SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT från. SCB:s Medborgarundersökning. Del A Tranås som plats att bo och leva på. Våren 2012

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT från SCB:s Medborgarundersökning Del A Tranås som plats att bo och leva på Våren 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Bakgrund och syfte 1 Sammanfattning och kommentarer 2-3 Diagram A. Kundnöjdheten avseende kommunen som plats att bo och leva på 1. Övergripande resultat jämfört med andra kommuner som deltagit i Medborgarundersökningarna (MU) 1.1 NRI totalt Tranås placering bland totalt 167 kommuner och 27 kommuner inom Kommungrupp 7 som genomfört MU under 2011 eller våren 2012 utifrån tre övergripande mått NRI totalt, Rekommendation och Medel på variablerna (21 st) Utvecklingen av kommuninvånarnas övergripande syn på Tranås som plats att bo och leva på sedan 2010 resp. sedan NRI på de enskilda egenskaperna/variablerna (totalt 21 st) 2.1 Genomsnittligt NRI för de 7 egenskapsområdena jämfört med rikssnittet NRI på de enskilda egenskaperna/variablerna inom de olika områdena jämfört med rikssnittet Jämförelseindex, dvs. Tranås starkaste resp. svagaste punkter i förhållande till andra kommuner Utvecklingen på de enskilda variablerna sedan Utvecklingen på de enskilda variablerna sedan Tranås placering på resp. variabel bland de 167 kommuner som genomfört MU under 2011 eller våren Tranås jämfört med andra liknande kommuner 27 st inom Kommungrupp 7 ( varuproducerande kommuner ) 3.1 NRI för Tranås på samtliga 21 variabler jämfört med snittet för de 27 kommunerna inom Kommungrupp Tranås placering inom gruppen på de 21 variablerna Placeringen för Tranås och de övriga kommunerna inom gruppen på resp. variabel

3 BAKGRUND OCH SYFTE Detta är en sammanställning av resultaten i SCB s Medborgarundersökning som genomfördes i Tranås och 167 andra kommuner under 2011 och våren Denna sammanställning omfattar en av tre delar medborgarnas uppfattning om kommunen som plats att bo och leva på. Ett urval av Tranåsborna har fått betygsätta Tranås kommun utifrån totalt 21 variabler inom 7 områden; arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikationer, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter samt trygghet. De svarande (6 personer i Tranås) har på en 10-gradig skala från inte alls till i högsta grad ange hur nöjd man är med Tranås Kommun utifrån resp. variabel. Avslutningsvis har man på samma sätt fått bedöma hur nöjd man är med kommunen som plats att bo och leva på totalt sett. Utifrån medborgarnas bedömning har ett Nöjd-Region-Index (NRI) beräknats där den lägsta bedömningen fått värdet 0 och den högsta bedömningen fått värdet 100. De övriga svaren på den 10-gradiga skalan har sedan fått värden däremellan i förhållande till varandra. Det genomsnittliga värdet som medborgarna har avgivit har sedan beräknats till ett NRI på varje variabel och som m a o kan variera från 0 till 100. Jag har i denna sammanställning haft som mål att göra en presentation av resultaten på ett sätt som ska underlätta tolkningen av resultaten genom att ge en överskådlig bild av hur medborgarna bedömer Tranås ur de olika aspekterna och framför allt hur Tranås profil ser ut i förhållande till andra kommuner. Syftet är, förutom att göra resultaten överskådliga, att bl. a identifiera Tranås styrkor resp. svagheter i medborgarnas ögon. De egenskaper/variabler som här framkommer som styrkorna kan användas i kommunens marknadsföring, såväl för att stärka den nuvarande befolkningens lojalitet till kommunen som att öka intresset för Tranås bland potentiellt nya invånare. De svagheter som framkommer kan utgöra underlag för en diskussion om och i så fall på vilket sätt specifika åtgärder kan vidtas för att göra Tranåsborna ännu mer nöjda med kommunens som plats att bo och leva på. De variabler (totalt 21 st) som medborgarna fått bedöma Tranås utifrån är följande: Arbetsmöjligheter: - Möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd Utbildningsmöjligheter: - Tillgången till universitet/högskoleutbildning inom rimligt avstånd - Tillgången till annan högre utbildning inom rimligt avstånd Bostäder: - Möjligheterna att hitta bra boende - Utbudet av olika typer av boendeformer - Trivsam bebyggelse Kommunikationer: - Tillgången till gång- och cykelvägar - Möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor - Tillgången till förbindelser för längre resor - Möjligheterna till att enkelt transportera sig med bil Kommersiellt utbud: - Utbudet av livsmedelsaffärer inomrimligt avstånd - Utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd - Utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd Fritidsmöjligheter: - Tillgången till parker, grönområden och natur - Möjligheterna till att utöva fritidsintressen - Tillgången till idrottsevenemang - Tillgången till kulturevenemang - Nöjesutbudet Trygghet: - Tryggheten utomhus på kvällar och nätter - Tryggheten mot hot, rån och misshandel - Tryggheten mot inbrott i hemmet Sid 1

4 SCB s Medborgarundersökning 2010 SAMMANFATTNING/KOMMENTARER Tranås står sig enastående väl i konkurrensen med andra kommuner i landet som plats att bo och leva på. Som helhet ligger Tranås klart över rikssnittet på totalt NRI. Tranås placerar sig på plats nr 45 av de totalt 167 kommuner som genomfört Medborgarundersökningen under 2011 eller våren På ett antal av de enskilda variablerna får Tranås toppbetyg, dvs. tillhör de som fått högst NRI. Jämfört med andra liknande kommuner inom Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner är Tranås en av de kommuner som får den bästa bedömningen på de flesta variablerna. De variabler där Tranås får högst betyg i jämförelse med andra kommuner ska ses som Tranås främsta styrkor och utgör kommunens speciella profil. Tranås kommun ligger i den bästa fjärdedelen av alla kommunerna på 13 av de 21 egenskaperna/mätvariablerna. De egenskaper som sticker ut mest på den positiva sidan i förhållande till andra kommuner finns inom områdena Kommersiellt utbud, Bostäder och Fritidsmöjligheter. De egenskaper som får högst betyg av Tranåsborna i förhållande till andra kommuner är följande: Rangordning: (bland 167 komm. 2011/2012) nr 2 nr 2 nr 4 nr 3 nr 4 nr 18 nr 15 nr 17 nr 23 nr 28 nr 37 nr 12 nr 23 Egenskap: Utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd Utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd Utbudet av kaféer/bare/restauranger inom rimligt avstånd Utbudet av olika typer av boendeformer Möjligheterna att hitta bra boende Trivsam bebyggelse Tillgång till parker, grönområden och natur Möjligheter att utöva sina fritidsintressen Tillgång till sport-/idrottsevenemang Nöjesutbudet Tillgång till kulturevenemang Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till övrig utbildning (än univ./högskolor) Rangordning: (i kommungrupp 7) nr 1 nr 1 nr 1 nr 1 nr 2 nr 1 nr 2 nr 2 nr 3 nr 1 nr 4 nr 1 nr 1 Tranås får m a o toppbetyg på många punkter, vilket ger stor tyngd till trovärdigheten om Tranås profil som plats att bo och leva på. De här 13 egenskaperna bör vara centrala i all marknadsföring av Tranås såväl internt som externt. Speciellt bör man kommunicera profilen som handelsstad och attraktiva boendealternativ. forts. Sid 2

5 SCB s Medborgarundersökning 2010 SAMMANFATTNING/KOMMENTARER - forts. Tranås Kommun får också bra omdömen av medborgarna på de flesta av de övriga 8 variablerna på 5 av dessa ligger betyget över rikssnittet. Vi kan därmed också konstatera att det är några egenskaper som Tranås ändå är svaga på. Dessa, som uteslutande handlar om tryggheten och kommunikationerna, är följande: Rangordning: (bland 167 komm. 2011/2012) nr 106 nr 100 nr 88 nr 84 nr 82 Egenskap: Tryggheten utomhus på kvällar och nätter Tryggheten mot hot/rån/misshandel Tryggheten mot inbrott i hemmet Tillgången till förbindelser för längre resor Möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor Rangordning: (i kommungrupp 7 27 komm.) nr 15 nr 14 nr 5 nr 7 nr 4 Det är m a o främst omkring dessa 5 egenskaper som diskussionen bör hållas om och hur konkreta åtgärder kan vidtas för att höja kommuninvånarnas kundnöjdhet. De drar idag ner totalomdömet bland medborgarna, åtminstone vad gäller det sammanvägda medelbetyget på samtliga 21 variabler omkring kommunen som plats att bo och leva på. Tranås ligger idag på 15:e plats (av de 167 kommunerna 2011/våren 2012) utifrån detta medelbetyg. Här finns en klar potential för att stärka Tranås Kommuns totalposition ytterligare jämfört med andra kommuner. På de svagaste punkterna visar årets mätning på en mycket positiv utveckling i bedömningen av alla tre punkterna som berör tryggheten. Sett till samtliga 21 variabler är det 11 egenskaper/variabler som har en positiv utvecklingstrend sedan mätningen På övriga 10 egenskaper är kundnöjdheten mer eller mindre oförändrad. Det är m a o ingen variabel där Tranås har en negativ utvecklingstrend Egenskaper med positiv utvecklingstrend: - Tryggheten mot inbrott i hemmet - Tryggheten utomhus på kvällar och nätter - Tryggheten mot hot/rån/misshandel - Utbudet av livsmedelsaffärer - Utbudet av andra affärer och service - Nöjesutbudet - Tillgång till övrig utbildning - Tillgången till kulturevenemang - Tillgång till parker, grönområden och natur - Tillgång till gång-/cykelvägar - Möjligheterna att transportera sig med bil Tranås i september 2012 Mats Sätermo Sid 3

6 DIAGRAMSAMMANSTÄLLNING FÖR i SCB:s Medborgarundersökning -Del A Kommunen som plats att bo och leva på Våren 2012 Diagram 1-

7 TOTALT NÖJD-REGION-INDEX (NRI*) Hur nöjda är medborgarna med sin kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på - Tranås jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner SAMTLIGA KOMMUNER TRANÅS NRI* (snitt 89 st) 2009 (snitt 84 st) 2010 (snitt 64 st) 2012 (snitt 115 st) * NRI = Nöjd-Region-Index, dvs. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Diagram 1.1

8 Tranås placering bland samtliga 167 kommuner våren/hösten 2011 och våren (1) NRI totalt, (2) Rekommendation samt (3) Medel variablerna (21 st) (1) NRI tot* (2) Rekommendation** (3) Medel variablerna*** 85 Nr 1: Danderyd (83) Bästa komm. (nr 1) Nr 1: Danderyd (86) Snittkommunen (nr 84) Nr 45: Tranås Nr : Tranås Nr 1: Danderyd () Nr 15: Tranås Bästa 1/4 (nr 1-42) NRI Mittersta 1/2 (nr ) 55 Sämsta 1/4 (nr ) Sämsta komm. (nr 167) Nr 167: Södertälje (46) Nr 167: Hällefors (48) 35 Nr 167: Södertälje (36) 30 * NRI tot = Totalt Nöjd-Region-Index, dvs. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? ** NRI rekommendation Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? *** NRI medel variablerna genomsnittligt NRI på de 21 variablerna i del A Kommunen som plats att bo och leva på Diagram 1.2

9 1. Danderyd (2*) 2. Lomma (2) 3. Trosa (4) 4. Kungsbacka (2) 5. Höganäs (5) 6. Nacka (2) 7. Varberg (3) 8. Hammarö (4) 9. Täby (2) 10. Karlstad (3) Tranås placering bland samtliga 167 kommuner våren/hösten 2011 och våren 2012 Tot NRI (1) NRI totalt och (3) Medel variablerna (21 st) 1. Danderyd (2) 2. Umeå (3) 3. Hammarö (4) 4. Karlstad (3) 5. Lomma (2) 6. Lund (3) 7. Halmstad (3) 8. Västerås (3) 9. Borås (3) 10. Växjö (3) Medel variablerna Tranås (7) 45. Tranås (7) 84. Normalkommunen (9) 84. Normalkommunen (6) 1. Storfors (5) 1. Uppvidinge (7) 1. Högsby (5) 1. Botkyrka (2) 162. Svalöv (5) 163. Heby (5) 164. Flen (9) 1. Ö. Göinge (5) 1. Hällefors (9) 167. Södertälje (3) Nordanstig (8) 1. Flen (9) 1. Berg (6) 1. Gällivare (7) 162. Eda (10) 163. Ödeshög (5) 164. Högsby (5) 1. Härjedalen (6) 1. Storfors (5) 167. Hällefors (9) * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 1.3

10 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st våren/hösten 2011 och våren 2012 NRI tot* (1) NRI totalt och (3) Medel variablerna (21 st) Medel var.** Danderyd (2) Mönsterås 39. Vaggeryd 45. Tranås 47. Olofström. Arvika 84. "Normalkommunen (9) 85. Sävsjö 88. Markaryd 91. Värnamo 95. Örkelljunga 103. Nybro 110. Sandviken 118. Arboga 121. Fagersta 128. Avesta 129. Karlskoga 130. Köping 135. Ljungby 136. Götene 137. Tierp 141. Gislaved 143. Ludvika 148. Lindesberg 1. Gällivare 1. Perstorp 155. Torsås 1. Hofors 1. Uppvidinge 167. Södertälje (3) Danderyd (2) 15. Tranås 42. Olofström 43. Vaggeryd 46. Karlskoga. Sandviken. Värnamo 76. Nybro 80. Mönsterås "Normalkommunen (6) 86. Arvika 94. Fagersta 103. Arboga 104. Sävsjö 105. Ljungby 111. Avesta 115. Köping 125. Götene 126. Ludvika 129. Tierp 130. Örkelljunga 131. Gislaved 135. Perstorp 141. Markaryd 143. Hofors 144. Lindesberg 147. Uppvidinge 148. Torsås 1. Gällivare 167. Hällefors (9) * NRI tot = Totalt Nöjd-Region-Index, dvs. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? ** NRI medel variablerna genomsnittligt NRI på de 21 variablerna i del A Kommunen som plats att bo och leva på Diagram 1.4

11 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN NRI tot och Medel på variablerna (21 st) Utvecklingen för Tranås - Förändring NRI tot Medel variablerna (21 st) ± NRI ± ± Tranås Samtliga komm. Utvecklingen för rikssnittet + 2,0-5,9 indexenheter högre NMI 2012 än ,0-9,9 indexenheter högre NMI 2012 än ,0 eller högre NMI 2012 än 2010 ± = ingen förändring ,0-5,9 indexenheter lägre NMI 2012 än ,0-9,9 indexenheter lägre NMI 2012 än ,0 eller lägre NMI 2012 än 2010 Diagram 1.5

12 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN NRI tot och Medel på variablerna (14 st) - Förändring NRI tot* Medel variablerna** (14 st) NRI Tranås Samtliga komm. * NRI tot = Totalt Nöjd-Region-Index, dvs. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? ** NRI medel variablerna genomsnittligt NRI på de 14 variabler i del A Kommunen som plats att bo och leva på som funnits med sedan 2007 Diagram 1.6

13 100 GENOMSNITTLIGT NRI I TRANÅS FÖR DE 7 OMRÅDENA JÄMFÖRT MED SNITTET FÖR SAMTLIGA KOMMUNER - rangordning av områdena utifrån snittet för samtliga kommuner Totalt (samtliga komm.)** Tranås ± Högre/lägre än rikssnittet NRI Kommersiellt utbud (snitt av 3 variabler) Trygghet (snitt av 3 variabler) Utbildningsmöjligheter (snitt av 2 variabler) Fritidsmöjligheter (snitt av 5 variabler) Kommunikationer (snitt av 4 variabler) Bostäder (snitt av 3 variabler) Arbetsmöjligheter (1 variabel) ** Snitt av 115 kommuner hösten 2011, våren indexenheter högre värde än rikssnittet indexenheter högre än rikssnittet eller högre än rikssnittet indexenheter lägre värde än rikssnittet indexenheter lägre än rikssnittet eller lägre än rikssnittet Diagram 2.1

14 Skillnader i förhållande till rikssnittet NRI PÅ SAMTLIGA VARIABLER TRANÅS JÄMFÖRT MED SNITTET FÖR SAMTLIGA KOMMUNER - rangordning av variablerna utifrån genomsnittet för alla kommuner hösten -11/våren -12 Hur nöjda är medborgarna med sin kommun som plats att leva på utifrån var och en av de 21 variablerna ± ± ± ± ++ NRI Hur nöjd är man med sin kommun vad gäller (1) Möjligheterna att transportera sig med bil** (2) Tillgången till parker, grönområden och natur* (3) Utbudet av livsmedelsaffärer* (4) Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen* (5) Trivsam bebyggelse* (6) Tryggheten utomhus på kvällar och nätter* (7) Tillgången till övriga utbildningar ** (8) Tryggheten mot hot, rån och misshandel** (9) Tryggheten mot inbrott i hemmet* (10) Tillgången till idrottsevenemang* (11) Tillgången till universitets- eller högskoleutbildning* (12) Utbudet av andra affärer och service* (13) Tillgången till gång- och cykelvägar* (14) Möjligheterna att hitta bra boende** (15) Utbudet av kaféer/barer/restauranger* (16) Tillgången till kulturevenemang* (17) Utbudet av olika boendeformer** (18) Tillgången till förbindelser för längre resor** (19) Möjligheterna att använda kollektivtrafiken** (20) Möjligheterna att få arbete* (21) Nöjesutbudet* Samtliga komm. h -11, v -12 (115 st) Tranås 7 högst värderade variablerna (utifrån rikssnittet ) 7 lägst värderade variablerna (utifrån rikssnittet ) Diagram 2.2 * Fråga som även ställts tidigare år ** Ny fråga (sedan hösten 2010) + 2,0-5,9 indexenheter högre värde än rikssnittet ++ 6,0-9,9 indexenheter högre än rikssnittet ,0 eller högre än rikssnittet ± = på nivån för rikssnittet - 2,0-5,9 indexenheter lägre värde än rikssnittet - - 6,0-9,9 indexenheter lägre än rikssnittet ,0 eller lägre än rikssnittet

15 NRI PÅ SAMTLIGA VARIABLER RANGORDNADE 1-21 I TRANÅS Hur nöjda är medborgarna med sin kommun som plats att leva på utifrån var och en av de 21 variablerna NRI - samtliga variabler rangordnade i Tranås Hur nöjd är man med sin kommun vad gäller (3)* Utbudet av livsmedelsaffärer 2. (2) Tillgången till parker, grönområden och natur 3. (1) Möjligheterna att transportera sig med bil 4. (4) Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen 5. (12) Utbudet av andra affärer och service 6. (15) Utbudet av kaféer/barer/restauranger 7 högst värderade variablerna i Tranås 7. (7) Tillgången till övriga utbildningar 8. (5) Trivsam bebyggelse 9. (13) Tillgången till gång- och cykelvägar 10. (14) Möjligheterna att hitta bra boende 11. (17) Utbudet av olika boendeformer 12. (10) Tillgången till idrottsevenemang 13. (11) Tillgången till univ./högskoleutbildning 14. (16) Tillgången till kulturevenemang 15. (9) Tryggheten mot inbrott i hemmet 16. (6) Tryggheten utomhus på kvällar och nätter 17. (8) Tryggheten mot hot, rån och misshandel 18. (18) Tillgången till förbindelser för längre resor 19. (19) Möjligheterna att använda kollektivtrafiken 7 lägst värderade variablerna i Tranås 20. (20) Möjligheterna att få arbete 21. (21) Nöjesutbudet * Siffror inom parentes är egenskapens rangordning totalt i landet (utifrån medelvärdet på samtliga kommuner dvs. rangordningen enligt föregående diagram) Diagram 2.3

16 NRI PÅ SAMTLIGA VARIABLER RANGORDNADE 1-21 I TRANÅS Hur nöjda är medborgarna med sin kommun som plats att leva på utifrån var och en av de 21 variablerna NRI - samtliga variabler rangordnade i Tranås Hur nöjd är man med sin kommun vad gäller (3)* Utbudet av livsmedelsaffärer 118 Omräkning till Jämförelseindex * 2. (2) Tillgången till parker, grönområden och natur 3. (1) Möjligheterna att transportera sig med bil 4. (4) Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen 5. (12) Utbudet av andra affärer och service 6. (15) Utbudet av kaféer/barer/restauranger 7. (7) Tillgången till övriga utbildningar 8. (5) Trivsam bebyggelse 9. (13) Tillgången till gång- och cykelvägar 10. (14) Möjligheterna att hitta bra boende 11. (17) Utbudet av olika boendeformer 12. (10) Tillgången till idrottsevenemang 13. (11) Tillgången till univ./högskoleutbildning 14. (16) Tillgången till kulturevenemang 15. (9) Tryggheten mot inbrott i hemmet 16. (6) Tryggheten utomhus på kvällar och nätter 17. (8) Tryggheten mot hot, rån och misshandel 18. (18) Tillgången till förbindelser för längre resor 19. (19) Möjligheterna att använda kollektivtrafiken 20. (20) Möjligheterna att få arbete 21. (21) Nöjesutbudet högst värderade variablerna i Tranås 7 lägst värderade variablerna i Tranås Jämförelseindex = NRI i Tranås i förhållande till NRI i hela landet (medelvärdet av samtliga kommuner). Ett index över 100 ( rikssnittet ) innebär att Tranås är bättre än den genomsnittliga kommunen. Ju högre jämförelseindex över 100 desto större positiv skillnad jämfört med rikssnittet. Diagram 2.4

17 JÄMFÖRELSE-INDEX RANGORDNADE 1-21 I TRANÅS Index i förhållande till snittet för samtliga kommuner h -11, v -12 (115 st) Tranås Jämförelse-index (100=rikssnittet) Hur nöjd är man med sin kommun vad gäller Jämförelseindex* 1. (5)** Utbudet av andra affärer och service 2. (6) Utbudet av kaféer/barer/restauranger 3. (9) Tillgången till gång- och cykelvägar 4. (11) Utbudet av olika boendeformer 5. (10) Möjligheterna att hitta bra boende 6. (21) Nöjesutbudet 7. (1) Utbudet av livsmedelsaffärer 8. (7) Tillgången till övriga utbildningar 9. (12) Tillgången till idrottsevenemang 10. (14) Tillgången till kulturevenemang 11. (4) Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen 12. (8) Trivsam bebyggelse 13. (2) Tillgången till parker, grönområden och natur 14. (13) Tillgången till univ./högskoleutbildning 15. (3) Möjligheterna att transportera sig med bil 16. (20) Möjligheterna att få arbete 17. (19) Möjligheterna att använda kollektivtrafiken 18. (15) Tryggheten mot inbrott i hemmet 19. (18) Tillgången till förbindelser för längre resor 20. (17) Tryggheten mot hot, rån och misshandel 21. (16) Tryggheten utomhus på kvällar och nätter högst värderade variablerna i Tranås (i förhållande till rikssnittet) 7 lägst värderade variablerna i Tranås (i förhållande till rikssnittet) Jämförelseindex = NRI i Tranås i förhållande till NRI i hela landet (medelvärdet av samtliga kommuner). Ett index över 100 ( rikssnittet ) innebär att Tranås är bättre än den genomsnittliga kommunen. Ju högre jämförelseindex över 100 desto större positiv skillnad jämfört med rikssnittet. ** Siffror inom parentes är egenskapens rangordning utifrån NRI Diagram 2.5

18 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN Genomsnittligt NRI på de 7 variabelområdena Utvecklingen för Tranås - Förändring Kommersiellt utbud (3 var.) Bostäder (3 var.) Fritidsmöjligheter (5 var.) Utbildningsmöjligheter (2 var.) Kommunikationer (4 var.) Arbetsmöjligheter (1 var.) Trygghet (3 var.) 90 + ± ± + ± ± ++ NRI Tranås 20 Samtliga komm. 10 ± ± ± ± ± ± ± Utvecklingen för rikssnittet + 2,0-5,9 indexenheter högre NRI 2012 än ,0-9,9 indexenheter högre NRI 2012 än ,0 eller högre NRI 2012 än 2010 ± = ingen förändring ,0-5,9 indexenheter lägre NRI 2012 än ,0-9,9 indexenheter lägre NRI 2012 än ,0 eller lägre NRI 2012 än 2010 Diagram 2.6

19 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN NRI på samtliga 21 variabler Utvecklingen för Tranås - Förändring Utbud av livsaff. Tillgång parker, grönomr. Möjl. att transp. sig m. bil Möjl. till fritidsaktiv. Utbud andra aff./serv. Trivsam bebygg. Utbud kaféer/ barer/rest Tillgång övriga utbildn. Möjl. hitta bra boende Tillgång gång-/ cykelvägar Utbud boendeformer Tillgång idrottsev. Tillgång högre utbildn. Tillgång kulturaktiv. Trygghet mot inbrott Tillgång förbind. längre resor Möjl. att Trygghet få arbete utomhus Trygghet mot rån/ misshand ± + ± ± + ± + ± ± ± + + ± ± ± + Möjl. anv. kollektivtrafiken Nöjesutbudet NRI Tranås Samtliga komm. ± ± ± ± - ± ± - ± - ± ± - ± ± ± ± + + ± ± Utvecklingen för rikssnittet + 2,0-5,9 indexenheter högre NRI 2012 än ,0-9,9 indexenheter högre NRI 2012 än ,0 eller högre NRI 2012 än 2010 ± = ingen förändring ,0-5,9 indexenheter lägre NRI 2012 än ,0-9,9 indexenheter lägre NRI 2012 än ,0 eller lägre NRI 2012 än 2010 Diagram 2.7

20 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN Genomsnittligt Jämförelseindex* på de 7 variabelområdena utifrån samtliga 21 mätvariabler - Förändring i förhållande till rikssnittet 1 Kommersiellt utbud (3 var.) Bostäder (3 var.) Fritidsmöjligheter (5 var.) Utbildningsmöjligheter (2 var.) Arbetsmöjligheter (1 var.) Kommunikationer (4 var.) Trygghet (3 var.) Tranås Jämförelseindex* * Jämförelseindex = NRI i Tranås i förhållande till NRI i hela landet (medelvärdet av samtliga kommuner h -11/v -12). Ett index över 100 ( rikssnittet ) innebär att Tranås är bättre än den genomsnittliga kommunen. Ju högre jämförelseindex över 100 desto större positiv skillnad jämfört med rikssnittet. Diagram 2.8

21 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN Jämförelseindex* på samtliga 21 variabler - Förändring i förhållande till rikssnittet 1 Utbud boendeformer Utbud andra aff/serv. Utbud kaféer/ barer/rest Möjl. hitta bra boende Tillgång gång-/ cykelvägar Utbud av livsaffärer Nöjesutbudet Tillgång övriga utbildn. Tillgång idrottsev. Möjl. utöva fritidsaktiv. Trivsam bebyggelse Tillgång kulturaktiv. Tillgång parker, grönomr. Möjl. att få arbete Enkelt transp. sig m. bil Tillgång högre utbildn. Tillgång förbind. längre resor Möjl. anv. kollektivtrafiken Trygghet mot inbrott Trygghet Trygghet mot rån/ utomhus misshand Jämförelseindex* Tranås * Jämförelseindex = NRI i Tranås i förhållande till NRI i hela landet (medelvärdet av samtliga kommuner h -11/v -12). Ett index över 100 ( rikssnittet ) innebär att Tranås är bättre än den genomsnittliga kommunen. Ju högre jämförelseindex över 100 desto större positiv skillnad jämfört med rikssnittet. Diagram 2.9

22 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN Genomsnittligt NRI på de 7 variabelområdena (utifrån 14 gemensamma variabler) - Förändring Kommersiellt utbud (3 var.) Fritidsmöjligheter (5 var.) Kommunikationer (1 var.) Bostäder (1 var.) Utbildningsmöjligheter (1 var.) Arbetsmöjligheter (1 var.) Trygghet (2 var.) 90 NRI Tranås Samtliga komm Diagram 2.10

23 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN NRI på de 14 variabler som även fanns med i tidigare års mätningar - Förändring Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Utbildn.- möjligh. Arbetsmöjligh. Trygghet 100 Utbudet av livsmedelsaffärer Utbudet av kaféer, barer, rest. Utbudet av andra aff./serv. Parker, grönomr, natur Möjl. utöva fritidsintressen Tillgången till idrottsev. Tillgången till kulturev. Nöjesutbudet Tillgången gång- och cykelvägar Tillgång till högre utbildn. Trivsam bebyggelse Möjl.- att få arbete Tryggheten utomhus Tryggheten mot inbrott 90 NRI Tranås Samtliga komm Diagram 2.11

24 UTVECKLINGEN I KOMMUNINVÅNARNAS SYN PÅ TRANÅS KOMMUN Jämförelseindex på de 14 variabler som även fanns med i tidigare års mätningar - Förändring Utbudet Kommersiellt av Tillgången utbud Utbudet andra gång- och av kaféer, Utbudet aff./serv. av cykelvägar Utbudet barer, Utbudet rest. livsmedelsaffärer av kaféer, av andra barer, rest. aff./serv. Parker, grönomr, natur Utbudet av livsmedelsaffärer Parker, Fritidsmöjligheter Trivsam Nöjesutbudet grönomr, bebyggelse Möjl. natur utöva Tillgången Tillgången fritids- till idrotts- till kultur- intressen ev. ev. Arbetsmöjligheterna Nöjesutbudet Tillgången Kommunikationer till idrottsöva fritids- Bostäder Möjl. ut- Tillgången ev. intressen Trivsam gång- och bebyggelse cykelvägar Tillgången Utbildn.- till möjligh. kulturev. Tillgång till högre utbildn. Tillgången Arbetsmöjligh. univ./högskolor Möjl.- att få arbete Tryggheteheten mot Trygghet Trygg- utomhus Tryggheteheten inbrott Trygg- mot utomhus inbrott 1 Tranås Jämförelse-index Diagram 2.12

25 Tranås placering i förhållande till de 167 kommunerna våren/hösten 2011 och våren 2012 (21 variabler) Utbudet av livsmedelsaffärer Utbudet av andra affärer och service Utbudet av olika typer av boendeformer Möjligheter hitta bra boende Utbudet av kaféer, barer, restauranger Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur Möjligheter utöva fritidsintressen Trivsam bebyggelse Tillgång till övrig utbildning Tillgång till idrottsevenemang Nöjesutbudet Tillgång till kulturevenemang Enkelt transportera med bil Tillgång till univ./högskola Arbetsmöjligheter Möjligheter att använda kollektivtrafiken Förbindelser för länge resor Trygghet mot inbrott i hemmet Trygghet mot hot/rån/misshandel Trygghet utomhus kvällar och nätter Rangordning: Nr 2 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 4 Nr 12 Nr 15 Nr 17 Nr 18 Nr 23 Nr 23 Nr 28 Nr 37 Nr 44 Nr Nr 76 Nr 82 Nr 84 Nr 88 Nr 100 Nr 106 Bästa ¼ komm. (nr 1-42) Mittersta ½ av komm. (nr ) Sämsta ¼ av komm. (nr ) Diagram 2.13

26 SCB s Medborgarundersökning 2010 Tranås placering i förhållande till de 64 kommunerna hösten 2010 (21 variabler) Rangordning: (nr 1) (nr 3) (nr 3) (nr 4) (nr 6) (nr 10) (nr 11) (nr 12) (nr 18) (nr 19) (nr 21) (nr 23) (nr 24) (nr 25) (nr 28) (nr 31) (nr 33) (nr 37) (nr 51) (nr 52) (nr ) Bästa ¼ komm. (nr 1-16) Mittersta ½ av komm. (nr 17-48) Sämsta ¼ av komm. (nr -64)

27 RESULTAT FÖR jämfört med andra liknande kommuner Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner - 27 av totalt st (utifrån SKL s gruppering av samtliga kommuner i 10 kommungrupper)

28 Tranås jämfört med snittet för Kommungrupp 7 (27 kommuner) NRI - samtliga variabler rangordnade i Tranås Hur nöjd är man med sin kommun vad gäller Utbudet av livsmedelsaffärer 2. Tillgången till parker, grönområden och natur 3. Möjligheterna att transportera sig med bil 4. Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen 5. Utbudet av andra affärer och service 6. Utbudet av kaféer/barer/restauranger 7 högst värderade variablerna i Tranås 7. Tillgången till övriga utbildningar 8. Trivsam bebyggelse 9. Tillgången till gång- och cykelvägar 10. Möjligheterna att hitta bra boende 11. Utbudet av olika boendeformer 12. Tillgången till idrottsevenemang 13. Tillgången till univ./högskoleutbildning 14. Tillgången till kulturevenemang 15. Tryggheten mot inbrott i hemmet 16. Tryggheten utomhus på kvällar och nätter 17. Tryggheten mot hot, rån och misshandel 18. Tillgången till förbindelser för längre resor 19. Möjligheterna att använda kollektivtrafiken 20. Möjligheterna att få arbete 21. Nöjesutbudet 7 lägst värderade variablerna i Tranås Tranås Kommungrupp 7 (snitt) Diagram 3.1

29 Tranås placering i förhållande till de 27 kommunerna i Kommungrupp 7 våren/hösten 2011 och våren 2012 Utbudet av livsmedelsaffärer Utbudet av andra affärer och service Utbudet av olika typer av boendeformer Utbudet av kaféer, barer, restauranger Rangordning: Nr 1 Nr 1 Nr 1 Nr 1 Tillgång till gång- och cykelvägar Trivsam bebyggelse Tillgång till övrig utbildning Nöjesutbudet Möjligheter hitta bra boende Tillgång till parker, grönområden och natur Möjligheter utöva fritidsintressen Tillgång till idrottsevenemang Tillgång till kulturevenemang Möjligheter att använda kollektivtrafiken Trygghet mot inbrott i hemmet Tillgång till univ./högskola Förbindelser för länge resor Enkelt transportera med bil Arbetsmöjligheter Nr 1 Nr 1 Nr 1 Nr 1 Nr 2 Nr 2 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 8 Trygghet mot hot/rån/misshandel Trygghet utomhus kvällar och nätter Nr 14 Nr 15 Bästa ¼ komm. (nr 1-7) Mittersta ½ av komm. (nr 8-21) Sämsta ¼ av komm. (nr 22-27) Diagram 3.2

30 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Utbudet av livsmedelsaffärer Den starkaste av samtliga 167 NRI Placeringen bland samtliga 167 kommuner Hammarö (4*) Tranås Olofström 8. Hofors Arboga Vaggeryd 75 som tillhör den starkaste 29. Karlskoga Avesta 35. Nybro 39. Köping. Fagersta 55. Sävsjö. Ljungby. Värnamo. Mönsterås "Normakomlmunen (6*) 90. Sandviken 92. Arvika 100. Markaryd 103. Ludvika 107. Gislaved 111. Torsås 119. Lindesberg 125. Perstorp 127. Örkelljunga 130. Uppvidinge 138. Götene 1. Tierp 1. Gällivare 167. Knivsta (4*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.3

31 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Utbudet av andra affärer och service Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Partille (2*) 2. Tranås Värnamo 43. Olofström. Avesta. Arvika 62. Vaggeryd 67. Karlskoga 68. Köping. Mönsterås 71. Ljungby 75. Sandviken 79. Nybro Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (9*) 96. Götene 101. Ludvika 104. Örkelljunga 105. Markaryd 109. Torsås 110. Gislaved 116. Hofors 118. Sävsjö 121. Perstorp 124. Tierp 131. Gällivare 136. Arboga 142. Uppvidinge 144. Lindesberg 1. Fagersta 167. Ödeshög (5*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (2) Förorter till storstäderna (38 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) Diagram 3.4 (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st)

32 Placeringen bland samtliga 167 kommuner Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Utbudet av olika typer av boendeformer Den starkaste av samtliga 167 NRI Härnösand (10*) 3. Tranås 5. Olofström 6. Mönsterås 13. Fagersta 14. Sandviken 17. Vaggeryd 24. Nybro 26. Karlskoga 33. Avesta 35. Perstorp 38. Arboga 44. Värnamo 47. Götene. Köping. Gislaved 52. Ljungby. Markaryd. Sävsjö 62. Hofors 83. Torsås 64 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (5*) 91. Arvika 104. Örkelljunga 117. Tierp 128. Ludvika 141. Lindesberg 1. Uppvidinge 167. Gällivare som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (2) Förorter till storstäderna (38 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) Diagram 3.5 (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st)

33 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren Härnösand (10*) 3. Olofström 4. Tranås 9. Mönsterås 14. Vaggeryd 20. Nybro 30. Fagersta 33. Arboga 35. Sandviken 36. Perstorp 37. Markaryd 40. Sävsjö 41. Ljungby 46. Karlskoga 55. Avesta. Götene. Torsås 62. Gislaved 63. Värnamo 79. Köping Möjligheter hitta bra boende Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (4*) 89. Örkelljunga 102. Hofors 114. Arvika 126. Ludvika 127. Uppvidinge 129. Tierp 1. Lindesberg 167. Gällivare som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (2) Förorter till storstäderna (38 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) Diagram 3.6 (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st)

34 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren Alingsås (5*) 4. Tranås 28. Sandviken 40. Köping 48. Karlskoga 52. Perstorp. Avesta. Olofström. Arvika 62. Arboga 73. Värnamo Utbudet av kaféer, barer och restauranger Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (3*) 86. Fagersta 91. Hofors 94. Ludvika 98. Ljungby 101. Vaggeryd 103. Markaryd 105. Gislaved 107. Örkelljunga 109. Götene 123. Gällivare 131. Nybro 143. Lindesberg 144. Mönsterås 146. Sävsjö 155. Tierp 1. Uppvidinge 163. Torsås 167. Svalöv (5*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (2) Förorter till storstäderna (38 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) Diagram 3.7 (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st)

35 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Tillgången till gång- och cykelvägar Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Västerås (3*) Tranås 22. Karlskoga 25. Nybro 27. Köping 34. Vaggeryd 41. Sävsjö 43. Fagersta 44. Ludvika. Mönsterås 51. Ljungby. Olofström Värnamo. Arboga 72. Sandviken 76. Perstorp 80. Gislaved som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (3*) 90. Örkelljunga 91. Markaryd 102. Götene 112. Avesta 118. Hofors 120. Gällivare 122. Arvika 130. Tierp 135. Torsås 137. Lindesberg 148. Uppvidinge 167. Orust (5*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (2) Förorter till storstäderna (38 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) Diagram 3.8 (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st)

36 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Tillgången till parker, grönområden och natur Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Tyresö (2*) 5. Olofström Tranås 28. Arvika 29. Sävsjö 45. Perstorp. Mönsterås. Örkelljunga. Uppvidinge 63. Ludvika. Fagersta 75. Markaryd Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (10*) Vaggeryd 105. Nybro 106. Sandviken 107. Karlskoga 109. Götene 113. Torsås 119. Värnamo 133. Lindesberg 134. Arboga 136. Ljungby 140. Hofors 148. Köping 151. Tierp 1. Avesta 1. Gislaved 1. Gällivare 167. Staffanstorp (2*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.9

37 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Möjligheterna att utöva fritidsintressen Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Umeå (3*) 3. Olofström Tranås Karlskoga 37. Hofors 42. Sävsjö 46. Sandviken 55. Vaggeryd. Arvika 67. Fagersta 82. Arboga som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (6*) 89. Avesta 94. Ludvika 106. Nybro 108. Ljungby 112. Götene 113. Gislaved 114. Perstorp 121. Värnamo 127. Lindesberg 129. Mönsterås 132. Köping 140. Örkelljunga 146. Markaryd 1. Tierp 155. Uppvidinge 1. Torsås 162. Gällivare 167. Svalöv (5*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.10

38 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Trivsam bebyggelse Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Danderyd (2*) Tranås Mönsterås 36. Olofström 41. Vaggeryd 64. Arvika 71. Sävsjö 73. Nybro 78. Värnamo som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (3*) 85. Örkelljunga 96. Arboga 100. Sandviken 103. Ljungby 107. Fagersta 115. Markaryd 118. Götene 129. Torsås 133. Lindesberg 141. Uppvidinge 142. Avesta 143. Karlskoga 145. Gislaved 1. Ludvika 1. Köping 1. Perstorp 1. Tierp 164. Hofors 167. Gällivare som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.11

39 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren Lomma (2*) 23. Tranås 35. Karlskoga 37. Vaggeryd 41. Värnamo. Arvika. Sandviken 55. Olofström 62. Arboga. Nybro 72. Lindesberg Tillgången till övriga utbildningar Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (5*) 86. Köping 87. Mönsterås 88. Tierp 92. Ljungby 101. Markaryd 105. Avesta 112. Gislaved 117. Ludvika 119. Sävsjö 120. Fagersta 124. Hofors 128. Örkelljunga 130. Uppvidinge 136. Perstorp 141. Torsås 144. Gällivare 148. Götene 167. Valdemarsvik (6*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.12

40 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren Växjö (3*) 11. Olofström 18. Sandviken 23. Tranås 28. Karlskoga 51. Lindesberg. Arvika. Ljungby 62. Sävsjö 68. Vaggeryd. Nybro 71. Fagersta 80. Värnamo 82. Avesta 83. Hofors Tillgången till sport-/idrottsevenemang Den starkaste av samtliga 167 Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (10*) 93. Arboga 94. Gislaved 106. Köping 115. Örkelljunga 118. Ludvika 123. Tierp 124. Götene 130. Torsås 134. Perstorp 135. Mönsterås 138. Uppvidinge 143. Markaryd 1. Gällivare 167. Ödeshög (5) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.13

41 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Nöjesutbudet Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Karlstad (3*) Tranås 29. Sandviken 33. Karlskoga 40. Arvika Avesta Olofström 78. Ljungby 79. Fagersta Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (4*) Gislaved 88. Sävsjö 89. Köping 90. Ludvika 94. Värnamo 97. Arboga 120. Götene 121. Lindesberg 124. Hofors 125. Vaggeryd 130. Gällivare 136. Markaryd 141. Nybro 142. Uppvidinge 144. Mönsterås 148. Tierp 151. Örkelljunga 155. Perstorp 1. Torsås 167. Hällefors (9*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.14

42 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Tillgången till kulturaktiviteter Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Luleå (3*) Olofström 23. Arvika 25. Karlskoga Tranås 42. Sandviken. Avesta 64. Sävsjö 74. Arboga 80. Gislaved 82. Värnamo 83. Vaggeryd 84. Ludvika Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (10*) Köping 101. Ljungby 105. Nybro 115. Götene 116. Lindesberg 120. Fagersta 127. Markaryd 134. Hofors 138. Mönsterås 1. Torsås 151. Perstorp 152. Gällivare 1. Örkelljunga 1. Uppvidinge 1. Tierp 167. Härjedalen (6*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.15

43 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Möjligheterna att enkelt transportera sig med bil Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Lomma (2*) Vaggeryd Olofström 23. Örkelljunga 33. Sandviken 34. Mönsterås 36. Köping 39. Fagersta 44. Tranås 45. Perstorp 51. Värnamo 55. Markaryd. Nybro. Tierp. Ljungby 64. Arboga. Sävsjö 74. Arvika 76. Hofors Den starkaste av samtliga 167 som tillhör den starkaste 84. "Normalkommunen (8*) Götene 87. Avesta 94. Karlskoga 104. Gislaved 114. Torsås 120. Ludvika 121. Uppvidinge 129. Gällivare 155. Lindesberg 167. Lund (3*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.16

44 Tranås placering i Kommungrupp 7 Varuproducerande kommuner 27 st av totalt 167 st våren/hösten 2011 och våren 2012 Tillgången till universitet/högskolor Placeringen bland samtliga 167 kommuner NRI Lund (3*) 43. Vaggeryd 48. Arboga 51. Sandviken. Nybro. Karlskoga. Tranås 63. Tierp 67. Mönsterås. Köping 83. Lindesberg Den starkaste av samtliga "Normalkommunen (3*) 88. Ljungby 89. Uppvidinge 96. Arvika 103. Torsås 107. Värnamo 114. Hofors 119. Avesta 123. Fagersta 124. Olofström 126. Sävsjö 128. Ludvika 129. Götene 131. Örkelljunga 134. Perstorp 135. Gislaved 139. Markaryd 1. Gällivare 167. Härjedalen (6*) som tillhör den svagaste Den svagaste av samtliga 167 * Kommungrupp enligt SKL s indelning: (2) Förorter till storstäderna (38 st) (3) Större städer (31 st) (4) Förorter till större städer (22 st) (5) Pendlingskommuner (51 st) (6) Turism-/besöksnäringskommuner (20 st) (7) Varuproducerande kommuner ( st) (8) Glesbygdskommuner (20 st) (9) Kommuner i tätbefolkad region (35 st) (10) Kommuner i glesbefolkad region (16 st) Diagram 3.17