Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009"

Transkript

1 Slutrapport Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Delprojektets syfte har varit att skapa, förtydliga och belysa rutiner utifrån ett naturligt flöde. Samtidigt har ett verktyg utvecklats och presenterats. Verktyget fångar upp flödet och blir därmed blir ett stöd i vardagen. Satsningen har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Maria Lagergren

2 Innehåll Sammanfattning 3 Syfte 3 Mål 3 Bakgrund 3 Metod 3 Måluppfyllnad 4 Handbok för kost och nutrition i Marks kommun Nutritionsrutin Dokumentation Patientarbete Förskrivning SÄRNÄR-produkter Utbildning Uppföljning av effektmål Erfarenheter från projektarbetet 6 Diskussion 6 Bilagor Bilaga 1 Innehåll i Handbok för kost- och nutrition 8 Bilaga 2 Innehåll i nutritionsutbildningen 9 Bilaga 3 Enkätsvar utvärdering utbildning för sjuksköterskor 10 Bilaga 4 Enkätsvar utvärdering utbildning för sjuksköterskor 12 Öppna frågor 2

3 Sammanfattning God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd, därför är kosten ett så viktigt redskap för att förebygga sjukdom och bevara hälsa. För att säkra kvalitén i omhändertagandet har delprojektet tagit fram rutiner, hjälpmedel och stöd för dokumentation. Informationen har samlats i en elektronisk Handbok för kost- och nutrition som finns tillgänglig via det gemensamma dokumentationsverktyget. Sjuksköterskorna inom socialförvaltningen i Marks kommun har fått en gedigen nutritionsutbildning där fokus bl.a. legat på förtydligande av de gemensamma rutinerna och vikten av den goda dokumentationen. Detta och en god faktakunskap inom kost- och nutritionsområdet är några av hörnstenarna i arbetet kring det goda nutritionsomhändertagandet. Syfte Utvecklingsarbetet syftar till att få tillstånd enhetliga rutiner, som följs, i hela kommunen. Detta för att alla brukare ska få ett gott och kvalitetssäkrat nutritions omhändertagande. Mål Vårdtagarens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicins behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Målet med arbetet är därmed att alla ska erbjudas en näringstillförsel som är individuellt anpassad samt en korrekt nutritionsbehandling då behov uppstår. Bakgrund Samverkansgruppen i nutrition har tidigare tagit fram ett styrdokument Regler och rutiner för nutrition inom äldre- och handikappomsorg, vilket beskriver ansvarsfördelning och rutiner för olika insatser. Målet med dokumentet är att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande inom äldre- och handikappomsorgen. Under 2006 genomfördes en kartläggning över rådande kost- och nutritions rutiner inom äldreomsorgen i Marks kommun. Kartläggningen hade två syften; hur rutiner kring kost och nutrition fungerar förslag på vad som krävs för att underlätta implementeringen Metod Delprojektet olika moment har bedrivits parallellt för att få en följsamhet. Arbetet har tillstörsta del bedrivits av en lite arbetsgrupp med en referensgrupp som stöd och bollplank. Aktiviteter som varit dominerande; upprättande av elektronisk Handbok för kost och nutrition dokumentationsrutiner utbildningsinsats för sjuksköterskor förtydligande/nya rutiner för SÄRNÄR-produkter patientarbete. 3

4 Måluppfyllelse Handbok för kost och nutrition i Marks kommun Tidigare fanns en informationspärm för omvårdnadspersonal och sjuksköterskor (nutritionspärmen). Det var svårt och tidsödande att uppdatera pärmarna (ca. 60 st.) som fanns spridda över hela kommunen. Målet vid framtagandet av handboken var att den skulle vara lättillgänglig, innehålla rätt information på rätt nivå. Dagens version av den elektroniska handboken är främst framtagen sjuksköterskegruppen men självklart kan och bör andra yrkeskategorier nyttja den. Syftet med handboken är att underlätta och stödja arbetet med kost- och näringsproblem och därmed förbättra kvaliteten i omhändertagandet. Målet är att handboken ska fungera som ett dagligt verktyg för sjuksköterskorna med aktuell information inom olika områden. Handboken finns tillgänglig i kommunens dokumentationsverktyg, Safe Doc, därmed är materialet tillgängligt för både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Handboken navigeras utifrån flödesschemat för nutritionsbehandling som också beskriver nutriorsrutinen vi ska arbeta efter. Informationen är även ett verktyg för att bedöma, åtgärda och följa upp de äldres nutritionstillstånd. Det finns olika blanketter och hjälpverktyg som kan underlätta det dagliga arbetet och det finns information om vilka koster som erbjuds i Marks kommun. Vidare kan man läsa om vilka koster som bör erbjuda vid olika tillstånd och sjukdomar. Nutritionsrutin En nya/uppdaterad rutin är framtagen och den bygger på styrdokumentet Regler och rutiner för nutrition inom äldre- och handikappomsorg. Rutinen har godkänts av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Marks kommun. Rutinen presenterades, och därmed en början till implementering, under den utbildning som gavs till sjuksköterskorna i Mark kommun under våren Dokumentation Ett av delmålen var att försöka standardisera dokumentationsprocessen för nutrition, vilket borde resultera i en snabbare och enklare dokumentation. En tydlig styrktur med ett givet flöde borde det också underlätta uppföljningen av nutritionsarbetet. Arbetsgruppen har utformat instruktioner i en så kallad vårdplansmall. Mallen ska ses som ett hjälpmedel för dokumentation i Safe Doc. All den information och de regler och rutiner som arbetats fram inom projektets ramar finns samlat i den sk. Handbok för kost och nutrition Informationen i handboken är föränderlig och för att den skall kännas trovärdig är det viktigt att den uppdateras regelbundet. Det är viktigt att användaren känner att de kan lita på informationen, annars finns det en uppenbar risk för att materialet inte kommer att användas och bli den del i vardagen som vi hoppas. 4

5 Patientarbete Efter sjuksköterskornas utbildning har intresset kring nutritionsfrågor ökat, vilket är ett effektmål i sig. Mängden frågor, både från sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, har tilltagit och det är viktigt att kunna bemöta dessa. Individuell konsultation är viktig, att ge feedback på egna erfarenheter är en förutsättning för att kunna stimulera till ett aktivt nutritionsarbete och förvalta den satsningen som gjort, i och med nutritionsutbildningen. Förskrivning av SÄRNÄR produkter Rutiner kring SärNär och arbetet runt om är ett område som behöver utvecklas och förtydligas. Rutinen som gäller i dag finns att läsa i Handbok för kost- och nutrition. Flera sjuksköterskor har kommit igång med förskrivningen av SärNär produkter och alla som har gått nutritionsutbildningen har fått instruktioner i hur man går tillväga. Information som behöver förtydligas; kontakt person fakturahantering betalningsansvar, ex. LSS, växel- och korttidsboende Pumpar, hanteringen Nya rutiner från regionen är på gång De regler som är aktuella finns att läsa på; Utbildning Sjuksköterskorna i Marks kommuns äldreomsorg har genomgått en nutritionsutbildning under vården Utbildningen var förlagd till fyra tillfällen a 4 timmar. Den elektroniska Handbok för kost- och nutrition har användes som kurslitteratur. Efter utbildningen genomfördes en enkätundersökning som skickades ut via e-post till sjuksköterskorna. Kursens innehåll och utvärdering finns sammanställd i bilaga 2, 4 och 5. Uppföljning av effektmål Vid årsskiftet gjordes en genomgång av alla journaler för att se hur dokumentationen kring nutrition fungerade. Resultatet visar att området har uppenbara brister, det fanns bara ett fåtal anteckningar angående vikt, längd och BMI. Det kan dock vara så att dessa uppgifter finns antecknade i pappersform. De rutiner som under året arbetats fram kräver att man, efter en nutritionsbedömning, dokumenterar i SafeDoc, vilket i sig borde leda till en förbättring. De praxisrutiner vårdchefen satt upp för sjuksköteorganisationens år 2009 och 2010 är; Alla patienter (100%) med omfattande omvårdnadsbehov (nästan alla i vård- och omsorgsboende)ska ha en omvårdnadsplan i nutrition På alla (100%) patienter som det upptäcks det ett nutritionsproblem vid riskbedömningen upprättas en åtgärdsplan enl. handlingsplan i nutrition 5

6 På alla (100%) patienter som vid riskbedömningen ej har nutritions problem görs uppföljning på bedömningen var tredje månad Marks kommuns dietist genomför varje höst en kartläggning över kommunens alla specialkoster. Hösten 2008 visade kartläggningen att det endast beställts 10 % E-koster till våra vård- och omsorgsboende. Detta är en mycket låg andel då 30-60% av de som bor på vård- och omsorgsboende anses undernärda. Enligt rutinen ska sjuksköterskan och inte omvårdnadspersonalen ordinera vårdtagarens kost och dokumentera denna i SafeDoc. I en förlängning borde detta innebära att andelen E-kost ökar. Erfarenheter från projektarbete Ansvar för planering och genomförande har till största delen legat på projektledaren för delprojektet. Projekt Stimulansmedel med sina 6 delområden och projektledare har träffats regelbundet och kunnat diskutera sina med och motgångar, dela med sig av tips och idéer. Styrgruppen har via kortrapporter och huvudprojektledaren fått löpande information om projektets utveckling. Styrgruppen har det övergripande ekonomiska och strategiska ansvaret. En arbetsgrupp med fokus på diskussioner, granskning av dokument, riktlinjer, föreläsningsinnehåll mm. har varit nödvändig i arbetet kring gemensamma rutiner inom nutritionsområdet. Deltagarna i arbetsgruppen har på olika sätt fördjupat sig i området för att sedan delge sina erfarenheter vid de olika utbildningstillfällena. Förutom de interna nätverken så har såväl det nationella som västsvenska nätverket för kommundietister nyttjats för att diskutera, samarbeta och utbyta erfarenheter. Diskussion Det är 27 personer som svarat på den uppföljande enkäten efter utbildningen och 27 av dessa anser att utbildningen var mycket relevant för deras yrkesutbildning och att handbok för kost och nutrition är mycket bra. Texterna i hanboken, som användes som kurslitteratur, anses vara mycket bra eller bra (16+11). Några synpunkter från utvärderingen Har fått redskap att utvärdera, åtgärda och följa upp de boendes nutritionsstatus på ett mer systematiskt sätt Jag har fått en bredare kunskap om ämnet samt en ökad förståelse för hur man kan påverka vårdtagares matintag Önskan om att omvårdnadspersonal får utbildning, så att det blir ringar på vatten-effekt 6

7 Området är stort och kräver uppföljning och fördjupning för att få ett ordentligt färst i organisationen. Det finns specifika delar av nutritionsarbetet som behöver förtydligas och samtidigt krävs det fortsatt implementeringsarbete för att får ett tydligt flöde. Dokumentationen är ett område som ständigt kommer i fokus, att dokumentera är en kost och det krävs goda kunskaper hos vår personal samtidigt som systemet måste erbjuda stöd. Efter utbildningen för sjusköterskorna har t.ex. hjälptexterna i SafeDoc diskuterats. Det finns ett behov av att dessa uppdateras så att de följer samma arbetsgång som i nutritionsrutinen. Sjuksköterskorna i Marks kommun har ett forum där dokumentationsfrågor diskuteras. Forumet leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska som har tagit med sig frågan. Enkätundersökningen efter sjuksköterskornas utbildning visar att det finns en efterfrågan av uppföljningen och fortbildning. Det är viktigt att stötta personalen och erbjuda stöd vid befintliga träffar, t.ex. medicinskt forum, APT. Detta, och ett mera långsiktigt utvecklingsarbete krävs för att verkligen få till en förändring i deras sätt att arbeta med nutrition. Tycker att det är viktigt att ge omvårdnadspersonalen mera kunskap och redskap för att tillsammans kunna upptäcka nutritionsproblem Uppföljning i form av träff med dietist för att kunna ta upp problem/funderingar Att kunna få kontakt med dietist och få hjälp, tips och råd Ordination för sondnäring, näringsdrycker, "Hur var det nu jag gjorde.." Viktigt att arbetet med nutritionsrutinerna uppehålls fortsättningsvis, dels med stöttning av dietist Får inte rinna ut i sanden! 7

8 Bilaga 1 Innehåll i handbok för kost- och nutrition Ansvar Stöd Flödes schema Rutiner MAS, D, ssk Nutritionsrutiner MAS D, ssk Enertala produkter, rutiner MAS D, ssk Ansvarsfördelning Sam. i nutrition Baskunskaper Näringslära Koster, konsistenser D D, EC Nutrition, kostråd vid olika tillstånd D H vid olika tillstånd D H Verktyg Beräkna BMI D, ssk H Beräkna energibehov D, ssk H Beräkna viktförändring D, ssk H Checklista undernäring D ssk, H Förslag på åtgärder D ssk, H Halvtarmspann D,ssk H Konsistensguiden D, EC H Kost & måltidsbedömningar D, ssk, usk Kostordination D, ssk, EC, usk Mat- och vätskeregistrering D MNA Mun & slemhinnebedömning, blankett ssk Nutritionsbedömning, blankett MAS, D, ssk Vårdplansmall ssk D, MAS Enteral nutrition Industritillverkade näringspreparat D och/eller ssk H Lathuns näringsdrycker D och/eller ssk H Sondnäring D och/eller ssk H MAS Ssk D EC Usk H medicinskt ansvarig sjuksköterska sjuksköterska dietist enhetschef undersköterska handbok kost & nutrition 8

9 Bilaga 2 Innhåll i nutritionsutbildningen Dag 1 Grundläggande näringslära Äldres energi- och näringsbehov Undernäring - orsaker, konsekvenser, prevalens BMI- beräkning, för- och nackdelar Introduktion till nutritionsrutin, flödesschema Introduktion till Handbok för kost- och nutrition Diskussion - förväntningar, problem idag Dag 2 Kunskapstest Dokumentation i Safe Doc vårdplansmallen Patientfall dokumentation Ansvarsfördelning Energibehov - beräkna energibehov för sjuka Måltidsfördelning / nattfasta Patientfall beräkna energibehov Råd vid muntorrhet, munsmärta, förstoppning Dag 3 MNA -sceerening - varför, hur? Repetition av flödesschemat Kostordination - 5 steg Kostutbud i Marks kommun och från Samhall SNR-, A- och E-kost -innebörd och till vem? Konsistensanpassning - orsaker, symptom, till vem? Konsistensguiden - grov timbal, timbal, gelé, flytande, tjockflytande Provsmakning, gelé, timbalkost, förtjockning av dryck Dag 4 Kunskapstest Rutin för SÄRNÄR-produkter - ordination, förskrivning, ordinärt/särskiltboende Eneriberikning med vanlig mat - hur, vad blir skillnaden? När vanlig mat inte räcker? - industriellt tillverkade preparat, indelning Näringsdrycker - till vem, när och hur mycket? Berikningspulver Hemmagjorda näringsdrycker - lika bra? Provsmakning av näringsdrycker Patientfall undernäring / dysfagi Utvärdering - diskussion om projektets fortsättning, vad har varit bra vad kan göras bättre 9

10 Bilaga 3 Enkätutvärdering av utbildningsinsats sjuksköterskor (fråga 1,2, 4, 5, 6, 7, 11, 12) Fråga 1 Vilket är ditt helhetsintryck av kursen? Mycket bra 15 Bra 12 Medel Dåligt Fråga 2 Hur har behållningen av föreläsning/ Mycket bra 14 lektion varit? Bra 13 Medel Dåligt Fråga 4 Hur har texten i Handboken varit följt Mycket bra 16 kursens innehåll? Bra 11 Medel Dåligt Fråga 5 Vad anser du om Handbok för kost och nutrition? Innehåll Mycket bra 16 Bra Medel 11 Dåligt Texter Mycket bra 12 Bra 8 Medel 7 Dåligt Tillgänglig Mycket bra 27 Bra Medel Dåligt Fråga 6 Hur relevant är kursen för din yrkesutövning? Mycket relevant 27 Lite relevant Obetydligt 10

11 Fråga 7 Utbildningen har varit förlagd till Mycket bra 6 Förmiddagar, detta har passat mig. Bra 9 Medel 5 Dåligt 7 Fråga 11 Hur bedömer du ditt engagemang när det gäller Tid Mycket bra 7 Bra 7 Medel 6 Dåligt 7 Litteratur Mycket bra 6 Bra 7 Medel 7 Dåligt 7 Kunskapskontroll Mycket bra Bra 8 Medel 12 Dåligt 7 Fråga 12 Hur många timmar har du ägnat dig åt självstudier under kursen? 0 h 16 0 till 5 h 6 till 10 h till 15 h 11

12 Bilaga 4 Enkätutvärdering av utbildningsinsats sjuksköterskor (fråga 3, 8, 9, 10, 13) Öppna frågor Fråga 3 Synpunkter på undervisningen, belysa ämnet mångsidigt, nivå, upplägg, lärorikt Positivt Det har varit en bra och givande utbildning inom ett område som vi inte tidigare haft mycket utbildning inom Fick mycket kunskap med tanke på den korta tiden Gett fler infallsvinklar Bra innehåll och upplägg, legat på en bra nivå, många bra diskussioner Lärorikt och gedigen utbildning Har höjt medvetenheten, ökat kunskapen, fått bra instrument för att genomföra åtgärder inom ämnet Många områden i nutritionssfären är berörda. Ordinationer, MNA, näringsdrycker, dokumentation Variation under utbildningsförmiddagen, bra att ha fått smaka på t.ex. timbal Bra upplägg, hade gärna fortsatt med fler utbildningstillfällen för att gå djupare in i ämnet Engagerad föreläsare, påmint om vikten av att alla, på något sätt får allsidig näring Negativt Var givande med en ursprunglig matsedel och vad man kunde lägga till för att öka kalori och energiinnehåll, fler sådana fall hade varit bra Ibland måste också människan få vara, inte bara äta Armspannsmått som inte stämde när vi testade, känns inte helt användbart Hade varit bra att ha undervisning tillsammans med omvårdnads personal Tidsdispositionen, det blev vid flera tillfällen bråttom, en del punkter tog längre tid än beräknat Fråga 8 Vad är det viktigast du lärt dig under kursen? Har fått redskap att utvärdera, åtgärda och följa upp de boendes nutritionsstatus på ett mer systematiskt sätt Att tänka på mångfalden Fått mera kännedom om olika koster och dess innehåll, även fått viktig information och kunskap vad det gäller nutrition för våra äldre som är viktigt att ha med sig i sitt arbete Vikten av att fånga undernärda och kunna hjälpa med små medel Jag har fått en bredare kunskap om ämnet samt en ökad förståelse för hur man kan påverka vårdtagares matintag Att det är viktigt att se helheten för patientens välbefinnande, trots en stabil vikt kan patienten vara undernärd pga. andra faktorer som t.ex. infektioner Att omvårdnadspersonal får utbildning, så att det blir ringar på vatten-effekt Har rätt bra redskap att använda och vägledning i dokumentationsarbetet Intressanta lektioner och Handboken är ett viktigt redskap Var jag kan hitta information! 12

13 Fråga 9 Delprojektet inom kost och nutrition kommer att fortsätta under hösten -09 och våren -10, vilken fortsättning önskar du? Träffar där man kan dela erfarenheter och ventilera problem och utifrån behov gå vidare med mera utbildning/vägledning Att omvårdnadspersonalen ska få en inblick i området, för att öka förståelsen Tycker att det är viktigt att ge omvårdnadspersonalen mera kunskap och redskap för att kunna upptäcka nutritionsproblem. Diskussionsgrupper, ev. någon mer föreläsning. Uppföljning/återkoppling för ssk. Nya utbildningstillfällen/information i grupper ute på boendena (omv.pers.+ssk). Dietist som deltar i "måltidsarbetet" på avdelningarna, inspirerar omvårdnadspersonalen Kanske mer etiska diskussioner, t.ex. hur lite kan någon "tillåtas" äta då livet närmar sig slutet Uppföljning i form av träff med dietist för att kunna ta upp problem/funderingar Information till omvårdnads personal Fråga 10 Vilken typ av stöd önskar du? Har inte hunnit så långt med mina bedömningar så att jag kan säga det än Bra att ha någon att rådfråga Möjlighet att kunna diskutera med kollegor och dietist Kunna ringa till någon och fråga Att kunna få kontakt med dietist och få hjälp med tips och råd När det är svårt att hitta lösningar för att patienten ska äta eller dricka är det bra att ha någon att bolla med. Ordinationer för sondnäring, näringsdrycker. "Hur var det nu jag gjorde.." AVSATT TID ENBART FÖR ATT KUNNA KOMMA IGÅNG MED DETTA. Tror sedan att det kommer gå smidigare efter hand. Men det känns tungrott nu till en början pga. allt övrigt arbete samtidigt Att ha någon att kontakta då inte handboken räcker till, i patientärenden med alltför stora variationer hos en och samma person Fråga 13 Har du något att tillägga som inte kommit fram i utvärderingen? Självstudierna rymms inte inom arbetstid, att bara vara med gör ju att man lär sig en del Har upplevt utbildningen väldigt bra upplagd och fått ut mycket bra kunskap som man kan använda sig av i sitt dagliga arbete Mycket givande att få gå på utbildning, men ibland tufft då det blir extra mycket att ta igen när man är tillbaka på arbetsplatsen, då det har varit brist på vikarier. Engagerad och kunnig dietist! Mycket intressant ämne, kul att lära sig att det finns sååå mycket man kan göra Bra med tester Huvudsaken är att vi vet var vi kan nå kunskapen. Efterhand då man arbetat mera med det så lär man sig! Viktigt att detta arbete med nutritionsrutinerna uppehålls fortsättningsvis, dels med stöttning från dietist. Får inte rinna ut i sanden! 13

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Slutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2007-2008

Slutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2007-2008 Tjänsteställe: Socialförvaltningen Socialnämden Handläggare: Anna Ryberg Datum: 2009-11-25 Beteckning: 2007/0065 730 Er beteckning: Slutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Dokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas

Dokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-30 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228

Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228 Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228 Kjell Olsson leg. dietist och projektledare Kjell Olsson Leg. dietist Lidingö 090629 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Syfte och målsättningar

Läs mer

Utvecklingsplan för verksamhet: Berga vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad: Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning:

Utvecklingsplan för verksamhet: Berga vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad: Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning: Utvecklingsplan för verksamhet: Berga vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad: 2017-01-23 Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning: Rubrik Förbättringsområde Mål Åtgärd och egenkontroll

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Delikata UTMANINGAR. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. En rapport från:

Delikata UTMANINGAR. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. En rapport från: Delikata UTMANINGAR Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna En rapport från: 2014-03-20 Sida 2 (12) Om rapporten Denna rapport följer upp den kartläggning som

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Ansvarsfördelning. läkare

Ansvarsfördelning. läkare 1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Delegering av Läkemedel

Delegering av Läkemedel RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: God Läkemedelsbehandling/hantering Processägare: MAS Version: 1 Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Processledare/ansvarig för revidering: MAS Ersätter: Kompletterar

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Solna 2015-01-26 Patientsäkerhetsberättelse Arbetsplats: Polhemsgården Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Polhemsgårdens omsorgsboende för dementa på entreprenad och uppdrag från Solna

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Cambros elektroniska utvärderingssystem Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun 2011-02-24 Kostpolicy Inledning... 1 Mål... 2 Delmål... 2 Etik... 4 Ansvar... 4 Dokumentation... 7 Lagar, föreskrifter samt referenslitteratur... 8

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Uppföljning Bromma Personlig assistans

Uppföljning Bromma Personlig assistans Bromma stadsdelsförvaltning Rapport Sida 1 (6) 2014-09-18 Uppföljningen gäller insatsen personlig, enheten arbetar även med avlösar- och ledsagarservice. Adress: Tunnlandsvägen 91 B 168 36 Bromma Enhetschef:

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Projektrapport Projektet Bra mat för äldre

Projektrapport Projektet Bra mat för äldre Projektrapport Projektet Bra mat för äldre Projektledare: Linnéa Wahl legitimerad dietist medicine magister 2012-11-26 1 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 2 Mål... 2 Organisation... 2 Utvärdering

Läs mer

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-

Läs mer