Trygghet och säkerhet 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghet och säkerhet 2014"

Transkript

1 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

2

3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

4 Upplysningar om innehållet: Fredric Jonsson, Ingela Stenbäck, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: Text: Annika Lindqvist (s.41 44) Foto omslag: Thomas Henrikson Foto inlaga: Calle Bredberg/Scandinav, Thomas Henrikson, Anna Molander, Patrik Svedberg, Patrick Trägårdh (om inte annat anges i text) Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, november 2014

5 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. SKL:s strävan med Öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. I rapporten finns uppgifter om vilka kommuner som förefaller vara trygga och säkra, hur utvecklingen sett ut över tid, vilken betydelse lokala förhållanden har för resultatet, samt lärdomar från andra kommuner. Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar om trygghet och säkerhet. MSB har under 2014 genomfört en större undersökning av hur medborgarna drabbas av olyckor, brott och samhällstörningar. Enkäten tar även upp hur man oroar sig för oönskade händelser och hur man uppfattar sig kunna påverka sin egen säkerhet. Med hjälp av resultaten kan jämförelser göras mellan händelser såväl inom krisberedskapsområdet som inom vardagshändelserna brott och olyckor. Analysen i rapporten visar på intressanta skillnader mellan olika kommuntyper och materialet kan vara viktigt i analysen inför kommande handlingsprogram i innevarande mandatperiod. Ett antal kommuner har valt att få resultat på kommunnivå. För dessa kommuner finns extra indikatorer i bilagans temadel. Ett särskilt tack riktas även i år till MSB för hjälp i arbetet med att ta fram denna rapport. Vi vill även tacka Brottsförebyggande rådet (Brå), Rikspolisstyrelsen (RPS) och SOS Alarm för värdefullt samarbete. Rapporten har sammanställts av Fredric Jonsson (SKL) tillsammans med Thomas Gell, Henrik Jaldell och Ingela Stenbäck (MSB). Stockholm i november 2014 Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Kapitel 1 Inledning 11 Kapitel 2 Övergripande utveckling 17 Kapitel 3 Kommunernas utfall 33 Kapitel 4 Tema medborgarnas uppfattningar och förväntningar 45 Bilaga 1 Definitioner 53 Bilaga 2 Sammanvägt värde metoder 55 Bilaga 3 Kommungrupper 57 Bilaga 4 Diagram temadelen 65 Bilaga 5 Tabeller

8

9 KAPITEL 1 Inledning De flesta brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan med såväl individ- som samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. Det är dock inte alltid kommunen har direkt påverkansmöjlighet på de olyckor och brott som sker inom kommunens geografiska område. Därför ska utfallen i Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet ses som en beskrivning av situationen snarare än en direkt följd av verksamheten i kommunen. Uppgifterna i rapporten bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Rikspolisstyrelsen (RPS), Brottsförebyggande rådet (Brå) och SOS Alarm AB. Tillgången till uppgifter på kommunnivå har i hög grad styrt valet av indikatorer och därmed även de avgränsningar som gjorts i rapporten. Det hade varit önskvärt med tillgång till fler indikatorer som bättre speglar resultat och kvalitet. Inom trygghets- och säkerhetsområdet saknas till stora delar evidens, dvs. vetenskapliga bevis för att en viss åtgärd ger en eftersträvad effekt. Det är därför svårt att uttala sig om sambandet mellan förebyggande säkerhetsarbete och utfall i form av färre olyckor, brott, etc. Indikatorerna i denna Öppna jämförelse ska istället ses som en nulägesredovisning av skillnader i utfall och av trygghets- och säkerhetsarbete. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan är därför en central kommunal arbetsuppgift. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

10 Kapitel 1. Inledning Medborgarnas uppfattningar och förväntningar årets tema En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar på området trygghet och säkerhet. I rapporten redovisas resultat från den enkätundersökning om trygghet och säkerhet som MSB genomfört i samverkan med SKL. I undersökningen ingick bland annat frågor om oro och vilken möjlighet man har att påverka sin egen säkerhet för områdena olyckor, brott och samhällsstörningar. En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. Indikatorer på kommunnivå redovisas i tabellbilagan för de kommuner som deltog i undersökningen med ett tilläggsurval. 8 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

11 Tabellbilagan Sist i rapporten finns en tabellbilaga där samtliga indikatorer för varje kommun redovisas. Tabellbilagan kan också laddas ner elektroniskt och då finns även färdiga grupperingar av kommunernas resultat inom respektive kommungrupp enligt SKL:s klassificering. Indikatorerna publiceras också i SKL:s databas, MSB:s IDA-portal, ida.msb.se, erbjuder kommunerna möjlighet att göra fördjupade analyser av statistiken, främst inom området skydd mot olyckor, och på Brås hemsida, finns mer statistik om anmälda brott och brottsförebyggande arbete. På dessa webbplatser kan man hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själv välja kommuner att jämföra sig med. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

12

13 KAPITEL 2 Övergripande utveckling Indikatorernas värden för trygghet och säkerhet varierar mellan åren. Det kan därför vara av intresse att granska indikatorerna över en längre tidsperiod. Även i år presenteras därför utvecklingen sedan år 2000 av utfallsindikatorerna på nationell nivå. Personskador A1 Varje år dör nästan personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca inlagda på sjukhus och ca behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper. Dödligheten i till exempel fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. Den kraftiga uppgången av dödsfall 2004 beror på tsunamikatastrofen. I diagram 1 och 2 visas antal döda samt antal sjukhusvårdade till följd av olyckor på nationell nivå sedan år Redovisningen görs uppdelat på kvinnor och män. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

14 Kapitel 2. Övergripande utveckling diagram 1. Antal döda till följd av olyckor Antal 2500 Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen Antalet sjukhusvårdade till följd av olyckor har ökat något under de senaste 10 åren. Det är fler kvinnor än män som vårdas på sjukhus minst ett dygn till följd av en olycka. diagram 2. Antal sjukhusvårdade till följd av olyckor Antal Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen 12 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

15 Utvecklade bränder i byggnad A2 Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Diagram 3 visar att det inträffar knappt utvecklade bränder per år i Sverige. diagram 3. Antalet insatser till utvecklade bränder i byggnad Antal Totalt Källa: MSB Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

16 Kapitel 2. Övergripande utveckling A3 5 Brott Under 2013 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott, vilket är i princip samma nivå som Sett till enskilda brottskategorier noteras minskningar i antalet anmälda brott 2013 inom kategorierna skadegörelsebrott, stöldbrott och brott mot person jämfört med föregående år. Under samma period ökade de anmälda brotten inom kategorierna trafikbrott, bedrägeribrott och narkotikabrott. Sedan 2000 har antalet anmälda brott ökat med nästan 14 procent. Olika brottstyper har dock haft olika utveckling, till exempel har våldsbrotten ökat medan stöld- och tillgreppsbrotten har minskat. Under 2013 utgjorde stöldbrotten 38 procent av samtliga anmälda brott, brott mot person stod för 18 procent och skadegörelsebrotten för 10 procent. diagram 4. Antal anmälda brott Antal Våldsbrott Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Källa: Brå Vid analys av antalet anmälda brott är det viktigt att tänka på att statistiken visar just antalet anmälda brott och inte det totala antalet faktiskt begångna brott. Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp. 14 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

17 Oro och otrygghet A6 Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför sedan 2005 den årliga enkäten Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Undersöknigen behandlar frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. NTU visar att det är vanligare att uttrycka oro över brottsligheten i samhället eller känna oro över att närstående ska drabbas av brott än att känna oro över att själva utsättas för brott. diagram 5. Andel män och kvinnor som känner oro över brottsligheten i samhället Andel 40 Kvinnor Män Källa: Brå Oron för brottslighet har minskat i befolkningen sedan Kvinnor oroar sig i allmänhet mer än männen för att drabbas av såväl olyckor som brott. Kvinnor upplever även något större oro över brottsligheten i samhället. Personer boende i de södra delarna av landet uppger oftare att de känner oro över brottsligheten än personer boende i de norra delarna. MSB har tidigare genomfört enkätundersökningar om trygghet och säkerhet i vardagsmiljön. En ny sådan undersökning har genomförts under våren Undersökningen behandlar bland annat frågor om oro för olyckor, brott och samhällsstörningar. Resultaten från den senaste undersökningen visar att människor är som mest oroliga för att drabbas av en trafikolycka följt av kontokortsbedrägerier, inbrott och misshandel. Utförligare resultat om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet presenteras i temaavsnittet. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

18

19 KAPITEL 3 Kommunernas utfall Sammanvägt värde På samma sätt som i tidigare rapporter beräknas ett sammanvägt värde som utgår från de fyra utfallsindikatorerna: personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. Indikatorerna har tilldelats olika vikter. A1 Personskador har vikten 40 procent, A2 Utvecklade bränder i byggnad 10 procent, A3 Anmälda våldsbrott 40 procent och A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 10 procent. Dessa vikter ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator. Vikterna har valts utifrån vilka konsekvenser respektive utfall har mätt i samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av olyckor och brott, efter att de har inträffat. I bilaga 2 finns en mer detaljerad förklaring av hur vikterna är valda. Det sammanvägda värdet gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av hur säker en kommun är, men ett lågt värde indikerar ändå i vilka kommuner det sammantaget inträffar minst personskador, utvecklade bränder och brott i förhållande till folkmängden och samhällskostnaden. Tolkningen av det sammanvägda värdet ska göras med försiktighet. Anledningen till det är bland annat lokala förhållanden, olikheter i statistikinsamling och det faktum att folkmängd är ett trubbigt mått att normera efter. Resultaten kan till exempel vara missvisande för kommuner med många tillfälliga besökare, särskilt för de utpräglade små turistorterna. I karta 1 visas med grönt den fjärdedel av kommunerna som har lägst sammanvägt värde, med rött den fjärdedel av kommunerna som har högst sammanvägt värde, och med gult de som ligger i mitten. Indikatorerna har tilldelats olika vikter. Vikterna ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

20 Kapitel 3. Kommunernas utfall karta 1. A1 A4 Sammanvägt värde Antal kommuner Uppgift saknas 18 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

21 I tabell 1 presenteras de 20 kommuner som har lägst sammanvägt värde i år. Lägst sammanvägt värde har Ydre, följt av Knivsta och Lomma. Skillnaderna mellan de två senares sammanvägda värden är dock små. Ydre ligger bra till när det gäller båda brottsindikatorerna, med mycket färre antal anmälda våldsbrott än samtliga andra kommuner och med nästan hälften så många som närmaste kommun, Lomma. Ydre ligger dock sämre till när det gäller personskador. Knivsta ligger också bra till när det gäller brottsindikatorerna, men sämre för utvecklade bränder och personskador. tabell 1. Kommuner med lägst sammanvägt värde för utfallsindikatorerna A1 A4, förra årets värde presenteras inom parentes Placering 2014 Kommun 1 (3) Ydre 2 (4) Knivsta 3 (1) Lomma 4 (2) Öckerö 5 (7) Hammarö 6 (6) Habo 7 (8) Vellinge 8 (10) Ovanåker 9 (9) Staffanstorp 10 (5) Bollebygd 11 (11) Lerum 12 (14) Svedala 13 (19) Åtvidaberg 14 (24) Kungsbacka 15 (25) Danderyd 16 (12) Olofström 17 (26) Kävlinge 18 (15) Söderköping 19 (27) Vallentuna 20 (34) Kinda De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner. Bland undantagen märks de varuproducerande kommunerna Ovanåker och Olofström. Kommunerna har i genomsnitt färre antal invånare (ca ) än genomsnittskommunen i landet (ca ). Det är mer ovanligt att större städer, storstäder, glesbygdskommuner, kommuner i glesbefolkad region eller turism- och besöksnäringskommuner hamnar högt upp på listan över det sammanvägda värdet. Kommunen med lägst sammanvägt värde i varje kommungrupp redovisas i tabell 2. Inom parentes presenteras respektive kommuns placering. Samtliga kommuners placeringar finns i tabellbilagan. De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

22 Kapitel 3. Kommunernas utfall tabell 2. Kommuner med lägst sammanvägt värde per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med bäst placering (placering inom parentes) Storstäder Göteborg (121) Förortskommuner till storstäderna Lomma (3) Större städer Lund (24) Förortskommuner till större städer Knivsta (2) Pendlingskommuner Ydre (1) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (49) Varuproducerande kommuner Ovanåker (8) Glesbygdskommuner Dals-Ed (46) Kommuner i tätbefolkad region Kinda (20) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (73) De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun. Rangordningen av det sammanvägda värdet tar inte hänsyn till de lokala förhållandena. Eftersom de lokala förhållandena kan variera mycket mellan olika kommuner beräknar vi även så kallade modellberäknade värden för indikatorerna A1 A4. De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun. I de lokala förhållandena ingår variabler såsom åldersfördelning, inkomstförhållanden, förvärvsarbete, ohälsa och familjeförhållanden. Kommunerna klassificeras därefter om de har fler, lika många eller färre olyckor eller bränder än de modellberäknade värdena. Vad gäller kommunerna med lägst sammanvägda värden kan man se att även kommuner som Knivsta, Lomma, Vellinge och Staffanstorp har en indikator med fler olyckor eller fler brott än modellberäknat, och att det därmed finns förbättringspotential. Exempelvis har Knivsta fler utvecklade bränder och Lomma, Vellinge samt Staffanstorp har fler stöldbrott än modellberäknat jämfört med respektive kommuns lokala förhållanden. 20 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

23 I tabell 3 listas de 25 kommuner som har antingen Färre än modellberäknat för samtliga fyra indikatorer, eller Färre än för tre indikatorer och Lika många för en indikator. Tabellen visar att det finns kommuner med relativt många olyckor och brott som ändå egentligen har förhållandevis få olyckor och brott utifrån sina lokala förhållanden. Samtliga kommuners avvikelse från modellberäknat värde redovisas i tabellbilagan. En beskrivning över hur beräkningarna är gjorda finns i bilaga 1. tabell 3. Kommuner med få olyckor och brott jämfört med modellberäknade värden Kommun Antal indikatorer med färre än modellberäknat värde Sammanvägt värde (placering) Boxholm 4 44 Kil 4 34 Kinda 4 20 Motala 4 83 Olofström 4 16 Ronneby Åtvidaberg 4 13 Överkalix 4 97 Hällefors Karlsborg 3 22 Linköping 3 63 Ljusdal Lund 3 24 Mjölby 3 69 Nora 3 38 Ovanåker 3 8 Sunne 3 87 Tibro Tjörn 3 28 Vårgårda 3 76 Vänersborg 3 92 Ydre 3 1 Åmål Årjäng 3 80 Öckerö 3 4 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

24 Kapitel 3. Kommunernas utfall Hur står sig din kommun i förhållande till kommuner som har bäst utfall? Öppna jämförelser kan användas för att hitta exempel på kommuner med goda utfall inom ett eller flera områden. Eftersom ingen kommun kan påstås vara bäst eller sämst på allt bör alla ha något att lära av andra, eller själva ha något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk kan kommuner utveckla och sprida framgångsrika metoder sinsemellan. Det är viktigt att hitta lämpliga kommuner att jämföra sig med. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var upplever man störst trygghet? I vilka kommuner har man minst skador och brott? Vilka kommuner har den största verksamheten? Det handlar även om att ställa det egna utfallet mot insatserna och de lokala förhållandena. Nedan följer en sammanställning av de kommuner som har bäst utfall. I tabellen finns även möjlighet att själv fylla i den egna kommunens utfall. 22 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

25 tabell 4. Kommuner med bästa utfall på respektive utfallsindikator Indikator Din kommuns värde Kommun med bäst utfall Bästa kommunens utfall A1. Personskador Knivsta 6,9 per inv. A2. Utvecklade bränder i byggnad Danderyd 0,15 per inv. A3. Anmälda våldsbrott Ydre 1,7 per inv. A4. Anmälda stöld- och tillgrepp Pajala 14,7 per inv. A5. Anmälda brott om skadegörelse Ydre 3,0 per inv. A6. Otrygghet och oro - inbrott A6. Otrygghet och oro - misshandel och överfall A7. Information och utbildning Skara A8. Samverkan - IVPA Borgholm och Gotland Skellefteå och Östhammar 266 kommuner 43 procent oroliga 24 procent oroliga 200 utbildade per inv. A8. Samverkan - IVPA-insatser Eda 45,7 per inv. A8. Samverkan - Rakel Älvdalen A9. Krisberedskap - Kunskap A9. Krisberedskap - Planering A9. Krisberedskap - Förmåga A9. Krisberedskap - Geografiskt områdesansvar 182 kommuner 128 kommuner 200 kommuner 186 kommuner Ja 12,5 Rakel-abonnemang per inv. Kunskap helt uppnått Planering helt uppnått Förmåga helt uppnått Geografiskt områdesansvar helt uppnått A10. Risk- och sårbarhetsanalys 58 kommuner Max-värde 12 A11. Hjälp vid nödläge - responstid räddningstjänst Tranås 6,8 minuter A11. Hjälp vid nödläge - responstid ambulans Köping 8,5 minuter A12. Jämställdhet Bjurholm 26,7 procent A13. Samhällets kostnader för olyckor Hammarö kr per inv. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

26 Kapitel 3. Kommunernas utfall Analys av kommunernas utfall Utfallen för indikatorerna varierar mellan olika kommuner. Vad är det som gör att en kommun får ett bättre utfall än en annan kommun? Det finns en rad faktorer som påverkar utfallen i antal skador, utvecklade bränder och brott. Exempel på sådana faktorer är så kallade socioekonomiska faktorer såsom andelen äldre, utbildningsnivå, inkomst men även bebyggelsestrukturen i kommunen är en faktor som kan påverka utfallet. I detta avsnitt görs ett försök att förklara varför vissa kommuner hamnar bra till medan andra hamnar sämre till. tabell 5. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per invånare Kommun Värde Knivsta 6,9 Staffanstorp 7,8 Uppsala 8,0 Vingåker 8,0 Lund 8,0 Upplands Väsby 8,0 Botkyrka 8,1 Lomma 8,2 Huddinge 8,2 Kävlinge 8,2 Indikator A1 Personskador Varje år dör nästan personer till följd av en olycka, ca vårdas på sjukhus och ungefär behöver besöka en akutmottagning. Förutom detta inträffar mängder av lindrigare skador som behandlas hemma och som därmed aldrig leder till kontakt med sjukvården. Den vanligaste olyckstypen är fallolyckor som står för drygt två tredjedelar av samtliga som vårdas på sjukhus till följd av en olycka. Fallolyckor drabbar främst äldre personer. Den näst vanligaste olyckstypen är vägtrafikolyckor. Exempel på ytterligare olyckstyper är förgiftningar, kvävningar, drunkningar och bränder. Vid analys av data från Patientregistret (PAR), dvs. sjukhusvårdade till följd av en olycka, är det viktigt att tänka på att personen alltid hänförs till sin folkbokföringskommun, oavsett i vilken kommun skadan skett. Kommuner med en hög andel äldre tenderar att få fler sjukhusvårdade per invånare än kommuner med en lägre andel äldre. Detta eftersom fallolyckor i hög utsträckning drabbar äldre i kombination med att den olyckstypen står för den största delen av olyckorna. Antalet sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 6,9 sjukhusvårdade per invånare medan den som har det högsta utfallet har 22,0 sjukhusvårdade per invånare. I tabell 5 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare. 24 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

27 Jämfört med för 10 år sedan har antalet sjukhusvårdade per invånare minskat med mer än 20 procent i några kommuner. Dessa är Sandviken, Gävle, Ödeshög, Åsele, Åre, Bollnäs, Munkedal, Nora och Dals-Ed. Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad. Ett par av dem tillhör även kommungruppen större städer medan en kommun tillhör pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon storstad eller större stad. I tabell 6 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns värde på antalet sjukhusvårdade per invånare. Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad. tabell 6. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per invånare per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med lägst utfall Storstäder Göteborg (9,3) Malmö (9,8) Stockholm (10,3) Förortskommuner till storstäder Staffanstorp (7,8) Upplands Väsby (8,0) Botkyrka (8,1) Större städer Uppsala (8,0) Lund (8,0) Gävle (9,6) Förortskommuner till större städer Knivsta (6,9) Kävlinge (8,2) Hammarö (9,0) Pendlingskommuner Vingåker (8,0) Ödeshög (9,1) Sigtuna (9,2) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (9,9) Strömstad (9,9) Åre (11,1) Varuproducerande kommuner Olofström (8,8) Ovanåker (9,5) Sandviken (9,9) Glesbygdskommuner Dals-Ed (9,4) Årjäng (12,6) Torsby (12,8) Kommuner i tätbefolkad region Katrineholm (9,7) Älmhult (10,1) Karlshamn (10,2) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (9,5) Kiruna (10,6) Härnösand (11,6) Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

28 Kapitel 3. Kommunernas utfall En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler sjukhusvårdade per invånare i glesbygdskommuner och i turism- och besöksnäringskommuner medan det är färre sjukhusvårdade per invånare i förortskommuner. Variationen mellan kommunen med lägsta respektive högsta utfallet inom respektive kommungrupp är i vissa fall stor. I kommungrupperna pendlingskommuner, varuproducerande kommuner och glesbygdskommuner är det högsta värdet mer än dubbelt så stort som det lägsta. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med färre personer över 65 år och färre personer i årsåldern färre antal sjukhusvårdade per invånare. Det samma gäller för höginkomsttagare och låginkomsttagare dvs. fler sådana i en kommun ger färre sjukhusvårdade per invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har minst 20 procent färre sjukhusvårdade jämfört med modellberäknat är Vingåker, Ovanåker, Dals-Ed, Olofström, Ödeshög, Bollnäs, Staffanstorp och Katrineholm. tabell 7. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare Kommun Värde Danderyd 0,15 Salem 0,19 Vellinge 0,25 Lidingö 0,25 Täby 0,26 Härryda 0,26 Surahammar 0,27 Nacka 0,28 Staffanstorp 0,28 Kungsbacka 0,29 Indikator A2 Utvecklade bränder i byggnad Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Om man bara tittar på bostadsbränder så sker det något fler insatser till utvecklade bränder i flerbostadshus jämfört med villor, rad-, par- och kedjehus. Orsaken till varför det brinner skiljer sig dock. Under 2013 var den vanligaste brandorsaken vid utvecklade bränder i flerbostadshus glömd spis (22 procent) medan det i villor, rad-, par- och kedjehus var tekniska fel (15 procent). Anlagda bränder och rökningsrelaterade bränder är vanligare i flerbostadshus än i villor, rad-, par- och kedjehus. Antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare varierar mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 0,15 utvecklade bränder per invånare medan kommunen med det högsta utfallet har 1,91 utvecklade bränder per invånare. I tabell 7 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal bränder per invånare. 26 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

29 Jämfört med för 10 år sedan har antalet utvecklade bränder per invånare minskat med mer än 50 procent i några kommuner. Dessa är Ljusnarsberg, Essunga, Uppvidinge, Färgelanda, Oxelösund, Lekeberg, Arvika, Vårgårda, Kil, Surahammar, Åstorp och Vaxholm. Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder. Surahammar tillhör dock kommungruppen pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till någon av storstäderna medan pendlingskommuner kännetecknas av att mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till någon annan kommun. I tabell 8 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet utvecklade bränder per invånare. Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder. tabell 8. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med lägst utfall Storstäder Stockholm (0,41) Göteborg (0,48) Malmö (0,69) Förortskommuner till storstäder Danderyd (0,15) Salem (0,19) Vellinge (0,25) Större städer Karlstad (0,36) Nyköping (0,36) Linköping (0,37) Förortskommuner till större städer Trosa (0,37) Kävlinge (0,42) Kil (0,43) Pendlingskommuner Surahammar (0,27) Ydre (0,37) Tjörn (0,38) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (0,47) Lysekil (0,49) Båstad (0,54) Varuproducerande kommuner Malå (0,31) Uppvidinge (0,32) Oxelösund (0,35) Glesbygdskommuner Överkalix (0,57) Årjäng (0,64) Strömsund (0,77) Kommuner i tätbefolkad region Leksand (0,42) Ulricehamn (0,43) Motala (0,46) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (0,60) Hudiksvall (0,64) Söderhamn (0,64) Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

30 Kapitel 3. Kommunernas utfall En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler utvecklade bränder per invånare i glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region. Variationen mellan kommunen med lägsta och högsta utfall inom respektive kommungrupp är stora för samtliga grupper. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med fler över 65 år, fler barn, samt fler höginkomsttagare färre antal utvecklade bränder per invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har mindre än hälften så många utvecklade bränder jämfört med modellberäknat är Ljusnarsberg, Malå, Surahammar, Uppvidinge, Överkalix och Ydre. tabell 9. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda våldsbrott per invånare Kommun Värde Ydre 1,7 Lomma 3,1 Karlsborg 3,2 Öckerö 3,2 Habo 3,4 Bollebygd 3,5 Hammarö 3,7 Robertsfors 3,8 Ovanåker 3,8 Vellinge 3,9 Indikator A3 Anmälda våldsbrott Under 2013 anmäldes brott mot person (3 7 kap. brottsbalken), vilket är två procent färre än Det motsvarar 18 procent av samtliga anmälda brott. Den senaste 10-årsperioden har de anmälda brotten mot person ökat med 42 procent. Anmälda brott om misshandel, olaga hot eller ofredande står tillsammans för knappt tre fjärdedelar av de anmälda brotten mot person. Antalet anmälda våldsbrott per invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 1,7 våldsbrott per invånare medan motsvarande antal för kommunen med högst utfall är 19,4. I tabell 9 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal anmälda våldsbrott per invånare. Jämfört med för 10 år sedan har antalet våldsbrott minskat för endast en kommun nämligen Älmhult. Majoriteten av kommunerna med lägst utfall vad gäller antal anmälda våldsbrott per invånare är förortskommuner till storstäderna eller andra större städer. Övriga kommuner tillhör kommungrupperna pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt kommuner i tätbefolkad region. Tittar man på de kommuner som har höga utfall dvs. flest antal anmälda våldsbrott per invånare finns flera av dessa kommungrupper representerade även där. Det finns alltså inget tydligt mönster när det gäller koppling mellan kommungrupp och låga utfall på indikatorn våldsbrott. I tabell 10 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet anmälda våldsbrott per invånare. 28 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

Trygghet och säkerhet 2013

Trygghet och säkerhet 2013 öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013 tema samverkan vid hot om suicid öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013 Upplysningar om innehållet: Fredric Jonsson, fredric.jonsson@skl.se Ingela Stenbäck,

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2011

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2011 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2011 Tema Brottsförebyggande arbete Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2011 Tema Brottsförebyggande arbete Upplysningar om innehållet: Marcus Cato, marcus.cato@skl.se

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN 1. Hur har antalet som använder RUT avdraget utvecklats sedan det infördes? 2. Hur har antalet anställda utvecklats

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor Rapport December 2007 Stärk informationen till våldsutsatta kvinnor Hela 47 procent av landets kommuner tycks helt sakna information

Läs mer