Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005"

Transkript

1 Dnr: LiÖ Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005 Rapportering av nyckelindikatorer och fördjupad uppföljning samt delårsbokslut och helårsbedömning april 2005

2 1

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 NYCKELINDIKATORERNA... 5 MEDBORGARPERSPEKTIVET... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 9 PROCESSPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bilaga 1: Delårsrapport- Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning Bilaga 2: Helårsbedömning- Läkemedelskostnader i öppenvård 2

4 3

5 INLEDNING Redovisning av utfallet för styrkortets nyckelindikatorer och referat av fördjupad uppföljning sker vid två tillfällen under året; i juni och oktober. Därutöver kommer en summering att redovisas i landstingets årsredovisning Uppföljningsrapporten har två delar. Nyckelindikatorerna har oftast funktionen att driva på så att beskrivna strategiska insatser vidtas i syfte understödja framgångsfaktorer och strategier i styrkortets olika perspektiv. Fördjupad uppföljning sker i utifrån HSN:s uppföljningsplan och ska bygga upp en kunskap under året om tillståndet och utvecklingen inom nämndens ansvarsområde. Informationen ska helst vara värderingsbar med egenskapen att - Indikera att utvecklingen är i samstämmighet med strategierna. - Fungera som signal- förvarningsfunktion - Bidra med analys (ej alltid värderingsbar) Uppföljningslogiken är att lättrörliga resultat (t.ex. ekonomi, tillgänglighet) följs upp tätare än resultat med mer långsamma förändringar (t.ex. östgötens hälsa) På HSN:s hemsida (http://www.lio.se/politiker/halso%2dochsjukvardsnamnden/styrkort) på Internet går att finna följande material med anknytning till HSN:s planering och uppföljning: HSN:s styrkort 2005 Uppföljningsrapporter Beskrivning av HSN-projektet (tjänstemannastöd för HSN:s planering och uppföljning) 4

6 NYCKELINDIKATORERNA Medborgarperspektivet Strategi 1 - Landstinget medverkar till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras Framgångsfaktorer 1. Utvecklade processer och metoder för kunskapsspridning (M1) 2. Strategiskt förändringsarbete i samverkan med försäkringskassan.(m2) 3. Tydligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag.(m3) 4. Uppdrag som förbättrar hälsan (M4) Nyckelindikatorer Tillsammans med några intresserade kommuner utarbeta förslag på hur kunskapsöverföring ska ske och inom vilka områden. M1 Påbörjas FHVC Introduktion för övriga intresserade kommuner Påbörjas Enskilda kommuner har tagit kontakt med Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) i skilda ärenden. Utifrån dessa samtal har det visat sig att kommunernas förutsättningar ser väldigt olika ut för hur och inom vilka folkhälsoområden man har möjlighet att arbeta. Det är därför viktigt att möta respektive kommun utifrån deras egna behov, inte minst beroende på det kärva ekonomiskt läge som en del av kommunerna befinner sig i med mycket begränsade resurser. I dagsläget diskuteras barns hälsa och miljö, livsstilsrelaterat förändringsarbete samt skadeförebyggande arbete med några kommuner och strategier för ett folkhälsopolitiskt program med en kommun. Milstolpar under det strategiska förändringsarbetet i samverkan med försäkringskassan Projektplan Genombrottsprojekt Psykisk ohälsa Genombrottsprojekt Besvär från rörelseapparaten M2 Färdigdatum Ledningsstaben Ett förberedelsearbete i form av genomgång av kunskapsläget och kartläggning av praxis i verksamheten har gjorts under hösten Detta kunskapsunderlag var innehåll i en stor workshop som genomfördes Syftet med workshopen var att ge ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat kunskapsunderlag för ett fortsatt utvecklingsarbete som ska leda till ett samlat grepp för omhändertagande av psykisk ohälsa i primärvården. Workshopen finns dokumenterad i en särskild rapport. Nu pågår förberedelsearbetet för nästa steg, att praktiskt pröva nya sätt att arbeta. Arbetet följer fastlagd tidplan. 5

7 Uppdragbeskrivningar som förtydligar hälso- och sjukvårdens uppgifter vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom resp. uppdrag. M3 Andel nya uppdrag som innehåller målsättningar för hälsofrämjande åtgärder. År % av uppdragen Ledningsstaben I det generella uppdraget inför 2006 finns indikator som strävar mot att utveckla samverkan med kommunerna i det hälsofrämjande arbetet. Det är framförallt närsjukvården som är landstingets aktör i denna samverkan. Ett exempel är bildandet av s.k. Familjecentraler. I det generella uppdraget finns också en indikator som ställer krav på att verksamheten ska kunna redovisa riktlinjer för preventivt arbete riktat mot identifierade riskgrupper. De allra flesta uppdrag (ca 80 %) innehåller också målsättningar som ska initiera sjukdomsförebyggande insatser för specifika sjukdomsgrupper. Uppdragsbeskrivningar som innehåller hälsorelaterade målsättningar. M4 Andel nya uppdrag som innehåller hälsorelaterade målsättningar. År % av uppdragen Ledningsstaben I det generella uppdraget inför 2006 finns indikator som ställer krav på uppföljning av patient/anhörigupplevd kvalitet per sjukdomsgrupp. Därutöver finns endast i något enstaka uppdrag specificerad målsättning som förutsätter uppföljning av hälsoeffekter. Det är naturligt att formulera målsättningar kopplade till hälsoeffekter men det är svårt att göra skarpa uppföljningar på denna nivå. Detta är ett utvecklingsområde. Endast ett fåtal medicinska kvalitetsregister gör denna typ av uppföljning. De patientenkäter som genomförs ger denna typ av information på en generell nivå men sjukdomsgrupper kan endast i undantagsfall urskiljas med viss träffsäkerhet, vilket kan finnas skäl att förändra. Det saknas idag med andra ord bra uppföljningssystem men utvecklingen av vårdprocessprogram kan vara en pådrivande faktor. Det är inte självklart att denna typ av komplexa uppföljning ska hanteras årligen inom ramen för avtalsuppföljningen. Kanske ska den hanteras i den mer fördjupade sjukdomsgruppsuppföljning som planeras per sjukdomsgrupp ca vart tredje år. Strategi 2 - Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv Framgångsfaktorer 1. En förtroendefull och respektfull dialog med medborgarna (M5) 2. En uppdrags- och prioriteringsprocess som betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal.(m6) 6

8 Nyckelindikatorer Landstingsfullmäktige kommer att fatta beslut om en landstingsövergripande policy för medborgardialogen. HSN ska med denna som utgångspunkt ta fram en handlingsplan utifrån sitt ansvarsområde. M5 Handlingsplan klar Våren 2006 FHVC Landstingsfullmäktige har enligt Demokratiberedningens förslag givit HSN uppdraget att hantera medborgardialogen inom fokusområdet svåra etiska frågor och värderingsfrågor kopplade till resurser inom sjukvården. En projektplan har tagits fram. Resursperson från Region Skåne är engagerad på halvtid som spjutspetskompetens under en begränsad tid men långsiktig kontinuitet kommer att säkerställas via landstingets egna resurser. En styrgrupp finns med landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör m.fl. De fyra villkoren för att stärka prioriteringsprocessens legitimitet etc. ska årligen följas upp. M6 Uppdrag Prioriteringscentrum Rapport Rapport Uppdrag givet till Prioriteringscentrum Strategi Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktorer 1. Realisera Socialstyrelsens nationella medicinska riktlinjer.(m7) 2. Funktionell behovsanalys (M8) 3. Funktionell uppdrags- och prioriteringsprocess (M9) 4. Funktionell avtalsprocess (M10) 5. Funktionell uppföljningsprocess (M11) Nyckelindikatorer Genomförande av de M7 Handlingsplan Ledningsstaben nationella riktlinjerna. klar Handlingsplan finns som en del i uppdraget En pilotverksamhet sker i liten skala inom område Astma/KOL för att testa vilka erfarenheter som det ger att tillämpa de nationella riktlinjerna inom ett begränsat medicinskt område. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet 7

9 (se F1). De nationella riktlinjerna är ett inslag i detta kunskapsflöde. Ett förslag ska presenteras för HSN i september. Kvalitetskriterier för behovsanalysen som följs upp via intern granskning. M8 Kriterier utarbetade Ledningsstaben Första rapport En processkartläggning har inletts av behovs- och uppdragsprocessen och under året kommer även avtalsprocessen att bli föremål för samma kartläggning. Avstämning har gjorts med HSN i maj och juni. En produkt av arbetet kommer att vara fastställande av kvalitetskriterier kopplade till strategiskt viktiga moment i processerna. Viss tidsfördröjning jämfört målsättning vilket i mycket beror på att det visat sig att processkartläggningen även aktualiserar behov att definiera begrepp och ansvarsområden vilket kräver att förankringsarbetet ges större utrymme än planerat. Kvalitetskriterier för uppdrags- och prioriteringsprocessen som följs upp via intern granskning. M9 Kriterier utarbetade Första rapport Ledningsstaben Se M8 ovan Kvalitetskriterier för avtalsprocessen som följs upp via intern granskning. M10 Kriterier utarbetade Rapport Ledningsstaben Se M8 ovan 8

10 Förnyelseperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov Framgångsfaktorer 1. Systematisk omvärldsanalys (F1)(F2)(F3) Nyckelindikatorer Säkerställa plan och genomförande av funktionell omvärldsbevakning F1 Förslag (innehåll,form) Aktivitet (framtidsseminarium) Juni 2005 April 2006 Ledningsstaben En diskussion om bl.a. kunskapsförsörjningen kommer att ske i presidiet den 19 augusti (utvecklingsdag). Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet. Innehållet i och, ansvaret och formerna för denna kunskapsöverföring ska göras tydligare. Det kan handla om vårdprogram, vårdprocessprogram, nationella riktlinjer, rangordningslistor m.m. Ett förslag ska presenteras för HSN i september. Introduktion och uppdatering av medicinska program i Webb-version på LISA F2 Första program klart Samtliga program FHVC Arbete med urologiprogrammet som första webbprogram har påbörjats. Samtidigt håller även neuro-programmet på att utvecklas för denna miljö. Generellt byte av webb-verktyg/miljö för hela LISA/LIO pågår och gör att den gamla testmiljön stängs i juni. Möjlighet att börja arbeta i ny miljö ges i september. Nytt datum för första programmet på webben bedöms därför vara den 1 oktober. Inriktningen är att denna webb-baserade informationsplats framdeles ska hantera en samlad information om resp. sjukdomsgrupp; även sjukdomsgruppsuppföljning och behovsanalys. Utveckling av medicinskt program Barn och ungdomars hälsa F3 Färdigt Ledningsstaben Projektplan har tagits fram. Projekttid Länsövergripande arbetsgrupper startar i april Grupperna ska vara tvärprofessionellt sammansatta. Startar med följande grupper: neonatologi, diabetes, onkologi, allergi och endokrinologi. Övriga grupper startar hösten Arbetsgrupperna ska vara klara 9

11 med sina rapporter 31 mars Följande Tvärsgrupper är aktuella: - Barnets autonomi - Etik integritet - Flyktingbarn - Ungdomars behov (start mars 2005 klart mars 2006) - Förebyggande barnhälsovård (start mars 2005 klart mars 2006) - Samverkan runt barn med många vårdkontakter (start hösten 2005) Grupper utan angiven starttidpunkt startar successivt när det bedöms lämpligt. Alla dessa beräknas ej vara klara inom projekttiden. Strategi 2 - Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras Framgångsfaktorer 1. Gemensamma behovsanalyser (F4) Nyckelindikatorer Initiativ till dialog med några intresserade aktörer med i syfte att utveckla gemensamma behovsanalyser. 10 F4 Påbörjat Under 2005 Ledningsstaben /FHVC Behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ett område inom vilket behovsanalys och uppdrag kommer att tas fram under Detta kommer att fungera som något av ett pilotprojekt vad gäller att utveckla gemensamma behovsanalyser. Kommunerna är här en naturlig aktör. På sikt finns det flera sjukdoms-/behovsgrupper där det känns angeläget att ta fram gemensamma behovsanalyser med andra aktörer t.ex. psykisk ohälsa, barn- och ungdomars hälsa. (Se även nyckelindikator M1). Strategi 3 - Forskning och utbildning ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktorer 1. Offensiv bevakning av forsknings- och utvecklings (FoU) behov (F5) Nyckelindikatorer Uppmärksamma huvudmannen på FoU-behov för grupper som inte är tillgodosedda. Årlig inventeringsinsats i samband med behovsanalys. F5 Genomförd 100 % av behovsanalyserna Ledningsstaben Det finns inte något sådant FoU behov som är tydligt uttryckt i de behovsanalyser som presenterats hittills under Detta kan vara ett kvalitetskriterium vid behovsanalys att pröva i vad mån något identifierat behov bör lyftas som en tänkbar FoU satsning.

12 Processperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Strategi 2 - Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Strategi 3 - Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktorer 1. Målsatt kvalitet (M9)(M10) 2. Samverkan kring gemensamma patientgrupper (M9) 3. Utvecklad effektivitetsuppföljning (M9)(M10) Nyckelindikatorer Uppdragsbeskrivningar som definierar behovet av patient-, process- och resultatkvalitet. P1 Ledningsstaben Detta avses att hanteras i form av kvalitetskriterier i samband med pågående processkartläggning (Se M8) Avtal som ställer krav på redovisning av P2 Ledningsstaben målsatt patient-, process- och resultatkvalitet Se P1 ovan Krav på åtagandebeskrivningar som redovisar utveckling av metoder för effektivitetsutveckling. P3 Ledningsstaben De åtagandebeskrivningar som produktionsenheterna ska ta fram 2005 med utgångspunkt i beslutade uppdrag ska också innehålla en beskrivning av bedömd möjlighet till effektivitetsutveckling. 11

13 Ekonomiperspektivet Strategi 1 - Ekonomin ska ge handlingsfrihet Strategi 2 - Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Framgångsfaktorer 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha en ekonomi i balans.(e1)(e2) 2. Uppdrag och avtal med vårdgivare anpassade efter ekonomiskt utrymme (E1) Nyckelindikatorer HSN:s avtal- ekonomiskt utfall E1 Resultat Resultat Ekonomigruppen >0 Resultat - Delårsbokslut 04/ Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN:s helårsbedömning (milj kr) jan - april 2005 HSN:s resultat (milj kr) jan - april 2004 HSN:s resultat (milj kr) jan - mar 2005 HSN:s resultat (milj kr) Regionsjukvård -5,0-0,7 0,5 0,2 Närsjukvård 0,0 2,0 1,8-0,8 Länsövergripande sjukvård 0,0 6,5 0,0 5,0 Utomlänsvård -9,0 6,0 6,0 6,4 Läkemedel 26,0 13,1 8,4 10,6 Privata vårdgivare 0,0 4,4-0,1 5,6 Tandvård 0,0 1,1 1,6 0,7 Övrigt -12,0-5,9 13,5-9,9 Totalt 0,0 26,5 31,7 17,8 Tabell 1 Ekonomiskt resultat april 2005 med helårsbedömning Kommentar delårsbokslut Regionsjukvård (till östgötar) Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under Den enda del som är rörlig är den s.k. 100 %-listan och den är kraftigt reducerad jämfört med 2004, endast 2,5 mkr finns budgeterad för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 0,7 mkr över 4/12-delar av den budgeterade, vilket till största delen kan härledas till BKC s rörliga kostnader inom barnmedicin. Närsjukvård Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 2,0 mkr under 4/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast 12

14 ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är bland annat outbetald Mål och Mått ersättning. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2005, endast 22 mkr av mkr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Endast ett fåtal av de rörliga ersättningarna har börjat betalas ut och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård de budgeterade med 6,5 mkr. Utomlänsvård Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger mycket lågt i förhållande till den beräknade nivån. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 6,0 mkr lägre än 4/12-delar av den budgeterade. Vi vet erfarenhetsmässigt att kostnaderna för utomlänsvården ökar kraftigt i slutet av året. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för utomlänsvård 2005 ca 2,8 mkr lägre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnader ligger ca 13,1 mkr lägre än 4/12-delar av de budgeterade. De poster där minskningen är störst är solidariskt finansierade preparat samt läkemedel ospec som betyder oläsbara recept. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för läkemedel ca 1,0 mkr lägre. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 4,4 mkr lägre än den beräknade nivån för perioden januari t o m april, vilket är 4/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för privata vårdgivare 2005 ca 2,9 mkr lägre. Tandvård Utfallet för tandvården för perioden blev 72 mkr, vilket är ca 1,1 mkr under det beräknade för perioden. Övrigt I övrigt kan nämnas bland annat ambulanssjukvården där nämnden har haft ökade kostnader i samband med asienkatastrofen med 1,3 mkr. Kostnaderna för asylsjukvården ligger ca 5,2 mkr över de beräknade för perioden och beror på att ersättningen från Migrationsverket släpar efter. Kommentar helårsbedömning Regionsjukvård (till östgötar) Kostnaderna för regionsjukvården beräknas i bokslut 2005 överstiga de budgeterade med 5 mkr. Det är de rörliga ersättningarna på den s.k. 100 %-listan, som beräknas överstiga budgeterade volymer och därmed ersättning eftersom ingen taknivå är satt. Med 100%-listan menas vissa åtgärder som är sällan förekommande samt resurskrävande och som debiteras löpande, t.ex hjärtsjukvårdens heart-mateverksamhet. Närsjukvård & länsövergripande sjukvård Kostnaderna för närsjukvård och länsövergripande sjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Det pågår en uppföljningsdialog tillsammans med Hjärtcentrum avseende det totala beloppet för ökningen av antalet primära ballongsprängningar i avtal Resultatet av dialogen kommer eventuellt att innebära ökade kostnader 13

15 för nämnden och då påverkas helårsbedömningen som görs efter delårsbokslutet i augusti. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas överstiga de budgeterade med ca 9 mkr. Under flera år har kostnaderna för akut vård utan remiss och primärvård utomläns ökat och ökningen ser ut att hålla i sig även under Läkemedel De ospecificerade läkemedelskostnaderna ser ut att komma att understiga de budgeterade med 26 mkr. Detta beror bland annat på att kostnaderna för de solidariskt finansierade preparaten minskar samt aktiva insatser att minska antal recept med oläsliga koder. Privata vårdgivare Kostnaderna för de privata vårdgivarna beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Tandvård Kostnaderna för tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Övrigt Kostnaderna för smittskyddsverksamhetens provtagning beräknas överstiga de budgeterade med 2 mkr. Då kostnaderna och intäkterna för asylsjukvården inte matchar varandra kan kostnaderna komma att överstiga de budgeterade med 10 mkr under HSN:s internbudget- ekonomiskt utfall E2 Resultat Resultat >0 Ekonomigruppen Resultat i förhållande till budget (tkr) Resultat jan-april Kostnader tom april Budget 2005 Andel av budget (%) 2005 HSN % Västra länsberedningen % Centrala länsberedningen % Östra länsberedningen % Medicinsk programberedning % Totalt % Tabell 2 Resultat- Hälso- och sjukvårdsnämndens intern budget Positivt resultat. Målet att ha en ekonomi i balans är i dagsläget uppfyllt. 14

16 Strategi 3 - Verksamheten ska vara kostnadseffektiv Framgångsfaktorer 1. Studier av kostnadseffektivitet (E3) 2. Ersättningsmodeller/ersättningssystem som stimulerar till måluppfyllelse (E4) Nyckelindikatorer Kunskapsöversikt av ersättningsmodeller som stimulerar till kostnadseffektivitet E3 Uppdrag formulerat Uppdrag slutfört CMT arbetar med detta. Preliminär rapport klar till 15 november. Ledningsstaben/ Centrum för medicinsk teknologi (CMT) Avtal som tillämpar ersättningsmodeller E4 Förekomst Avtal 2007 Ledningsstaben som stimulerar till uppfyllelse av effektrelaterade mål. i avtal Förekommer i dagsläget i form av s.k. Mål- och mått pengar kopplat till bl.a. tillgänglighet. Rapport (se E3) förväntas ge ytterligare inspiration. FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING HSN får under året en fördjupad uppföljning inom olika områden enligt uppföljningsplanen. Nedan framgår vilka uppföljningar som är inplanerade under år 2005 (kronologiskt ordnade). Uppföljningarna dokumenteras sammanfattande i uppföljningsrapporterna i juni och oktober med en ytterligare summering i årsredovisningen Utöver nedanstående uppföljningar redovisas ekonomiska delårsbokslut löpande under året. - Länsdelsprofiler - Östgötens psykiska hälsa - Andningsorganens sjukdomar 2 ) - Hjärt- och kärlsjukdomar 2) - Läkemedel - Årsredovisning 2004 Summeras i denna rapport - Mellanvård - Barns hälsa och miljö - Tillgänglighet sjukhus/pv - Övervikt och fetma - Äldre multisjuka - Avtalsuppföljning I - Tandvård - Tillgänglighet sjukhus - Mag-o tarm sjukdomar 1 Nyckelindikatorn modifierad jämfört styrkort 2 Detta är redovisade behovsanalyser. Sjukdomsgruppsuppföljningar enligt fastställd struktur kommer att utvecklas som rutin och redovisas för första gången i januari

17 - Hälsofrämjande- o sjukdomsförebyggande insatser - Samverkan försäkringskassan - Patientenkät sjukhus - Infektionssjukdomar - Behov av funktionsförbättrande insatser - Östgötens attityder - Tillgänglighet sjukhus/pv - Avtalsuppföljning II I det följande refereras de uppföljningar som redovisats hittills under år 2005: Länsdelsprofiler Rapporten 2 från Folkhälsovetenskapligt centrum innehåller bl.a. grafiska profiler för varje länsdel, en för demografi och socioekonomi och en för hälsa och livsstil. Nedan redovisas den sistnämnda kategorin. Profilerna presenteras som så kallade spindeldiagram och lämpar sig väl för att jämföra länsdelarna med varandra. I diagrammen kan man också enkelt se vilka variabler som är relativt utmärkande för en länsdel. Variablerna i diagrammen baseras på andel befolkning och det är viktigt att komma ihåg att det är hur andelarna förhåller sig till länsgenomsnittet som kan utläsas. Det innebär att de inte går att utläsa om en speciell riskfaktor är vanligare än en annan i befolkningen. Det innebär också att det alltid kommer att finnas minst en länsdel som har högre värde än genomsnittet och minst en som har lägre värde. Hälsa och livsstil Den runda, tunna cirkeln representerar länsgenomsnittet och har indexvärdet 100 för alla variabler. Delstrecken representerar 25 procentenheter var. Variabeln snusare har indexvärde 75 i centrala länsdelen och ska tolkas som att andelen snusare i centrala länsdelen är 25 procent lägre än länsgenomsnittet (andelen snusare i hela länet). Andelen som ej sökt vård för upplevda psykiska besvär i centrala länsdelen är däremot högre än länsgenomsnittet för alla åldersgrupper. Gruppens andel har indexvärde 112 och är därmed 12 procent större än genomsnittet. Centrala länsdelen Figur 1 Länsdelsprofil centrala länsdelen 2 Länsdelsrapport Östergötland sammanställning över demografiska och socioekonomiska variabler samt hälsovariabler per länsdel i Östergötland (rapport 2005:4 Folkhälsovetenskapligt centrum) 16

18 Västra länsdelen Figur 2 Länsdelsprofil västra länsdelen Östra länsdelen Figur 3 Länsdelsprofil östra länsdelen De största skillnaderna mellan länsdelarna kan sammanfattas i nedanstående tabell: Områden med störst variation Hög andel Låg andel Ej sökt vård för psykiska besvär Centrala Västra Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Centrala Västra Snusare Östra Centrala Rökare Östra Centrala Lungcancer Östra Centrala KOL (män) Västra Centrala Fetma Västra Centrala Karies (3 åringar) Västra Centrala Karies (6 åringar) Östra Centrala Tabell 3 Länsdelsprofiler - variationer 17

19 Inom tandvården har konstaterats ett tydligt samband mellan munhälsa och socioekonomiska förhållanden vilket också har påverkat tandvårdens insatser. Inom psykiatrin finns en aktuell diskussion om de resultat som kommit fram via enkäterna om psykisk hälsa bl.a. skillnaderna mellan länsdelarna (se även följande avsnitt Östgötens psykiska hälsa ). Östgötens psykiska hälsa I en rapport 3 från Folkhälsovetenskapligt centrum redovisas en bearbetning av en fråga ur enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa som genomfördes hösten Frågan var: Har du synpunkter på vården av psykisk ohälsa, idéer till förbättringar eller andra kommentarer? Totalt personer lämnade sammanlagt synpunkter. Många av svaren handlar om resurser till vården av psykiskt sjuka, dels att det behövs mer resurser till vården i allmänhet och dels resurser i form av fler läkare och annan personal. Många anser också att det är för långa väntetider. Synpunkter som framförs när det gäller bemötande är till exempel önskemål om mer medmänsklig kontakt och större engagemang från personalen. När det gäller behandlingsformer är det många som önskar mindre medicinering och mer samtalsbehandling. De som först vände sig vårdcentralen för sina psykiska besvär skriver när det gäller personalåtgärder att det är viktigt med samma läkare under hela behandlingstiden och att det behövs fler kuratorer/psykoterapeuter. De vill även att väntetiderna ska minska. De som först sökte psykiatrin skriver om betydelsen av att bli tagen på allvar och efterlyser större engagemang från personalen. I en annan rapport 4 från Folkhälsovetenskapligt centrum redovisas ytterligare en bearbetning av en fråga ur enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa som genomfördes hösten I frågeformuläret användes en öppen fråga om vilka psykiska besvär den svarande upplever, hur besvären påverkar vardagen, vad man tror är orsaken till besvären och hur man gör för att hantera dem. De personernas svar på den öppna frågan har kodats och kategoriserats. Syftet med rapporten är i första hand att få en beskrivande, kvantitativ sammanställning av de symptom, påverkan på vardagen, orsaker och hanteringssätt som finns beskrivna i den öppna frågan. Psykiska besvär och symptom De dominerande psykiska symptomen är ångest- och depressionsrelaterade besvär och besvär med sömn och trötthet. Förutom de mer traditionella typerna av psykisk ohälsa finns också ett brett spektrum av problem och känslor. Vanliga känslor som beskrivs är irritation, ilska, rastlöshet, dåligt självförtroende, maktlöshet eller att vara disträ. Olika problem som nämns är stress, höga krav, vardagsproblem som ensamhet och missnöje med livet, sociala problem som familjeproblem och relationsproblem samt arbetsrelaterade problem. Kvinnor uppger fler olika psykiska besvär och symptom än vad männen gör. Bland kvinnornas symptom är en större andel depressionsrelaterade än bland männens. Likaså är fler av kvinnornas besvär förknippade med sömn/trötthet, irritation/rastlöshet, maktlöshet/ disträ och dåligt självförtroende. Männens problem är oftare förknippade med oro/ångest, arbetsrelaterade problem, ekonomi/samhälle och stress/krav. 3 Östgötens psykiska hälsa - Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar (Rapport 2005:2) 4 Östgötens psykiska hälsa- Med egna ord om psykiska besvär (Rapport 2005:1) 18

20 Påverkan av psykiska besvär De vanligaste beskrivningarna av påverkan av psykiska besvär är sömn/ trötthetsproblem och irritation/rastlöshet. En stor andel av de svarande upplever ingen eller endast liten påverkan av sina besvär. Kvinnor beskriver oftare än män att de psykiska besvären påverkar sociala relationer eller vardagen. Kvinnor uppger också oftare sömnproblem, trötthet och irritation. En stor andel av männen anser att besvären inte påverkar dem eller endast påverkar dem i liten utsträckning. Något fler män än kvinnor anser att de psykiska besvären leder till stress och påverkar arbetet. Hanteringssätt De vanligaste sätten att hantera sina psykiska besvär är att vända sig till någon annan människa, avvakta, ägna sig åt fysisk aktivitet och att vila. En del skriver att de inte gör någonting alls för att hantera sina besvär, medan andra ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter, försöker tänka positivt eller göra aktiva insatser. Mindre vanliga hanteringssätt är sjukvård/stödgrupp, psykofarmaka och olika former av destruktiva eller undvikande hanteringssätt som till exempel att dricka alkohol eller skada sig själv fysiskt. Bland de hanteringssätt som kvinnor nämner är familj/vänner, vila/stresshantering och fysisk aktivitet de vanligaste. Män uppger oftast olika former av passiv hantering (att avvakta eller att inte göra någonting alls), fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Kvinnor skriver oftare än män att de använder mental egenhantering och sjukvård/stödgrupp medan män oftare än kvinnor uppger destruktiva hanteringssätt. Vårdbehov De symptom som oftast har samband med att man också upplever ett vårdbehov är övriga psykiska besvär (till exempel tvång, ätstörningar och missbruk), dåligt självförtroende, sociala problem och depression/nedstämdhet. Stort vårdbehov har också de som anger dåligt självförtroende och specifika händelser som orsak till sina psykiska besvär. Dessa grupper söker också vård i stor utsträckning. Personer som upplever att orsaken till de psykiska besvären är ensamhet upplever också ofta ett vårdbehov men söker vård i mindre utsträckning än de flesta andra grupper. De personer som anger psykofarmaka och sjukvård/stödgrupp som hanteringssätt upplever ofta ett vårdbehov. Även i gruppen som använder destruktiva hanteringssätt är vårdbehovet stort men det är mindre än hälften av dem som upplever ett vårdbehov som också söker vård. Personer som använder mer positiva hanteringssätt upplever sällan något vårdbehov. Andningsorganens sjukdomar Symtom från och sjukdomar i andningsorganen är en av de vanligaste orsakerna till sjukvårdkontakt och läkarbesök. Majoriteten av dessa besök sker i primärvården gjordes nästan läkarbesök i Östergötland p.g.a. symtom och sjukdomar i andningsorganen. Samma år visar statistiken på drygt vårdtillfällen. Kostnaderna år 2002 för landstinget i Östergötland för andningsorganens sjukdomar var 523 miljoner kronor varav läkemedelskostnaderna var 104 miljoner kronor. Tobaksrökning påverkar alla sjukdomar i andningsvägarna negativt och försvårar ofta symtomen och försämrar eller fördröjer läkningen. Att förebygga rökning bland barn och ungdomar samt att verka för rökavvänjning är en av de mest lönsamma insatserna man kan göra ur folkhälsosynpunkt. Infektion i andningsorganen är en av de vanligaste orsakerna till sjukvårdskontakt i alla åldrar trots att de flesta övre luftvägsinfektionerna klaras med egenvård. 19

21 Tillgänglighet för rådgivning och medicinsk bedömning är nödvändig med akuta insatser eller kort väntetid. Ibland uppträder infektioner som epidemier (t.ex. influensa) med många individer som insjuknar samtidigt vilket kan ge stora påfrestningar på sjukvården. Med den ökande globaliseringen behöver man också ha viss beredskap för ovanliga sjukdomar som exempelvis SARS (severe acute respiratory syndrome). Astma och allergisk snuva har visat en ökande förekomst successivt under de senaste decennierna. Förekomsten av astma bland barn och skolungdomar anges nu till 10 % och hos vuxna individer 8 %. Allergisk snuva brukar debutera i yngre skolåldern och når en ännu högre förekomst än astmasjukdomen i den yngre befolkningen. Orsakerna till att allergisk snuva och astma ökar är inte helt klarlagt trots omfattande forskning inom området. Det finns därför inga entydigt klara strategier hur man skall kunna förebygga astma och allergiska sjukdomar. Behandlingsmässigt har specifik immunterapi (allergivaccination) fått en renässans och ökad efterfrågan. Målgruppen är framför allt patienter med svår allergisk snuva och med risk att utveckla astma. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ger inte besvärande symtom förrän lungskadorna blivit omfattande. Man uppskattar att svenskar har sjukdomen. Från 50 års ålder har cirka 8 % av befolkningen diagnostiserad KOL. Dödligheten i sjukdomen är betydande och beräknas enligt WHO (Världshälsoorganisationen) vara den tredje dödsorsaken i världen år 2020 från nuvarande sjätte plats. Drygt personer per år dör av sjukdomen. Kvinnor förefaller vara känsligare för rökning än män och från år 2000 dör i Sverige lika många kvinnor som män i sjukdomen. KOL orsakas till mer än 90 % av tobaksrökning. Vid konstaterad KOL sjukdom är rökstopp och syrgasbehandling vid kronisk andningssvikt de enda åtgärderna som kan påverka prognosen. Annan behandling kan lindra symtom, förbättra livskvalitet och minska försämringsepisoder. Patientlidandet är svårt och livskvaliteten ofta mycket nedsatt vid svår KOL. För att kunna identifiera personer med sjukdomen i tidigt skede bör rökare erbjudas hälsoundersökning med lungfunktionsmätning med spirometri. Spirometrar finns på de flesta vårdcentraler i Östergötland. Vid tidig diagnos och rökstopp är prognosen god förutsatt att lungfunktionen inte är alltför nedsatt och samhällets kostnader för sjukdomen kan begränsas. Hjärt- och kärlsjukdomar I Sverige har 12 % av befolkningen (ca i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Närmare hälften av alla över 65 års ålder lider av detta. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar 16 % av alla akuta vårdtillfällen i sluten vård. Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar svarar för 14 % av Sveriges totala läkemedelskostnad (ca 3 miljarder). Av förtidspensioner och sjukbidrag beror 8 % på hjärt- och kärlsjukdom (tredje vanligaste orsaken). Hjärtsjukdomar Det är viktigt med en god och snabb tillgänglighet för patienter som söker för bröstsmärtor. Tidsaspekten kan vara helt avgörande för behandlingsresultatet. Vården av dessa patienter fungerar i dagsläget bra och liksom samarbetet mellan sjukhusen. Antalet patienter som vårdats för hjärtinfarkt i Östergötland var under år 2004 c:a 1000 och därav 300 med hotande stor infarkt. Andfåddhet och trötthet är symtom vid hjärtsvikt, (försämrad pumpförmåga) men kan också bero på en rad olika sjukdomar. Därför är det viktigt att få rätt diagnos. Diagnosen skall konfirmeras med ultraljudsundersökning. (EKO). Tillgängligheten 20

22 till denna undersökning är idag för liten och det kan bli långa väntetider. Genom att ta ett nytt blodprov som visar sannolikheten för hjärtsvikt, kan man minska behovet av ultraljudsundersökning. I Linköping har sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning visat sig minska dödligheten och antalet inläggningar på sjukhus hos dessa patienter. Hjärtrytmrubbningar är vanligt förekommande och kan många gånger behandlas i primärvården. Vid återkommande besvär trots medicinering eller tecken på allvarlig rytmrubbning, remitteras patienten till specialistbedömning på sjukhuset, där olika behandlingsmetoder finns. Andelen barn med medfödda hjärtfel uppgår till knappt 1 %. De operativa resultaten i Sverige är utomordentligt goda och många barn med komplexa hjärtfel når idag vuxen ålder. I den sydöstra regionen finns c:a 500 patienter med medfödda hjärtfel, varav de med allvarligare hjärtfel kontrolleras vid Universitetssjukhuset på en särskild mottagning som tillgodoser behoven i regionen. Kvalitet Vårdprogram finns för handläggning av hjärtsjukdomarna. Tillgänglighet och kontinuitet är viktiga för denna patientgrupp och detta skulle kunna fungera bättre om det fanns en hjärt-kärlsjuksköterska på varje vårdcentral. Tillgängigheten till specialistbedömning är god med undantag för ablationer, (behandling vid förmaksflimmer) där väntetiden är längre och nationell behandlingsgaranti inte kan uppfyllas. Detta är ett område som är under utveckling och samtliga sjukhus som utför denna behandling i Sverige, har längre väntetider än Östergötland. Erfarenheter från förtroendemannagruppernas intervjuer visar att hjärtpatienterna upplever ett professionellt omhändertagande och känner sig trygga och genom hela vårdkedjan. Det finns dock skillnader både geografiskt och mellan olika medicinska centrum. Angående samverkan, uttrycker patienterna en oro över att byta vårdnivå, när man blir utskriven från sjukhuset. Det finns behov av mera individualiserad information, anpassad till patientens psykiska tillstånd och sociala sammanhang; familj och arbetssituation. Man efterfrågar information till anhöriga under rehabiliteringstiden och stöd/kontakt med sjukvården under rehabiliteringstiden. Kvinnor har uttryckt behov av stöd under väntan på utredning, kunskap om sjukdomen och metoder för att hantera stress. Kärlsjukdomar Bråck på kroppspulsådern är ovanligt före 60 års ålder. Problemet är vid bristning och utan operation leder brustet bråck på kroppspulsådern alltid till döden. Screening kan minska dödligheten till hälften. Landstingets metodråd rekommenderar rutinscreening för män 65 år och äldre. Halspulsåderförträngning till följd av åderförkalkning i halspulsådern medför risk för slaganfall. 25 % av alla slaganfall beror på halspulsåderförträngning. Risken kan minskas med 20 % med medicinska åtgärder och ytterligare med 50 % med operation. Idag görs 50 operationer i länet men behovet torde vara mer än 75. Fönstertittarsjuka är en konsekvens av förträngningar eller stopp i pulsådrorna till benen, till följd av åderförkalkning. Konservativ behandling är grundläggande, rökavvänjning och gångträning. Detta sker bäst i primärvården. Trots detta har en del patienter ett väsentligt gånghandikapp. Dessa kan ofta få god hjälp av operation. (C:a 100 per år i länet). Kallbrand är en svårare konsekvens av stopp i pulsådrorna till benen, till följd av åderförkalkning. Patienten har svåra smärtor, sår, sömnsvårigheter och risken att förlora benet är c:a 75 % på ett år. Här är behandlingen med kirurgi av förståeliga 21

23 skäl vanlig, men under senare år har s.k. ballongvidgning börjat användas i större utsträckning. Snabb handläggning av dessa patienter är viktigt för framgångsrika åtgärder. Viktigt är också ortopedi, gåskola (vid amputation) och sociala hjälpinsatser. Åderbråck i benen drabbar 15 % av befolkningen. Tillståndet hotar vare sig liv eller lem men kan innebära besvärliga sårproblem och värk och/eller svullnad. Vissa patienter är svårt handikappade av dagliga besvär som ibland leder till arbetsoförmåga. Då det ofta gäller individer i arbetsför ålder är det angeläget att minska väntetider både till bedömning och operativ åtgärd för att minska samhällets kostnader. Denna grupp är föremål för utbudsbegränsning i Östergötland och det har skett en indikationsskärpning för operation. Behovet bedöms till c:a 300 per år, vid användande av dessa snävare operationsindikationer. Kvalitet Erfarenheter från förtroendemannagruppernas intervjuer, visar att patienterna känner trygghet och upplever att det fungerar bra genom hela vårdkedjan. Bemötandet upplevs som gott i de allra flesta fall. På samma sätt som vid hjärtsjukdom, finns skillnader, både geografiskt och mellan olika medicinska centrum. Precis som hjärtpatienterna, uttrycker kärlpatienterna en oro över, att byta vårdnivå, då man blir utskriven från sjukhuset. Tillgängligheten till sjuksköterskan på kärlmottagningen är god, medan det finns behov av ökad tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor i primärvården. Vad gäller patienttillfredsställelse är kärlpatienterna mera nöjda än genomsnittet i länet. Läkemedel Kostnadsutvecklingen läkemedel Under de tre senaste åren har landstingets förskrivare arbetat mycket med kvalitetsfrågor och utbildning kring läkemedel. Effekterna av detta arbete kan vi nu även se i läkemedelsstatistiken, (se figur x). Av statistiken framgår exempelvis; - Trendbrott när det gäller kostnadsutvecklingen. Fram t o m 2002 följer Östergötland rikets utveckling med en kostnadsökning för läkemedel på recept. Fr o m 2003, efter att decentraliserat kostnadsansvar införts, har vi en kostnadsminskning som är större än rikets. Kostnadsminskningen är inte en konsekvens av volymminskning utan förskrivningen har under perioden ökat något. Landstingets totala läkemedelskostnader 2004 var 3,2% lägre än Kostnadsminskningen fr o m 2003 är större än rikets, vilket dels förklaras av att förskrivarna i Östergötland i större utsträckning och snabbare förändrat sin förskrivning av läkemedel inom grupper där patent gått ut och dels av att förskrivarna gjort fler aktiva utbyten från dyra till billigare lika väldokumenterade substanser som rekommenderas från läkemedelskommittén och nationella behandlingsriktlinjer. Denna trend framgår tydligt i den benchmarking mellan fyra landsting som Östergötland medverkat i. 22

24 Kostnad för läkemedelsförmånen år kronor per invånare Genomsnitt kr/inv Skåne Västerbotten Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Värmland Kronoberg Jämtland Dalarna Jönköping Stockholm Sörmland Halland Norrbotten Blekinge Kalmar Gotland Uppsala Västmanland Östergötland Örebro Figur 4 Kostnad för läkemedelsförmånen 2004 Vilka är framgångsfaktorerna för ovanstående utveckling? - Läkemedel har integrerats i vårdens arbete och prioriteringar. - Läkarna har engagerats och behållit sin frihet, fast nu under ansvar genom att kostnadsansvaret decentraliserats, verktyg för uppföljning tagits fram, kvalitetsarbete har stimulerats och att gemensamma mått med krav på egna mål tagits fram. - Inga skallkrav utan rekommendationer från landstingsledning och läkemedelskommitté. Behov av förbättringar Kostnadsansvar förhindrar överförskrivning och kvalitetsarbete hindrar både överoch underförskrivning men det behövs även ett strukturerat arbetssätt för att hantera underförskrivning och variation. Vidare måste vi hantera alla dyra läkemedel vid sjukhuskliniker på ett och samma sätt, i samma process och tillsammans med ersättningar för övrig vård för att åstadkomma bästa möjliga vård av landstingets patienter. Detta eftersom beslut om läkemedel ska tas av samma personer, på samma nivåer och utifrån samma förutsättningar som motsvarande beslut om kirurgi, omvårdnad etc. Mellanvård I uppdraget 2005 från HSN avseende barn- och ungdomar med psykisk ohälsa framgår att hälso- och sjukvården ska stödja en god psykisk hälsoutveckling för barn- och ungdomar som redan har utvecklat psykisk ohälsa. I ett av delmålen beskrivs bl.a. att barn och ungdomar ska kunna erbjudas behovsanpassad behandling i fullständiga vårdkedjor, där insatserna är väl samordnade med kommunerna och övergången i vårdprocessen är smidiga. I avtalet med närsjukvården för 2005 åtog man sig i samtliga tre länsdelar att möta dessa behov genom att utveckla mellanvård inom barnpsykiatrin i samarbete med kommunerna. I avtalet avsattes också extra medel genom utökat statsbidrag. Mellanvård är en ny metod att möta behov hos barn- och ungdomar med ett 23

25 barnpsykiatriskt vårdbehov, där öppenvården inte bedöms som tillräcklig och där samverkan med andra aktörer ger ett mervärde för barn och ungdomar och deras familjer. Den nya metoden innebär en ökad flexibilitet och tillgänglighet genom att möta barnen och ungdomarna utanför mottagningen. Oftast sker mötet i hemmet och till en början kanske varje dag. Om behovet finns kan också personalen finnas i skolan eller särskilda lokaler i anslutning till den barnpsykiatriska mottagningen. Mellanvården ger möjlighet till en bättre utredning av barn och ungdomars behov av olika insatser både från landsting och ex. kommun. Detta förutsätter en god samordning med kommunerna dels i planeringen men också i det fortsatta arbetet. Samverkan kan ske i det konkreta ärendet men också genom utbildnings - och handledningsinsatser. Mellanvården utgår från lokala förutsättningar och är begränsad i tid. Den är också integrerad med den övriga barnpsykiatriska kontakten och ansvaret finns kvar hos den ordinarie behandlaren. De behov man möter i mellanvården utgår inte från diagnos utan från funktionsnivå. Det är särskild personal ca 4-5 som arbetar i mellanvården i varje länsdel och det innebär ofta ett multidisciplinärt team bestående av kurator, psykolog, skötare och/eller sjuksköterska. Det kan också innebära andra yrkeskategorier. I centrala länsdelen har man dessutom knutit en forskare till utvecklingen av mellanvården. Mellanvården ger utökad tillgänglighet och flexibilitet för barn- och ungdomar med utvecklad psykisk ohälsa. Det är en ny metod som är integrerad med barnpsykiatriska mottagningarna men också med andra vårdgivare som t.ex. kommunernas socialtjänst. Mellanvården möter behov, där behandlingen på den barnpsykiatriska mottagningen är otillräcklig, men där det inte är nödvändigt med sjukhusvård/behandlingshem. Barns hälsa och miljö Drygt 90 procent av barnen i Östergötland mår enligt deras föräldrar bra eller mycket bra. Föräldrar till feta och/eller astmatiska barn uppger i mindre utsträckning än andra föräldrar att deras barn mår mycket bra. Livskvalitetmätningar visar att bland 12-åringarna i Östergötland är det få som har problem med rörlighet, hygien och sina huvudsakliga aktiviteter. Däremot har de problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Flickor har mer problem med rörlighet och med smärtor/besvär än vad pojkar har. Det är 12 procent av barnen äldre än 8 månader som är överviktiga och 3 procent är feta. Den högsta andelen med övervikt och fetma finns bland 4-åringarna och speciellt bland flickorna. Drygt var fjärde 4- och 12-åring har eksem, astma, allergisnuva, födoämnesallergi eller andra symtom på grund av allergi mot vanliga ämnen. Det är ungefär 6 procent av 4- och 12-åringarna som har astma. De astmatiska 12-åringarna upplever i större utsträckning obehag av olika lukter och dofter än barnen utan astma. De har också mer luftvägsbesvär i form av hosta, pipande och väsande andning när de exponeras för olika dofter och lukter. Andelen barn som har någon som röker i hemmet (inomhus eller utomhus) är högre bland barnen med astma än bland barnen utan astma. Drygt 17 procent av 12-åriga pojkar och knappt 17 procent av 12-åriga flickor har problem med oro/nedstämdhet. Undersökningar gjorda på unga vuxna visar att kvinnor mår sämre än unga män när det gäller psykisk ohälsa. Frågan är om det händer något i tonåren som gör att kvinnor mår sämre senare i livet. 24

26 Hälften av barnen med övervikt och fetma har också övervikt/fetma när de blir vuxna. Att minska övervikt och fetma bland barn kan ge hälsovinster senare i livet. Tillgänglighet till sjukhus och vårdcentral Väntetider till mottagning sjukhus Antalet väntande remisspatienter var lägre i december 2004 jämfört med motsvarande tidpunkt år 2003 och Vid den senaste mätningen väntade cirka patienter på en första vårdkontakt på sjukhus efter remiss. Väntande patienter som väntat mer är 12 månader (så kallade långväntare) fortsätter att minska i antal. Vid den senaste mätningen fanns totalt cirka 360 långväntare (cirka för två år sedan). Sex av tio långväntare återfanns inom kirurgin och urologin. Faktiska väntetider till besök kortades under hösten Totalt togs 76 procent av alla remisspatienter emot inom tre månader under hösten 2004 (72 procent för ett år sedan) Resultatet för hela 2004 visar att 76 procent av patienterna togs emot inom tre månader, vilket var i stort sett samma resultat som för hela Den bästa tillgängligheten fanns inom psykiatriska specialiteter under våren och den sämsta inom kirurgiska specialiteter. Utifrån resultaten för hösten 2004 är behovet av förbättrad tillgänglighet allra störst inom allergologin, smärt- och rehabiliteringsverksamheten, handkirurgin och rehabiliteringsverksamheten i Linköping respektive inom länets öron-näsahalssjukvård och neurologi. Väntetider till behandling sjukhus Antalet patienter som väntar på behandling har minskat kraftigt under tvåårsperioden från cirka till Minskningen var störst under hösten 2003 och våren Antalet patienter som fortfarande väntar trots minst 12 månaders väntan på behandling - så kallade långväntare - har mer än halverats under senaste tvåårsperiod från cirka till cirka 530 patienter. Särskilt stora minskningar har skett inom gynekologin, kärlkirurgin (åderbråck) och ögonsjukvården. Minskningarna beror delvis på de ändrade behandlingsgränser som infördes i slutet av Den högsta andelen långväntare till behandling fanns december 2004 inom bröstkirurgi (48%), gallstenskirurgi (46%) respektive nässkiljeväggsplastik (44%). De faktiska behandlingsväntetiderna (väntetider för de som har behandlats) blir allt kortare. Totalt behandlades 67 procent av patienterna inom tre månader under hösten Ett år tidigare behandlades 60 procent av patienterna inom tre månader. Det senaste resultatet är det hittills bästa som uppmätts. Trots goda totalresultat blev de faktiska väntetiderna långa för vissa behandlingar under hösten Den lägsta andelen behandlade inom tre månader gällde bland annat för vissa handkirurgiska operarationer, hörselförbättrande operation och borttagande av halsmandlar, primär höft- och knäledsplastik, bröstkirurgi och skelningsoperationer. 25

27 December 2001 December 2002 December 2003 December 2004 Väntar på besök Väntar på behandling Figur 5 Väntetider till besök och behandling vid sjukhus Landstinget i Östergötland Väntetider till vårdcentral Två gånger per år mäts tillgängligheten i primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting. Mätningarna avser hur lång tid det dröjer innan man får träffa en läkare för ett nytt medicinskt problem. Den nationella mätningen omfattar alla patienter som besökte vårdcentralerna en viss bestämd dag. Enligt den senaste mätningen den 15 mars har resultaten i Östergötland förbättrats jämfört med samma tid ett år tidigare. Resultatet av endagsmätningen visar att 88 procent av patienterna togs emot på besök inom sju dagar. Motsvarande uppgift ett år tidigare var 83 procent. Jämfört med alla andra landsting och regioner i Sverige hade Östergötland det femte bästa resultatet. Riksgenomsnittet var 85 procent. Östergötland har valt att mäta väntetiderna under tre dagar i stället för den enda dag som mäts nationellt. När tredagsresultatet jämförs inom Östergötland tog vårdcentralerna i centrala Östergötland emot flest patienter inom 7 dagar, följt av västra länsdelens och östra länsdelens vårdcentraler. Andel inom 7 dagar 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 87% 83% 87% 83% 79% 88% 50% Hösten 2002 Våren 2003 Hösten 2003 Våren 2004 Hösten 2004 Våren 2005 Figur 6 Väntetid till besök vid vårdcentral Landstinget i Östergötland 26

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - oktober 2005

Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - oktober 2005 2005-10-07 Dnr: LiÖ 2005-708 Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - oktober 2005 Rapportering av nyckelindikatorer och fördjupad uppföljning samt delårsbokslut och helårsbedömning augusti

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari november Datum: 2015-12-28 Diarienummer: HSN2015-10 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2009

Delårsrapport 07 år 2009 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari februari Datum: 2016-03-21 Diarienummer: HSN2016-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 3 Medborgarperspektivet...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Delårsrapport 09 år 2012

Delårsrapport 09 år 2012 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Ekonomigruppen -10-22 LiÖ -30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 09 år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Ledningsstaben 2007-01-09 LiÖ 2006-41 Camilla Paananen Urban Svahn 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget Bifogade förslag till styrkort med årsbudget

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum

Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum Ledningsstaben MISSIV Henning Sand 2005-11-08 LiÖ 2005-835 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum Bakgrund Folkhälsovetenskapligt centrum är ett kunskapscentrum med

Läs mer