlasta polisen och andra aktörer, finns det fog att tro att dessa får bättre förutsättningar att göra sitt jobb på ett bra sätt och därmed tillskrivs högre förtroende från allmänheten. Om polisär närvaro och säkerhetsföretagens kommunala uppdrag runt om i Sverige För att bredda analysen inkluderar denna undersökning även underlag från SCB om var i kommunerna poliser som yrkesgrupp är verksamma. Detta baseras på det senaste dataunderlaget som finns tillgängligt idag, vilket är från år Värt att notera är att polisen sedan årsskiftet befinner sig i en omfattande omorganisation som just nu är under genomförande. Hur den polisiära närvaron i de respektive kommunerna kommer att utvecklas i framtiden är ännu oklart. I undersökningen har polisär närvaro per capita varit det mått som använts. Måttet visar polistätheten per invånare vilket bedömts vara ett mer rättvisande mått än absolut polisiär närvaro i kommunerna eftersom det speglar kommunernas olika förutsättningar. För att kunna få en bild av om säkerhetsföretagens närvaro påverkar den allmänna utvecklingen inom området trygghet och säkerhet i landets kommuner, har materialet ställts mot data om säkerhetsföretagens säkerhetsuppdrag i de respektive kommunerna. Med närvaro avses alltså inte huruvida företagen har någon form av uppdrag i kommunen, utan att kommunen själv köper in tjänster från företagen för att skapa trygghet och säkerhet för kommunens medborgare. Säkerhetsbranschen har under de senaste åren genomgått en omfattande konsolidering. Resultatet är idag att ett par av aktörerna inom branschen står för en betydande del av marknaden. I denna undersökning har data om fyra av Sveriges större säkerhetsföretags kommunala närvaro inkluderats - Securitas, G4S, Cubsec och Nokas. Tillsammans utgör dessa uppskattningsvis 89 procent av den totala marknaden för säkerhetstjänster i Sverige. SKL:sindikatorer på trygghet och säkerhet i kommunerna, inklusive MSB:s enkätundersökning Som tidigare nämnt är denna undersökning den första i sitt slag som undersöker korrelationen mellan kommunal trygghet och Trygg i Sveriges säkerhet i relation till säkerhetsföretagens närvaro i de kommuner undersökta kommunerna. Undersökningen omfattar en majoritet av marknaden, men inte alla landets säkerhetsföretag som levererar säkerhetstjänster till Data om polisiär landets kommuner. Möjligheterna att utifrån detta dra närvaro i Sveriges några definitiva slutsatser är därmed begränsade. kommuner Däremot fungerar underlaget som ett första steg att utreda hur säkerhetsföretags, kommuners och polisens samverkan påverkar viktiga trygghets- och säkerhetsindikatorer runt om i landet. Data om säkerhetsföretagens närvaro i kommunerna

5 Resultat

6 En majoritet av kommunerna som idag anlitar säkerhetsföretag för kommunala uppdrag har stigit i SKL:s ranking De säkerhetsföretag som ingår i undersökningens material är verksamma i drygt 90 av Sveriges 290 kommuner. I en majoritet av dessa, 72 stycken (motsvarande 80 %), har utvecklingen enligt SKL:s trygghetsindikatorer varit positiv det senaste året. Att utifrån detta dra slutsatsen att säkerhetsföretagen varit en drivande faktor till att vardagen blivit säkrare för invånarna och i vilken utsträckning detta i så fall korrelerar med säkerhetsföretagens trygghetsuppdrag i kommunerna, är vanskligt. Däremot finns det anledning att reflektera över varför så många av de kommuner som stigit i SKL:s ranking valt att stötta det trygghetsarbete som görs från polis, räddningstjänst och socialtjänst med tjänster från privata leverantörer. Kommuner i undersökningen med positiv utveckling enligt SKL:s öppna jämförelser det senaste året Kommuner där säkerhetsföretagen inte finns representerade 20% Kommuner i underlaget med positiv trygghetsutveckling I SKL:s ranking framgår även att vissa av landets kommuner har förbättrat sina placeringar jämfört med tidigare år. De kommuner som ökat flest antal placeringar återfinns i flera kommungrupper. Kommuner där säkerhetsföretagen finns representerade 80% Säkerhetsföretagen finns i alla de kommunerna med större befolkningsmängd som haft bäst trygghetsutveckling Om man ser till de kommuner med större befolkningsmängd som haft bäst utveckling i respektive kommungrupp är Göteborg, Lomma och Lund de kommuner som hamnar i topp. Gemensamt för de tre kommunerna är att säkerhetsföretagen har uppdrag för kommunen.

7 Kommun Kommungrupp Placering av 290 Säkerhetsföretagens närvaro Göteborg Storstäder 121 Ja Lomma Förortskommuner till storstäderna 3 Lund Större städer 24 Ja Ja Kommuner med utmaningar Utifrån SKL:s rankning går det även att utläsa vilka kommuner där utfallsindikatorerna försämrats mest, dvs. vilka kommuner som tappat flest placeringar jämfört med tidigare års ranking. Landets 10 kommuner med sämst trygghetsutveckling det senaste året Kommun Kommungrupp Placering av 290 Förra årets placering anges inom parantes Tappade antal placeringar Upplands Bro Förortskommun till storstad 191 (92) 99 Hällefors Kommun i tätbefolkad region 245 (168) 77 Ragunda Glesbygd 214 (140) 74 Herrljunga Varuproducerande kommuner 159 (93) 66 Norberg Pendlingskommuner 263 (201) 62 Strömsund Glesbygd 212 (152) 60 Övertorneå Glesbygd 216 (158) 58 Askersund Varuproducerande kommuner 166 (110) 56 Grästorp Förortskommun till större stad 107 (56) 51 Storuman Turismkommun 276 (227) 49 De kommuner som haft sämst trygghetsutveckling det senaste året återfinns inom flera olika kommungrupper från förortskommuner till glesbygd. Utifrån underlaget går det att konstatera att det finns några gemensamma nämnare mellan de kommuner som enligt SKL:s ranking haft sämst utveckling det senaste året. Samtliga av kommunerna har lägre

8 polisär närvaro än det genomsnittliga värdet för sin kommungrupp och i ingen av dessa kommuner har säkerhetsföretagen uppdrag från kommunerna. Högre förtroende för polisen där säkerhetsföretagen deltar i trygghetsarbetet Kommun Polisär närvaro i kommunen per tusen invånare (snitt för kommungruppen i parentes) Säkerhetsföretagens närvaro Upplands Bro 0 (1,74) Nej Hällefors 0 (1,42) Nej Ragsunda 0,4 (1,39) Nej Herrljunga 0 (0,80) Nej Norberg 0 (0,80) Nej Strömsund 0,5 (1,39) Nej Övertorneå 0,4 (1,39) Nej Askersund 0 (0,80) Nej Grästorp 0 (0,45) Nej Storuman 1,1 (1,3) Nej Våren 2014 genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet som ingår i materialet för SKL:s rapport. Undersökningen inkluderade bland annat frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans och man ställde frågor om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet. Frågan var formulerad: I vilken omfattning känner du förtroende för?. med svarsalternativen Mycket liten, Ganska liten, Varken eller, Ganska stor, Mycket stor samt Vet ej. 3 Frågan om förtroende gällde räddningstjänst, ambulans och polis. 3 I kommunjämförelsen som SKL gjorde slogs svarsalternativen Ganska stor och Mycket stor ihop.

9 Högst förtroende för polisen i kommuner där säkerhetsföretagen finns närvarande Av studien kan man konstatera att förtroendet för polisen varierar inom de kommuner som ingår i undersökningen. 4 Vissa av de kommunerna där allmänheten har som högst förtroende för polisen har högre polisiär närvaro än genomsnittet för sin kommungrupp, medan andra har lägre. På motsvarande sätt, finns det kommuner med högre polisiär närvaro än genomsnittet för sin kommungrupp där förtroendet för polisen ändå är låg. Andelen personer som svarar att de har ganska eller mycket stort förtroende för polisen är som högst i Jönköping och Piteå, totalt 75 %. Lägst förtroende hittar man i Säffle, där bara 48 % uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för polisen. I en jämförelse mellan de tio kommuner som hamnade i toppen av förtroendestudien och de tio kommuner som hamnade i botten, framgår att det i de kommuner som har högt förtroende för poliser var vanligare att kommunen köpt tjänster från ett säkerhetsföretag 5. I samtliga av toppkommunerna i MSB:s undersökning är säkerhetsföretagen verksamma (grönmarkerade i tabellen). Bland de tio där förtroendet är som lägst, återfinns säkerhetsföretagen i sju av de tio kommunerna. Jämförelsen visar att det finns skäl att undersöka om säkerhetsföretagens närvaro i det kommunala trygghetsarbetet stärker medborgarnas förtroende för polisen. I SKL:s ranking betonas att det är en central arbetsuppgift för kommunerna att i samverkan med andra aktörer säkerställa hanteringen av trygghets- och säkerhetsfrågor på både individ- och samhällsnivå. I de kommuner i landet där polisen har högst förtroendekapital har enbart 75 % av medborgarna förtroende för polisen, något som tyder på att det finns utrymme för förbättring även bland de bästa kommunerna. Givet detta är frågan om säkerhetsföretagen kan bidra för att stärka förtroendet för polisen genom att underlätta deras arbete, en fråga som är värd att diskuteras vidare. 4 Totalt 62 kommuner. 5 Information om kommuner som utfört upphandling av säkerhetstjänster från Almega Säkerhetsföretagens medlemsföretag.

10 Svenska kommuner med högst förtroende för polisen Kommun Kommungrupp Förtroende för polisen (%) Polisär närvaro i kommunen i jämförelse med snitt för kommungruppen Säkerhetsföretagens närvaro Jönköping Större städer 75 1,61 (1,98) Ja Piteå Kommuner i glesbefolkad region 75 1,14 (1,39) Ja Hammarö Förortskommuner till större städer 74 0 (0,45) Ja Linköping Större städer 74 1,72 (1,98) Ja Skellefteå Större städer 74 1,46 (1,98) Ja Kil Förortskommuner till större städer 74 0,08 (0,45) Ja Gotland Turism- och besöksnäringskommun 74 1,28 (1,10) Ja Sala Kommuner i tätbefolkad region 74 1,18 (1,42) Ja Umeå Större städer 73 1,79 (1,98) Ja Varberg Större städer 73 1,38 (1,98) Ja Svenska kommuner med lägst förtroende för polisen Kommun Kommungrupp Förtroende för polisen (%) Polisär närvaro i kommunen i jämförelse med snitt för kommungruppen Säkerhetsföretagens närvaro Säffle Kommuner i tätbefolkad region 48 0,53 (1,42) Ja Lysekil Turism- och besöksnäringskommun 53 0,71 (1,10) Ja Munkedal Pendlingskommuner 53 0 (0,80) Nej Gällivare Varuproducerande kommuner 54 1,83 (0,80) Ja Tingsryd Varuproducerande kommuner 55 0,58 (0,80) Ja Lessebo Pendlingskommuner 55 0 (0,80) Nej Uppvidinge Varuproducerande kommuner 55 0 (0,80) Nej Vaxholm Förortskommunerna till storstäderna 55 0,18 (1,74) Ja Munkfors Varuproducerande kommuner 56 0,50 (0,80) Ja Eskilstuna Större städer 57 1,72 (1,98) Ja

11 Vägen framåt

12 Kommunernas trygghetsutmaning En allt mer angelägen fråga Att besvara frågan om hur vi framtiden bäst kan skapa trygga kommuner med våra gemensamma medel är både komplex och svår. Kommunerna förväntas lösa den svåra uppgiften att skapa trygghet för medborgarna parallellt med att nya lösningar på problemet hittas. Utmaningarna är idag många för kommunerna efterfrågan på trygghet ökar samtidigt som resurserna som ger förutsättningar för att skapa tryggheten minskar. Lagstiftningen som idag reglerar vem som sköter vad av trygghetsarbetet är dessutom föråldrad och dåligt anpassad till dagens förutsättningar för säkerhets- och trygghetsarbete. Dessa förutsättningar gör att gråzonen växer mellan vad som är olika myndigheters uppgifter, exempelvis polisen i relation till kommunerna. Resultatet blir att ansvaret för säkerhetsarbetet blir otydligt vilket ger upphov till situationer som kan vara direkt negativa för medborgare och kommunerna som ska ta hand om dem. När medborgarna upplever att de som ska garantera tryggheten i samhället inte kan göra sitt arbete fullt ut, är det många som upplever frustration och väljer att ta saker i egna händer. Medborgarengagemang så som grannsamverkan och nattpatrullering är en stor tillgång för samhället. Ideella initiativ får dock aldrig ersätta professionell säkerhetspersonal. Polis, räddningstjänst och säkerhetsföretagens medarbetare har alla specialutbildning i hur man hanterar riskfyllda situationer. Deras befogenheter att ingripa står under strikt kontroll och regleras i lagen. Om privatpersoner, utan utbildning och erfarenhet, förväntas sköta samma uppgifter som dessa experter, uppstår en farlig utveckling. Ändå väljer flera kommuner idag att hellre stötta kortsiktiga medborgarinitiativ i stället för att ta ett helhetsgrepp på trygghets- och säkerhetsuppgiften. Redan idag finns flera exempel på situationer där medborgarna i några av landets kommuner själva fått gå in och ta över ansvar för trygghetsarbetet: Herrljunga kommun är en av de kommuner i landet som tappat flest placeringar i SKL:s ranking. Här har kommunen själv valt att anlita ideella föreningar för nattpatrullering trots att det är ett arbete som medför många risker och tidigare utförts av polisen 6. I Ljusne i Söderhamns kommun sade sig invånarna inte se någon annan utväg än att starta ett beväpnat medborgargarde eller att hyra in ett privat säkerhetsbolag för egna pengar för att få stopp på utvecklingen i kommunen 7. 6 Se bland annat och 7

13 I Virsbo i Surahammars kommun patrullerar enligt medborgarnas egen utsago ett hemligt medborgargarde byn om nätterna 8. I Ljungby dömdes i november tre män från ett lokalt medborgargarde efter att ha tagit lagen i egna händer och misshandlat en misstänkt tjuv 9. Att medborgarna går man ur huse därför att man upplever att ens närmiljö inte är säker, är ett mycket oroande tecken på att vissa av Sverige kommuner har problem med att upprätthålla trygghet och säkerhet i den utsträckning som medborgarna efterfrågar, givet de resurser som finns tillgängliga för detta. Nya lösningar behöver hittas innan medborgare eller deras förtroende för samhället som trygghetsgarant, skadas på allvar. En god början för att vända utvecklingen är att studera de exempel från verkligheten där kommunerna varit framgångsrika i sitt säkerhets- och trygghetsarbete. Vilka faktorer är det som gjort att just dessa kommuner blivit bättre och vad kan vi lära oss av deras arbete? 8 Se bland annat 9 Se bland annat

14 Sex tips för ett bättre trygghetssamarbete För att underlätta för kommunerna har Almega Säkerhetsföretagen samlat medlemsföretagens bästa tips för kommuner som önskar ett bättre trygghetssamarbete med säkerhetsföretagen. Konstruktiv dialog, en viktig resurs i trygghets- och säkerhetsarbetet. I flera av de kommuner på SKL:s topplista där säkerhetsföretagen och kommunen arbetar tillsammans, har dialogen mellan kommunen och säkerhetsföretagen varit en avgörande faktor. Använd säkerhetsföretagen och det företagen ser ute på gator och torg som en resurs för andra som arbetar med trygghetsfrågor! Ju högre närvaro, desto bättre förutsättningar för proaktivt arbete. Att låta säkerhetsföretagen finnas på plats dygnet runt i kommunen är en investering som lönar sig. Hög lokal närvaro möjliggör proaktivt arbete från företagen och ger företagen möjlighet att skapa relationer med medborgarna som underlättar de reaktiva insatserna. Skaffa kunskap och våga prioritera. Då trygghetsuppfattningen är subjektiv, är det avgörande att kommunen genomför undersökningar om vilka de viktigaste trygghetsfrågorna är. Här kan säkerhetsföretagen bidra med värdefull input! Samordning med fler aktörer. Ställ krav på säkerhetsföretagen avseende närvaro på samordningsmöten av olika slag. Tillsammans går det att jobba effektivare och bättre. Efterfråga samarbete mellan polis och säkerhetsföretag. Uppmana polis att de ska samverka med kommunens säkerhetsföretag för ett effektivare trygghetsarbete. Engagera näringslivet. Det ligger i allas intresse att kommunen kan erbjuda trygga miljöer som attraherar även näringslivet. Se till att få med det lokala näringslivet i trygghetsfrågorna i kommunen.

15 Dags att prata om trygghetsfrågorna - Om initiativet Vara Trygg Trygghetsfrågorna berör och blir allt mer aktuella. I takt med att polisväsendet omorganiseras och utmaningarna på trygghets- och säkerhetsområdet förändras, ställs frågan om hur vi på bästa sätt kan skapa ett tryggt samhälle på sin spets. Säkerhetsbranschens roll i samhället förändras och det finns ett växande behov av att gemensamt diskutera vad detta innebär i ett större perspektiv - för beslutsfattare, företag och organisation, enskilda medborgare och inte minst för branschen själva. Redaktionen på Vara Trygg jobbar med att lyfta fram nyheter, rapporter, artiklar, händelser i sociala medier och andra omvärldshändelser som berör frågor om trygghet och säkerhet. Vi har ett långsiktigt perspektiv på hur vi kan arbeta tillsammans med de frågor och utmaningar vi står inför. Vi vill ha en öppen dialog om säkerhets- och trygghetsfrågor i Sverige idag och imorgon. Läs mer på För mer information, kontakta Almega Säkerhetsföretagen Almega Säkerhetsföretagen är en medlemsorganisation för företag inom säkerhet med bevakning och kontanthantering som de största delbranscherna. Almega Säkerhetsföretagen organiserar cirka 170 medlemsföretag som tillsammans har omkring anställda. För mer information, kontakta Björn Ericsson, branschexpert: bjorn.ericsson@almega.se Tel: +46 (0) Mobil: +46 (0)

16 Källor SKL, Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet, 2014 SKL/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Trygghetsundersökningen - enkätundersökning om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet, 2014 SCB, Yrkesregistret med yrkestatistik, Anställda år med arbetsplats i regionen (dagbef) efter region, yrke och år, 2015 Polisen, Trygghetsmätning i Skåne Sammanfattning av trygghetsmätning i Skåne 2013 Almega Säkerhetsföretagen, Data om kommunal upphandling hos medlemsföretagen, 2015 BRÅ, Nationella trygghetsundersökningen (NTU), 2014 Polisen, En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället, 2014