Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005"

Transkript

1 Dnr: LiÖ Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - juni 2005 Rapportering av nyckelindikatorer och fördjupad uppföljning samt delårsbokslut och helårsbedömning april 2005

2 1

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 NYCKELINDIKATORERNA... 5 MEDBORGARPERSPEKTIVET... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 9 PROCESSPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bilaga 1: Delårsrapport- Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning Bilaga 2: Helårsbedömning- Läkemedelskostnader i öppenvård 2

4 3

5 INLEDNING Redovisning av utfallet för styrkortets nyckelindikatorer och referat av fördjupad uppföljning sker vid två tillfällen under året; i juni och oktober. Därutöver kommer en summering att redovisas i landstingets årsredovisning Uppföljningsrapporten har två delar. Nyckelindikatorerna har oftast funktionen att driva på så att beskrivna strategiska insatser vidtas i syfte understödja framgångsfaktorer och strategier i styrkortets olika perspektiv. Fördjupad uppföljning sker i utifrån HSN:s uppföljningsplan och ska bygga upp en kunskap under året om tillståndet och utvecklingen inom nämndens ansvarsområde. Informationen ska helst vara värderingsbar med egenskapen att - Indikera att utvecklingen är i samstämmighet med strategierna. - Fungera som signal- förvarningsfunktion - Bidra med analys (ej alltid värderingsbar) Uppföljningslogiken är att lättrörliga resultat (t.ex. ekonomi, tillgänglighet) följs upp tätare än resultat med mer långsamma förändringar (t.ex. östgötens hälsa) På HSN:s hemsida (http://www.lio.se/politiker/halso%2dochsjukvardsnamnden/styrkort) på Internet går att finna följande material med anknytning till HSN:s planering och uppföljning: HSN:s styrkort 2005 Uppföljningsrapporter Beskrivning av HSN-projektet (tjänstemannastöd för HSN:s planering och uppföljning) 4

6 NYCKELINDIKATORERNA Medborgarperspektivet Strategi 1 - Landstinget medverkar till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras Framgångsfaktorer 1. Utvecklade processer och metoder för kunskapsspridning (M1) 2. Strategiskt förändringsarbete i samverkan med försäkringskassan.(m2) 3. Tydligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag.(m3) 4. Uppdrag som förbättrar hälsan (M4) Nyckelindikatorer Tillsammans med några intresserade kommuner utarbeta förslag på hur kunskapsöverföring ska ske och inom vilka områden. M1 Påbörjas FHVC Introduktion för övriga intresserade kommuner Påbörjas Enskilda kommuner har tagit kontakt med Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) i skilda ärenden. Utifrån dessa samtal har det visat sig att kommunernas förutsättningar ser väldigt olika ut för hur och inom vilka folkhälsoområden man har möjlighet att arbeta. Det är därför viktigt att möta respektive kommun utifrån deras egna behov, inte minst beroende på det kärva ekonomiskt läge som en del av kommunerna befinner sig i med mycket begränsade resurser. I dagsläget diskuteras barns hälsa och miljö, livsstilsrelaterat förändringsarbete samt skadeförebyggande arbete med några kommuner och strategier för ett folkhälsopolitiskt program med en kommun. Milstolpar under det strategiska förändringsarbetet i samverkan med försäkringskassan Projektplan Genombrottsprojekt Psykisk ohälsa Genombrottsprojekt Besvär från rörelseapparaten M2 Färdigdatum Ledningsstaben Ett förberedelsearbete i form av genomgång av kunskapsläget och kartläggning av praxis i verksamheten har gjorts under hösten Detta kunskapsunderlag var innehåll i en stor workshop som genomfördes Syftet med workshopen var att ge ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat kunskapsunderlag för ett fortsatt utvecklingsarbete som ska leda till ett samlat grepp för omhändertagande av psykisk ohälsa i primärvården. Workshopen finns dokumenterad i en särskild rapport. Nu pågår förberedelsearbetet för nästa steg, att praktiskt pröva nya sätt att arbeta. Arbetet följer fastlagd tidplan. 5

7 Uppdragbeskrivningar som förtydligar hälso- och sjukvårdens uppgifter vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom resp. uppdrag. M3 Andel nya uppdrag som innehåller målsättningar för hälsofrämjande åtgärder. År % av uppdragen Ledningsstaben I det generella uppdraget inför 2006 finns indikator som strävar mot att utveckla samverkan med kommunerna i det hälsofrämjande arbetet. Det är framförallt närsjukvården som är landstingets aktör i denna samverkan. Ett exempel är bildandet av s.k. Familjecentraler. I det generella uppdraget finns också en indikator som ställer krav på att verksamheten ska kunna redovisa riktlinjer för preventivt arbete riktat mot identifierade riskgrupper. De allra flesta uppdrag (ca 80 %) innehåller också målsättningar som ska initiera sjukdomsförebyggande insatser för specifika sjukdomsgrupper. Uppdragsbeskrivningar som innehåller hälsorelaterade målsättningar. M4 Andel nya uppdrag som innehåller hälsorelaterade målsättningar. År % av uppdragen Ledningsstaben I det generella uppdraget inför 2006 finns indikator som ställer krav på uppföljning av patient/anhörigupplevd kvalitet per sjukdomsgrupp. Därutöver finns endast i något enstaka uppdrag specificerad målsättning som förutsätter uppföljning av hälsoeffekter. Det är naturligt att formulera målsättningar kopplade till hälsoeffekter men det är svårt att göra skarpa uppföljningar på denna nivå. Detta är ett utvecklingsområde. Endast ett fåtal medicinska kvalitetsregister gör denna typ av uppföljning. De patientenkäter som genomförs ger denna typ av information på en generell nivå men sjukdomsgrupper kan endast i undantagsfall urskiljas med viss träffsäkerhet, vilket kan finnas skäl att förändra. Det saknas idag med andra ord bra uppföljningssystem men utvecklingen av vårdprocessprogram kan vara en pådrivande faktor. Det är inte självklart att denna typ av komplexa uppföljning ska hanteras årligen inom ramen för avtalsuppföljningen. Kanske ska den hanteras i den mer fördjupade sjukdomsgruppsuppföljning som planeras per sjukdomsgrupp ca vart tredje år. Strategi 2 - Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv Framgångsfaktorer 1. En förtroendefull och respektfull dialog med medborgarna (M5) 2. En uppdrags- och prioriteringsprocess som betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal.(m6) 6

8 Nyckelindikatorer Landstingsfullmäktige kommer att fatta beslut om en landstingsövergripande policy för medborgardialogen. HSN ska med denna som utgångspunkt ta fram en handlingsplan utifrån sitt ansvarsområde. M5 Handlingsplan klar Våren 2006 FHVC Landstingsfullmäktige har enligt Demokratiberedningens förslag givit HSN uppdraget att hantera medborgardialogen inom fokusområdet svåra etiska frågor och värderingsfrågor kopplade till resurser inom sjukvården. En projektplan har tagits fram. Resursperson från Region Skåne är engagerad på halvtid som spjutspetskompetens under en begränsad tid men långsiktig kontinuitet kommer att säkerställas via landstingets egna resurser. En styrgrupp finns med landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör m.fl. De fyra villkoren för att stärka prioriteringsprocessens legitimitet etc. ska årligen följas upp. M6 Uppdrag Prioriteringscentrum Rapport Rapport Uppdrag givet till Prioriteringscentrum Strategi Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktorer 1. Realisera Socialstyrelsens nationella medicinska riktlinjer.(m7) 2. Funktionell behovsanalys (M8) 3. Funktionell uppdrags- och prioriteringsprocess (M9) 4. Funktionell avtalsprocess (M10) 5. Funktionell uppföljningsprocess (M11) Nyckelindikatorer Genomförande av de M7 Handlingsplan Ledningsstaben nationella riktlinjerna. klar Handlingsplan finns som en del i uppdraget En pilotverksamhet sker i liten skala inom område Astma/KOL för att testa vilka erfarenheter som det ger att tillämpa de nationella riktlinjerna inom ett begränsat medicinskt område. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet 7

9 (se F1). De nationella riktlinjerna är ett inslag i detta kunskapsflöde. Ett förslag ska presenteras för HSN i september. Kvalitetskriterier för behovsanalysen som följs upp via intern granskning. M8 Kriterier utarbetade Ledningsstaben Första rapport En processkartläggning har inletts av behovs- och uppdragsprocessen och under året kommer även avtalsprocessen att bli föremål för samma kartläggning. Avstämning har gjorts med HSN i maj och juni. En produkt av arbetet kommer att vara fastställande av kvalitetskriterier kopplade till strategiskt viktiga moment i processerna. Viss tidsfördröjning jämfört målsättning vilket i mycket beror på att det visat sig att processkartläggningen även aktualiserar behov att definiera begrepp och ansvarsområden vilket kräver att förankringsarbetet ges större utrymme än planerat. Kvalitetskriterier för uppdrags- och prioriteringsprocessen som följs upp via intern granskning. M9 Kriterier utarbetade Första rapport Ledningsstaben Se M8 ovan Kvalitetskriterier för avtalsprocessen som följs upp via intern granskning. M10 Kriterier utarbetade Rapport Ledningsstaben Se M8 ovan 8

10 Förnyelseperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov Framgångsfaktorer 1. Systematisk omvärldsanalys (F1)(F2)(F3) Nyckelindikatorer Säkerställa plan och genomförande av funktionell omvärldsbevakning F1 Förslag (innehåll,form) Aktivitet (framtidsseminarium) Juni 2005 April 2006 Ledningsstaben En diskussion om bl.a. kunskapsförsörjningen kommer att ske i presidiet den 19 augusti (utvecklingsdag). Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet. Innehållet i och, ansvaret och formerna för denna kunskapsöverföring ska göras tydligare. Det kan handla om vårdprogram, vårdprocessprogram, nationella riktlinjer, rangordningslistor m.m. Ett förslag ska presenteras för HSN i september. Introduktion och uppdatering av medicinska program i Webb-version på LISA F2 Första program klart Samtliga program FHVC Arbete med urologiprogrammet som första webbprogram har påbörjats. Samtidigt håller även neuro-programmet på att utvecklas för denna miljö. Generellt byte av webb-verktyg/miljö för hela LISA/LIO pågår och gör att den gamla testmiljön stängs i juni. Möjlighet att börja arbeta i ny miljö ges i september. Nytt datum för första programmet på webben bedöms därför vara den 1 oktober. Inriktningen är att denna webb-baserade informationsplats framdeles ska hantera en samlad information om resp. sjukdomsgrupp; även sjukdomsgruppsuppföljning och behovsanalys. Utveckling av medicinskt program Barn och ungdomars hälsa F3 Färdigt Ledningsstaben Projektplan har tagits fram. Projekttid Länsövergripande arbetsgrupper startar i april Grupperna ska vara tvärprofessionellt sammansatta. Startar med följande grupper: neonatologi, diabetes, onkologi, allergi och endokrinologi. Övriga grupper startar hösten Arbetsgrupperna ska vara klara 9

11 med sina rapporter 31 mars Följande Tvärsgrupper är aktuella: - Barnets autonomi - Etik integritet - Flyktingbarn - Ungdomars behov (start mars 2005 klart mars 2006) - Förebyggande barnhälsovård (start mars 2005 klart mars 2006) - Samverkan runt barn med många vårdkontakter (start hösten 2005) Grupper utan angiven starttidpunkt startar successivt när det bedöms lämpligt. Alla dessa beräknas ej vara klara inom projekttiden. Strategi 2 - Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras Framgångsfaktorer 1. Gemensamma behovsanalyser (F4) Nyckelindikatorer Initiativ till dialog med några intresserade aktörer med i syfte att utveckla gemensamma behovsanalyser. 10 F4 Påbörjat Under 2005 Ledningsstaben /FHVC Behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ett område inom vilket behovsanalys och uppdrag kommer att tas fram under Detta kommer att fungera som något av ett pilotprojekt vad gäller att utveckla gemensamma behovsanalyser. Kommunerna är här en naturlig aktör. På sikt finns det flera sjukdoms-/behovsgrupper där det känns angeläget att ta fram gemensamma behovsanalyser med andra aktörer t.ex. psykisk ohälsa, barn- och ungdomars hälsa. (Se även nyckelindikator M1). Strategi 3 - Forskning och utbildning ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktorer 1. Offensiv bevakning av forsknings- och utvecklings (FoU) behov (F5) Nyckelindikatorer Uppmärksamma huvudmannen på FoU-behov för grupper som inte är tillgodosedda. Årlig inventeringsinsats i samband med behovsanalys. F5 Genomförd 100 % av behovsanalyserna Ledningsstaben Det finns inte något sådant FoU behov som är tydligt uttryckt i de behovsanalyser som presenterats hittills under Detta kan vara ett kvalitetskriterium vid behovsanalys att pröva i vad mån något identifierat behov bör lyftas som en tänkbar FoU satsning.

12 Processperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Strategi 2 - Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Strategi 3 - Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktorer 1. Målsatt kvalitet (M9)(M10) 2. Samverkan kring gemensamma patientgrupper (M9) 3. Utvecklad effektivitetsuppföljning (M9)(M10) Nyckelindikatorer Uppdragsbeskrivningar som definierar behovet av patient-, process- och resultatkvalitet. P1 Ledningsstaben Detta avses att hanteras i form av kvalitetskriterier i samband med pågående processkartläggning (Se M8) Avtal som ställer krav på redovisning av P2 Ledningsstaben målsatt patient-, process- och resultatkvalitet Se P1 ovan Krav på åtagandebeskrivningar som redovisar utveckling av metoder för effektivitetsutveckling. P3 Ledningsstaben De åtagandebeskrivningar som produktionsenheterna ska ta fram 2005 med utgångspunkt i beslutade uppdrag ska också innehålla en beskrivning av bedömd möjlighet till effektivitetsutveckling. 11

13 Ekonomiperspektivet Strategi 1 - Ekonomin ska ge handlingsfrihet Strategi 2 - Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Framgångsfaktorer 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha en ekonomi i balans.(e1)(e2) 2. Uppdrag och avtal med vårdgivare anpassade efter ekonomiskt utrymme (E1) Nyckelindikatorer HSN:s avtal- ekonomiskt utfall E1 Resultat Resultat Ekonomigruppen >0 Resultat - Delårsbokslut 04/ Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN:s helårsbedömning (milj kr) jan - april 2005 HSN:s resultat (milj kr) jan - april 2004 HSN:s resultat (milj kr) jan - mar 2005 HSN:s resultat (milj kr) Regionsjukvård -5,0-0,7 0,5 0,2 Närsjukvård 0,0 2,0 1,8-0,8 Länsövergripande sjukvård 0,0 6,5 0,0 5,0 Utomlänsvård -9,0 6,0 6,0 6,4 Läkemedel 26,0 13,1 8,4 10,6 Privata vårdgivare 0,0 4,4-0,1 5,6 Tandvård 0,0 1,1 1,6 0,7 Övrigt -12,0-5,9 13,5-9,9 Totalt 0,0 26,5 31,7 17,8 Tabell 1 Ekonomiskt resultat april 2005 med helårsbedömning Kommentar delårsbokslut Regionsjukvård (till östgötar) Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under Den enda del som är rörlig är den s.k. 100 %-listan och den är kraftigt reducerad jämfört med 2004, endast 2,5 mkr finns budgeterad för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 0,7 mkr över 4/12-delar av den budgeterade, vilket till största delen kan härledas till BKC s rörliga kostnader inom barnmedicin. Närsjukvård Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 2,0 mkr under 4/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast 12

14 ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är bland annat outbetald Mål och Mått ersättning. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2005, endast 22 mkr av mkr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Endast ett fåtal av de rörliga ersättningarna har börjat betalas ut och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård de budgeterade med 6,5 mkr. Utomlänsvård Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger mycket lågt i förhållande till den beräknade nivån. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 6,0 mkr lägre än 4/12-delar av den budgeterade. Vi vet erfarenhetsmässigt att kostnaderna för utomlänsvården ökar kraftigt i slutet av året. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för utomlänsvård 2005 ca 2,8 mkr lägre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnader ligger ca 13,1 mkr lägre än 4/12-delar av de budgeterade. De poster där minskningen är störst är solidariskt finansierade preparat samt läkemedel ospec som betyder oläsbara recept. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för läkemedel ca 1,0 mkr lägre. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 4,4 mkr lägre än den beräknade nivån för perioden januari t o m april, vilket är 4/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för privata vårdgivare 2005 ca 2,9 mkr lägre. Tandvård Utfallet för tandvården för perioden blev 72 mkr, vilket är ca 1,1 mkr under det beräknade för perioden. Övrigt I övrigt kan nämnas bland annat ambulanssjukvården där nämnden har haft ökade kostnader i samband med asienkatastrofen med 1,3 mkr. Kostnaderna för asylsjukvården ligger ca 5,2 mkr över de beräknade för perioden och beror på att ersättningen från Migrationsverket släpar efter. Kommentar helårsbedömning Regionsjukvård (till östgötar) Kostnaderna för regionsjukvården beräknas i bokslut 2005 överstiga de budgeterade med 5 mkr. Det är de rörliga ersättningarna på den s.k. 100 %-listan, som beräknas överstiga budgeterade volymer och därmed ersättning eftersom ingen taknivå är satt. Med 100%-listan menas vissa åtgärder som är sällan förekommande samt resurskrävande och som debiteras löpande, t.ex hjärtsjukvårdens heart-mateverksamhet. Närsjukvård & länsövergripande sjukvård Kostnaderna för närsjukvård och länsövergripande sjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Det pågår en uppföljningsdialog tillsammans med Hjärtcentrum avseende det totala beloppet för ökningen av antalet primära ballongsprängningar i avtal Resultatet av dialogen kommer eventuellt att innebära ökade kostnader 13

15 för nämnden och då påverkas helårsbedömningen som görs efter delårsbokslutet i augusti. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas överstiga de budgeterade med ca 9 mkr. Under flera år har kostnaderna för akut vård utan remiss och primärvård utomläns ökat och ökningen ser ut att hålla i sig även under Läkemedel De ospecificerade läkemedelskostnaderna ser ut att komma att understiga de budgeterade med 26 mkr. Detta beror bland annat på att kostnaderna för de solidariskt finansierade preparaten minskar samt aktiva insatser att minska antal recept med oläsliga koder. Privata vårdgivare Kostnaderna för de privata vårdgivarna beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Tandvård Kostnaderna för tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Övrigt Kostnaderna för smittskyddsverksamhetens provtagning beräknas överstiga de budgeterade med 2 mkr. Då kostnaderna och intäkterna för asylsjukvården inte matchar varandra kan kostnaderna komma att överstiga de budgeterade med 10 mkr under HSN:s internbudget- ekonomiskt utfall E2 Resultat Resultat >0 Ekonomigruppen Resultat i förhållande till budget (tkr) Resultat jan-april Kostnader tom april Budget 2005 Andel av budget (%) 2005 HSN % Västra länsberedningen % Centrala länsberedningen % Östra länsberedningen % Medicinsk programberedning % Totalt % Tabell 2 Resultat- Hälso- och sjukvårdsnämndens intern budget Positivt resultat. Målet att ha en ekonomi i balans är i dagsläget uppfyllt. 14

16 Strategi 3 - Verksamheten ska vara kostnadseffektiv Framgångsfaktorer 1. Studier av kostnadseffektivitet (E3) 2. Ersättningsmodeller/ersättningssystem som stimulerar till måluppfyllelse (E4) Nyckelindikatorer Kunskapsöversikt av ersättningsmodeller som stimulerar till kostnadseffektivitet E3 Uppdrag formulerat Uppdrag slutfört CMT arbetar med detta. Preliminär rapport klar till 15 november. Ledningsstaben/ Centrum för medicinsk teknologi (CMT) Avtal som tillämpar ersättningsmodeller E4 Förekomst Avtal 2007 Ledningsstaben som stimulerar till uppfyllelse av effektrelaterade mål. i avtal Förekommer i dagsläget i form av s.k. Mål- och mått pengar kopplat till bl.a. tillgänglighet. Rapport (se E3) förväntas ge ytterligare inspiration. FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING HSN får under året en fördjupad uppföljning inom olika områden enligt uppföljningsplanen. Nedan framgår vilka uppföljningar som är inplanerade under år 2005 (kronologiskt ordnade). Uppföljningarna dokumenteras sammanfattande i uppföljningsrapporterna i juni och oktober med en ytterligare summering i årsredovisningen Utöver nedanstående uppföljningar redovisas ekonomiska delårsbokslut löpande under året. - Länsdelsprofiler - Östgötens psykiska hälsa - Andningsorganens sjukdomar 2 ) - Hjärt- och kärlsjukdomar 2) - Läkemedel - Årsredovisning 2004 Summeras i denna rapport - Mellanvård - Barns hälsa och miljö - Tillgänglighet sjukhus/pv - Övervikt och fetma - Äldre multisjuka - Avtalsuppföljning I - Tandvård - Tillgänglighet sjukhus - Mag-o tarm sjukdomar 1 Nyckelindikatorn modifierad jämfört styrkort 2 Detta är redovisade behovsanalyser. Sjukdomsgruppsuppföljningar enligt fastställd struktur kommer att utvecklas som rutin och redovisas för första gången i januari

17 - Hälsofrämjande- o sjukdomsförebyggande insatser - Samverkan försäkringskassan - Patientenkät sjukhus - Infektionssjukdomar - Behov av funktionsförbättrande insatser - Östgötens attityder - Tillgänglighet sjukhus/pv - Avtalsuppföljning II I det följande refereras de uppföljningar som redovisats hittills under år 2005: Länsdelsprofiler Rapporten 2 från Folkhälsovetenskapligt centrum innehåller bl.a. grafiska profiler för varje länsdel, en för demografi och socioekonomi och en för hälsa och livsstil. Nedan redovisas den sistnämnda kategorin. Profilerna presenteras som så kallade spindeldiagram och lämpar sig väl för att jämföra länsdelarna med varandra. I diagrammen kan man också enkelt se vilka variabler som är relativt utmärkande för en länsdel. Variablerna i diagrammen baseras på andel befolkning och det är viktigt att komma ihåg att det är hur andelarna förhåller sig till länsgenomsnittet som kan utläsas. Det innebär att de inte går att utläsa om en speciell riskfaktor är vanligare än en annan i befolkningen. Det innebär också att det alltid kommer att finnas minst en länsdel som har högre värde än genomsnittet och minst en som har lägre värde. Hälsa och livsstil Den runda, tunna cirkeln representerar länsgenomsnittet och har indexvärdet 100 för alla variabler. Delstrecken representerar 25 procentenheter var. Variabeln snusare har indexvärde 75 i centrala länsdelen och ska tolkas som att andelen snusare i centrala länsdelen är 25 procent lägre än länsgenomsnittet (andelen snusare i hela länet). Andelen som ej sökt vård för upplevda psykiska besvär i centrala länsdelen är däremot högre än länsgenomsnittet för alla åldersgrupper. Gruppens andel har indexvärde 112 och är därmed 12 procent större än genomsnittet. Centrala länsdelen Figur 1 Länsdelsprofil centrala länsdelen 2 Länsdelsrapport Östergötland sammanställning över demografiska och socioekonomiska variabler samt hälsovariabler per länsdel i Östergötland (rapport 2005:4 Folkhälsovetenskapligt centrum) 16

18 Västra länsdelen Figur 2 Länsdelsprofil västra länsdelen Östra länsdelen Figur 3 Länsdelsprofil östra länsdelen De största skillnaderna mellan länsdelarna kan sammanfattas i nedanstående tabell: Områden med störst variation Hög andel Låg andel Ej sökt vård för psykiska besvär Centrala Västra Upplevt vårdbehov för psykiska besvär Centrala Västra Snusare Östra Centrala Rökare Östra Centrala Lungcancer Östra Centrala KOL (män) Västra Centrala Fetma Västra Centrala Karies (3 åringar) Västra Centrala Karies (6 åringar) Östra Centrala Tabell 3 Länsdelsprofiler - variationer 17

19 Inom tandvården har konstaterats ett tydligt samband mellan munhälsa och socioekonomiska förhållanden vilket också har påverkat tandvårdens insatser. Inom psykiatrin finns en aktuell diskussion om de resultat som kommit fram via enkäterna om psykisk hälsa bl.a. skillnaderna mellan länsdelarna (se även följande avsnitt Östgötens psykiska hälsa ). Östgötens psykiska hälsa I en rapport 3 från Folkhälsovetenskapligt centrum redovisas en bearbetning av en fråga ur enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa som genomfördes hösten Frågan var: Har du synpunkter på vården av psykisk ohälsa, idéer till förbättringar eller andra kommentarer? Totalt personer lämnade sammanlagt synpunkter. Många av svaren handlar om resurser till vården av psykiskt sjuka, dels att det behövs mer resurser till vården i allmänhet och dels resurser i form av fler läkare och annan personal. Många anser också att det är för långa väntetider. Synpunkter som framförs när det gäller bemötande är till exempel önskemål om mer medmänsklig kontakt och större engagemang från personalen. När det gäller behandlingsformer är det många som önskar mindre medicinering och mer samtalsbehandling. De som först vände sig vårdcentralen för sina psykiska besvär skriver när det gäller personalåtgärder att det är viktigt med samma läkare under hela behandlingstiden och att det behövs fler kuratorer/psykoterapeuter. De vill även att väntetiderna ska minska. De som först sökte psykiatrin skriver om betydelsen av att bli tagen på allvar och efterlyser större engagemang från personalen. I en annan rapport 4 från Folkhälsovetenskapligt centrum redovisas ytterligare en bearbetning av en fråga ur enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa som genomfördes hösten I frågeformuläret användes en öppen fråga om vilka psykiska besvär den svarande upplever, hur besvären påverkar vardagen, vad man tror är orsaken till besvären och hur man gör för att hantera dem. De personernas svar på den öppna frågan har kodats och kategoriserats. Syftet med rapporten är i första hand att få en beskrivande, kvantitativ sammanställning av de symptom, påverkan på vardagen, orsaker och hanteringssätt som finns beskrivna i den öppna frågan. Psykiska besvär och symptom De dominerande psykiska symptomen är ångest- och depressionsrelaterade besvär och besvär med sömn och trötthet. Förutom de mer traditionella typerna av psykisk ohälsa finns också ett brett spektrum av problem och känslor. Vanliga känslor som beskrivs är irritation, ilska, rastlöshet, dåligt självförtroende, maktlöshet eller att vara disträ. Olika problem som nämns är stress, höga krav, vardagsproblem som ensamhet och missnöje med livet, sociala problem som familjeproblem och relationsproblem samt arbetsrelaterade problem. Kvinnor uppger fler olika psykiska besvär och symptom än vad männen gör. Bland kvinnornas symptom är en större andel depressionsrelaterade än bland männens. Likaså är fler av kvinnornas besvär förknippade med sömn/trötthet, irritation/rastlöshet, maktlöshet/ disträ och dåligt självförtroende. Männens problem är oftare förknippade med oro/ångest, arbetsrelaterade problem, ekonomi/samhälle och stress/krav. 3 Östgötens psykiska hälsa - Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar (Rapport 2005:2) 4 Östgötens psykiska hälsa- Med egna ord om psykiska besvär (Rapport 2005:1) 18

20 Påverkan av psykiska besvär De vanligaste beskrivningarna av påverkan av psykiska besvär är sömn/ trötthetsproblem och irritation/rastlöshet. En stor andel av de svarande upplever ingen eller endast liten påverkan av sina besvär. Kvinnor beskriver oftare än män att de psykiska besvären påverkar sociala relationer eller vardagen. Kvinnor uppger också oftare sömnproblem, trötthet och irritation. En stor andel av männen anser att besvären inte påverkar dem eller endast påverkar dem i liten utsträckning. Något fler män än kvinnor anser att de psykiska besvären leder till stress och påverkar arbetet. Hanteringssätt De vanligaste sätten att hantera sina psykiska besvär är att vända sig till någon annan människa, avvakta, ägna sig åt fysisk aktivitet och att vila. En del skriver att de inte gör någonting alls för att hantera sina besvär, medan andra ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter, försöker tänka positivt eller göra aktiva insatser. Mindre vanliga hanteringssätt är sjukvård/stödgrupp, psykofarmaka och olika former av destruktiva eller undvikande hanteringssätt som till exempel att dricka alkohol eller skada sig själv fysiskt. Bland de hanteringssätt som kvinnor nämner är familj/vänner, vila/stresshantering och fysisk aktivitet de vanligaste. Män uppger oftast olika former av passiv hantering (att avvakta eller att inte göra någonting alls), fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Kvinnor skriver oftare än män att de använder mental egenhantering och sjukvård/stödgrupp medan män oftare än kvinnor uppger destruktiva hanteringssätt. Vårdbehov De symptom som oftast har samband med att man också upplever ett vårdbehov är övriga psykiska besvär (till exempel tvång, ätstörningar och missbruk), dåligt självförtroende, sociala problem och depression/nedstämdhet. Stort vårdbehov har också de som anger dåligt självförtroende och specifika händelser som orsak till sina psykiska besvär. Dessa grupper söker också vård i stor utsträckning. Personer som upplever att orsaken till de psykiska besvären är ensamhet upplever också ofta ett vårdbehov men söker vård i mindre utsträckning än de flesta andra grupper. De personer som anger psykofarmaka och sjukvård/stödgrupp som hanteringssätt upplever ofta ett vårdbehov. Även i gruppen som använder destruktiva hanteringssätt är vårdbehovet stort men det är mindre än hälften av dem som upplever ett vårdbehov som också söker vård. Personer som använder mer positiva hanteringssätt upplever sällan något vårdbehov. Andningsorganens sjukdomar Symtom från och sjukdomar i andningsorganen är en av de vanligaste orsakerna till sjukvårdkontakt och läkarbesök. Majoriteten av dessa besök sker i primärvården gjordes nästan läkarbesök i Östergötland p.g.a. symtom och sjukdomar i andningsorganen. Samma år visar statistiken på drygt vårdtillfällen. Kostnaderna år 2002 för landstinget i Östergötland för andningsorganens sjukdomar var 523 miljoner kronor varav läkemedelskostnaderna var 104 miljoner kronor. Tobaksrökning påverkar alla sjukdomar i andningsvägarna negativt och försvårar ofta symtomen och försämrar eller fördröjer läkningen. Att förebygga rökning bland barn och ungdomar samt att verka för rökavvänjning är en av de mest lönsamma insatserna man kan göra ur folkhälsosynpunkt. Infektion i andningsorganen är en av de vanligaste orsakerna till sjukvårdskontakt i alla åldrar trots att de flesta övre luftvägsinfektionerna klaras med egenvård. 19

21 Tillgänglighet för rådgivning och medicinsk bedömning är nödvändig med akuta insatser eller kort väntetid. Ibland uppträder infektioner som epidemier (t.ex. influensa) med många individer som insjuknar samtidigt vilket kan ge stora påfrestningar på sjukvården. Med den ökande globaliseringen behöver man också ha viss beredskap för ovanliga sjukdomar som exempelvis SARS (severe acute respiratory syndrome). Astma och allergisk snuva har visat en ökande förekomst successivt under de senaste decennierna. Förekomsten av astma bland barn och skolungdomar anges nu till 10 % och hos vuxna individer 8 %. Allergisk snuva brukar debutera i yngre skolåldern och når en ännu högre förekomst än astmasjukdomen i den yngre befolkningen. Orsakerna till att allergisk snuva och astma ökar är inte helt klarlagt trots omfattande forskning inom området. Det finns därför inga entydigt klara strategier hur man skall kunna förebygga astma och allergiska sjukdomar. Behandlingsmässigt har specifik immunterapi (allergivaccination) fått en renässans och ökad efterfrågan. Målgruppen är framför allt patienter med svår allergisk snuva och med risk att utveckla astma. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ger inte besvärande symtom förrän lungskadorna blivit omfattande. Man uppskattar att svenskar har sjukdomen. Från 50 års ålder har cirka 8 % av befolkningen diagnostiserad KOL. Dödligheten i sjukdomen är betydande och beräknas enligt WHO (Världshälsoorganisationen) vara den tredje dödsorsaken i världen år 2020 från nuvarande sjätte plats. Drygt personer per år dör av sjukdomen. Kvinnor förefaller vara känsligare för rökning än män och från år 2000 dör i Sverige lika många kvinnor som män i sjukdomen. KOL orsakas till mer än 90 % av tobaksrökning. Vid konstaterad KOL sjukdom är rökstopp och syrgasbehandling vid kronisk andningssvikt de enda åtgärderna som kan påverka prognosen. Annan behandling kan lindra symtom, förbättra livskvalitet och minska försämringsepisoder. Patientlidandet är svårt och livskvaliteten ofta mycket nedsatt vid svår KOL. För att kunna identifiera personer med sjukdomen i tidigt skede bör rökare erbjudas hälsoundersökning med lungfunktionsmätning med spirometri. Spirometrar finns på de flesta vårdcentraler i Östergötland. Vid tidig diagnos och rökstopp är prognosen god förutsatt att lungfunktionen inte är alltför nedsatt och samhällets kostnader för sjukdomen kan begränsas. Hjärt- och kärlsjukdomar I Sverige har 12 % av befolkningen (ca i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Närmare hälften av alla över 65 års ålder lider av detta. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar 16 % av alla akuta vårdtillfällen i sluten vård. Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar svarar för 14 % av Sveriges totala läkemedelskostnad (ca 3 miljarder). Av förtidspensioner och sjukbidrag beror 8 % på hjärt- och kärlsjukdom (tredje vanligaste orsaken). Hjärtsjukdomar Det är viktigt med en god och snabb tillgänglighet för patienter som söker för bröstsmärtor. Tidsaspekten kan vara helt avgörande för behandlingsresultatet. Vården av dessa patienter fungerar i dagsläget bra och liksom samarbetet mellan sjukhusen. Antalet patienter som vårdats för hjärtinfarkt i Östergötland var under år 2004 c:a 1000 och därav 300 med hotande stor infarkt. Andfåddhet och trötthet är symtom vid hjärtsvikt, (försämrad pumpförmåga) men kan också bero på en rad olika sjukdomar. Därför är det viktigt att få rätt diagnos. Diagnosen skall konfirmeras med ultraljudsundersökning. (EKO). Tillgängligheten 20

22 till denna undersökning är idag för liten och det kan bli långa väntetider. Genom att ta ett nytt blodprov som visar sannolikheten för hjärtsvikt, kan man minska behovet av ultraljudsundersökning. I Linköping har sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning visat sig minska dödligheten och antalet inläggningar på sjukhus hos dessa patienter. Hjärtrytmrubbningar är vanligt förekommande och kan många gånger behandlas i primärvården. Vid återkommande besvär trots medicinering eller tecken på allvarlig rytmrubbning, remitteras patienten till specialistbedömning på sjukhuset, där olika behandlingsmetoder finns. Andelen barn med medfödda hjärtfel uppgår till knappt 1 %. De operativa resultaten i Sverige är utomordentligt goda och många barn med komplexa hjärtfel når idag vuxen ålder. I den sydöstra regionen finns c:a 500 patienter med medfödda hjärtfel, varav de med allvarligare hjärtfel kontrolleras vid Universitetssjukhuset på en särskild mottagning som tillgodoser behoven i regionen. Kvalitet Vårdprogram finns för handläggning av hjärtsjukdomarna. Tillgänglighet och kontinuitet är viktiga för denna patientgrupp och detta skulle kunna fungera bättre om det fanns en hjärt-kärlsjuksköterska på varje vårdcentral. Tillgängigheten till specialistbedömning är god med undantag för ablationer, (behandling vid förmaksflimmer) där väntetiden är längre och nationell behandlingsgaranti inte kan uppfyllas. Detta är ett område som är under utveckling och samtliga sjukhus som utför denna behandling i Sverige, har längre väntetider än Östergötland. Erfarenheter från förtroendemannagruppernas intervjuer visar att hjärtpatienterna upplever ett professionellt omhändertagande och känner sig trygga och genom hela vårdkedjan. Det finns dock skillnader både geografiskt och mellan olika medicinska centrum. Angående samverkan, uttrycker patienterna en oro över att byta vårdnivå, när man blir utskriven från sjukhuset. Det finns behov av mera individualiserad information, anpassad till patientens psykiska tillstånd och sociala sammanhang; familj och arbetssituation. Man efterfrågar information till anhöriga under rehabiliteringstiden och stöd/kontakt med sjukvården under rehabiliteringstiden. Kvinnor har uttryckt behov av stöd under väntan på utredning, kunskap om sjukdomen och metoder för att hantera stress. Kärlsjukdomar Bråck på kroppspulsådern är ovanligt före 60 års ålder. Problemet är vid bristning och utan operation leder brustet bråck på kroppspulsådern alltid till döden. Screening kan minska dödligheten till hälften. Landstingets metodråd rekommenderar rutinscreening för män 65 år och äldre. Halspulsåderförträngning till följd av åderförkalkning i halspulsådern medför risk för slaganfall. 25 % av alla slaganfall beror på halspulsåderförträngning. Risken kan minskas med 20 % med medicinska åtgärder och ytterligare med 50 % med operation. Idag görs 50 operationer i länet men behovet torde vara mer än 75. Fönstertittarsjuka är en konsekvens av förträngningar eller stopp i pulsådrorna till benen, till följd av åderförkalkning. Konservativ behandling är grundläggande, rökavvänjning och gångträning. Detta sker bäst i primärvården. Trots detta har en del patienter ett väsentligt gånghandikapp. Dessa kan ofta få god hjälp av operation. (C:a 100 per år i länet). Kallbrand är en svårare konsekvens av stopp i pulsådrorna till benen, till följd av åderförkalkning. Patienten har svåra smärtor, sår, sömnsvårigheter och risken att förlora benet är c:a 75 % på ett år. Här är behandlingen med kirurgi av förståeliga 21

23 skäl vanlig, men under senare år har s.k. ballongvidgning börjat användas i större utsträckning. Snabb handläggning av dessa patienter är viktigt för framgångsrika åtgärder. Viktigt är också ortopedi, gåskola (vid amputation) och sociala hjälpinsatser. Åderbråck i benen drabbar 15 % av befolkningen. Tillståndet hotar vare sig liv eller lem men kan innebära besvärliga sårproblem och värk och/eller svullnad. Vissa patienter är svårt handikappade av dagliga besvär som ibland leder till arbetsoförmåga. Då det ofta gäller individer i arbetsför ålder är det angeläget att minska väntetider både till bedömning och operativ åtgärd för att minska samhällets kostnader. Denna grupp är föremål för utbudsbegränsning i Östergötland och det har skett en indikationsskärpning för operation. Behovet bedöms till c:a 300 per år, vid användande av dessa snävare operationsindikationer. Kvalitet Erfarenheter från förtroendemannagruppernas intervjuer, visar att patienterna känner trygghet och upplever att det fungerar bra genom hela vårdkedjan. Bemötandet upplevs som gott i de allra flesta fall. På samma sätt som vid hjärtsjukdom, finns skillnader, både geografiskt och mellan olika medicinska centrum. Precis som hjärtpatienterna, uttrycker kärlpatienterna en oro över, att byta vårdnivå, då man blir utskriven från sjukhuset. Tillgängligheten till sjuksköterskan på kärlmottagningen är god, medan det finns behov av ökad tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor i primärvården. Vad gäller patienttillfredsställelse är kärlpatienterna mera nöjda än genomsnittet i länet. Läkemedel Kostnadsutvecklingen läkemedel Under de tre senaste åren har landstingets förskrivare arbetat mycket med kvalitetsfrågor och utbildning kring läkemedel. Effekterna av detta arbete kan vi nu även se i läkemedelsstatistiken, (se figur x). Av statistiken framgår exempelvis; - Trendbrott när det gäller kostnadsutvecklingen. Fram t o m 2002 följer Östergötland rikets utveckling med en kostnadsökning för läkemedel på recept. Fr o m 2003, efter att decentraliserat kostnadsansvar införts, har vi en kostnadsminskning som är större än rikets. Kostnadsminskningen är inte en konsekvens av volymminskning utan förskrivningen har under perioden ökat något. Landstingets totala läkemedelskostnader 2004 var 3,2% lägre än Kostnadsminskningen fr o m 2003 är större än rikets, vilket dels förklaras av att förskrivarna i Östergötland i större utsträckning och snabbare förändrat sin förskrivning av läkemedel inom grupper där patent gått ut och dels av att förskrivarna gjort fler aktiva utbyten från dyra till billigare lika väldokumenterade substanser som rekommenderas från läkemedelskommittén och nationella behandlingsriktlinjer. Denna trend framgår tydligt i den benchmarking mellan fyra landsting som Östergötland medverkat i. 22

24 Kostnad för läkemedelsförmånen år kronor per invånare Genomsnitt kr/inv Skåne Västerbotten Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Värmland Kronoberg Jämtland Dalarna Jönköping Stockholm Sörmland Halland Norrbotten Blekinge Kalmar Gotland Uppsala Västmanland Östergötland Örebro Figur 4 Kostnad för läkemedelsförmånen 2004 Vilka är framgångsfaktorerna för ovanstående utveckling? - Läkemedel har integrerats i vårdens arbete och prioriteringar. - Läkarna har engagerats och behållit sin frihet, fast nu under ansvar genom att kostnadsansvaret decentraliserats, verktyg för uppföljning tagits fram, kvalitetsarbete har stimulerats och att gemensamma mått med krav på egna mål tagits fram. - Inga skallkrav utan rekommendationer från landstingsledning och läkemedelskommitté. Behov av förbättringar Kostnadsansvar förhindrar överförskrivning och kvalitetsarbete hindrar både överoch underförskrivning men det behövs även ett strukturerat arbetssätt för att hantera underförskrivning och variation. Vidare måste vi hantera alla dyra läkemedel vid sjukhuskliniker på ett och samma sätt, i samma process och tillsammans med ersättningar för övrig vård för att åstadkomma bästa möjliga vård av landstingets patienter. Detta eftersom beslut om läkemedel ska tas av samma personer, på samma nivåer och utifrån samma förutsättningar som motsvarande beslut om kirurgi, omvårdnad etc. Mellanvård I uppdraget 2005 från HSN avseende barn- och ungdomar med psykisk ohälsa framgår att hälso- och sjukvården ska stödja en god psykisk hälsoutveckling för barn- och ungdomar som redan har utvecklat psykisk ohälsa. I ett av delmålen beskrivs bl.a. att barn och ungdomar ska kunna erbjudas behovsanpassad behandling i fullständiga vårdkedjor, där insatserna är väl samordnade med kommunerna och övergången i vårdprocessen är smidiga. I avtalet med närsjukvården för 2005 åtog man sig i samtliga tre länsdelar att möta dessa behov genom att utveckla mellanvård inom barnpsykiatrin i samarbete med kommunerna. I avtalet avsattes också extra medel genom utökat statsbidrag. Mellanvård är en ny metod att möta behov hos barn- och ungdomar med ett 23

25 barnpsykiatriskt vårdbehov, där öppenvården inte bedöms som tillräcklig och där samverkan med andra aktörer ger ett mervärde för barn och ungdomar och deras familjer. Den nya metoden innebär en ökad flexibilitet och tillgänglighet genom att möta barnen och ungdomarna utanför mottagningen. Oftast sker mötet i hemmet och till en början kanske varje dag. Om behovet finns kan också personalen finnas i skolan eller särskilda lokaler i anslutning till den barnpsykiatriska mottagningen. Mellanvården ger möjlighet till en bättre utredning av barn och ungdomars behov av olika insatser både från landsting och ex. kommun. Detta förutsätter en god samordning med kommunerna dels i planeringen men också i det fortsatta arbetet. Samverkan kan ske i det konkreta ärendet men också genom utbildnings - och handledningsinsatser. Mellanvården utgår från lokala förutsättningar och är begränsad i tid. Den är också integrerad med den övriga barnpsykiatriska kontakten och ansvaret finns kvar hos den ordinarie behandlaren. De behov man möter i mellanvården utgår inte från diagnos utan från funktionsnivå. Det är särskild personal ca 4-5 som arbetar i mellanvården i varje länsdel och det innebär ofta ett multidisciplinärt team bestående av kurator, psykolog, skötare och/eller sjuksköterska. Det kan också innebära andra yrkeskategorier. I centrala länsdelen har man dessutom knutit en forskare till utvecklingen av mellanvården. Mellanvården ger utökad tillgänglighet och flexibilitet för barn- och ungdomar med utvecklad psykisk ohälsa. Det är en ny metod som är integrerad med barnpsykiatriska mottagningarna men också med andra vårdgivare som t.ex. kommunernas socialtjänst. Mellanvården möter behov, där behandlingen på den barnpsykiatriska mottagningen är otillräcklig, men där det inte är nödvändigt med sjukhusvård/behandlingshem. Barns hälsa och miljö Drygt 90 procent av barnen i Östergötland mår enligt deras föräldrar bra eller mycket bra. Föräldrar till feta och/eller astmatiska barn uppger i mindre utsträckning än andra föräldrar att deras barn mår mycket bra. Livskvalitetmätningar visar att bland 12-åringarna i Östergötland är det få som har problem med rörlighet, hygien och sina huvudsakliga aktiviteter. Däremot har de problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Flickor har mer problem med rörlighet och med smärtor/besvär än vad pojkar har. Det är 12 procent av barnen äldre än 8 månader som är överviktiga och 3 procent är feta. Den högsta andelen med övervikt och fetma finns bland 4-åringarna och speciellt bland flickorna. Drygt var fjärde 4- och 12-åring har eksem, astma, allergisnuva, födoämnesallergi eller andra symtom på grund av allergi mot vanliga ämnen. Det är ungefär 6 procent av 4- och 12-åringarna som har astma. De astmatiska 12-åringarna upplever i större utsträckning obehag av olika lukter och dofter än barnen utan astma. De har också mer luftvägsbesvär i form av hosta, pipande och väsande andning när de exponeras för olika dofter och lukter. Andelen barn som har någon som röker i hemmet (inomhus eller utomhus) är högre bland barnen med astma än bland barnen utan astma. Drygt 17 procent av 12-åriga pojkar och knappt 17 procent av 12-åriga flickor har problem med oro/nedstämdhet. Undersökningar gjorda på unga vuxna visar att kvinnor mår sämre än unga män när det gäller psykisk ohälsa. Frågan är om det händer något i tonåren som gör att kvinnor mår sämre senare i livet. 24

26 Hälften av barnen med övervikt och fetma har också övervikt/fetma när de blir vuxna. Att minska övervikt och fetma bland barn kan ge hälsovinster senare i livet. Tillgänglighet till sjukhus och vårdcentral Väntetider till mottagning sjukhus Antalet väntande remisspatienter var lägre i december 2004 jämfört med motsvarande tidpunkt år 2003 och Vid den senaste mätningen väntade cirka patienter på en första vårdkontakt på sjukhus efter remiss. Väntande patienter som väntat mer är 12 månader (så kallade långväntare) fortsätter att minska i antal. Vid den senaste mätningen fanns totalt cirka 360 långväntare (cirka för två år sedan). Sex av tio långväntare återfanns inom kirurgin och urologin. Faktiska väntetider till besök kortades under hösten Totalt togs 76 procent av alla remisspatienter emot inom tre månader under hösten 2004 (72 procent för ett år sedan) Resultatet för hela 2004 visar att 76 procent av patienterna togs emot inom tre månader, vilket var i stort sett samma resultat som för hela Den bästa tillgängligheten fanns inom psykiatriska specialiteter under våren och den sämsta inom kirurgiska specialiteter. Utifrån resultaten för hösten 2004 är behovet av förbättrad tillgänglighet allra störst inom allergologin, smärt- och rehabiliteringsverksamheten, handkirurgin och rehabiliteringsverksamheten i Linköping respektive inom länets öron-näsahalssjukvård och neurologi. Väntetider till behandling sjukhus Antalet patienter som väntar på behandling har minskat kraftigt under tvåårsperioden från cirka till Minskningen var störst under hösten 2003 och våren Antalet patienter som fortfarande väntar trots minst 12 månaders väntan på behandling - så kallade långväntare - har mer än halverats under senaste tvåårsperiod från cirka till cirka 530 patienter. Särskilt stora minskningar har skett inom gynekologin, kärlkirurgin (åderbråck) och ögonsjukvården. Minskningarna beror delvis på de ändrade behandlingsgränser som infördes i slutet av Den högsta andelen långväntare till behandling fanns december 2004 inom bröstkirurgi (48%), gallstenskirurgi (46%) respektive nässkiljeväggsplastik (44%). De faktiska behandlingsväntetiderna (väntetider för de som har behandlats) blir allt kortare. Totalt behandlades 67 procent av patienterna inom tre månader under hösten Ett år tidigare behandlades 60 procent av patienterna inom tre månader. Det senaste resultatet är det hittills bästa som uppmätts. Trots goda totalresultat blev de faktiska väntetiderna långa för vissa behandlingar under hösten Den lägsta andelen behandlade inom tre månader gällde bland annat för vissa handkirurgiska operarationer, hörselförbättrande operation och borttagande av halsmandlar, primär höft- och knäledsplastik, bröstkirurgi och skelningsoperationer. 25

27 December 2001 December 2002 December 2003 December 2004 Väntar på besök Väntar på behandling Figur 5 Väntetider till besök och behandling vid sjukhus Landstinget i Östergötland Väntetider till vårdcentral Två gånger per år mäts tillgängligheten i primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting. Mätningarna avser hur lång tid det dröjer innan man får träffa en läkare för ett nytt medicinskt problem. Den nationella mätningen omfattar alla patienter som besökte vårdcentralerna en viss bestämd dag. Enligt den senaste mätningen den 15 mars har resultaten i Östergötland förbättrats jämfört med samma tid ett år tidigare. Resultatet av endagsmätningen visar att 88 procent av patienterna togs emot på besök inom sju dagar. Motsvarande uppgift ett år tidigare var 83 procent. Jämfört med alla andra landsting och regioner i Sverige hade Östergötland det femte bästa resultatet. Riksgenomsnittet var 85 procent. Östergötland har valt att mäta väntetiderna under tre dagar i stället för den enda dag som mäts nationellt. När tredagsresultatet jämförs inom Östergötland tog vårdcentralerna i centrala Östergötland emot flest patienter inom 7 dagar, följt av västra länsdelens och östra länsdelens vårdcentraler. Andel inom 7 dagar 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 87% 83% 87% 83% 79% 88% 50% Hösten 2002 Våren 2003 Hösten 2003 Våren 2004 Hösten 2004 Våren 2005 Figur 6 Väntetid till besök vid vårdcentral Landstinget i Östergötland 26

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-05-24./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 04, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-09-20 LiÖ 2006-XX 1 (9) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts Folkhälsovetenskapligt centrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende andningsorganens

Behovs- och problemanalys avseende andningsorganens 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende andningsorganens sjukdomar Inledning Andningsvägarna består av näsa, näsans bihålor, svalg, struphuvud och lungorna. De delar som ligger ovanför struphuvudet

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer