Trygghet och säkerhet 2014

Transkript

1 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

2

3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2014 TEMA MEDBORGARNAS UPPFATTNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR

4 Upplysningar om innehållet: Fredric Jonsson, Ingela Stenbäck, Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: Text: Annika Lindqvist (s.41 44) Foto omslag: Thomas Henrikson Foto inlaga: Calle Bredberg/Scandinav, Thomas Henrikson, Anna Molander, Patrik Svedberg, Patrick Trägårdh (om inte annat anges i text) Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, november 2014

5 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. SKL:s strävan med Öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. I rapporten finns uppgifter om vilka kommuner som förefaller vara trygga och säkra, hur utvecklingen sett ut över tid, vilken betydelse lokala förhållanden har för resultatet, samt lärdomar från andra kommuner. Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar om trygghet och säkerhet. MSB har under 2014 genomfört en större undersökning av hur medborgarna drabbas av olyckor, brott och samhällstörningar. Enkäten tar även upp hur man oroar sig för oönskade händelser och hur man uppfattar sig kunna påverka sin egen säkerhet. Med hjälp av resultaten kan jämförelser göras mellan händelser såväl inom krisberedskapsområdet som inom vardagshändelserna brott och olyckor. Analysen i rapporten visar på intressanta skillnader mellan olika kommuntyper och materialet kan vara viktigt i analysen inför kommande handlingsprogram i innevarande mandatperiod. Ett antal kommuner har valt att få resultat på kommunnivå. För dessa kommuner finns extra indikatorer i bilagans temadel. Ett särskilt tack riktas även i år till MSB för hjälp i arbetet med att ta fram denna rapport. Vi vill även tacka Brottsförebyggande rådet (Brå), Rikspolisstyrelsen (RPS) och SOS Alarm för värdefullt samarbete. Rapporten har sammanställts av Fredric Jonsson (SKL) tillsammans med Thomas Gell, Henrik Jaldell och Ingela Stenbäck (MSB). Stockholm i november 2014 Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Kapitel 1 Inledning 11 Kapitel 2 Övergripande utveckling 17 Kapitel 3 Kommunernas utfall 33 Kapitel 4 Tema medborgarnas uppfattningar och förväntningar 45 Bilaga 1 Definitioner 53 Bilaga 2 Sammanvägt värde metoder 55 Bilaga 3 Kommungrupper 57 Bilaga 4 Diagram temadelen 65 Bilaga 5 Tabeller

8

9 KAPITEL 1 Inledning De flesta brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan med såväl individ- som samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. Det är dock inte alltid kommunen har direkt påverkansmöjlighet på de olyckor och brott som sker inom kommunens geografiska område. Därför ska utfallen i Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet ses som en beskrivning av situationen snarare än en direkt följd av verksamheten i kommunen. Uppgifterna i rapporten bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Statistiska Centralbyrån (SCB), Rikspolisstyrelsen (RPS), Brottsförebyggande rådet (Brå) och SOS Alarm AB. Tillgången till uppgifter på kommunnivå har i hög grad styrt valet av indikatorer och därmed även de avgränsningar som gjorts i rapporten. Det hade varit önskvärt med tillgång till fler indikatorer som bättre speglar resultat och kvalitet. Inom trygghets- och säkerhetsområdet saknas till stora delar evidens, dvs. vetenskapliga bevis för att en viss åtgärd ger en eftersträvad effekt. Det är därför svårt att uttala sig om sambandet mellan förebyggande säkerhetsarbete och utfall i form av färre olyckor, brott, etc. Indikatorerna i denna Öppna jämförelse ska istället ses som en nulägesredovisning av skillnader i utfall och av trygghets- och säkerhetsarbete. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan är därför en central kommunal arbetsuppgift. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

10 Kapitel 1. Inledning Medborgarnas uppfattningar och förväntningar årets tema En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. Temat i årets rapport är medborgarnas uppfattningar och förväntningar på området trygghet och säkerhet. I rapporten redovisas resultat från den enkätundersökning om trygghet och säkerhet som MSB genomfört i samverkan med SKL. I undersökningen ingick bland annat frågor om oro och vilken möjlighet man har att påverka sin egen säkerhet för områdena olyckor, brott och samhällsstörningar. En nyhet i årets undersökning var att det ställdes frågor om vilka förväntningar som finns på samhället i händelse av att man behöver hjälp från räddningstjänst, polis eller ambulans. Indikatorer på kommunnivå redovisas i tabellbilagan för de kommuner som deltog i undersökningen med ett tilläggsurval. 8 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

11 Tabellbilagan Sist i rapporten finns en tabellbilaga där samtliga indikatorer för varje kommun redovisas. Tabellbilagan kan också laddas ner elektroniskt och då finns även färdiga grupperingar av kommunernas resultat inom respektive kommungrupp enligt SKL:s klassificering. Indikatorerna publiceras också i SKL:s databas, MSB:s IDA-portal, ida.msb.se, erbjuder kommunerna möjlighet att göra fördjupade analyser av statistiken, främst inom området skydd mot olyckor, och på Brås hemsida, finns mer statistik om anmälda brott och brottsförebyggande arbete. På dessa webbplatser kan man hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själv välja kommuner att jämföra sig med. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

12

13 KAPITEL 2 Övergripande utveckling Indikatorernas värden för trygghet och säkerhet varierar mellan åren. Det kan därför vara av intresse att granska indikatorerna över en längre tidsperiod. Även i år presenteras därför utvecklingen sedan år 2000 av utfallsindikatorerna på nationell nivå. Personskador A1 Varje år dör nästan personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca inlagda på sjukhus och ca behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper. Dödligheten i till exempel fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. Den kraftiga uppgången av dödsfall 2004 beror på tsunamikatastrofen. I diagram 1 och 2 visas antal döda samt antal sjukhusvårdade till följd av olyckor på nationell nivå sedan år Redovisningen görs uppdelat på kvinnor och män. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

14 Kapitel 2. Övergripande utveckling diagram 1. Antal döda till följd av olyckor Antal 2500 Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen Antalet sjukhusvårdade till följd av olyckor har ökat något under de senaste 10 åren. Det är fler kvinnor än män som vårdas på sjukhus minst ett dygn till följd av en olycka. diagram 2. Antal sjukhusvårdade till följd av olyckor Antal Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen 12 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

15 Utvecklade bränder i byggnad A2 Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Diagram 3 visar att det inträffar knappt utvecklade bränder per år i Sverige. diagram 3. Antalet insatser till utvecklade bränder i byggnad Antal Totalt Källa: MSB Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

16 Kapitel 2. Övergripande utveckling A3 5 Brott Under 2013 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott, vilket är i princip samma nivå som Sett till enskilda brottskategorier noteras minskningar i antalet anmälda brott 2013 inom kategorierna skadegörelsebrott, stöldbrott och brott mot person jämfört med föregående år. Under samma period ökade de anmälda brotten inom kategorierna trafikbrott, bedrägeribrott och narkotikabrott. Sedan 2000 har antalet anmälda brott ökat med nästan 14 procent. Olika brottstyper har dock haft olika utveckling, till exempel har våldsbrotten ökat medan stöld- och tillgreppsbrotten har minskat. Under 2013 utgjorde stöldbrotten 38 procent av samtliga anmälda brott, brott mot person stod för 18 procent och skadegörelsebrotten för 10 procent. diagram 4. Antal anmälda brott Antal Våldsbrott Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Källa: Brå Vid analys av antalet anmälda brott är det viktigt att tänka på att statistiken visar just antalet anmälda brott och inte det totala antalet faktiskt begångna brott. Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp. 14 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

17 Oro och otrygghet A6 Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför sedan 2005 den årliga enkäten Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Undersöknigen behandlar frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. NTU visar att det är vanligare att uttrycka oro över brottsligheten i samhället eller känna oro över att närstående ska drabbas av brott än att känna oro över att själva utsättas för brott. diagram 5. Andel män och kvinnor som känner oro över brottsligheten i samhället Andel 40 Kvinnor Män Källa: Brå Oron för brottslighet har minskat i befolkningen sedan Kvinnor oroar sig i allmänhet mer än männen för att drabbas av såväl olyckor som brott. Kvinnor upplever även något större oro över brottsligheten i samhället. Personer boende i de södra delarna av landet uppger oftare att de känner oro över brottsligheten än personer boende i de norra delarna. MSB har tidigare genomfört enkätundersökningar om trygghet och säkerhet i vardagsmiljön. En ny sådan undersökning har genomförts under våren Undersökningen behandlar bland annat frågor om oro för olyckor, brott och samhällsstörningar. Resultaten från den senaste undersökningen visar att människor är som mest oroliga för att drabbas av en trafikolycka följt av kontokortsbedrägerier, inbrott och misshandel. Utförligare resultat om medborgarnas uppfattning om trygghet och säkerhet presenteras i temaavsnittet. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

18

19 KAPITEL 3 Kommunernas utfall Sammanvägt värde På samma sätt som i tidigare rapporter beräknas ett sammanvägt värde som utgår från de fyra utfallsindikatorerna: personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. Indikatorerna har tilldelats olika vikter. A1 Personskador har vikten 40 procent, A2 Utvecklade bränder i byggnad 10 procent, A3 Anmälda våldsbrott 40 procent och A4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 10 procent. Dessa vikter ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator. Vikterna har valts utifrån vilka konsekvenser respektive utfall har mätt i samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av olyckor och brott, efter att de har inträffat. I bilaga 2 finns en mer detaljerad förklaring av hur vikterna är valda. Det sammanvägda värdet gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av hur säker en kommun är, men ett lågt värde indikerar ändå i vilka kommuner det sammantaget inträffar minst personskador, utvecklade bränder och brott i förhållande till folkmängden och samhällskostnaden. Tolkningen av det sammanvägda värdet ska göras med försiktighet. Anledningen till det är bland annat lokala förhållanden, olikheter i statistikinsamling och det faktum att folkmängd är ett trubbigt mått att normera efter. Resultaten kan till exempel vara missvisande för kommuner med många tillfälliga besökare, särskilt för de utpräglade små turistorterna. I karta 1 visas med grönt den fjärdedel av kommunerna som har lägst sammanvägt värde, med rött den fjärdedel av kommunerna som har högst sammanvägt värde, och med gult de som ligger i mitten. Indikatorerna har tilldelats olika vikter. Vikterna ska avspegla den samhällsekonomiska bördan av respektive indikator. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

20 Kapitel 3. Kommunernas utfall karta 1. A1 A4 Sammanvägt värde Antal kommuner Uppgift saknas 18 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

21 I tabell 1 presenteras de 20 kommuner som har lägst sammanvägt värde i år. Lägst sammanvägt värde har Ydre, följt av Knivsta och Lomma. Skillnaderna mellan de två senares sammanvägda värden är dock små. Ydre ligger bra till när det gäller båda brottsindikatorerna, med mycket färre antal anmälda våldsbrott än samtliga andra kommuner och med nästan hälften så många som närmaste kommun, Lomma. Ydre ligger dock sämre till när det gäller personskador. Knivsta ligger också bra till när det gäller brottsindikatorerna, men sämre för utvecklade bränder och personskador. tabell 1. Kommuner med lägst sammanvägt värde för utfallsindikatorerna A1 A4, förra årets värde presenteras inom parentes Placering 2014 Kommun 1 (3) Ydre 2 (4) Knivsta 3 (1) Lomma 4 (2) Öckerö 5 (7) Hammarö 6 (6) Habo 7 (8) Vellinge 8 (10) Ovanåker 9 (9) Staffanstorp 10 (5) Bollebygd 11 (11) Lerum 12 (14) Svedala 13 (19) Åtvidaberg 14 (24) Kungsbacka 15 (25) Danderyd 16 (12) Olofström 17 (26) Kävlinge 18 (15) Söderköping 19 (27) Vallentuna 20 (34) Kinda De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner. Bland undantagen märks de varuproducerande kommunerna Ovanåker och Olofström. Kommunerna har i genomsnitt färre antal invånare (ca ) än genomsnittskommunen i landet (ca ). Det är mer ovanligt att större städer, storstäder, glesbygdskommuner, kommuner i glesbefolkad region eller turism- och besöksnäringskommuner hamnar högt upp på listan över det sammanvägda värdet. Kommunen med lägst sammanvägt värde i varje kommungrupp redovisas i tabell 2. Inom parentes presenteras respektive kommuns placering. Samtliga kommuners placeringar finns i tabellbilagan. De flesta kommuner på listan är förortskommuner och pendlingskommuner. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

22 Kapitel 3. Kommunernas utfall tabell 2. Kommuner med lägst sammanvägt värde per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med bäst placering (placering inom parentes) Storstäder Göteborg (121) Förortskommuner till storstäderna Lomma (3) Större städer Lund (24) Förortskommuner till större städer Knivsta (2) Pendlingskommuner Ydre (1) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (49) Varuproducerande kommuner Ovanåker (8) Glesbygdskommuner Dals-Ed (46) Kommuner i tätbefolkad region Kinda (20) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (73) De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun. Rangordningen av det sammanvägda värdet tar inte hänsyn till de lokala förhållandena. Eftersom de lokala förhållandena kan variera mycket mellan olika kommuner beräknar vi även så kallade modellberäknade värden för indikatorerna A1 A4. De modellberäknade värdena beskriver ett förväntat antal olyckor och brott givet de lokala förhållandena i respektive kommun. I de lokala förhållandena ingår variabler såsom åldersfördelning, inkomstförhållanden, förvärvsarbete, ohälsa och familjeförhållanden. Kommunerna klassificeras därefter om de har fler, lika många eller färre olyckor eller bränder än de modellberäknade värdena. Vad gäller kommunerna med lägst sammanvägda värden kan man se att även kommuner som Knivsta, Lomma, Vellinge och Staffanstorp har en indikator med fler olyckor eller fler brott än modellberäknat, och att det därmed finns förbättringspotential. Exempelvis har Knivsta fler utvecklade bränder och Lomma, Vellinge samt Staffanstorp har fler stöldbrott än modellberäknat jämfört med respektive kommuns lokala förhållanden. 20 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

23 I tabell 3 listas de 25 kommuner som har antingen Färre än modellberäknat för samtliga fyra indikatorer, eller Färre än för tre indikatorer och Lika många för en indikator. Tabellen visar att det finns kommuner med relativt många olyckor och brott som ändå egentligen har förhållandevis få olyckor och brott utifrån sina lokala förhållanden. Samtliga kommuners avvikelse från modellberäknat värde redovisas i tabellbilagan. En beskrivning över hur beräkningarna är gjorda finns i bilaga 1. tabell 3. Kommuner med få olyckor och brott jämfört med modellberäknade värden Kommun Antal indikatorer med färre än modellberäknat värde Sammanvägt värde (placering) Boxholm 4 44 Kil 4 34 Kinda 4 20 Motala 4 83 Olofström 4 16 Ronneby Åtvidaberg 4 13 Överkalix 4 97 Hällefors Karlsborg 3 22 Linköping 3 63 Ljusdal Lund 3 24 Mjölby 3 69 Nora 3 38 Ovanåker 3 8 Sunne 3 87 Tibro Tjörn 3 28 Vårgårda 3 76 Vänersborg 3 92 Ydre 3 1 Åmål Årjäng 3 80 Öckerö 3 4 Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

24 Kapitel 3. Kommunernas utfall Hur står sig din kommun i förhållande till kommuner som har bäst utfall? Öppna jämförelser kan användas för att hitta exempel på kommuner med goda utfall inom ett eller flera områden. Eftersom ingen kommun kan påstås vara bäst eller sämst på allt bör alla ha något att lära av andra, eller själva ha något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk kan kommuner utveckla och sprida framgångsrika metoder sinsemellan. Det är viktigt att hitta lämpliga kommuner att jämföra sig med. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var upplever man störst trygghet? I vilka kommuner har man minst skador och brott? Vilka kommuner har den största verksamheten? Det handlar även om att ställa det egna utfallet mot insatserna och de lokala förhållandena. Nedan följer en sammanställning av de kommuner som har bäst utfall. I tabellen finns även möjlighet att själv fylla i den egna kommunens utfall. 22 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

25 tabell 4. Kommuner med bästa utfall på respektive utfallsindikator Indikator Din kommuns värde Kommun med bäst utfall Bästa kommunens utfall A1. Personskador Knivsta 6,9 per inv. A2. Utvecklade bränder i byggnad Danderyd 0,15 per inv. A3. Anmälda våldsbrott Ydre 1,7 per inv. A4. Anmälda stöld- och tillgrepp Pajala 14,7 per inv. A5. Anmälda brott om skadegörelse Ydre 3,0 per inv. A6. Otrygghet och oro - inbrott A6. Otrygghet och oro - misshandel och överfall A7. Information och utbildning Skara A8. Samverkan - IVPA Borgholm och Gotland Skellefteå och Östhammar 266 kommuner 43 procent oroliga 24 procent oroliga 200 utbildade per inv. A8. Samverkan - IVPA-insatser Eda 45,7 per inv. A8. Samverkan - Rakel Älvdalen A9. Krisberedskap - Kunskap A9. Krisberedskap - Planering A9. Krisberedskap - Förmåga A9. Krisberedskap - Geografiskt områdesansvar 182 kommuner 128 kommuner 200 kommuner 186 kommuner Ja 12,5 Rakel-abonnemang per inv. Kunskap helt uppnått Planering helt uppnått Förmåga helt uppnått Geografiskt områdesansvar helt uppnått A10. Risk- och sårbarhetsanalys 58 kommuner Max-värde 12 A11. Hjälp vid nödläge - responstid räddningstjänst Tranås 6,8 minuter A11. Hjälp vid nödläge - responstid ambulans Köping 8,5 minuter A12. Jämställdhet Bjurholm 26,7 procent A13. Samhällets kostnader för olyckor Hammarö kr per inv. Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

26 Kapitel 3. Kommunernas utfall Analys av kommunernas utfall Utfallen för indikatorerna varierar mellan olika kommuner. Vad är det som gör att en kommun får ett bättre utfall än en annan kommun? Det finns en rad faktorer som påverkar utfallen i antal skador, utvecklade bränder och brott. Exempel på sådana faktorer är så kallade socioekonomiska faktorer såsom andelen äldre, utbildningsnivå, inkomst men även bebyggelsestrukturen i kommunen är en faktor som kan påverka utfallet. I detta avsnitt görs ett försök att förklara varför vissa kommuner hamnar bra till medan andra hamnar sämre till. tabell 5. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per invånare Kommun Värde Knivsta 6,9 Staffanstorp 7,8 Uppsala 8,0 Vingåker 8,0 Lund 8,0 Upplands Väsby 8,0 Botkyrka 8,1 Lomma 8,2 Huddinge 8,2 Kävlinge 8,2 Indikator A1 Personskador Varje år dör nästan personer till följd av en olycka, ca vårdas på sjukhus och ungefär behöver besöka en akutmottagning. Förutom detta inträffar mängder av lindrigare skador som behandlas hemma och som därmed aldrig leder till kontakt med sjukvården. Den vanligaste olyckstypen är fallolyckor som står för drygt två tredjedelar av samtliga som vårdas på sjukhus till följd av en olycka. Fallolyckor drabbar främst äldre personer. Den näst vanligaste olyckstypen är vägtrafikolyckor. Exempel på ytterligare olyckstyper är förgiftningar, kvävningar, drunkningar och bränder. Vid analys av data från Patientregistret (PAR), dvs. sjukhusvårdade till följd av en olycka, är det viktigt att tänka på att personen alltid hänförs till sin folkbokföringskommun, oavsett i vilken kommun skadan skett. Kommuner med en hög andel äldre tenderar att få fler sjukhusvårdade per invånare än kommuner med en lägre andel äldre. Detta eftersom fallolyckor i hög utsträckning drabbar äldre i kombination med att den olyckstypen står för den största delen av olyckorna. Antalet sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 6,9 sjukhusvårdade per invånare medan den som har det högsta utfallet har 22,0 sjukhusvårdade per invånare. I tabell 5 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare. 24 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

27 Jämfört med för 10 år sedan har antalet sjukhusvårdade per invånare minskat med mer än 20 procent i några kommuner. Dessa är Sandviken, Gävle, Ödeshög, Åsele, Åre, Bollnäs, Munkedal, Nora och Dals-Ed. Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad. Ett par av dem tillhör även kommungruppen större städer medan en kommun tillhör pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon storstad eller större stad. I tabell 6 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns värde på antalet sjukhusvårdade per invånare. Kommunerna som ligger bäst till är förortskommuner till någon av storstäderna eller någon större stad. tabell 6. Kommuner med lägst utfall på antalet sjukhusvårdade per invånare per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med lägst utfall Storstäder Göteborg (9,3) Malmö (9,8) Stockholm (10,3) Förortskommuner till storstäder Staffanstorp (7,8) Upplands Väsby (8,0) Botkyrka (8,1) Större städer Uppsala (8,0) Lund (8,0) Gävle (9,6) Förortskommuner till större städer Knivsta (6,9) Kävlinge (8,2) Hammarö (9,0) Pendlingskommuner Vingåker (8,0) Ödeshög (9,1) Sigtuna (9,2) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (9,9) Strömstad (9,9) Åre (11,1) Varuproducerande kommuner Olofström (8,8) Ovanåker (9,5) Sandviken (9,9) Glesbygdskommuner Dals-Ed (9,4) Årjäng (12,6) Torsby (12,8) Kommuner i tätbefolkad region Katrineholm (9,7) Älmhult (10,1) Karlshamn (10,2) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (9,5) Kiruna (10,6) Härnösand (11,6) Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

28 Kapitel 3. Kommunernas utfall En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler sjukhusvårdade per invånare i glesbygdskommuner och i turism- och besöksnäringskommuner medan det är färre sjukhusvårdade per invånare i förortskommuner. Variationen mellan kommunen med lägsta respektive högsta utfallet inom respektive kommungrupp är i vissa fall stor. I kommungrupperna pendlingskommuner, varuproducerande kommuner och glesbygdskommuner är det högsta värdet mer än dubbelt så stort som det lägsta. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med färre personer över 65 år och färre personer i årsåldern färre antal sjukhusvårdade per invånare. Det samma gäller för höginkomsttagare och låginkomsttagare dvs. fler sådana i en kommun ger färre sjukhusvårdade per invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har minst 20 procent färre sjukhusvårdade jämfört med modellberäknat är Vingåker, Ovanåker, Dals-Ed, Olofström, Ödeshög, Bollnäs, Staffanstorp och Katrineholm. tabell 7. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare Kommun Värde Danderyd 0,15 Salem 0,19 Vellinge 0,25 Lidingö 0,25 Täby 0,26 Härryda 0,26 Surahammar 0,27 Nacka 0,28 Staffanstorp 0,28 Kungsbacka 0,29 Indikator A2 Utvecklade bränder i byggnad Varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till drygt bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader. Av bränderna i byggnad är inte alla lika allvarliga i den meningen att någon person skadas eller att stora ekonomiska värden går till spillo. I Öppna jämförelser har vi därför valt att endast redovisa så kallade utvecklade bränder i byggnad. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer eller där branden spridit sig utanför startföremålet. Om man bara tittar på bostadsbränder så sker det något fler insatser till utvecklade bränder i flerbostadshus jämfört med villor, rad-, par- och kedjehus. Orsaken till varför det brinner skiljer sig dock. Under 2013 var den vanligaste brandorsaken vid utvecklade bränder i flerbostadshus glömd spis (22 procent) medan det i villor, rad-, par- och kedjehus var tekniska fel (15 procent). Anlagda bränder och rökningsrelaterade bränder är vanligare i flerbostadshus än i villor, rad-, par- och kedjehus. Antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare varierar mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 0,15 utvecklade bränder per invånare medan kommunen med det högsta utfallet har 1,91 utvecklade bränder per invånare. I tabell 7 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal bränder per invånare. 26 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014

29 Jämfört med för 10 år sedan har antalet utvecklade bränder per invånare minskat med mer än 50 procent i några kommuner. Dessa är Ljusnarsberg, Essunga, Uppvidinge, Färgelanda, Oxelösund, Lekeberg, Arvika, Vårgårda, Kil, Surahammar, Åstorp och Vaxholm. Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder. Surahammar tillhör dock kommungruppen pendlingskommuner. Förortskommunerna kännetecknas av att mer än hälften av nattbefolkningen pendlar till någon av storstäderna medan pendlingskommuner kännetecknas av att mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till någon annan kommun. I tabell 8 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet utvecklade bränder per invånare. Kommunerna med bäst utfall tillhör i alla fall utom ett kommungruppen förortskommuner till storstäder. tabell 8. Kommuner med lägst utfall på antalet utvecklade bränder i byggnad per invånare per kommungrupp Kommungrupp Kommuner med lägst utfall Storstäder Stockholm (0,41) Göteborg (0,48) Malmö (0,69) Förortskommuner till storstäder Danderyd (0,15) Salem (0,19) Vellinge (0,25) Större städer Karlstad (0,36) Nyköping (0,36) Linköping (0,37) Förortskommuner till större städer Trosa (0,37) Kävlinge (0,42) Kil (0,43) Pendlingskommuner Surahammar (0,27) Ydre (0,37) Tjörn (0,38) Turism- och besöksnäringskommuner Östhammar (0,47) Lysekil (0,49) Båstad (0,54) Varuproducerande kommuner Malå (0,31) Uppvidinge (0,32) Oxelösund (0,35) Glesbygdskommuner Överkalix (0,57) Årjäng (0,64) Strömsund (0,77) Kommuner i tätbefolkad region Leksand (0,42) Ulricehamn (0,43) Motala (0,46) Kommuner i glesbefolkad region Bollnäs (0,60) Hudiksvall (0,64) Söderhamn (0,64) Öppna jämförelser. Trygghet och säkerhet

30 Kapitel 3. Kommunernas utfall En översiktlig jämförelse mellan de olika kommungrupperna visar på fler utvecklade bränder per invånare i glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region. Variationen mellan kommunen med lägsta och högsta utfall inom respektive kommungrupp är stora för samtliga grupper. Jämför man lokala förhållanden har kommuner med fler över 65 år, fler barn, samt fler höginkomsttagare färre antal utvecklade bränder per invånare. I modellberäkningarna tas hänsyn till dessa lokala förhållanden. Kommunerna som har mindre än hälften så många utvecklade bränder jämfört med modellberäknat är Ljusnarsberg, Malå, Surahammar, Uppvidinge, Överkalix och Ydre. tabell 9. Kommuner med lägst utfall på antalet anmälda våldsbrott per invånare Kommun Värde Ydre 1,7 Lomma 3,1 Karlsborg 3,2 Öckerö 3,2 Habo 3,4 Bollebygd 3,5 Hammarö 3,7 Robertsfors 3,8 Ovanåker 3,8 Vellinge 3,9 Indikator A3 Anmälda våldsbrott Under 2013 anmäldes brott mot person (3 7 kap. brottsbalken), vilket är två procent färre än Det motsvarar 18 procent av samtliga anmälda brott. Den senaste 10-årsperioden har de anmälda brotten mot person ökat med 42 procent. Anmälda brott om misshandel, olaga hot eller ofredande står tillsammans för knappt tre fjärdedelar av de anmälda brotten mot person. Antalet anmälda våldsbrott per invånare varierar stort mellan olika kommuner. Den kommun som har det lägsta utfallet har 1,7 våldsbrott per invånare medan motsvarande antal för kommunen med högst utfall är 19,4. I tabell 9 redovisas kommunerna med lägst utfall, dvs. lägst antal anmälda våldsbrott per invånare. Jämfört med för 10 år sedan har antalet våldsbrott minskat för endast en kommun nämligen Älmhult. Majoriteten av kommunerna med lägst utfall vad gäller antal anmälda våldsbrott per invånare är förortskommuner till storstäderna eller andra större städer. Övriga kommuner tillhör kommungrupperna pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner samt kommuner i tätbefolkad region. Tittar man på de kommuner som har höga utfall dvs. flest antal anmälda våldsbrott per invånare finns flera av dessa kommungrupper representerade även där. Det finns alltså inget tydligt mönster när det gäller koppling mellan kommungrupp och låga utfall på indikatorn våldsbrott. I tabell 10 redovisas kommunerna med lägst utfall i respektive kommungrupp. Inom parentes redovisas respektive kommuns utfall på antalet anmälda våldsbrott per invånare. 28 Öppna jämförelser.trygghet och säkerhet 2014