Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen"

Transkript

1 Innehåll Förord Inledning 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen 3 Behandling Hodgkins lymfom Cytostatika Behandling vid högmaligna, agressiva, non-hodgkins lymfom Behandling vid lågmaligna, indolenta, non-hodgkins lymfom Uppföljande behandling Framtidsutsikter

2

3 Förord Cirka svenskar insjuknar varje år i Sverige i någon form av blod- eller blodcancersjukdom, ordet blodcancer används ofta som ett samlingsnamn för ett flertal olika cancersjukdomar i blod, benmärg eller körtlar. Vi representerar ett 15-tal diagnoser, sjukdomarnas symptom kan skilja sig åt, de kan behandlas på flera olika sätt och kan dessutom ha varierande prognos. I Sverige insjuknar också ett hundratal barn och ungdomar varje år med någon av dessa diagnoser. För den som drabbats av en svår sjukdom är behovet av information stort och den ska i huvudsak ges av behandlande läkare. Som ett komplement ger Blodcancerförbundet ut en serie skrifter med grundläggande fakta om de olika blodsjukdomarna. Texterna är skrivna av några av landets främsta specialister inom respektive sjukdom. Vi tackar alla som lagt ned tid och arbete på att ta fram uppdaterade skrifter. Skrifterna kommer också på sikt att finnas som nedladdningsbara filer på vår hemsida. Bli gärna medlem i Blodcancerförbundet. Tillsammans är vi starka! Varma hälsningar Blodcancerförbundet Sundbyberg i december 2009

4 Inledning Kära läsare, Uppdraget att utarbeta en reviderad version av Blodcancerförbundets informationsskrift kring maligna lymfom har varit för mig en både berikande och utmanande uppgift. Det är med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att våra behandlingsmöjligheter för patienter med maligna lymfom har förbättrats i många avseenden. Vi söker dock fortfarande svaren på många viktiga frågor kring dessa sjukdomars orsak och terapi. Då en person utan egentliga förebud drabbas av en allvarlig sjukdom är ofta behovet av information för patienten och anhöriga närmast omättligt stort. Vad innebär sjukdomen, varför har jag drabbats, hur allvarlig är den, finns det bot, tål jag behandling, smittar den, drabbas mina barn? Dessa och många andra är naturliga frågor som så småningom får sina svar i fortlöpande samtal med läkare och övriga personalkategorier inom vården, via Internet, böcker eller på annat sätt. Emellertid kan förmågan att uppfatta och sortera information till en början vara hämmad av oro och ängslan. Då kan en informationsbroschyr som denna vara av ett stort kompletterande värde. Patienten kan, eventuellt tillsammans med anhörig, läsa om sin sjukdom och kan då lättare förbereda frågor inför nästa kontakt med läkare eller sjuksköterska. En god kommunikation mellan patient/anhörig och vårdpersonal leder bl.a. till att patienten känner sig väl informerad, vilket underlättar det gemensamma fortsatta arbetet att bekämpa sjukdomen. På Blodcancerförbundet ger man nu ut reviderade och i delar helt omarbetade informationsskrift kring maligna lymfom samt ett antal andra diagnosgrupper, vilket vi läkare som arbetar inom detta fält hälsar med stor glädje och tillfredsställelse. Det finns fortfarande en brist på sakligt och lättbegripligt informationsmaterial och denna skrift passar förhoppningsvis alltså väl in i våra strävanden att förbättra vården av patienter med maligna lymfom. Broschyren är också ett bra exempel på det samarbete som etablerats mellan svenska blodläkare och patienter under de år som Blodcancerförbundet existerat. Magnus Björkholm 4 Information från Blodcancerförbundet

5 Maligna lymfom 1 Vad är lymfom? Maligna (elakartade) lymfom uppdelas i två huvudtyper, Hodgkin lymfom och non-hodgkin lymfom. Tidigare har Blodcancerförbundet givit ut separata informationsbroschyrer kring dessa lymfomtyper. Denna broschyr, liksom förlagan från 2003, beskriver både Hodgkin och non-hodgkin lymfom och samlingsnamnet för denna typ av cancersjukdom är maligna lymfom. Den engelske läkaren Thomas Hodgkin beskrev 1832 den sjukdom som kom att uppkallas efter honom. Man har senare valt att benämna de lymfom som inte är Hodgkin lymfom för så kallade non-hodgkin lymfom. I den senaste internationella klassifikationen av lymfom har man i stort frångått begreppet non-hodgkin lymfom och i stället definierat olika undergrupper baserat på lymfomets ursprung och biologiska och kliniska egenskaper. Av förståelseskäl har jag dock i denna informationsskrift valt att använda samlingsnamnet non-hodgkin lymfom. Lymfom är en cancersjukdom vilken utgår från celler/vävnader/organ involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är att lymfkörtlar, mjälte och benmärg berörs men det är inte ovanligt att lymfom utgår från celler i hud, lever, öron- näsa- hals området, mag-tarmkanalen, centrala nervsystemet och mer sällan från andra organ. Liksom vid all cancersjukdom sker en okontrollerad tillväxt av celler, i det här fallet inom någon av de olika typer av vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret. Eftersom lymfom utgår från olika celltyper med skiftande egenskaper och växtsätt har sjukdomarna ett myck- Maligna lymfom delas upp i två huvudtyper: Hodgkins lymfom (HL) och non-hodgkins lymfom (NHL). Non-Hodgkins delas upp i två undergrupper: lågmalignt (indolent) och högmalignt (aggressivt). Information från Blodcancerförbundet 5

6 Årligen drabbas cirka personer i Sverige av lymfom Av dem insjuknar cirka en tiondel i Hodgkins lymfom och övriga i non-hodgkins lymfom. et varierande kliniskt förlopp. Lymfom drabbar företrädesvis äldre människor men förekommer i alla åldrar. Ungefär 1700 individer drabbas årligen av lymfom i Sverige. Drygt 150 personer insjuknar i Hodgkin lymfom medan övriga nya fall utgörs av non-hodgkin lymfom. Hodgkin lymfom är alltså en ovanlig tumörform men ändå en av de vanligaste tumörformerna hos barn och unga vuxna. Till skillnad från non-hodgkin lymfom och de flesta andra tumörsjukdomar har Hodgkin lymfom en tvåpucklig åldersfördelning i västvärlden med en första topp kring 30 år och den andra i årsåldern. Det totala antalet fall av Hodgkin lymfom (utom hos barn och unga vuxna) har minskat något under senare år medan non-hodgkin lymfom fram till senaste sekelskiftet ökat med några procent årligen. I dagens medicinska klassifikation räknas även en kronisk leukemiform (kronisk lymfatisk leukemi) till lymfomen. Något under 400 patienter drabbas årligen i Sverige av denna sjukdom som behandlas i en separat informationsskrift. Vad är orsaken till lymfom? Orsakerna till maligna lymfom är inte kända. Vi vet egentligen inte heller varför antalet fall av non-hodgkin lymfom fram till nyligen årligen ökat med 3 4 % under flera decennier i västvärlden men vår kunskap har dock förbättrats inom detta fält. Patienter som har en s.k. primär immunbristsjukdom löper en kraftigt ökad risk för att utveckla non-hodgkin lymfom. Dessutom vet vi idag att långvarig terapi med medel som undertrycker immunförsvaret är en riskfaktor för insjuknande. Hit räknas patienter som organtransplanterats eller behandlats för vissa reumatiska och kroniska njursjukdomar. Det finns även data som talar för att även patienter med aktiv reumatisk sjukdom som ej exponerats för immunhämmande behand-

7 ling även löper viss överrisk för lymfomutveckling. Betydelsen av ett väl fungerande immunförsvar belyses inte minst av att HIV infekterade individer löper en påtagligt ökat risk att utveckla vissa typer av lymfom. Vissa virus medverkar till utvecklingen av lymfom, som exempel kan nämnas sambandet finns mellan Epstein-Barr virus och s.k. endemiska (inhemska) Burkitt lymfom i Afrika. För andra typer av lymfom kan andra virusinfektioner vara en bland flera faktorer vilka krävs för att ett lymfom ska utvecklas. Även bakterier kan bidra till uppkomsten av lymfom. Magsårsbakterien Helicobacter pylori ger en kronisk inflammation i magsäcksslemhinnan vilken bidrar till uppkomsten av lokala lymfom i magsäcken. Vid Hodgkin lymfom finns vissa epidemiologiska särdrag. En koppling till Epstein-Barr virus, åtminstone hos en del av patienterna, är sannolik. En överrisk ses hos yngre vuxna patienter efter genomgången körtelfeber som orsakas just av detta virus. Även vid de immunbristtillstånd som beskrivits ovan finns en ökad risk för Hodgkin lymfom utveckling, om än något lägre än vid non-hodgkin lymfom. Föräldrar, syskon och barn till patienter med lymfom har en statistiskt något ökad risk att utveckla lymfom. Vid Hodgkin lymfom gäller detta speciellt för yngre vuxna individer. Orsakerna till lymfom är okända Några riskfaktorer har visats: försvagat immunförsvar vissa virus och bakterier reumatisk sjukdom viss ärftlighet

8 2 Diagnos Vilka symtom ger maligna lymfom? Lymfomsjukdomen kan, beroende på lokalisation och spridning, ge upphov till en rad olika symtom. För den fortsatta förståelsen införs här en uppdelning av non-hodgkin lymfomen i två huvudgrupper, högmaligna och lågmaligna non-hodgkin lymfom. Denna indelning är som antytts tidigare kanske inte helt adekvat med dagens kunskap men fyller en praktisk klinisk funktion trots att termerna inte används i de senaste internationella klassifikationerna. Grovt sett har patienter med högmaligna eller aggressiva (snabbväxande) non-hodgkin lymfom upplevt en kortare symtomperiod, kräver skyndsamt omhändertagande och kan botas helt från sin sjukdom. Patienter med lågmaligna eller indolenta (långsamväxande) lymfom har många gånger ett mer stillsamt kliniskt förlopp. Behandling syftar här primärt till att göra patienten symptomfri. Hos Hodgkin lymfom patienter är det vanligaste symtomet en förstorad lymfkörtel, ofta på halsen eller i armhålan. Vid aggressiva non-hodgkin lymfom förekommer tumörengagemang i % av fallen i andra organ än lymfkörtlar/mjälte. Motsvarande siffra vid lågmaligna non-hodgkin lymfom är %. Patientens symtom kan alltså ofta relateras till det organ som är engagerat. Lymfomsjukdomen kan, förutom lokala symtom, även ge generella sådana. Många Vanliga symtom Förstorad lymfkörtel Förstorad mjälte Feber Nattsvettningar Viktnedgång Trötthet patienter har noterat feber, nattsvettning eller viktnedgång (s.k. B-symtom). En allmän svaghet, trötthet och diffus sjukdomskänsla förekommer också relativt ofta. Blodbrist eller anemi leder ofta till trötthet och kan vara speciellt uttalad om patientens lymfom en-

9 gagerar benmärgen som står för bildningen av blodets olika cellelement. En del patienter har inga egentliga symtom utan sjukdomen upptäcks i samband med en hälsokontroll där man kanske noterar förändrade blodvärden, en hög sänka eller ett fynd på lungröntgen. Brist på röda blodkroppar ger anemi = blodbrist vita blodkroppar ökar risken för infektioner blodplättar ökar risken för blödningar Vanligen är de förstorade körtlarna oömma och endast sällan ger de upphov till trycksymtom med smärta, åtminstone i början av sjukdomsförloppet. Ett annat inte ovanligt symtom är en tryckkänsla i buken, oftast lokaliserad till vänster sida under revbenen orsakad av en förstorad mjälte. Om lymfomet har angripit benmärgen orsakar det ofta brist på de celler som bildas i märgen (röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar). När de röda blodkropparna blir färre, vilket kallas anemi, talar man ofta slarvigt om blodbrist. Denna leder till sämre fysisk prestationsförmåga och trötthet, i uttalade fall förekommer också hjärtklappning och andfåddhet. Vid vissa lymfomtyper förekommer även ett lågt antal vita blodkroppar och dessa patienter löper en ökad risk att drabbas av olika infektioner, exempelvis bihåleinflammation, halsfluss eller lunginflammation. Brist på blodplättar eller trombocyter, vilka normalt medverkar i blodets koagulation, kan leda till en ökad tendens till blåmärken, näs- och tandköttsblödningar. Hur ställs diagnosen lymfom? Diagnosen ställs alltid genom mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov. Många gånger görs först en s.k. finnålspunktion, vilket innebär att celler från tumörvävnad sugs ut genom en fin nålspets. För att kunna göra mikroskopiska detaljstudier brukar sedan en ytlig lymfkörtel opereras bort under lokalbedövning. Om inga ytliga körtlar finns tas vävnad från andra lokaler genom antingen mindre kirurgi alternativt särskilda vävnadsprovtagningsinstrument (mellannålsbiopsi). Av tumörvävnaden görs små tunna vävnadssnitt vilka studeras med en rad olika metoder i mikroskop. Resultaten från finnålspunktion och vävnadsbiopsi sammanställs sedan och då diagnosen bekräftats görs ett antal undersökningar för att ta reda på sjukdomens utbredning. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning där han/hon särskilt noterar förstoring av lymfkörtlar, lever och mjälte. En omfattande blodprovstagning genomförs för att kartlägga funktionen hos olika organ som lever och njurar och även indirekt få ett mått på mängden tumör och speciella egenskaper hos lymfomet. De flesta patienter genomgår benmärgsprov vilket utförs efter bedövning av huden, i underliggande

10 Metoder för att fastställa diagnos och utbredning Vävnadsprover Blodprover Ryggmärgsprov Kroppsundersökning Lungröntgen Datortomografi (CT) Ultraljud Magnetkamera märghåla i höftbenet eller bröstbenet. Ofta görs dels en s.k. aspiration av benmärg dels en s k biopsi. Ingreppet tar inklusive bedövningen endast några minuter och upplevs i de flesta fall av patienten som betydligt mindre smärtsamt än förväntat. Vid aspiration kan en viss sekundlång obehagskänsla uppstå i det ögonblick då benmärgen sugs ut. Vid utstansningen av en sammanhållen bit benmärg (biopsi) kan en dov men något längre smärta upplevas. Dessutom utförs vanligen lungröntgen och datortomografi av bröstkorg och buk. Datortomografi är en form av röntgen och innebär i praktiken att patienten ligger på en brits och sakta förflyttas genom en apparat vilken tar tvärsnittsbilder genom kroppen med någon till några centimeters mellanrum. Med denna undersökning kan utbredning och storlek på körtlar bedömas med stor noggrannhet vilket är speciellt viktigt om man ska genomföra strålbehandling samt också för att bedöma behandlingssvar. Som nämnts tidigare kan det hos vissa patienter finnas misstanke om engagemang av andra organ än lymfkörtlar exempelvis hjärnan och andra delar av nervsystemet, mjälte, lever, munhåla, tarmar med mera. I dessa fall görs ibland en riktad undersökning mot dessa organ. Ofta tas ett prov på vätskan som finns i ryggmärgskanalen hos patienter med mera avancerade aggressiva lymfom. Genom ett fint nålstick mitt i ländryggen tas prov från cerebrospinalvätskan d v s den vätska som omsluter nervsystemet och skyddar det från skador. I speciella kliniska situationer utförs även ultraljud och magnetkameraundersökning, den senare metoden har speciellt värde vid lymfomengagemang i centrala nervsystemet. Undersökning med s.k. positronemissionstomografi (PET scan) har introducerats under senare år framförallt vid Hodgkin och aggressiva non-hodgkin lymfom. Metoden kan bidra till en förbättrad stadieindelning (se nedan) samt är ett komplement till datortomografi för att bedöma om rester av lymfomet finns kvar efter behandling. Metoden har även visat sig ge tidig information om svar

11 Fyra stadier 1 enbart i en lymfkörtelregion 2 i flera regioner på en sida i mellangärdet 3 i flera regioner på båda sidor om mellangärdet på behandling vid 4 vissa lymfomtyper. spridning till antingen lever, Det bör dock framhållas lunga, benmärg eller att hittills har man ej kunnat visa att användandet av andra organ PET skulle förbättra prognosen för lymfompatienter. Vid lågmaligna/indolenta lymfom förefaller värdet av PET undersökning vara marginellt. I enstaka fall kan man trots tillgång till dessa olika röntgenmetoder tvingas göra en s.k. buköppning för att kunna ta organprov. Ibland opereras mjälten bort av diagnostiska skäl eller som ett led i behandlingen, men mjältborttagande är idag sällan förekommande vid lymfombehandling. Patienter utan mjälte löper en ökad risk för vissa infektioner och kräver ett särskilt omhändertagande inklusive vaccination. Efter alla undersökningar klassificeras lymfomet som ett Hodgkin lymfom eller ett indolent eller aggressivt non-hodgkin lymfom. Dessutom görs en undergruppering inom varje huvudgrupp. Det finns ett drygt 40- tal undergrupper inom non-hodgkin lymfomen samt fem huvudgrupper inom Hodgkin lymfomen. Dessutom görs en s.k. stadieindelning som beskriver hur spridd sjukdomen är. Här innebär stadium I, att sjukdomen är begränsad till en lymfkörtelregion medan stadium II betyder att sjukdomen engagerat två eller flera regioner men är begränsad till antingen över eller under mellangärdet. I stadium III finns sjukdomen i lymfvävnad på båda sidor om mellangärdet och i stadium IV har en tumörutsådd till lever, lunga, benmärg eller andra icke lymfatiska organ ägt rum. Den noggranna undergrupperingen av lymfomsjukdomen samt kartläggning av tumörutbredning utgör ett viktigt underlag för den fortsatta behandlingen.

12 3 Behandling Val av terapi vid malignt lymfom baseras främst på typ av lymfom och kliniskt stadium men påverkas också av faktorer som ålder, allmäntillstånd, indirekta mått på tumöraktivitet och eventuellt engagemang utanför lymfkörtlar och mjälte. Principerna för behandlingen av de större undergrupperna beskrivs därför separat. Behandling av Hodgkins lymfom Strålning Cytostatika Stamcellstransplantation Hodgkin lymfom I majoriteten fall av Hodgkin lymfom har sjukdomen ett relativt långsamt fortskridande. Innan effektiv behandling fanns kunde vissa patienter leva obehandlade upp till 10 år. Vi vet också att prognosen inte är kopplad till hur lång tid patienten har känt symtom och botbarheten försämras inte heller om diagnosens fastställande har blivit något fördröjd efter första kontakten med läkare. Man väljer dock att behandla patienten så snart diagnosen är fastställd eftersom terapin kan begränsas om sjukdomen inte är alltför spridd. Det finns principiellt två typer av effektiv behandling vid såväl Hodgkin som non-hodgkin lymfom, strålbehandling och cytostatika (oftast kallas dessa läkemedel för cellgifter eller cellhämmande medel). Vid begränsat Hodgkin lymfom (stadium I och II) utan vissa definierade riskfaktorer ges en kort cytostatikabehandling (ofta två s.k. kurer med några veckors mellanrum) samt strålbehandling mot tumörengagerad vävnad. Behandlingen innebär att en stråldos som dödar tumörcellerna ges vid upprepade tillfällen under en tidsperiod på 3-4 veckor. Strålfältet anpassas till den individuella patienten för att skydda vitala organ som lungor, hjärta, lever och njurar. Under strålbehandlingen kan en del bi-

13 verkningar uppträda som trötthet, illamående och diarré, hudsymtom inklusive håravfall på de bestrålade kroppsdelarna samt besvär från slemhinnor i svalget och munhålan. Patienter med begränsad sjukdom men med vissa riskfaktorer ges ofta två ytterligare cytostatikakurer innan strålbehandling. Cytostatikabehandlingen har utvecklats mycket sedan de första behandlingsförsöken under slutet av 1940-talet. Cytostatika är läkemedel som hämmar tumörcellernas förmåga att dela sig. Vanligen kombineras flera olika Cytostatika = läkemedel mot cancerceller cytostatika som hindrar cellernas tillväxt på lite olika sätt. Om sjukdomen är mer spridd ges vanligen 6-8 månatliga cytostatikakurer. En vanlig sådan kombination är s.k. ABVD-behandling. Till äldre patienter används även en liknande regim, den s.k. CHOP behandlingen som är vanligt använd vid aggressiva non-hodgkin lymfom (se nedan). Andra mer intensiva kombinationer övervägs till yngre individer med särskilda riskfaktorer. Ett exempel på en sådan regim är BEACOPP. Några av de ingående preparaten i dessa regimer ges som tabletter medan de flesta ges i form av sprutor eller dropp via ett blodkärl. Cytostatika irriterar små blodkärl varför man hos de flesta patienter inför en s.k. central venkateter (CVK) i ett av de större blodkärlen i övre delen av bröstkorgen. Denna slang kan kopplas till en subkutan (inopererad under huden på bröstkorgsväggen) venport (Port-A- Cath ). Dosan innehåller ett gummimembran genom vilket läkemedel via en kanyl kan införas i blodbanan. På detta sätt undviker man den kärlirriterande effekten av vissa läkemedel och dessutom slipper man sticka i patientens blodkärl i samband med de upprepade blodprov som är nödvändiga under behandlingen. Självklart också kan olika näringslösningar och blodprodukter ges genom denna centrala venkateter. En del patienter, som haft en större sammanhängande tumörmassa innan cytostatikabehandlingen, kan ges strålbehandling mot detta område efter avslutad cytostatikaterapi. Vid en speciell undergrupp av Hodgkinlymfom, s.k. lymfocytdominerad Hodgkin, uttrycker tumörcellerna en markör (CD20) som ofta även ses hos tumörceller vid många aggressiva lymfom (se nedan). Vid denna Hodgkintyp kan man behandla med en antikropp riktad mot just CD20. ofta i kombination med en begränsad cytostatikabehandling. Patienter vars tumör inte svarar helt tillfredsställande på behandlingen samt de som får ett återfall efter cytostatika behandling kan bli aktuella för s.k. högdos behandling med stamcellsåtergivning. Detta innebär att s.k. blodstamceller samlas från blodet genom en speciell s.k. leukaferesapparatur. Denna samling sker ofta efter cytostatikabehandling tillsammans med en faktor som stimulerar bildningen av vita blodkroppar (G-CSF). De

14 samlade blodstamcellerna frysförvaras vid mycket låg temperatur. Några veckor/månader efter skörden av blodstamceller tas patienten in på sjukhuset och ges då en mycket kraftfull cytostatikabehandling (ibland kombinerad med strålbehandling) följt av återgivning av de tidigare samlade blodstamcellerna. Genom denna procedur kan man använda cytostatika i mycket hög dosering och syftet är att eliminera kvardröjande tumörceller. I mycket speciella situationer kan transplantation med stamceller från ett syskon eller annan givare bli aktuell vid Hodgkin lymfom. Liksom strålbehandling är cytostatikaterapin förenad med biverkningar. Oftast drabbas äldre patienter av mer uttalade biverkningar varför valet av cytostatikabehandling inte sällan styrs av patientens biologiska ålder. Den bieffekt som ofta begränsar den planerade terapin är påverkan på benmärgen. Det innebär en risk för att antalet röda och vita blodkroppar samt blodplättar tillfälligt går ned i antal. En uttalad minskning av antalet vita blodkroppar leder till en ökad risk för infektioner. Om infektion uppstår (oftast feber) under perioden efter given cytostatika, då de vita blodkropparna är få, bör man skyndsamt ta kontakt med sin läkare för eventuell behandling med intravenös antibiotika. Idag finns som nämnts tillgång till preparat som stimulerar bildningen av de vita blodkropparna (G-CSF). Behandlingen ges som en spruta i huden en gång/dag (vissa långtidsverkande preparat kan ges betydligt glesare) och kan bli aktuell för patienter som utvecklar brist på vita blodkroppar i samband med cytostatikabehandlingen. Cytostatikaterapi är också förenad med illamående och kräkningar. Numera finns dock läkemedel som i det närmaste tar bort illamåendet. Andra relativt vanliga bieffekter är håravfall och slemhinnepåverkan. Håravfallet inträder någon vecka till månader efter de flesta intravenösa cytostatikabehandlingar. Håret växer ut efter avslutad terapi men detta kan ta många månader. En viss grupp av cytostatika kan orsaka stickningar och känslolöshet i fingrar och tår, dessa besvär brukar försvinna när behandlingen upphör. Bland övriga mer sena biverkningar kan nämnas risken för en bestående sterilitet. Hos män kan det alltså bli aktuellt med att samla sperma innan inledningen av cytostatikabehandlingen. För kvinnor i fertil ålder kan hormonbehandling och/eller nedfrysning av ägg eller hel vävnad från äggstockar bli aktuell beroende på typ av behandling och patientens sociala situation. Efter behandling med cytostatika löper patienter också en viss risk att utveckla andra tumörformer. Man är idag mycket observant på dessa komplikationer och kombinerar därför cytostatikaterapin på ett sådant sätt att riskerna skall minimeras. Hur behandlas högmaligna eller aggressiva non-hodgkin lymfom? Aggressiva lymfom liksom indolenta är som sagts inledningsvis två mycket stora och heterogena grupper varför terapibeskrivningen av nödvändighet måste bli något mer övergripande. I de fall där sjukdomen är mycket lokaliserad (kliniskt stadium I) ges ofta en kort behandling med cytostatika,

15 vanligtvis s.k. CHOP-kurer under några månader följt av strålbehandling mot de angripna lymfkörtlarna. Dessa patienter kan också i en del fall behandlas med enbart strålbehandling. Hur många strålbehandlingstillfällen som behövs avgörs från fall till fall. Övriga patienter med aggressiva lymfom behandlas med cytostatika. Som nämnts finns ett mycket stort antal kombinationer av olika preparat tillgängliga. Ett exempel är den redan nämnda och mycket använda CHOP-behandlingen vilken förutom kortisontabletter består av tre olika preparat vilka ges som injektion eller dropp under någon timme varannan till var tredje vecka. Totalt ges ofta 6 8 kurer. På senare år har man framför allt hos yngre individer intensifierat CHOP-behandlingen genom att lägga till ytterligare ett cytostatikum, etoposid. Dessutom förefaller det som ett tätare kurintervall (varannan vecka) kan ge en behandlingsfördel hos de patienter som klarar denna mer intensiva terapi. Detta gäller såväl yngre som äldre individer. Sådana täta cytostatikakurer kräver stöd av G-CSF (se ovan) som alltså stimulerar bildningen av vita blodkroppar. Efter alla typer av kemoterapi sjunker patientens blodvärden och cirka en och en halv vecka efter kuren är patienten ofta mer trött och infektionskänslig. Inte sällan kan man då också behöva ge blod- och trombocyttransfusioner. En ny behandlingsprincip som introducerades för något 10-tal år sedan är antikroppsbehandling. Vid aggressiva lymfom kombi- G-CSF är en faktor som stimulerar bildningen av vita blodkroppar Behandling av högmaligna non- Hodgkins lymfom Cytostatika Strålning Monoklonala antikroppar Stamcellstransplantation

16 Monoklonala antikroppar = skräddarsydda målsökande robotar som fastnar på cancercellerna och mobiliserar immunförsvaret, så kallad immunterapi neras cytostatikaterapin med en s.k. monoklonal antikropp riktad mot det tidigare nämnda s.k. CD- 20-antigenet som uttrycks på majoriteten av de aggressiva non-hodgkin lymfomen. Strålbehandling efter avslutad cytostatikaterapi kan även här bli aktuell för patienter med en stor sammanhängande tumör vid diagnos (s.k. bulkig sjukdom). För vissa patientkategorier som löper en extra hög risk att få ett återfall av sjukdomen i centrala nervsystemet (CNS) ges också s.k. CNS-profylax. Detta innebär antingen att injektioner av cytostatika i ryggmärgskanalen och/eller en speciell typ av cytostatikakurer som når hjärn- och nervvävnad på ett bättre sätt än andra kombinationer. Högdosbehandling med blodstamcellstransplantation kan bli aktuell för patienter med kvarstående tumör efter avslutad primärbehandling och hos patienter med ett återfall av ett aggressivt non-hodgkin lymfom. Patienten behandlas då med en kombination av cytostatika (vilken typ avgör behandlande läkare oftast på individuell bas) i regel i kombination med antikroppsbehandling. Vid ett gott tumörsvar kan hos många patienter under år högdosbehandling med stamcellsåtergivning bli aktuell. Även transplantation med stamceller från en annan givare än patienten genomförs i enstaka fall. CNS-profylax = speciell behandling med cytostatika som når centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och nervvävnad Hur behandlas lågmaligna eller indolenta non-hodgkin lymfom? Principen för behandling av patienter med lågmaligna eller indolenta lymfom skiljer sig i delar från den vid Hodgkin och högmaligna lymfom. Om inte sjukdomen är begränsad

17 till en körtel (ovanligt) och kan strålas/opereras kan patienten med dagens terapiarsenal inte helt botas från sin sjukdom. Patienten kan dock ofta leva i många år med sin sjukdom, även utan behandling under lång tid. Terapiprincipen är att ge behandling då symtom uppstår som ger patienten försämrad livskvalitet eller då blodvärdena försämrats påtagligt. När behandling insätts är den vanligtvis effektiv och medför att sjukdomen går tillbaka. Hos patienter med endast lokala symtom är lokal lågdos strålbehandling att föredra med god symtomlindring och utan egentliga bieffekter. Är sjukdomen mer aggressiv med generella symtom är förstahandsbehandlingen cytostatika. I många fall kan denna ges i tablettform med oftast få och ringa biverkningar. Om sjukdomsförloppet är mera aggressivt krävs ofta intravenös behandling med exempelvis den tidigare nämnda CHOP-behandlingen. Andra typer av cytostatika vilka visats sig vara effektiva är fludarabin (Fludara ) och kladribin (Leustatin ). Dessa medel saknar de vanliga biverkningarna illamående och håravfall men de kan leda till en ökad infektionskänslighet. Ett annat viktigt preparat i denna kliniska situation är den tidigare nämnda monoklonala antikroppen mot CD-20-antigenet (rituximab, Mabthera ) samt mer sällan interferon. En kombination av dessa två senare preparat har också prövats med framgång för vissa patientgrupper. Det kan ibland vara psykologiskt svårt för läkaren att välja att inte behandla en patient med ett lågmalignt lymfom och för patienten att få besked om en cancerdiagnos men att ej ges någon aktiv behandling. Lång erfarenhet har dock visat att man många gånger kan göra en patient en otjänst vid tidig behandling eftersom denna inte säkert förlänger livet. Hos yngre patienter med lågmaligna lymfom har högdos behandling med blodstamcellstransplantation prövats och inom vissa undergrupper Behandling av lågmaligna non- Hodgkins lymfom Cytostatika Monoklonala antikroppar (Stamcellstransplantation) Vanliga biverkningar Trötthet Illamående Kräkningar Håravfall Skadade slemhinnor Försämrade blodvärden Infektionskänslighet

18 Uppföljning Regelbunden blodprovstagning Polikliniska besök Förnyad cytostatikabehandling vid återfall kan denna ha en klar plats i den terapeutiska arsenalen. Biverkningar av cytostatikaoch strålbehandling vid non- Hodgkin lymfom är följer samma principer som beskrivits under Hodgkin lymfom. Tilläggas kan att för vissa patienter med låga blodvärden (anemi) kan behandling med erytropoetin (ges som injektioner i huden) vara av värde. Vad menas med uppföljning och hur sker denna? Efter avslutad behandling kan patienten oftast återgå till normal livsföring. Kontroller av patienten sker med regelbundna blodprover och besök på specialistmottagning. Tätheten på dessa besök är beroende på typ av lymfom och patientens tillstånd men vid framgångsrik behandling av Hodgkin och aggressiva non-hodgkin lymfom kan dessa efter ett par år glesas ut till var 6: e månad. Efter 5 års sjukdomsfrihet väljer en del kliniker att inte följa patienten längre medan andra fortsätter kalla patienten till glesa kontroller. Patienter med lymfomsjukdomar får ibland återfall vilka inte sällan kan behandlas framgångsrikt. Ibland visar det sig inte möjligt att helt få bort tumören varför man inriktar sig på att kontrollera denna genom att ge cytostatika vid tecken på tillväxt av lymfomet. Generellt kan sägas att vid återfall är lymfomet mer okänsligt för cytostatika och behandlingsresultaten därmed något sämre. Både strål- och cytostatikabehandling är som nämnts förenat med tidiga och sena biverkningar. På grund av medicinska och andra skäl är det enligt min uppfattning viktigt att patienten har en fortsatt kontakt med den behandlande kliniken även om denna begränsas till ett polikliniskt besök en gång per år (eller mer sällan) eller ett samtal då något inträffat som eventuellt kan ha samband med tidigare terapi. Vad är framtidsutsikterna? Såväl den experimentella som den kliniska forskningen vid blodtumörsjukdomar, där maligna lymfom utgör den största gruppen, är omfattande och mycket aktiv. Under de senaste 40 åren har introduktionen av nya cytostatika och kombinationer av dessa lett till förbättrade behandlingsresultat och bot hos många patienter med lymfom. Utvecklingen av olika metoder för högdosbehandling med stamcellstransplantation har redan givit betydande kliniska vinster och kommer även att göra det i fortsättningen. Introduktionen av andra principer för antitumör behandling där s.k. antikroppsbehandling redan är etablerad har varit och kommer att vara central i förbättringen av prognosen för patienter med lymfom. Dessa antikroppar

19 kan också användas som bärare av olika celldödande substanser. Nya antikroppar har introducerats i kliniken och andra är under klinisk prövning. En viktig del av den kliniska forskningen syftar nu till att begränsa tidiga och sena bieffekter av dessa terapiformer. Emellertid saknas möjligheter till definitiv bot hos stora grupper av patienter med framför allt lågmaligna lymfom och dessutom saknas ofta effektiv terapi vid återfall. Det finns alltså ett stort behov av nya och effektiva terapiformer. En fortsatt utveckling av metoder för strålterapi och ny förbättrad konventionell kemoterapi är att vänta. Olika läkemedel med helt nya verkningsmekanismer har redan eller kommer snart att introduceras. Dessa kommer sannolikt också att leda till ytterligare förbättrade terapiresultat. Vaccination med tumörceller eller deras produkter kommer även möjligen att hädanefter få en plats vid lymfombehandling. Även om de kliniska försöken med genterapi hittills inte varit framgångsrika kommer säkert även detta forskningsfält att bidra till nya terapeutiska landvinningar i framtiden. Molekylärbiologisk forskning kommer att leda till utveckling av nya läkemedel med helt nya angreppspunkter på lymfomcellen. En fördjupad kunskap om lymfomens biologi kommer också att leda till riktade terapier för olika undergrupper och inom en icke alltför avlägsen framtid kommer vi säkert etablera nära nog patientspecifika behandlingar. En annan mycket viktig del i den totala behandlingen är utvecklingen av nya läkemedel som begränsar terapibiverkningarna av etablerade läkemedel, exempelvis tillväxtfaktorer som påskyndar bildningen av de olika blodcellerna. Patienter i fertil ålder kommer också att i större utsträckning kunna blir föräldrar även efter cytostatika och strålterapi genom den forskningen som pågår inom reproduktionsmedicin. Det är vår förhoppning och tro att allt fler patienter blir botade från sin lymfomsjukdom och att olika former av biverkningar kan elimineras eller minimeras och därmed öka möjligheten för patienten att snabbt återgå till ett normalt liv. Några forskningsmål Att utveckla nya läkemedel som begränsar biverkningarna av cytostatikabehandling Att utveckla strålterapi och kemoterapin Att utveckla antikroppsbehandlingen Att använda vaccination i större skala vid lymfom Att utveckla metoder för genterapi

20 Blodcancerförbundet Blodcancerförbundet bildades 1982 och har som uppgift att stödja dem som drabbats av blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom, deras närstående och personal inom hematologi. I skrivande stund har Blodcancerförbundet cirka medlemmar och vi finns i femton lokala föreningar. Vår målsättning är att alla blod- och blodcancersjuka ska erbjudas god vård och rehabilitering. Blodcancerförbundet har ett centralt kansli i Sundbyberg. I de lokala föreningar runt om i landet där kan medlemmar mötas och få stöd. Föreningarna fungerar även som länk till de lokala sjukhusen. Förbundet är en ideell organisation med statsbidrag. Vi är en av Cancerfondens huvudmän samt medlemmar i Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Hæma Blodcancerförbundets medlemstidning, Hæma, utkommer med fyra nummer per år. Tidningen är specialiserad på blodcancersjukdomar. Hæmaredaktionen har hög kunskap om dessa sjukdomar och tillgång till den bästa expertisen inom olika intresseområden. Hæma belyser frågor om behandling, läkemedel och aktuella forskningsrön. Tidningen har förbundets medlemmars intressen i fokus.

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen Innehåll Förord Inledning 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen 3 Behandling Hodgkins lymfom Cytostatika Behandling vid högmaligna,

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

MALIGNA LYMFOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

MALIGNA LYMFOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT MALIGNA LYMFOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT 2016-06-22 10:38 Innehåll 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vilka är orsakerna till lymfom? 2 Diagnos Vilka symtom ger lymfom? Hur ställs diagnosen

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister Juni 2013 1 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16 Innehåll Sjukdom med många ansikten 5 Lymfsystemet 7 Sjukdomstecken 8 Vad är cancer? 9 Undersökningsmetoder 11 Indelning i stadier 16 Behandling 16 Chansen att bli botad 21 Orsaker till malignt lymfom

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister April 2015 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 2 Diagnos 6 Vilka är symtomen? 6 Hur ställs diagnosen? 6 Vilka drabbas? 8 Vilka är orsakerna? 8 3 Behandling 9 Behandling riktad mot myelomcellerna

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador 2 Symptom 9 Oklara orsaker Diagnos 3 Behandling 13 Behandling

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom 2 Diagnos 9 Så ställs diagnosen Två grupper 3 Behandling 11 Tålamodskrävande

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Min katt har malignt lymfom

Min katt har malignt lymfom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min katt har malignt lymfom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Kronisk Myeloisk Leukemi

Kronisk Myeloisk Leukemi Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna? 7 Hur ställs diagnosen?

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked. Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Ordlista, hematologi avd 123/124 A

Ordlista, hematologi avd 123/124 A Ordlista, hematologi avd 123/124 A Albumin Allogen stamcellstransplantation Anemi Antikroppar Artär Autolog stamcellstransplantation äggviteämnen i blodet stamceller från en annan person Blodbrist reaktionsprodukter,

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Min hund har malignt lymfom

Min hund har malignt lymfom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min hund har malignt lymfom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Modern behandling av maligna blodsjkdomar Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Maligna blodsjukdomar, blodcancer Leukemier Maligna lymfom Myelom Myeloproliferativa

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer