Innehåll. Förord 3. Inledning 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förord 3. Inledning 4"

Transkript

1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut myeloisk leukemi 5 Blodkroppar och deras funktioner Hur uppstår leukemi Möjliga riskfaktorer Diagnos/Vanliga symtom 2 Symptom 9 Så ställs diagnosen AML 3 Behandling 11 Behandling och förebyggande av återfall Övergående biverkningar Fortsatta behandling Nya läkemedel utvecklas Återfall och dess behandling Vad är en stamcellstransplantation? Allogen stamcellstransplantation Minitransplantation Autolog stamcellstransplantation Understödjande vård

2

3 Förord Cirka personer insjuknar varje år i Sverige i någon form av blodsjukdom eller blodcancersjukdom. Ordet blodcancer används ofta som ett samlingsnamn för ett flertal olika cancersjukdomar i blod, benmärg eller körtlar. Vi representerar ett 15-tal diagnoser, sjukdomarnas symptom kan skilja sig åt, de kan behandlas på flera olika sätt och kan dessutom ha varierande prognos. I Sverige insjuknar också ett hundratal barn och ungdomar varje år med någon av dessa diagnoser. För den som drabbats av en svår sjukdom är behovet av information stort och den ska i huvudsak ges av behandlande läkare. Som ett komplement ger Blodcancerförbundet ut en serie skrifter med grundläggande fakta om de olika blodsjukdomarna. Texterna är skrivna av några av landets främsta specialister inom respektive sjukdom. Vi tackar alla som lagt ned tid och arbete på att ta fram uppdaterade skrifter. Skrifterna kommer också på sikt att finnas som nedladdningsbara filer på vår hemsida. Bli gärna medlem i Blodcancerförbundet. Tillsammans är vi starka! Varma hälsningar Blodcancerförbundet Sundbyberg i maj 2011

4 Inledning Kära läsare, För sju år sedan fick jag uppdraget att utarbeta en helt ny version av Blodcancerförbundets informationsskrift kring akut myeloisk leukemi. Den då föregående utgåvan, vilken i stora delar hade en skrift från den engelska The Leukaemia Research Fund som förlaga, trycktes 1994/95. Våra behandlingsmöjligheter för patienter med akut leukemi förbättras gradvis i många avseenden och det känns nu väl motiverat att uppdatera denna informationsskrift. Vår kunskap kring bland annat sjukdomens orsaker och behandling har ökat men ännu söker vi svaren på många viktiga frågor. Att Blodcancerförbundet nu ger ut reviderade skrifter kring akut myeloisk leukemi samt ett antal andra diagnosgrupper välkomnas av oss som arbetar inom detta fält. Det finns fortfarande en brist på sakligt och lättbegripligt informationsmaterial och denna skrift passar förhoppningsvis väl in i våra strävanden att utveckla och förbättra vården vid akut myeloisk leukemi. Skriften är också ett bra exempel på det samarbete som utvecklats mellan svenska hematologer (specialist på blodsjukdomar) och patienter under de snart 30 år som det tidigare Riksförbundet för blodsjuka, numera Blodcancerförbundet, existerat. Magnus Björkholm Professor i medicin Karolinska Universitetssjukhuset Solna 4 Information från Blodcancerförbundet

5 AML 1 Akut myeloisk leukemi Leukemi kommer av ett grekiskt ord som betyder vitt blod och utgör en stor grupp av blodcancersjukdomar. Ordet blodcancer är samlingsnamn för en rad olika cancertyper, som har sitt ursprung i blodbildande celler i benmärg och lymfkörtlar, mer sällan i andra organ som mjälten, magtarmkanalen, huden och centrala nervsystemet. Blodkroppar och deras funktion De röda blodkropparna (erytrocyter) innehåller äggviteämnet hemoglobin som sköter transporten av syre till alla kroppens vävnader. Det finns tre huvudtyper av vita blodkroppar (leukocyter); granulocyter, lymfocyter och monocyter. Dessa celltyper spelar delvis olika roller i bekämpandet av infektioner. Blodplättar (trombocyter) behövs för att blodet ska kunna levra sig (koagulera). Bildning och tillväxt av normala blodceller är noggrant reglerade funktioner. Detta gör det möjligt för benmärgen (lymfkörtlar m fl organ när det gäller vita blodkroppar) att producera de olika celltyperna i den mängd som erfordras för ett gott hälsotillstånd. Det ställs mycket stora krav på detta maskineri i benmärgen som bildar ca 300 miljarder röda och vita blodkroppar dagligen. Blodets celler omsätts hundratals gånger under en normal livstid. Trots att det alltså finns flera olika slags blodkroppar, produceras alla från en enda gemensam celltyp som kallas stamcell. Från blodets stamceller bildas röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Information från Blodcancerförbundet 5

6 Brist på röda blodkroppar ger blodbrist = anemi. vita blodkroppar ökar risken för infektioner. blodplättar ökar risken för blödningar. Stamcellerna utgör en mycket liten andel av benmärgens celler, men de har två grundläggande egenskaper som är förutsättningen för en väl fungerande blodcellsproduktion. Stamcellen kan dels göra kopior av sig själv genom celldelning (självförnyelse) så att stamcellerna inte tar slut, dels har den förmågan att producera dotterceller som successivt mognar ut till väl fungerande cirkulerande blodkroppar. Hur uppstår leukemi? Leukemi uppstår genom att blodbildande stamceller drabbas av flera på varandra följande skador i sin arvsmassa. Så småningom utvecklas en leukemistamcell. Denna lyder inte de normala styrmekanismerna för blodproduktion och benmärgen börjar bilda stora mängder onormala celler av en enda typ. Den celltyp som oftast drabbas är de vita blodkropparna. Leukemicellerna förlorar också sin förmåga att bilda en mogen slutprodukt samtidigt överlever de också längre än normala vita blodkroppar. Dessa onormala leukemiska celler börja ta kommandot över benmärgen och söker sig ut i blodet och in i lymfsystemet och kan därmed även påverka andra viktiga organ. Benmärgen förmår då inte längre upprätthålla sin produktion av de normala celltyperna och hela balansen i blodets cellsammansättning rubbas. Det finns många slags leukemier, var och en är klassificerad enligt den specifika celltyp i vilken leukemiutvecklingen uppstått. Något grovt kan man indela leukemierna i fyra olika huvudtyper. Leukemisjukdomen kan beskrivas som antingen myeloisk, det vill säga den har drabbat de celler som producerar granulocyter eller monocyter, eller lymfatisk om den drabbat den tredje huvudtypen av vita blodkroppar; lymfocyterna. Kliniskt har även leukemier sedan lång tid indelats i akuta, som kännetecknas av en kort sjukhistoria och krav på snabb behandling, och kroniska, med ett långsamt kliniskt förlopp med krav på mindre intensiv omedelbar behandling. Vid akut leukemi förekommer ofta många omogna celler (blastceller) i blodet un- 6 Information från Blodcancerförbundet

7 Orsakerna till AML är i stort sett okända. der det att kronisk leukemisk sjukdom karaktäriseras av mer mogna celltyper. Riskfaktorer: radioaktiv strålning, bensen, vissa läkemedel, möjligen viss ärftlighet. Akut myeloisk leukemi Akut myeloisk leukemi (AML), också betecknad akut myeloblast eller myeloid leukemi, är en av de vanligaste huvudformerna av leukemi hos vuxna. Diagnosen baseras på fyndet av onormala celler i blodet och benmärgen med en samtidig minskning av antalet normala röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Det är viktigt att behandling inleds tämligen omedelbart efter det att diagnosen fastställts (se under Diagnos). Möjliga riskfaktorer I Sverige drabbas årligen ungefär personer av AML och risken att insjukna ökar med stigande ålder hos individer över 40 år. Män utvecklar AML något oftare än kvinnor. I likhet med andra leukemiformer är orsakerna till AML i flertalet fall okända. Personer som utsatts för överdoser av radioaktiv strålning, till exempel de överlevande efter atombomberna vid Hiroshima och Nagasaki i Japan 1945, och personer som genomgått strålbehandling för olika sjukdomar, löper större risk att drabbas av AML. På samma sätt kan påverkan av bensen (en kemisk förening som tidigare användes inom till exempel läderindustrin och som bland annat förekommer i bensin, cigarettrök) disponera för uppkomst och utveckling av AML. Patienter som behandlats med vissa läkemedel mot cancer kan drabbas av en så kallad sekundär leukemi som beror på dessa medels påverkan på celler under bildning och utveckling i benmärgen. Vidare kan AML utvecklas från vissa kronisk blodsjukdomar som kännetecknas av förhöjda blodvärden (polycytemia vera), förhöjt antal blodplättar (essentiell trombocytemi), bindvävsomvandling i benmärgen (myelofibros) samt mog- Information från Blodcancerförbundet 7

8 nadsstörning i blodbildningen (myelodysplastiskt syndrom). Möjligen kan det finnas en liten överrisk att insjukna i AML efter massiv exposition för organiska lösningsmedel. Det finns idag inga övertygande belägg för att ytterligare kemiska ämnen kan framkalla AML. Även om det finns virus som kan orsaka leukemi hos olika djurarter och vissa speciella leukemiformer hos människa finns det inte heller säkra bevis för att virus eller något annat smittämne orsakar AML hos människor. Ärftliga faktorer har en mycket liten betydelse och syskon och barn till AML-patienter löper endast en obetydligt ökad risk att insjukna. Diagnos Vanliga symtom Patienter med AML kan ha en rad olika symtom som leder till kontakt med sjukvården; ofta ett besök hos distriktsläkare eller allmänläkare som ser till att patienten kommer till undersökning av en specialist på blodsjukdomar (hematolog). En del patienter kan ha haft symtom i några månader i form av trötthet och allmän sjukdomskänsla. Andra symtom är andfåddhet vid ansträngning och hjärtklappning, som ofta beror på brist på röda blodkroppar (blodbrist=anemi). Ett minskat antal blodplättar (trombocytopeni) leder till en ökad blödningsbenägenhet som kan yttra sig i blåmärken, näsblod, blödning från tandköttet i samband med tandborstning, eller ymnigt blödande även efter obetydliga skador, mindre operationer eller i samband med mens. Infektioner är vanliga som första symtom, dessa kan yttra sig som halsfluss, bihåleinfektion, lunginflammation eller hudinfektioner. Omkring en tredjedel av patienterna har en förstorad mjälte eller lever vid diagnos, ofta dock utan symtom. Lymfkörtelförstoring förekommer också. I sällsynta fall ställs diagnosen efter tandläkarbesök då man iakttagit kraftigt svullet tandkött, kännetecknande för vissa former av leukemi (s k monocyt leukemi). Skelettsmärta och feber utan känd infektion kan också vara tidiga symptom. Om sjukdomen drabbar centrala nervsystemet (5-15 procent) söker patienten ofta för huvudvärk eller vissa förlamningssymptom. Diagnosen kan någon gång också ställas i samband med rutinmässig blodprovstagning vid till exempel en årligen återkommande hälsokontroll. 8 Information från Blodcancerförbundet

9 Symtom 2 Så ställs diagnosen AML Ett sänkt hemoglobinvärde (anemi), sänkt antal blodplättar (trombocytepeni) och minskat antal normala vita blodkroppar (granulocytopeni). Diagnosen AML är starkt misstänkt när ett blodprov, som undersöks i mikroskop eller med moderna så kallade maskinella differentialräknare, visar sig innehålla ett stort antal omogna, stora myeloiska celler. Dessa blastceller förekommer normalt endast i benmärgen och då i ringa antal. Ofta visar samtidig blodprovstagning ett sänkt hemoglobinvärde (anemi) samt sänkta antal av blodplättar och av normala vita blodkroppar (granolocyter). Diagnosen AML kan med vissa kompletterande undersökningar ibland ställas enbart på undersökning av blod men för att bekräfta diagnosen, samt för att få ytterligare viktig klinisk information, tas också prov från patientens benmärg för ytterligare analyser. Benmärgsprov tas efter lokalbedövning av hud och underliggande vävnad, oftast baktill i höftbenet eller mer sällan i bröstbenet. En nål förs in i benets märghåla och en liten mängd benmärg sugs upp i en spruta. Denna procedur tar inte lång tid men kan vålla ett visst obehag av undertrycket när benmärg sugs ut. Vid mikroskopisk undersökning av benmärgsprovet påvisas ett ökat antal blastceller som liknar dem som påvisats i blodet. Normal benmärg innehåller alltid mindre än fem procent blastceller men kan vid AML närma sig hundra procent. När diagnosen är ställd görs ett antal andra laboratorieundersökningar för att ytterligare karaktärisera och undergruppera AML-sjukdomen. I dessa undersökningar ingår speciella färgningar av blod och benmärg (cytokemi), undersökning av olika mönster av ämnen på cellytan (immunfenotypning), kromosomundersökningar (cytogenetik), samt mer förfinade undersökningar av förändringar i arvsmassan (molekylär genetik). Information från Blodcancerförbundet 9

10 Den samlade informationen ger ett bättre underlag för bedömning av sjukdomen och därmed val av behandling. Med hjälp av några av dessa metoder kan man också i ett senare skede upptäcka kvarvarande AML-celler, som inte kan identifieras med mikroskopisk undersökning, och därmed bättre styra den fortsatta behandlingen. Metoderna ger även möjlighet att tidigt upptäcka ett förestående återfall av sjukdomen. Vidare tas blodprover för att undersöka olika organfunktioner samt om patienten haft vissa virusinfektioner. Lungröntgen och tandläkarkonsult för att bedöma tandstatus görs också oftast innan behandling inleds. Då behandlingen kan påverka förmågan att få barn kan män erbjudas nedfrysning av sperma och för kvinnor utvecklas nya metoder för bevarande av ägg. Hos enstaka patienter kan undersökning av cerebrospinalvätska, den vätska som omsluter nervsystemet och skyddar det från skador, bli aktuell. Detta sker genom ett fint nålstick mitt i ländryggen. Symtom Trötthet Sjukdomskänsla Blödningar Infektioner Förstorad lever/mjälte/lymfkörtel 10 Information från Blodcancerförbundet

11 Behandling 3 Behandling och förebyggande av återfall Vid AML är det viktigt att inleda behandling så snart alla diagnostiska undersökningar är klara. Om man inte behandlar, kommer leukemicellerna att fortsätta öka i antal och till slut upphör blodproduktionen av normala blodkroppar nästan helt och hållet. Som nämnts orsakar en minskning av antalet röda blodkroppar blodbrist och bristen på normala vita blodkroppar och blodplättar leder förr eller senare till livshotande infektioner respektive blödningar. Behandling och omhändertagande av patienter med AML bör i de flesta fall ske på en specialavdelning med stor erfarenhet av denna patientkategori. Målet med behandlingen är att återställa normal benmärgsfunktion och att förhindra återfall av sjukdomen, det vill säga nå långtidsläkning eller bot. En patient med en nyupptäckt AML ges först en så kallad induktionsbehandling som ofta består av en kombination av cellhämmande medel med syftet att uppnå komplett remission. Med behandling mot leukemin och understödjande behandling tillfrisknar flertalet patienter och återfår en normal blod- och benmärgsbild. Detta kallas alltså komplett remission, men återfall kan inträffa. Man brukar därför fortsätta behandlingen med en eller flera kurer av cellhämmande medel (cytostatika) efter uppnådd komplett remission. Denna behandling kallas vanligen konsolidering och syftar således till att förhindra återfall i sjukdomen. Allogen stamcells transplantation kan också bli aktuell för vissa patienter (se nedan). Upprepade mindre kraftiga kurer under en längre tidsperiod, s k underhållsbehandling, ges i vissa länder och då till yngre patienter; detta görs mer sällan i Sverige. Hos yngre patienter (under år) leder terapin till en komplett remission hos cirka åttio procent av patienterna; äldre patienter uppnår mindre ofta detta behandlingsmål. Valet av läkemedel och detaljer i behandlingsschemat kan variera något mellan olika sjukhus, men i huvudsak följer utredning och behandling de nationella rekommendationerna för AML (http://www. sfhem.se/filarkiv/ej-sfh-aegda-dokument/nationella-riktlinjer). Information från Blodcancerförbundet 11

12 Diagnosmetoder Komplett remission innebär att behandlingen återskapat normal balans av celler i blod och benmärg. Konsolidering och ibland underhållsbehandling ges för att förhindra återfall. Det finns flera olika läkemedel att välja mellan men i regel använder man kombinationer av två eller tre cellhämmande medel och behandlingen brukar vanligen ges under tre till sju dagar. Antracykliner ingår i gruppen cellhämmande antibiotika och tillhör de mest effektiva och använda läkemedlen för att eliminera leukemiceller i kroppen. Läkemedel som daunorubicin (Cerubidin ), idarubicin (Zavedos ), och mitoxantron (Novantrone ) ingår i denna grupp och ges som intravenöst dropp vid ett till fem tillfällen under varje kur (behandlingsomgång). Dessa medel kan i varierande grad orsaka illamående och kräkningar men med moderna läkemedel kan oftast dessa biverkningar förebyggas. Cytarabin är ett annat viktigt läkemedel som nästan alltid ingår i AMLbehandling (Arabine, Cytarabine ). Det verkar på ett sätt som skiljer sig från antracyklinernas och ger därmed en möjlighet till ökad antileukemisk effekt. Det finns ett flertal andra läkemedel som används vid AML-behandling, antingen i kombination med de ovan nämnda eller var för sig. Hit hör amsakrin (Amekrin ), fludarabin (Fludara ), etoposid (Eposin, Etopofos, Vepesid ), tioguanin (Lanvis ) och hydroxikarbamid (Hydrea ). Patientens svar på den givna induktionsbehandlingen undersöks cirka två till tre veckor efter början på behandlingen genom blod- och benmärgsundersökning, vid en tid då patientens blodvärden kan ha börjat normaliseras. Övergående biverkningar Läkemedel som används vid behandling av AML kan effektivt döda leukemicellerna men skadar också normala celler i viss utsträckning. Påverkan på den kvarvarande friska benmärgen kan leda till blödningar och infektioner (nästan alla patienter drabbas av feber, blåmärken och trötthet) och många patienter upplever också symtom från slemhinnor i munhåla och magtarmkanalen (sväljningssvårigheter, aptitlöshet, diarré). Dessa biverk- 12 Information från Blodcancerförbundet

13 ningar, som kommer ganska snart efter behandlingens inledning, är dock relativt snabbt övergående. Övergående håravfall är vanligt hos många patienter dagar efter behandlingsstart. Håret växer dock tillbaka efter avslutad behandling med en ibland ändrad hårkvalitet. De patienter som så önskar erbjuds givetvis peruk under denna behandlingsperiod. Dagens hårmode har dock medfört en minskning av antalet beställda peruker framför allt bland männen men även bland kvinnorna. För vissa patienter fungerar peruken även som ett skydd mot kylan! Fortsatt behandling För att söka långtidsläka eller bota en patient med AML i komplett remission fortsätter man ofta som nämnts ovan att behandla med upprepade kurer av cellhämmande medel. Samma läkemedel som används för att uppnå fullständig remission kan användas i sådan fortsatt behandling, men man kan också välja att ge läkemedel som patienten inte tidigare behandlats med. Man brukar som regel ge två till tre sådana konsolideringskurer (ungefär en gång per månad). I samband med dessa ytterligare behandlingsomgångar är det inte ovanligt att patienten återintas på sjukhus, ofta på grund av infektioner i samband med lågt antal vita blodkroppar. Nya läkemedel utvecklas Vid vissa leukemiformer, som till exempel s k akut promyelocytleukemi, skiljer sig behandlingen från den konventionella AML-terapin. Här ges framgångsrikt behandling med s k celldifferentierande medel som tretinoin (all-trans retinolsyra; Vesanoid ). Denna behandling överbryggar leukemicellernas oförmåga att mogna ut till granulocyter (och därmed dö en naturlig död ). De bästa behandlingsresultaten vid denna leukemiform når man genom att kombinera denna terapi med cellhämmande medel, vanligen idarubicin. Även tolerabla doser av arsenik (Trisenox ) har god effekt vid just denna leukemiform. En rad andra läkemedel som Information från Blodcancerförbundet 13

14 Stamcellstransplantation Allogen = Efter en kraftig cytostatikabehandling får patienten blodbildande stamceller från en donator. Autolog = Efter en kraftig cytostatikabehandling får patienten tillbaka de blodbildande stamceller, som tidigare insamlats från det egna blodet. visat lovande effekter i begränsade patientstudier är under utveckling. De patienter som idag inte når en komplett remission på den behandling som beskrivits ovan kan komma att tillfrågas om deltagande i studier som just utprovar effekten av nya mer målinriktade läkemedel vid AML. Återfall och dess behandling Som nämnts kommer en del patienter som gått i komplett remission att senare få återfall av sin sjukdom. Lite beroende på när återfallet uppträder kan en intensiv behandling med antingen samma läkemedel som givits tidigare eller andra läkemedel bli aktuell. Ofta är leukemicellerna vid återfall mer motståndskraftiga mot de läkemedel som använts tidigare. Detta innebär att det är svårare att åstadkomma en komplett remission en andra gång och i allmänhet är också denna remission av kortare varaktighet än den första. Ytterligare remissioner kan uppnås men det blir vanligen svårare för var gång ett återfall inträffar. Vad är stamcellstransplantation? För vissa patienter som bedöms löpa stor risk för återfall kan man överväga möjligheten av en stamcellstransplantation efter att patienten med konventionell behandling uppnått en komplett remission. Stamcellstransplantation tillåter användandet av mycket höga doser av cellhämmande medel eller ibland en kombination av cellhämmande medel och strålbehandling och ger patienten en eventuell möjlighet till varaktigt tillfrisknande. Stamcellstransplantation har använts som behandling vid AML i snart 35 år. Denna intensiva behandling, som ges med målet att döda kvarvarande leukemiceller, gör att även patientens normala benmärg som behövs för normal blodbildning förstörs. Patienten transplanteras med friska stamceller från en donator (allogen transplantation), ett syskon eller en så kallad obesläktad givare. I enstaka situationer kan man välja att ge patienten tillbaka sina egna stamceller (autolog transplantation) vilka samlats från blod eller, idag mer sällan, benmärg i lugnt skede av sjukdo- 14 Information från Blodcancerförbundet

15 men och därefter förvarats frysta (se nedan). De transplanterade stamcellerna börjar snart dela på sig och bildar normala röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Perifera stamceller skördas genom så kallad leukaferes från blodet och används i stället för benmärg som stamcellskälla, både vid transplantation från en donator eller patienten själv. Vid all transplantationsverksamhet (framför allt vid allogena transplantationer; se nedan) löper patienten ökad risk för att drabbas av olika infektioner. Ofta vårdas patienterna i särskilda infektionsförebyggande isoleringsrum. Allogen stamcellstransplantation Den första typ av stamcellstransplantation som användes vid denna sjukdom var allogen (från annan individ) transplantation med så kallade HLAidentiska syskon som givare och då med benmärg som stamcellskälla. Överföring av stamceller sker i stort sett som vid en blodtransfusion. En av de viktigaste faktorerna för att en stamcellstransplantation ska lyckas är att en donator med passande stamceller väljs, eftersom ett transplantat som innehåller icke passande celler kommer att reagera mot den främmande miljön (transplantation mot värdreaktion; engelska: graft versus host disease; GvHD). Det är detta som ligger i betydelsen HLA-identisk givare. Faktorerna som styr lämpligheten av ett transplantat nedärvs från föräldrarna och därför är mottagarens biologiska syskon de bästa stamcellsdonatorerna men det är inte mer än 25 procents chans att ett syskons stamceller passar. Allogen stamcellstransplantation är ett behandlingsalternativ hos totalt procent av AML-patienterna. Övriga patienter lämpar sig inte p g a åldersskäl, medelålder vid insjuknande är ca 70 år, och förekomst av andra sjukdomar. Under många år har även transplantationer utförts med passande stamceller från obesläktade donatorer som anmält sig till olika stamcellsdonatorregister, och idag är behandlingsresultaten i princip lika framgångsrika som med identiska syskongivare. Information från Blodcancerförbundet 15

16 Vid leukaferes kan stamceller skördas från blod i stället för att skördas från benmärg. HLA-typning = en metod att identifiera en passande givare vid transplantation. Minitransplantation Riskerna med allogen stamcellstransplantation är fortfarande betydande men denna behandlingsmetod förefaller kunna långtidsläka över 50 procent av de patienter som bedöms lämpliga. Risken för återfall i sjukdomen minskar högst påtagligt efter denna typ av stamcellstransplantation. Denna effekt beror på möjligheten att ge en mycket intensiv cellhämmande behandling, men framför allt på den så kallade transplantat-mot-leukemieffekten, som innebär att de transplanterade cellerna på immunologisk eller annan väg har en effekt på kvarvarande leukemiceller hos patienten. Man brukar sätta en övre åldersgräns vid syskontransplantation kring år men även patienter i något högre ålder kan bli aktuella för så kalllade minitransplantationer, vilka innebär en mindre intensiv behandling men med bibehållen transplantat-mot-leukemieffekt. En intensiv forskning pågår för att göra stamcellstransplantation allt säkrare och på så vis öka andelen patienter med AML som lämpar sig för denna behandling. Autolog stamcellstransplantation Ett alternativt sätt att söka vidmakthålla en uppnådd komplett remission vid AML är autolog stamcellstransplantation. Kontrollerade studier har givit olika resultat rörande värdet av denna behandling och då tillgången på allogena donatorer har ökat har antalet utförda autologa transplantationer i Sverige minskat. Emellertid kan det vara motiverat att kort beskriva proceduren. Stamceller skördas från patientens eget blod vid komplett remission. Vanligtvis får patienten ett par veckors återhämtning efter skörden av stamceller, vilka under tiden förvaras frysta vid mycket låg temperatur. I samband med transplantationen tas patienten in på sjukhus för behandling med höga doser av cellhämmande medel med eller utan samtidig strålbehandling, därefter återfår patienten sina egna upptinade stamceller. Syftet är att med den intensiva behandlingen eliminera kvarvarande leukemiceller hos patienten och att återställa den normala produktionen av blodkroppar med hjälp av de tillförda stamcellerna. Detta har vanligtvis 16 Information från Blodcancerförbundet

17 skett inom två till fyra veckor, varefter patienten kan skrivas ut från sjukhuset. De medicinska riskerna med denna transplantationsmetod är avsevärt lägre än dem vid allogen transplantation. Nackdelen med metoden är dock den högre risken för återfall jämfört med allogen transplantation. Denna ökade risk beror huvudsakligen på bristen av en transplantat-motleukemieffekt, men möjligen även på att de skördade stamcellerna kan innehålla kvarvarande leukemiceller. Understödjande vård En viktig förutsättning för att kunna behandla patienter med AML på ett adekvat sätt är tillgången till så kallad central venkateter för tillförsel av läkemedel, blodprodukter, vätska och näringslösningar. En sådan kateter förs in i ett större kärl, vanligen via någon halsåder. Dessa katetrar är ofta av så kallad dubbellumen karaktär, det vill säga de innehåller två separata kanaler, vilket i sin tur möjliggör samtidig tillförsel av exempelvis läkemedel och blodprodukter. Genom denna kateter kan också provtagning ske och man undviker därmed behovet att ta upprepade blodprov i en armven. I samband med leukemibehandlingen uppstår ofta ett behov av tillförsel av såväl röda blodkroppar på grund av blodbrist (anemi) som blodplättar (lågt antal blodplättar ger ofta små blödningar i huden så kallade petekier eller i munhåla/ svalg). Upprepade transfusioner kan behöva ges under såväl induktionssom konsolideringsbehandling. Ibland kan patienter reagera med frossa och feber på dessa transfusioner men detta kan vanligtvis förebyggas. CVK, Central venkateter och venportar, exempelvis port-a-cath, lagd under huden för tillförsel av läkemedel, vätska och näring till patienten. Information från Blodcancerförbundet 17

18 Understödjande vård: Blodtransfusioner Antibiotika mot infektioner Kortison Tillgång till vårdlag dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator Provtagningar Omvaccineringar Trots förebyggande behandling med medel mot infektioner orsakade av svampar, virus och bakterier är det mycket vanligt att patienter utvecklar just feber och infektioner då antalet vita blodkroppar sjunker efter behandling. En vanlig fråga från patienten är hur han/hon ska skydda sig från att smittas. Det är viktigt med en noggrann handhygien (också för anhöriga och vänner!) och patienten skall försöka undvika uppenbart infekterade individer och kanske inte åka buss eller tunnnelbana när immunförsvaret är som mest påverkat. De flesta infektioner utvecklas dock från individen själv, det vill säga bakterier, virus och svampar som normalt lever i harmoni i vår kropp (munhåla, luftvägar, hud, tarm). Dessa opportunister ser sin chans att invadera andra delar av kroppen när immunsystemet inte kan klara av gränsförsvaret. Dessa infektioner kan patienten egentligen inte förebygga på egen hand. Om patienter får feber och vistas utanför sjukhuset är det viktigt att snabbt ta kontakt med vårdpersonal. I samband med sådan feber tas prov för bakterieodling från till exempel blod, svalg och urin. Bredspektrumantibiotika ges i denna situation i olika kombinationer via den centrala venkatetern. Ibland ges också medel som stimulerar bildningen av normala vita blodkroppar, filgrastim (Neupogen ) eller Zarzio ). Ungefär var fjärde patient som behandlas med cytostatika för AML får någon form av lunginflammation i samband med feber efter cytostatikabehandling. Upprepade lungröntgenundersökningar och ofta datortomografisk undersökning av lungor ingår därför i övervakningen av dessa patienter. Lunginfektion är en allvarlig komplikation till behandlingen och det är ofta motiverat med en utvidgad undersökning och provtagning i denna situation. I samband med cytostatikakurer kan också slemhinnepåverkan i munnen och matstrupen, eller illamående/kräkningar orsakade av läkemedel, göra det svårt för patienten att äta under en eller ett par dagar trots en intensiv och god munvård. Vid sådana tillfällen är det vanligt att man tillför näringsämnen intravenöst också med användande av den centrala venka- 18 Information från Blodcancerförbundet

19 tetern. Detta är ett effektivt sätt att upprätthålla en normal tillförsel av näringsämnen, vätska och vitaminer och bidrar till patientens välbefinnande till dess hon/han kan äta normalt igen. Det är dock vanligt att patienten går ned i vikt oavsett födointag och näringsdropp under framför allt de första kurerna. I den viktnedgången ligger ibland också flera kilo av leukemiceller som försvunnit! Illamående och kräkningar kan idag relativt väl förebyggas med specifika läkemedel och ibland kortison. I vården av patienter med AML ingår även dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykosocial kurator i vårdteamet, var och en med viktiga specialkunskaper för att patientens vård ska bli så god och framgångsrik som möjligt. Så snart en patient har fullföljt sin behandling på sjukhuset (till delar inneliggande och till delar i så kallad dagvård) vill läkaren se denna på sin mottagning med regelbundna mellanrum. Dessa besök kanske till en början sker en gång i månaden, och sedan mindre ofta. Hur länge dessa kontroller ska pågå kan inte avgöras från början. Vid dessa besök ställer läkaren frågor enligt en viss rutin, gör en allmän undersökning av patientens fysiska tillstånd och kontrollerar blodvärden. Efter behandlingen görs också rutinmässiga undersökningar av blod och benmärg. Syftet med dessa återbesök är att upptäcka eventuella komplikationer som kan ha uppstått som resultat av behandlingen liksom att i god tid upptäcka eventuellt återfall i leukemisjukdomen. Patienten kan i den här fasen ofta återgå till en helt normal livsföring, han/hon kan återgå till sitt arbete eller andra åtaganden. Kost och alkoholvanor (inom måttliga gränser) kan bli desamma som innan leukemisjukdomen diagnostiserades. Samliv kan återupptas i normal omfattning. Eventuella planer på att skaffa barn kan med fördel diskuteras med läkaren. Patienten är oförhindrad att resa och kan tillbringa sin semester som vanligt. Den patient som undergått behandling med cellhämmande medel kan låta vaccinera sig i den utsträckning som är nödvändig. För patienter som genomgått allogen stamcellstransplantation finns särskilda vaccinationsprogram. Information från Blodcancerförbundet 19

20 Blodcancerförbundet Blodcancerförbundet bildades 1982 och har som uppgift att stödja dem som drabbats av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom, deras närstående och personal inom hematologisk vård. I skrivande stund har Blodcancerförbundet cirka medlemmar och vi finns i femton lokala föreningar. Vår målsättning är att alla blod- och blodcancersjuka ska erbjudas god vård och rehabilitering. Blodcancerförbundet har ett centralt kansli i Sundbyberg. I de lokala föreningar runt om i landet kan medlemmar mötas och få stöd. Föreningarna fungerar även som länk till de lokala sjukhusen. Förbundet är en ideell organisation med statsbidrag. Vi är en av Cancerfondens huvudmän samt medlemmar i Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Hæma Blodcancerförbundets medlemstidning, Hæma, utkommer med fyra nummer per år. Tidningen är specialiserad på blodcancersjukdomar. Hæmaredaktionen har hög kunskap om dessa sjukdomar och tillgång till den bästa expertisen inom olika intresseområden. Hæma belyser frågor om behandling, läkemedel och aktuella forskningsrön. Tidningen har förbundets medlemmars intressen i fokus.

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

AKUT MYELOISK LEUKEMI BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

AKUT MYELOISK LEUKEMI BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT AKUT MYELOISK LEUKEMI BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT 2016-06-22 10:37 Innehåll 1 Akut myeloisk leukemi Blodkroppar och deras funktion Hur uppstår leukemi? Akut myeloisk leukemi Möjliga riskfaktorer

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom 2 Diagnos 9 Så ställs diagnosen Två grupper 3 Behandling 11 Tålamodskrävande

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna? 7 Hur ställs diagnosen?

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador 2 Symptom 9 Oklara orsaker Diagnos 3 Behandling 13 Behandling

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 2 Diagnos 6 Vilka är symtomen? 6 Hur ställs diagnosen? 6 Vilka drabbas? 8 Vilka är orsakerna? 8 3 Behandling 9 Behandling riktad mot myelomcellerna

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 MDS 5 Vad är myelodysplastiska syndrom (MDS)? 5 Förekomst och orsaker 6. 2 Symtom 7

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 MDS 5 Vad är myelodysplastiska syndrom (MDS)? 5 Förekomst och orsaker 6. 2 Symtom 7 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 MDS 5 Vad är myelodysplastiska syndrom (MDS)? 5 Förekomst och orsaker 6 2 Symtom 7 3 Diagnos 8 Hur ställs diagnosen? 8 Hur allvarlig är min MDS-sjukdom? 9 Refraktär cytopeni

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Att leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide. MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1

Att leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide. MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1 Att leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide 1 MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1 15/01/15 08.32 Innehåll Introduktion Att få veta att man har MDS 3 Basfakta om MDS 4 Vad är MDS? 4 Benmärg

Läs mer

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister April 2015 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Kunskap är makt för friska och sjuka

Kunskap är makt för friska och sjuka Blodcancer A Ö Kunskap är makt för friska och sjuka Vår förhoppning är att du som behöver kunskap om alla former av blodcancer har nytta av den här faktasamlingen. Vi har utformat den som ett lexikon,

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16 Innehåll Sjukdom med många ansikten 5 Lymfsystemet 7 Sjukdomstecken 8 Vad är cancer? 9 Undersökningsmetoder 11 Indelning i stadier 16 Behandling 16 Chansen att bli botad 21 Orsaker till malignt lymfom

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Transplantation av allogena blodstamceller Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 10 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister Juni 2013 1 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi 2015-04-22

Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi 2015-04-22 Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Hematologi 2015-04-22 AML - Akut Myeloisk Leukemi Bakgrund Förvärvad genetisk skada i blodbildande stamceller eller

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Ordlista, hematologi avd 123/124 A

Ordlista, hematologi avd 123/124 A Ordlista, hematologi avd 123/124 A Albumin Allogen stamcellstransplantation Anemi Antikroppar Artär Autolog stamcellstransplantation äggviteämnen i blodet stamceller från en annan person Blodbrist reaktionsprodukter,

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Välkommen till Sektionen för hematologi och koagulation

Välkommen till Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sektionen för hematologi och koagulation Bruna stråket 5, våning 5 www.sahlgrenska.se Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen Innehåll Förord Inledning 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen 3 Behandling Hodgkins lymfom Cytostatika Behandling vid högmaligna,

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

POLYCYTEMIA VERA BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

POLYCYTEMIA VERA BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT POLYCYTEMIA VERA BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT 2016-06-21 10:09:11 Innehåll 1 Polycytemia vera Benmärgens funktion Kontrollen av blodbildning satt ur spel 2 Diagnos Symtom vid polycytemia

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Fludara 50 mg pulver till injektions- eller infusionsvätska, lösning Fludarabinfosfat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du får detta läkemedel. - Spara denna

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT)

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Filgrastim kan användas - för att öka antalet vita blodkroppar efter behandling med kemoterapi för att hjälpa till

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer