Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal"

Transkript

1 Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen i Marks kommun. Satsningen har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Therese Lindh

2 Innehåll 1. Sammanfattning Syfte Mål Bakgrund Metod Måluppfyllelse Erfarenheter från projektarbetet Utvärdering Övrigt Sammanfattning Bilagor presenteras separat 2

3 1. Sammanfattning Sjuksköterskorna i Marks kommunen har under 2009 gått en gedigen utbildning i kost och nutrition. För att möta och fördjupa kunskapen inom området har fokus under 2010 legat på att utbilda omvårdnadspersonalen. 50% av kommunens dietisttjänsten har under våren 2010 använts till detta delprojekt. Utbildningen har bedrivits i studiecirkelform med matombud som cirkelledare för sina arbetskamrater. Under hösten 2010 har 25% av kommunens dietisttjänsten använts för bl.a. utvärdering och dokumentation av delprojektet. 1.1 Syfte Delprojektets syfte är att arbeta vidare med att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen och denna gång med fokus på omvårdnadspersonalen. Studiecirklarna ska ses som en början på ett långsiktigt arbete med att höja kvalitén och säkra rutinerna för kost och näring. 1.2 Mål 1. utbilda omvårdnadspersonalen, tydlig förankring hos enhetschefer 2. anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalen och ta bort matpärmarna 3. uppföljning nutritionsprojekt hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? 4. rådgivning och enskilda patientärenden 2. Bakgrund Under hösten 2008 och våren 2009 drevs ett nutritionsprojekt i syfte att skapa enhetliga rutiner i hela kommunen och en elektronisk handbok i kost och nutrition togs fram som ett stöd till sjuksköterskor i sitt nutritionsomhändertagande. Därefter gick alla sjuksköterskor en nutritionsutbildning. Det är viktigt att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring hos brukarna och att denna kunskap om nutritionsomhändertagandet finns hos personal som arbetar med äldre. Vårdtagarens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Dietisten hade under projekttiden även enskilda patientärenden. Vid utbildningens utvärdering framkom att sjuksköterskorna var nöjda, men oroliga för hur det skulle bli med uppföljning av utbildningen. Vad som önskades i form av uppföljning var att omvårdnadspersonalen skulle utbildas, att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska ha gemensam utbildning och även patientrådgivning kändes som en viktig bit av uppföljningen. Att formulera riktlinjer och införa rutiner är bara en del av arbetet för att utveckla nutritionsarbetet. Riktlinjer i sig garanterar inte en praktisk användning eller en förändring i det dagliga arbetet. För att information ska bli kunskap 3

4 behöver man läsa, fundera och diskutera kring ämnet. För att få denna kombination av insatser valdes studiecirklar som utbildningsform för omvårdnadspersonalen. 3. Metod Information om projektet gick ut till alla enhetschefer inom äldreomsorgen och enhetscheferna på de somatiska boendena bjöds in till en separat informationsträff. En informationsfolder (bilaga 1) utformades och delades ut vid träffen, se bilaga 1. I projektets uppstarta var nödvändigt att göra ett urval och inleda utbildningen av omvårdnadspersonal på de somatiska boendena. Enhetscheferna ombads att prata med och informera sina matombud om projektet och ta reda på vilka som var intresserade av att delta. Matombuden erbjöds att utbildas till cirkelledare för att sedan kunna hålla i studiecirklar på sin arbetsplats. Lindäng, Solgård och Malmsäter var de boenden som startade med studiecirklarna. Sex matombud från enheterna utbildades till cirkelledare och studiecirklarna startades upp under våren Efter att ha varit i kontakt med ett flertal olika cirkelledarutbildare, beslutades att anlita en utbildare via Studieförbundet Vuxenskolan, då hon hade en passande bakgrund. Cirkelledarutbildningen hölls under två halvdagar i slutet på Cirkelledarna fick efter kursen utdelat varsitt diplom. Innan cirkelstarten i januari -10 strukturerades träffarnas innehåll (bilaga 2) av cirkelledarna på Lindäng tillsammans med ansvarig dietist. Material sammanställdes, bl.a. en kunskapstest, bilaga 3, och övriga praktiska detaljer ordnades, såsom kontakter för studiebesök, teknisk utrustning, lokaler, fika och så vidare. Studiebesöket genomfördes på Krokslätts äldreboende i Göteborg där de arbetade med att förbättra måltidssituationen hos äldre med hjälp av Genombrottsmetoden. Det innebär bl.a. att man testar olika idéer och inga idéer får förkastas. De idéer som innebär en förbättring för vårdtagarna blir en del av det ordinarie arbetet, medan de idéer som inte fungerar väljs bort. 4. Måluppfyllelse 1. Utbildning omvårdnadspersonal samt förankring hos enhetschefer Utbildningen startade i januari Lindäng var först ut och därefter Solgård. Malmsäter avstod från utbildningen En tydlig förankring hos enhetscheferna var nödvändig för att projektet skulle få ett genomslag i personalgruppen, men också för ett tydligt införande och en uppföljning i den ordinarie verksamheten. För att enhetscheferna skulle förstå vinsten av att delta i projektet bjöds enhetscheferna in till en informationsträff där dietisten bland annat berättade om bakgrunden till projektet. Dietisten berättade hur mycket kraft och fokus som faktiskt bör läggas på mat och de måltider som serveras och det goda resultat som ett aktivt arbete kan innebära för vårdtagaren. 4

5 Cirklarna har fallit väl ut. Utvärderingarna visar att deltagarna är nöjda med upplägg och innehåll. Många förändringar har kommit till stånd. En styrka med cirklarna är att personalen har dragit egna slutsatser och fattat egna, lokala beslut. På en avdelning på Solgård formulerades ett dokument, se bilaga 4, för att tydliggöra vad arbetsgruppen själv fattat beslut kring. Bl.a. nämns; mindre bord minskat nattfastan extra fin dukning till helgen måndag, filmkväll med dryck och snacks På Lindäng gjordes bl. a. dessa förändringar; skillnad mellan vardag och helg (dukning) mer färg på bordet väntar med disken till efter måltiden bättre kommunikation i arbetslaget mosar maten först vid bordet, inte innan lägga upp maten finare Dessutom diskuterades flera ändringar som arbetslagen ska lyfta på APT som t ex schemaläggning och pedagogiska måltider. Samtliga arbetslag upplevde att matsituationen har blivit lugnare och trevligare. Vid två studiecirkelavslutningar deltog enhetschefen. När enhetschefen inte medverkade fick hon information av såväl delprojektledare som studiecirkelledare. Dietisten följde upp studiecirklarna efter en tid genom att delta vid APT. Då diskuterades vad som var bestående och vilka förbättringar man hade sett, bilaga 5. 5

6 2. Anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalenn och ta bort matpärmarna Matpärmarnaa har samlats in till viss del. Arbetet med att anpassa delar av den elektroniska handboken mer mot omvårdnadspersonalenn finns med på agendan under Uppföljning av nutritionsprojekt hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? Varje höst genomförs en kartläggning av de specialkoster som tillagas i kommunen. Resultatet visade (höst -09) att antalet E-koster har fördubblats sedan 2008 och detta är troligtvis en indikation på att utbildningen för sjuksköterskor har gettt resultat. höst endast 51 portioner av drygt 600 portioner var E-kost. höst beställningen ökat med ca 100%, 103 portioner E-kost höst antalet beställda E-kostportioner sjunkit till drygt 70 portioner Under hösten har det framkommit att det finns en viss oklarhet bland personal om vem som är ansvarig för att ordinera E-kost. Under projektets gång har det framkommit att MNA- bedömningarna är svåra att genomföra på grund av att alla blir riskpatienter. I november 2009 hölls ett möte om en eventuell uppdatering av nutritionsr rutinerna med vårdchef, MAS samt två sjuksköterskor. Sammanställningen som gjordes av MAS och dietist pekar på att en omarbetning av gällande nutritionsrutinn är något som bör göras. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ställde frågan vid en träff och det visade sig att sjuksköterskorna känner stress inför nutritionsbedömningar och att det förekommer flera frågetecken kring hur man ska använda MNA. Vid ytterligare en träff under senvåren -10 ställdes samma fråga igen och då upplevde sjuksköterskorna inte arbetet med MNA lika betungande. Det framgick däremot att många patienter fortfarande faller ut och blir riskpatienter. 6

7 Det finns en idé om att använda den kortare formen av MNA, inget beslut dock. MNA instrumentet ska inte fungera som ett uppföljningsinstrument i den dagliga verksamheten utan uppföljningen ska fokusera på de åtgärder som vidtagits och vilka effekter som uppnåtts, såsom livskvalitet, ADL, vikt, antal infektioner etc. MNA är till för att hitta personer med risk att utveckla undernäring eller hitta dem som är undernärda. Det är mycket viktigt att ha ett helhetsperspektiv vid nutritionsbedömningar, detta då nutritionen är en del av omvårdnaden som påverkar samt påverkas av andra områden. 4. Rådgivning och enskilda patientärenden Styrgruppen har kommit överens om att den projektanställda dietisten inte ska gå in i enskilda patientärenden utan enbart fungera som en rådgivande funktion gentemot sjuksköterskorna. Samtidigt har arbetsgruppen Samverkansgruppen i nutrition kommit fram till att dietistkompetensen behövs i vissa enskilda ärenden. 5. Erfarenheter från projektarbetet Sammanlagt har sex studiecirklar genomförts. I första omgången hölls fyra utbildningar på Lindäng som låg i nära anslutning till utbildningen av cirkelledarna. Grupperna var mellan 4 och 7 personer. Båda äldreboendena hade inriktat in sig på måltidssituationen men på Lindäng var innehållet var mer styrt, bilaga 6, än på Solgård. Dietisten medverkade vid alla tillfällena på Lindäng. Studiecirkeln avslutades med ett studiebesök vilket upplevdes positivt. Grupperna var större på Solgård (12 deltagare per grupp) eftersom det endast fanns två utbildade cirkelledare där. Cirklarna på Solgård startade upp sent på våren och cirkelledarna fick därför ytterligare ett utbildningstillfälle för att friska upp kunskaperna. Samma utbildare från Studieförbundet återkom. På Solgård deltog dietisten endast vid två tillfällen och studiecirkelledarna var mer uttalat ansvariga för cirklarna, bilaga 7, vilket ställer större krav på matombudet/studiecirkelledaren. Att låta matombuden vara cirkelledare har varit en stor styrka för att nå fram till personalen. Dels på grund av att det inte blir en känsla av att dietisten är läraren och personalen är elever och dels på grund av att det blir enklare att följa upp arbetet efter studiecirklarna slut. Det är viktigt att enhetschefen stämmer av med matombudet, att det känns bra att vara studiecirkelledare då inte alla är inte bekväma i den rollen. Det är ett annorlunda uppdrag att både vara studiecirkelledare och matombud jämfört med att bara vara matombud. Det är angeläget att enhetschefen kontinuerligt gör en bedömning om det är rätt person som har uppdraget att vara matombud. Finns de egenskaper som behövs och, framförallt, känner personen för uppgiften? 7

8 Att emellanåt kunna byta uppdrag i gruppen är en styrka. Om det befintliga matombudet inte känner sig manad till att vara studiecirkelledare bör enhetschefen utse en annan person som kan ta den rollen och eventuellt även träda in som matombud. I matombudets uppgift ingår att kunna förmedla information till övriga arbetskamrater. Erfarenheterna från studiecirklarna har presenterats på höstens broträff, då baspersonal och studiecirkelledare från både Solgård och Lindäng berättade om deras förändringsarbete. Dietisten medverkade vid en enhetschefsträff i december 2010 och presenterade studiecirklarnas upplägg och resultat. 6. Utvärdering Utvärderingen visade att deltagarna var mycket positivt inställda till denna utbildningsform. Nedan redovisas några av svaren från utvärderingen, se utvärderingsenkäten, bilaga 8. Vilket är ditt helhetsintryck av studiecirkeln? Jag tycker att upplägget har varit bra. Dietisten har varit med och gett oss goda råd. Vi har fått ta del av andra äldreboenden, vad de har gjort som fungerat bra eller dåligt. Positivt. Inspiration, lärorikt, kul att göra något ihop i gruppen som leder till att vi får det trivsammare ihop med vårdtagarna. Det har varit bra med cirkeln och att dietisten var med några ggr och föreläst. Att vi inte bara kommer med förslag på mycket som vi tycker att vi ska göra utan vi har fattat beslut och arbetar utifrån dessa. Har bara varit med på studiebesöket och det var intressant och givande att se hur andra arbetar. Bra med smågrupper för diskussion. Hur relevant har studiecirkeln varit för din yrkesutövning? f % 1. Mycket relevant Lite relevant Obetydlig - - 8

9 Kommentarer till frågan: Det har blivit bättre gemenskap i personalgruppen. Vi har ju haft tillfälle att diskutera vår problematik. Vi som grupp har inspirerats och vi har kommit fram till många förändringar och fattade beslut. Har lärt mig mycket och denna cirkel har verkligen fått mig att tänka till. Vad tycker du är det viktigaste du lärt dig? Att vi alla har fått komma med sina förslag och att vi har förbättrat mycket på kort tid och vad dom gamla behöver för slags näring och tillskott. Att det framförallt blivit lugnare vid bordet när vi äter. Hur man kan berika olika maträtter, tips på extra energi och att det är viktigt att faktiskt lägga fokus på maten och måltiderna som man ofta tar för givet. Hur viktig mjölken är och att vi faktiskt kan påverka väldigt mycket. Alla frågor vi gjorde i kunskapstestet tycker jag har varit bra och viktigt. Också skillnad på fett/kolhydrater, vikter, att den gröna mjölken har mer vitaminer än den röda, det va det sista man trodde! Kostens betydelse och hur viktig den är och miljön runtomkring. Är detta en utbildningsform som du kan rekommendera även till andra i fortsättningen? f % 1. Ja Nej - - Kommentarer till frågan: Man får sitta och diskutera, så det inte bara blir korvstoppning, som är sövande. Man för diskussioner och kommer fram med idéer och beslut. 9

10 Roligt och inspirerande inlärningsmetod. Mkt bra att man inte bara lyssnar, utan verkligen får chans att diskutera. Tror det är viktigt för all personal att få tid tillsammans och prata och lyssna om ämnet. Vad anser du om Handboken för kost- och nutrition? Har inte kollat i den så noga ännu. Innehållet är relevant och ok i text. Har ej läst den men ska göra det nu. Lätt att komma åt, lätt att förstå och innehåll var bra däremot har vi inte mycket tid över att sitta vid datorn och leta efter information. Handboken är säkert bra, har inte läst i den än. Har du något du vill tillägga som inte har kommit fram i utvärderingen? Att vi på avdelningarna gjort många förändringar. Nej Studiecirklar är alltid bra. Man kan alltid lära sig något nytt. Bra tillfälle för personalgruppen att fatta beslut. Nej, vi har kommit fram till positiva saker. 7. Övrigt Radio Sjuhärad har haft tema Mat för äldre, 80+ under hösten. Studiecirklarna på Solgård och Lindäng har beskrivits liksom arbetet i Marks kommun kring mat för äldre. Omvårdnadspersonal, pensionärer och dietist har medverkat vid direktsändning vid fyra tillfällen. Carolina och Evelina från Solgård, Fritsla. 10

11 De sjuksköterskor som inte var med på nutritionsutbildningen under 2009 fick möjlighet under hösten sjuksköterskor deltog. 8. Sammanfattning Studiecirklarna har uppskattats av deltagarna. De flesta uttrycker att det är en bra form och samliga deltagare rekommenderar utbildningsformen till andra i fortsättningen. Lindäng och Solgårds studieupplägg har skiljt sig åt och det känns angeläget att upprätta en utbildningsplan för vad som ska vara obligatoriska moment i en studiecirkel inom kostområdet. För att metoden med studiecirklar ska fungera i den befintliga verksamheten behövs fler matombud erbjudas utbildning till studiecirkelledare. Det ska också finnas en tydlig ram för utbildningens innehåll. Studiebesök kan mycket väl göras inom kommunens egen verksamhet men på andra än den egna enheten. Studiebesöken som gjordes upplevdes som positiva och det kan dessutom vara inspirerande för de verksamheter som tar emot studiebesök. 11

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009

Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Slutrapport Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Delprojektets syfte har varit att skapa, förtydliga och belysa rutiner utifrån ett naturligt flöde. Samtidigt har ett verktyg

Läs mer

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1 Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Nutritionsprojekt. Linnea 7

Nutritionsprojekt. Linnea 7 Nutritionsprojekt Linnea 7 Bakgrund Bakgrunden till vårt projekt är att nattfastan på Ekliden i Strömsnäsbruk är lång, den längsta var 15 timmar. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar enl Socialstyrelsen.

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge

Läs mer

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för

Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende 2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt

Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt a mål i GRo Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? 3 Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling 4 SMARTa mål 5 Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt 8 SMARTa mål-formuläret 9 Spara och skriv

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under hösten 2011. Deltagarnas

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

Minnesanteckningar från den Palliativa resan. 2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015. Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Slutrapport för Matlaget 2007-2009

Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Sociala Resursförvaltningen Matlag för äldre Olika kulturers mat Mat för gubbar och tanter Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 20090824 1.0 Louise

Läs mer

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp

Läs mer

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Från och med den dag ett barn föds eller kanske ännu tidigare utvecklas dess förmåga att tillägna sig ett språk. Fram till fyra års ålder är barnets förmåga att

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

Rätt mat inom äldreomsorgen

Rätt mat inom äldreomsorgen 2010-10-26 Projektrapport: Rätt mat inom äldreomsorgen Mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Av: Åsa Nordlander Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos,

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland Delar av slutrapporten som Jenny Tunedal, den första av två projektledare, håller på att skriva. När det inte

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Slutrapport av projekt DIABETES

Slutrapport av projekt DIABETES HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Utvärdering av Schyssta Relationer

Utvärdering av Schyssta Relationer Utvärdering av Citat om Väldigt viktigt, glömmer det aldrig. 50 000 miljoner rosor. Roligt. Jävla kul! Tycker vi ska fortsätta med det. - är våldsförebyggande gruppverksamhet som hålls i form av studiecirklar.

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Projektplan Digitala signeringslistor

Projektplan Digitala signeringslistor Projektplan Digitala signeringslistor Innehåll 1 Digitala signeringslistor 4 1.1 Bakgrund/Inledning... 4 1.2 Syfte/Mål... 5 1.3 Nyttovärdering... 5 1.4 Målgrupp och intressenter... 5 1.5 Omfattning/Avgränsning...

Läs mer

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Nationell värdegrund i äldreomsorgen Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad oktober 2014 Nu tar vi nästa steg Vi har nätverkat och gjort studiebesök. Vi har utsett värdegrundsledare

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Så lyfter vi måltiderna för äldre. 12 november 2014 Karin Lilja

Så lyfter vi måltiderna för äldre. 12 november 2014 Karin Lilja Så lyfter vi måltiderna för äldre 12 november 2014 Karin Lilja Uppdraget Kompetenscentrumet får under 2014 använda 500 000 kronor för att inventera genomförda studier och projekt om måltidskvalitet på

Läs mer

Asylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66

Asylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66 Asylboende Malmö 2016-04-05 Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 respondenter: 66 Urval: Alla Frågor: Alla frågor Fråga 1 Hur nöjd är du med Programupplägget? 1 Inte alls nöjd 0 0% 2 0 0% 3 6 13% 4 23

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- Maria Almström Svensson

Läs mer

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.

Läs mer

Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016

Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 1(7) Datum 2016-12-06 Handläggare Leg Dietist Annika G Hansson Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer