Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun

Transkript

1 Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun Kjell Olsson leg. dietist och projektledare Kjell Olsson Leg. dietist Lidingö

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Syfte och målsättningar med projektet Kartläggning på särskilda boenden Utbildningsveckor på särskilda boenden 2007 och Uppföljning på särskilda boenden 2008 och Arbete med nattfasta Föreläsningar med externa föreläsare Insatser för ordinärt boende och hemtjänst Presentation av dietistprojektet Inköp av äthjälpmedel och porslin Utarbetande av rutiner och material Dietistsamarbete Utvärdering och vidare arbete... 9 Bilagor 2

3 Sammanfattning Dietistprojektet genomfördes under nästan två års tid från maj 2007 till februari Sammanlagt har 218 omvårdnadspersonal inom särskilt boende och 56 inom hemtjänsten genomgått en två och en halv timme långa utbildningen i nutrition för äldre. Vid sju tillfällen har föreläsningar med externa föreläsare genomförts för att ge fördjupade kunskaper inom specifika områden. För att bedriva arbete för att förkorta nattfastan har bl.a. möten med nattpersonalen inom särskilt boende genomförts. En nutritionshandbok har tagits fram för att handleda omvårdnadspersonalen i särskilt boende och foldern Mat på äldre där har utarbetats för att ge information till kunder i ordinärt boende. Äthjälpmedel, tallriksunderlägg och färgat porslin har inhandlats till varje avdelning inom särskilt boende för att förbättra måltidsmiljön och underlätta måltiderna. Projektet har inneburit observerbara skillnader i bl.a. måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, specialkoster och servering av näringsdryck. Förhoppningen är att projektet på sikt kommer att leda till en minskad förekomst av undernäring med minskad risk för sjukdom och komplikationer och därigenom en förhöjd levnadsstandard för den äldre inom kommunens äldreomsorg. För att bibehålla en hög kunskapsnivå om äldres kost och nutrition är det viktigt att även i fortsättningen ha personal med adekvat kostkompetens knuten till verksamheten. 3

4 1. Syfte och målsättningar med projektet Syfte Att äldreomsorgens kunder ska säkerställas en god social och medicinsk omvårdnad med avseende på kost och nutrition Målsättningar Att genom kartläggning skapa en överblick av kost- och nutritionssituationen på kommunens särskilda boenden Att genom utbildning öka kunskapen om äldres nutrition hos vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, biståndshandläggare och enhetschefer inom äldreomsorgen Att säkerställa nutritionsomhändertagandet genom att kartlägga och vid behov förbättra nutritionsrutiner inom äldreomsorgen Att förbättra nutritionsomhändertagandet genom att utarbeta material som handleder omvårdnadspersonalen i det dagliga kost- och nutritionsarbetet Att förbättra måltidsmiljön för den äldre på särskilt boende, bl.a. genom inköp av äthjälpmedel och färgat porslin 2. Kartläggning på särskilda boenden En kartläggning genomfördes på samtliga boenden under perioden Syftet var att presentera dietistprojektet och samtidigt skapa en överblick av kost- och nutritionsrutinerna på det särskilda boendet. Detta gav information om vad som behövde utvecklas och lade grunden till kommande utbildningsinsatser. De frågor som ställdes var lika för varje besökt boende (bilaga 1). 3. Utbildningsveckor på särskilda boenden 2007 och 2008 Under utbildningsveckorna besöktes boendenas samtliga avdelningar för att observera måltider, svara på frågor och ge råd och tips till personalen. Under denna vecka genomfördes även en nutritionsutbildning för personalen vid ett eller flera tillfällen. Alla deltagare fick tilldelat åhörarkopior. Utbildningen för personalen på Närvårdsavdelningen genomfördes i samarbete med dietist från landstinget. Utbildningen nutrition för äldre var på två och en halv timme och omfattade: vad händer när vi åldras, äldres energi- och näringsbehov, viktiga näringsämnen, tillstånd av ökat energibehov, kost vid demens, Parkinson, KOL, hjärtsvikt och diabetes, tips och råd vid urinvägsinfektion, illamående, aptitlöshet, muntorrhet, förstoppning och sväljsvårigheter, matning, konsistensanpassad kost, äthjälpmedel, bedömning av risk för undernäring, konsekvenser av undernäring, åtgärder för att förebygga undernäring, energirik kost, 4

5 måltidsordning, vad måltiderna bör bestå av, tips på mellan- och kvällsmål, måltidsmiljö, näringsdrycker och energipulver samt tips på litteratur om äldres kost Vecka Boende Närvaro 41 Gullvivan 2 närvarande (vid 1 tillfälle) 42 Mångs-Pers 9 närvarande (på 2 tillfällen) 45 Nyhem 10 närvarande (vid 1 tillfälle) 46 Gärdegården 11 närvarande (på 2 tillfällen) 47 Furugården 16 närvarande (på 2 tillfällen) 48 Solgården 10 närvarande (på 2 tillfällen) 49 Källbacka 20 närvarande (på 3 tillfällen) 2008 Vecka Boende Närvaro 6 Björkbacka 12 närvarande (på 2 tillfällen) 7 Backsippan 32 närvarande (på 3 tillfällen) 10 Öjegården 33 närvarande (på 3 tillfällen) 14 Tallnoret 20 närvarande (på 2 tillfällen) 15 Gullvivan 18 närvarande (på 2 tillfällen) 16 och 17 Öjegården plan 1 6 närvarande (på 2 tillfällen) 19, 20 och 37 Närvårdsavdelningen 19 närvarande (på 3 tillfällen) Totalt har 218 omvårdnadspersonal tagit del av utbildningen fördelat på 30 tillfällen. Även personal på dagverksamheterna Omtanken och Slottegruppen har tagit del av utbildningen, den 11 december Siffror på antal närvarande saknas, det är dock noterat att uppslutningen var god. Likaså fick 6 personer ur korttidspoolen en genomgång av utbildningen på en APT den 18 december Uppföljning på särskilda boenden 2008 och 2009 För diskussion om vad som blivit bättre och vad man fortsatt behöver arbeta med bokades träffar in med enhetschef och sjuksköterska på särskilt boende. Flera boenden avstod att besvara denna förfrågan och dessa har därmed inte hunnit följas upp under projekttiden. Följande boenden har följts upp: 2008 Boende Närvarande 11 november Nyhem Anneli Hjert och Lena Persson 12 december Tallnoret Marianne Simsson och Lise Dyrød 2009 Boende Närvarande 9 februari Backsippan Lea Lindkvist och Börje Elvinsson 24 februari Gullvivan Annica Johansson, Ann-Charlotte Svedman Vid dessa träffar har ett antal uppföljningsfrågor besvarats (bilaga 2). Framförallt framkom att personalen blivit mer kunnig och uppmärksam avseende kost och nutrition. Även förbättrad 5

6 måltidsordning, nattfasta och förbättrat BMI hos de boende omnämndes. Måltidsmiljö var en punkt som flera ansåg kunde utvecklas ytterliggare. 5. Arbete med nattfasta För en möjlighet att diskutera de äldres kost även med nattpersonal bokades träffar in genom respektive enhetschef. Nattpersonal på samtliga särskilda boenden förutom Källbacka och Källan besöktes. Under dessa träffar fokuserades diskussionen på nattfasta och vilken möjlighet nattpersonal har att påverka nattfastan. Ett miniprojekt genomfördes under en månads tid på Öjegården och Björkbacka där sjuksköterskorna valde ut tolv boende, åtta från Öjegården och fyra från Björkbacka, att delta. Dessa boende ansågs i särskilt behov av extra nutritionsstöd. Under denna månad instruerades nattpersonalen att servera något nattetid, i första hand näringsdryck, om den boende var vaken. De instruerades att notera vad som gavs, i vilken mängd och vid vilken tidpunkt. Vikt togs före projektets start samt i slutet. Resultatet sammanställdes sedan i en kort rapport om projektet (bilaga 3). I snitt gick deltagarna upp 1 kg under månaden, med stora individuella variationer. Ett formulär med tillhörande instruktioner har utarbetats för att bättre mäta den boendes nattfasta inom särskilt boende (bilaga 4). 6. Föreläsningar med externa föreläsare För att ge fördjupade kunskaper inom nutrition för äldre har externa föreläsare anlitats vid ett antal tillfällen: 19 april, Anna-Greta Mamhidir, etiska utmaningar inom äldreomsorgen med fokus på näringsproblematik. 55 närvarande. Om ansvarsproblematik och etiska dilemman som kan uppstå kring nutritionen inom äldreomsorgen. 2 november, Elisabet Rothenberg, nutrition för äldre. 48 närvarande. Allmänt om kost och nutrition till äldre med tyngdpunkt på undernäring och organisation och ansvar. 28 mars, Eva Sandin, Emma sätter i halsen. 44 närvarande. Om tugg- och sväljproblematik inom äldreomsorgen. Råd och tips bl.a. om hur man upptäcker dysfagi, om konsistensanpassning och om sittställning. 24 september, Gerd Faxen-Irving, nutrition vid demens. 96 närvarande. Om kost och nutrition vid demenssjukdomar. 18 november, Eva Sandin, Emma sätter i halsen, 2 tillfällen. 172 närvarande. Liknande den föreläsning som gavs vid förra föreläsningstillfället. Denna gång med bredare målgrupp. 6

7 10 februari, Linda Martinsson, måltidsmiljöns, bemötandets och smakupplevelsens betydelse. 97 närvarande. Om det meriterade arbetet som förbättrat måltiderna på Tre Stiftelser i Göteborg. 7. Insatser för ordinärt boende och hemtjänst Nästa steg i projektet var insatser riktade mot hemtjänstpersonal och äldre i ordinärt boende som inleddes under hösten Genom möten med Margareta Nybom-Persson, med erfarenhet av biståndshandläggarens arbete, Elizabet Kisch, som var chef för delar av hemtjänstområdet i Ljusdal, och genom att få träffa biståndshandläggarna under deras personalmöte och följa med personal vid hemtjänsten i Los samlades information in om hur arbetet med kost och nutrition ser ut gällande äldre i ordinärt boende. Den utbildning som utformades var i delar lik den för särskilda boenden med vissa delar speciellt anpassade för hemtjänsten. Tanken var att ge personalen grundläggande kunskap om nutrition för äldre tillsammans med tips om sådant man bör uppmärksamma i det dagliga arbetet och tänkbara åtgärder som kan vidtas. Den första utbildningen planerades till den 24 oktober 2008 för hemtjänsten i Los. På grund av mycket låg närvaro, med personal som inte hade möjlighet att närvara under hela utbildningen, avbröts utbildningen efter en timme. Trots önskan om ett bättre planerat tillfälle att genomföra utbildningen förblev den icke genomförd. Liknande problematik uppstod i Järvsö där flera utbildningstillfällen var inplanerade men där personalen konstant uteblev. Med bättre planering, med t.ex. förpliktelse att anmäla sig, hade möjligtvis dessa problem kunnat undvikas. I Ramsjö och Ljusdal genomfördes dock utbildningen som planerat Hemtjänstområde Närvaro 11 november Ramsjö 14 närvarande 2009 Hemtjänstområde Närvaro 28 januari Ljusdal 11 närvarande 5 februari Ljusdal 13 närvarande 19 februari Ljusdal 8 närvarande 24 februari Ljusdal 10 närvarande Tillsammans med Barbro Karelius, kommundietist i Hudiksvall, sammanställdes en broschyr om kost för äldre som riktar sig till den äldre själv och dennes anhöriga. Denna broschyr döptes till Mat på äldre dar. Tanken var att bidra till ökad kunskap och förståelse om kostens betydelse då man blir äldre. Förhoppningen är att den initialt ska delas ut till dem med matdistribution men att det sedan kan vara ett material som biståndshandläggarna delar ut vid första kontakten med nya kunder. 8. Presentation av dietistprojektet Vid flera tillfällen har projektet uppmärksammats och presenterats i olika sammanhang. 4 gånger har projektet varit omskrivet i Ljusdalsposten och vid ett tillfälle i Ljusdals Tidning. I början av 2008 presenterades kommunens stimulansbidragsprojekt under en seminariedag på 7

8 Bollnäs folkhögskola anordnad av landstinget Gävleborg. En broschyr med information om projekten delades då även ut. Stimulansprojekten representerades även vid en minimässa i anslutning till den av äldreomsorgen anordnade Framtidsdagen februari I slutet av maj 2008 presenterades dietistprojektet under ett seminarium vid FoU:s Forskare möter praktiker i Bollnäs. 9. Inköp av äthjälpmedel och porslin För att underlätta för individer med funktionsnedsättning och/eller sväljsvårigheter har olika former av äthjälpmedel införskaffats till alla särskilda boenden, samt till Slottegruppen och Närvårdsavdelningen. Det omfattar dosmuggar, näsmuggar, good-gripskedar, matningsskedar och färgade pet-emottallrikar. Samtliga äthjälpmedel är inhandlade från hjälpmedelsbutiken Ting med tanke. Även röda tallriksunderlägg och blått porslin har inhandlats till alla särskilda boenden. Detta för att skapa en trevligare måltidsmiljö och underlätta för äldre med demenssjukdom. Var avdelning ska få en uppsättning tallriksunderlägg och en och en halv uppsättning tallrikar och djuptallrikar under Tallriksunderläggen är inhandlade från Ikea medan porslinet, av märket Bauscher, är inhandlat från Menigo. 10. Utarbetande av rutiner och material I början av 2008 påbörjades arbetet med en handbok om äldres nutrition som på ett enkelt sätt skulle kunna handleda omvårdnadspersonalen i det dagliga kost- och nutritionsarbetet. Den färdigställdes i början av 2009 och omfattar 16 kapitel + bilaga i A5-format. Dietisterna Maria Almström-Svensson och Barbro Karelius har hjälpt till att bidra med synpunkter och information till handboken. Även MAS och kostchef har tagit del av materialet och bidragit med synpunkter. Nutritionshandboken är tänkt att vara så lättanvänd och lättförståelig som möjligt och ska finnas tillgänglig på varje avdelning inom särskilt boende. Tillsammans med kommundietisterna i Bollnäs och Hudiksvall har riktlinjer tagits fram för uppföljning av screeninginstrumentet MNA (bilaga 5). I Bollnäs kommun och Hudiksvalls kommun används idag MNA tillsammans med dessa riktlinjer inom särskilt boende. 11. Dietistsamarbete Samarbetet och kontakten med andra dietister har varit utbrett och värdefullt under projekttiden. Regelbundna träffar med kommundietisterna i Hudiksvall, Bollnäs och Sandviken, länsdietistträffar med både landstings- och kommundietister, årliga kommundietistmöten för hela landets kommundietister och en maillista för Sveriges alla kommundietister har alla varit viktiga källor till idé- och kunskapsutbyte. 8

9 12. Utvärdering och vidare arbete De synpunkter som inkommit tyder på att projektet har öppnat förståelsen och intresset för kost och nutrition hos omvårdnadspersonalen. Det har bl.a. inneburit förändringar i måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, specialkoster och servering av näringsdryck. Vissa avdelningar har anammat förändringar snabbare än andra, alla har dock arbetat på bra för att genomföra förbättringar. Förhoppningsvis kommer dessa förändringar på sikt att leda till minskad undernäring, med mindre sjukdom och minskade komplikationer som följd. Förändrad måltidsmiljö och bättre måltidsordning kommer förhoppningsvis också att förbättra den äldres subjektiva upplevelse av måltiden, vilket i sin tur leder både till ökad trivsel och ökad aptit. Uppföljningar av bl.a. BMI och nattfasta kan ge en indikation om hur väl detta projekt har lyckats i förbättrandet av det dagliga kost- och nutritionsarbetet inom äldreomsorgen. Även efter projekttiden är det viktigt man fortsätter att diskutera kost och nutrition, på såväl ÄO-träffar som arbetsplatsträffar. På så sätt får man möjlighet att lyfta och diskutera kost- och nutritionsfrågor, jämföra hur man arbetar och lära sig av varandra. Det kan ge inspiration från andra avdelningar och särskilda boenden och se vilka förändringar som faktiskt går att genomföra. Enhetschef och ansvarig sjuksköterska är mycket viktiga för tillämpandet av kunskap och rekommendationer, som t.ex. vilka rutiner som ska gälla och hur dessa bör efterföljas så att personalen är tydligt införstådda med hur kost- och nutritionsarbetet bör bedrivas. Den kunskapshöjning som personalen har fått är ytterst viktig att vidmakthålla, underhålla, uppdatera och vidareutveckla. Allt eftersom ny personal tillkommer och nya rön och rekommendationer presenteras kommer det att finnas behov av nya utbildningsinsatser inom kost och nutrition. Det bör också sörjas för att kostombuden ges extra fördjupade kunskaper inom detta område. En annan viktig detalj är att skapa bättre förutsättningar för att dietist i tillräcklig utsträckning blir inkopplad och kan genomföra individuell nutritionsbehandling av patienter inom särskilt boende. Att även i framtiden ha någon med adekvat kostkompetens knuten till verksamheten kommer att vara en förutsättning för det fortsatta arbetet med kost och nutrition. Stort tack till Ingrid Johansson -för allt det stöd och engagemang som du har visat under hela projektet! Övriga projektgruppen -ensam är inte lika stark som tillsammans med er! Marita Wikström -för all den tilltro du har haft till mig och projektet! Ingrid Haräng -för det sätt som du har engagerat enhetschefer till att verkligen ta vara på möjligheterna av detta projekt! Elisabeth Persson-Calderon -för allt stöd du har visat mig och de förslag och idéer som jag haft! Maria Persson -för alla de tankar och idéer som vi tillsammans arbetat med för att utveckla! Barbro Karelius -för allt som du och övriga dietistkollegor har bidragit med till projektet! Alla enhetschefer, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden -för utan allt ert arbete hade projektet inte kunnat genomföras! +alla andra som på sitt eget sätt har bidragit till projektet -ni vet vilka ni är! 9