Samverkan polis och kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan polis och kommun"

Transkript

1 Samverkan polis och kommun Inspektionsrapport 2012:2 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Maj 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: VLK /11 Omslagsfoto: Kenneth Ivarsson Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

3 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdrag och genomförande Uppdraget... 7 Direktiv... 7 Bakgrund... 7 Definition... 7 Underlag... 8 Metod Disposition Polismyndigheten i Södermanlands län Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Kommunerna Slutsatser Polismyndigheten i Västerbottens län Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Kommunerna Slutsatser Polismyndigheten i Örebro län Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Övrigt Kommunerna Slutsatser Polismyndigheten i Västra Götaland Polisområde Storgöteborg Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polisområdets verksamhet Kommunikation Kommunerna Slutsatser Polisområde Älvsborg Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Övrigt Kommunerna Slutsatser Polisområde Fyrbodal Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Kommunerna Slutsatser Polisområde Skaraborg Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning... 29

4 innehåll Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Övrigt Kommunerna Slutsatser Slutsatser Polismyndigheten i Västra Götaland Polismyndigheten i Blekinge län Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte med samverkan Uppföljning Påverkan på polismyndighetens verksamhet Kommunikation Övrigt Kommunerna Slutsatser Generella erfarenheter från samtal med kommunala representanter Överväganden Former för samverkan Överenskommelser Problemområden och organisation Rutiner för samverkan Mål och syfte Uppföljning Påverkan på myndigheternas verksamhet Kommunikation Kommunerna Övrigt Särskilt utsatta områden Bilaga Samverkan polis och kommun

5 innehåll 1 Sammanfattning Genom inspektion av samverkan mellan fem polismyndigheter och ett antal kommuner har inspektionsgruppen fått en övergripande bild av hur verksamheten ser ut. Inspektionsgruppen har tagit del av ett antal dokument och träffat många engagerade medarbetare och chefer. Det faktum att inspektionsgruppen mött företrädare för ett mindre antal kommuner och polismyndigheter begränsar möjligheten att dra alltför långtgående generella slutsatser av inspektionen. Stor variation råder mellan myndigheterna och inom myndigheterna i hur samverkan med kommunerna struktureras, organiseras och genomförs. Polismyndigheternas samverkan med kommunerna påverkas också av hur myndigheterna är organiserade och vilka funktioner som finns inom respektive organisation. Det är ett problem i sig att tillämpningen av en nationell handlingsplan uppvisar sådan brist på enhetlighet, oaktat att förhållandena skiljer sig åt mellan myndigheter och kommuner. Ledning och styrning av verksamheten behöver utvecklas på alla nivåer. Inspektionsgruppen föreslår därför bl.a. att Rikspolisstyrelsen (RPS) tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en nationell överenskommelse tydliggör hur samverkan mellan polis och kommun kan och bör bedrivas. Variationen i struktur och innehåll i överenskommelser och tillhörande planer motiverar också ett tydliggörande från den nationella nivån. En grundläggande skiljelinje är om verksamheten ska sammankopplas med särskilt utpekade specialister, kommunpoliser eller närpoliser, eller om den ska integreras i ordinarie linjeverksamhet. Inspektionsgruppen kan se både fördelar och nackdelar med att exklusivt koppla polisens samverkan till särskilt rekryterade specialister. Fördelarna är att man får motiverade och engagerade medarbetare som brinner för uppgiften. Nackdelarna är att övriga medarbetare i mindre utsträckning, eller inte alls, behöver reflektera över den brottsförebyggande verksamheten i samverkan med kommunen och att verksamheten riskerar att i alltför stor utsträckning bygga på svårersättliga eldsjälar med bristande kontinuitet som följd. Inspektionsgruppen har identifierat några goda exempel på hur samverkan strukturerats och konkretiserats. Verksamheten i Polisområde Skaraborg i Polismyndigheten i Västra Götaland kan framhållas som föredömlig i bägge avseendena. Polisens aktiva deltagande i kommunförbundets styrgrupp som samordnar och prioriterar verksamheten borgar för enhetlighet och relevans i överenskommelserna. Såvitt inspektionsgruppen kan bedöma är det också kvalitet i den konkreta verksamheten som bedrivs inom ramen för överenskommelserna. När det gäller den konkreta verksamheten som bedrivs har inspektionsgruppen bara i Polismyndigheten i Blekinge län stött på resonemang om vikten av stöd, kunskapsmässigt eller erfarenhetsbaserat, för att beslutade åtgärder eller aktiviteter är relevanta för att nå de mål som satts. Desssutom påpekas vikten av att redan i planeringsfasen reflektera över dessa åtgärder och i vilken utsträckning de är mätbara för att avgöra måluppfyllelsen. Bristen på analys vid metodval understryker det behov av utbildning som framförts vid flera myndigheter. Det behövs grundläggande kunskap om brottslighetens orsaker och om vilka åtgärder som kan förväntas ge önskade effekter för att kunna förebygga brott och sådan utbildning behöver erbjudas polisen i större utsträckning. Kunskapen om vilka samband som råder mellan polisverksamheten och medborgarnas trygghet behöver också utvecklas. Stor variation råder i hur den gemensamma problembilden tagits fram och vilka underlag som eventuellt legat till grund för den. Det övergripande målet för i princip alla, någon kommun undantagen, överenskommelser som inspektionsgruppen tagit del av handlar om att minska brottsligheten och öka tryggheten. I dokumentationen av fokusområden, åtgärdsplaner, aktiviteter etc. saknas dock en beskrivning eller distinktion av vilket mål det är som aktiviteten förväntas påverka. Utgångspunkten verkar vara att det råder ett samband mellan de bägge målen. Mot bakgrund av den breda definition som för närvarande gäller för polisens brottsförebyggande arbete kan dock detta synsätt anses relevant. Den generellt vanligaste verksamheten som omfattas av överenskommelserna riktas mot ungdomars brottslighet och drogvanor. Inspektionsgruppen har med tillfredsställelse noterat den verksamhet som bedrivs av engagerade poliser i samverkan med kommunala tjänstemän i detta syfte. En genomgående framförd uppfattning är att den nationella handlingsplanen har lett till att överenskommelser träffats, men att dessa dokument inte i någon Samverkan polis och kommun 5

6 Sammanfattning större utsträckning påverkat innehållet i den verkstad som de flesta framhåller som det viktigaste, och som man anser att man bedriver. Uppfattningen är att överenskommelserna i och för sig bidragit till att tydliggöra roller och ansvar i verksamheten, men att de i grunden utgör en dokumentation av verksamhet som redan pågår sedan lång tid. Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att ta till vara de positiva omdömen som ges från ledande kommunföreträdare om samverkan med polisen, inte minst inom ramen för de lokala brottsförebyggande råden. Det är viktigt ur perspektivet av det medborgerliga inflytandet och insynen i polisverksamheten. Från ledningsföreträdare i två kommuner framfördes uppfattningen att det faktum att kommunledningen avtalat om samverkan med polisen också har lett till att den interna samverkan mellan kommunens förvaltningar har utvecklats. En genomgående avvikelse gentemot den nationella handlingsplanen är hur myndigheterna tillämpat avsnittet om kommunikation. I viss utsträckning har massmedia kontaktats för extern information, ofta i samband med att överenskommelserna undertecknas. Planerad kommunikation internt har förekommit i mycket ringa omfattning. I flera fall uppges enskilda medarbetare ha fått information om överenskommelserna via medierna. Inspektionsgruppen har också identifierat ett påtagligt behov av att förändra den interna polisiära kulturen och skapa ökad förståelse för polisens brottsförebyggande verksamhet, självständigt och i samver- kan. Flera exempel har givits på att verksamheten har låg status och får stå tillbaka för andra behov. Det är inte ovanligt att poliser med ett mer uttalat ansvar för händelsestyrd ingripandeverksamhet visar en nedlåtande attityd gentemot den mer traditionellt förebyggande verksamheten. Förslagen i korthet RPS och SKL bör teckna en strategisk överenskommelse på nationell nivå som stöd och vägledning för de lokala överenskommelserna. Denna överenskommelse ska omfattas av en plan för kommunikation inom respektive organisation. En metod och en mall behöver etableras för arbetet med att ta fram en för polisen och kommunen gemensam problembild. Kompetensutveckling om grundläggande brottsprevention behövs inom den polisiära grundoch fortbildningen, liksom kunskapen om vilka polisiära arbetsmetoder som fungerar för att minska brottslighet och öka trygghet. Chefernas förmåga att använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning behöver utvecklas. Ökad tydlighet när det gäller definitionen av brottsförebyggande arbete, hur det kan bedrivas och att det är en viktig del av verksamheten. En nationellt sammanhållen plan för hantering av de särskilt utsatta områden som finns framför allt i våra storstäder. 6 Samverkan polis och kommun

7 2 Uppdrag och genomförande Uppdraget Rikspolisstyrelsen, (RPS), beslutade den 7 februari 2011 (STA /11) att samarbetet mellan polis och kommun skulle bli föremål för tillsynsåtgärder under året och inrättade den 18 april 2011 (STA /11) en inspektionsgrupp för uppdraget. Inspektionsgruppen har letts av länspolismästare Sten-Olov Hellberg, Polismyndigheten Dalarna. Övriga deltagare i gruppen har varit polismästare Jan Karlsen, RPS, polismästare Anders Landén, Polismyndigheten Dalarna, kommissarie Anneli Manelli, Polismyndigheten i Skåne, kommissarie Åsa Heidenberg, Polismyndigheten i Jämtlands län och kommissarie Stefan Dangardt, Polismyndigheten Dalarna, sekreterare. Direktiv Den nationella handlingsplanen för samverkan mellan polis och kommun, (PoA /06), utgör en utgångspunkt för inspektionen enligt direktivet, (VLK /11) 1, som anger att det är polismyndigheterna i Västra Götaland, Blekinge, Västerbottens, Södermanlands och Örebro län som omfattas av inspektionen. Av direktivet framgår också att syftet är att undersöka hur handlingsplanen tillämpas av polismyndigheterna för att effektivisera samverkan med kommunerna som ett led i det brottsförebyggande arbetet. När det gäller direktivets inriktning på uppföljning av resultat av samverkan har inspektionsgruppen valt att bedöma i vilken utsträckning den nationella handlingsplanen och de strategiska överenskommelserna påverkat innehållet i verksamheten snarare än att söka samband mellan samverkan och verksamhetsresultatens utveckling. Enligt direktivet ska inspektionen främst inriktas på: Vilka former för samverkan som finns mellan myndigheterna och kommunerna. Eventuella överenskommelser mellan myndigheterna och kommunerna. Vilka problemområden omfattas av samverkansöverenskommelser och hur är arbetet organiserat. Vilka rutiner för samverkan som överenskommits. Mål och syfte med samverkan. Hur resultatet har påverkat polismyndigheternas verksamhet. Bakgrund Under 1990-talet startade en utveckling i Sverige för ökad samverkan mellan myndigheter och andra organisationer i brottsförebyggande syfte. RPS gav ut ett antal skrifter om hur s.k. problemorienterat polisarbete mot lokala problembilder kunde bedrivas utifrån kunskap om vad som genererar brott. Regeringens gav 1996 ut ett nationellt brottsförebyggande program, Allas vårt ansvar 2. I förordet till programmet sägs att Det nu presenterade programmet ska ses som början på ett brett upplagt arbete för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och uthålligt brottsförebyggande arbete inom alla samhällssektorer. Brottsförebyggande rådet (Brå) startade 1999 utgivningen av en rapportserie vars olika idéskrifter syftade till att ge råd och vägledning till aktörer i lokalsamhället med uppgift att initiera lokalt brottsförebyggande arbete. RPS utarbetade 2007/2008 en handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun, Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet (PoA /06). En utgångspunkt i handlingsplanen är att den konkret operativa verksamheten ska vara brottsförebyggande. RPS, Brå och SKL gav 2011 ut handboken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Till grund för handboken ligger bl.a. erfarenheter av samverkan mellan polis och kommun på fyra platser i landet, där samverkan har strukturerats enligt RPS handlingsplan ovan. Definition Det finns ett antal olika definitioner av brottsförebyggande arbete. RPS:s officiella definition lyder: Aktiviteter som Polisen genomför i samverkan med andra aktörer eller självständigt i syfte att förhindra eller försvåra genomförandet av brott, brottslig verksamhet eller ordningsstörningar. Den nationella handlingsplanen innehåller ingen definition av begreppet samverkan, men i handboken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete beskrivs detta som: Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper, för att man gemensamt ska 1 Bilaga 1. 2 Ds 1996:59 Justitiedepartementet. Samverkan polis och kommun 7

8 Uppdrag och genomförande minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar (inklusive rädsla) av brott 3. Underlag Inspektionsgruppen har inledningsvis från RPS inhämtat de överenskommelser som polismyndigheterna insänt dit under I särskild skrivelse till respektive polismyndighet har dessa givits möjlighet att till inspektionsgruppen skicka eventuellt uppdaterade strategiska överenskommelser eller andra dokument man vill framhålla i sin samverkan. Inspektionsgruppen utesluter inte att det kan finnas dokumentation vid de inspekterade myndigheterna som av olika skäl inte kommit till inspektionsgruppens kännedom. Metod Inspektionsgruppen baserar sin rapport på innehållet i tillgängliga överenskommelser och de samtal som förts med företrädare på olika nivåer både vid polismyndigheterna och de aktuella kommunerna. Kommunerna är inte föremål för inspektionen men inspektionsgruppen har bedömt att kommunala företrädares uppfattningar är viktiga för att bedöma verksamheten, inte minst när det gäller att identifiera goda exempel på lokal brottsförebyggande samverkan. Varje inspektion har inletts med ett möte med länspolismästaren och den eller de ledningspersoner myndighetschefen valt. Därefter har inspektionsgruppen träffat lokalt ansvarig polischef tillsammans med kommunstyrelsens ordförande eller andra ledande kommunföreträdare. Inspektionsgruppen har därefter delat upp sig, och träffat chefer och medarbetare på mer operativa nivåer hos både polisen och kommunen. Samtalen har förts utifrån frågor som formulerats med ledning av direktiven och den nationella handlingsplanen. Inspektionsgruppen har vid ett tillfälle sammanträffat med Charlotta Gustafsson och Emma Lindahl, Brå, samt Greta Berg, SKL, för informations- och erfarenhetsutbyte. 3 Detta är en sammanslagning av definitionen av samverkan från boken Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och J. Sarneckis definition av brottsprevention. (2003 Introduktion till kriminologi, Lund: Studentlitteratur) 8 Samverkan polis och kommun

9 3 Disposition Rapporten inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av lokalt brottsförebyggande arbete, vilket är huvudtema för den samverkan som ska inspekteras. En definition av begreppet brottsförebyggande arbete har också ansetts nödvändig att ange, liksom hur inspektionsgruppen har genomfört sitt arbete. Utöver att för varje myndighet redogöra för hur handlingsplanen tillämpas, kommer redovisningen att följa den indelning som framgår av direktivens priori- tering av vad inspektionen främst ska inriktas på enligt direktiv i kapitel 2. När det gäller direktivens inriktning på inspektion av uppföljning av resultat av samverkan, har inspektionen främst inriktat sig på i vilken utsträckning och i vilka former uppföljning sker. Insikt finns både i inspektionsgruppen och i de inspekterade myndigheterna om svårigheterna att åberopa kausalitet mellan resultatutveckling och samverkan i sig. Samverkan polis och kommun 9

10 4 Polismyndigheten i Södermanlands län Antal kommuner: 9 (SCB) Antal invånare : (SCB) Prel. anm. brott 2011: (Brå) Prel. anm. brott / inv. 2011: (Brå) Poliser : 521 (RPS) Civilanställda : 218 (RPS) Myndigheten är indelad i tre polisområden, vart och ett under ledning av en polisområdeschef. Utöver myndighetsledningen har inspektionsgruppen genomfört möten med företrädare för polisens och kommunernas verksamhet i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Former för samverkan Länspolismästaren har inget formaliserat samverkansforum på sin strategiska nivå. Samtliga avtal innehåller dock en skrivning om att representant för polismyndighetsledningen ska träffa representant för kommunledningen minst en gång under avtalstiden för att övergripande diskutera avtalen samt följa upp det pågående arbetet. Denna dialog ska ligga till grund för den fortsatta verksamheten. Någon dokumentation av dessa möten sker ej. Alla kommuner har något övergripande forum där det lokala brottsförebyggande arbetet hanteras. Det förekommer också att det finns underordnade forum för brottsförebyggande arbete utifrån geografisk indelning, t.ex. kommundel, eller fokusområde, t.ex. barnoch ungdomsfrågor. Överenskommelser Strategiska överenskommelser enligt den nationella handlingsplanen finns i samtliga 9 kommuner i länet. Giltighetstiden varierar mellan kommunerna och inspektionsgruppen har noterat att några överenskommelser förnyats. Överenskommelserna är unika för varje kommun men i vissa delar finns generella formuleringar, t.ex. vad avser syfte. Utöver de strategiska överenskommelserna om samverkan har polismyndigheten träffat samverkansavtal med Strängnäs och Nyköpings kommuner avseende brottsutsatta och andra personer som är i behov av skydd. Avtalen syftar till att klargöra hur polismyndigheten och kommunernas socialtjänster på ett struk- turerat sätt ska samarbeta då en person polisanmält våld, allvarliga hot eller upprepade trakasserier. Syftet med samarbetet är vidare att parterna tillsammans ska förebygga att brottsutsatta drabbas av upprepade brott av samma förövare. Avsikten är att teckna sådana avtal med samtliga kommuner. Problemområden och organisation Gemensamt för överenskommelserna är problemområden kring ungdomar, alkoholproblematik, trafiksäkerhet och medborgarnas upplevda trygghet. Dessa är återkommande föremål för de åtaganden som flera av överenskommelserna innehåller enligt en likartad struktur. I överenskommelsen med Flens kommun hänvisas till särskild dokumentation av den gemensamma problembilden utifrån kartläggning och analys av brottsstatistik, polisens händelserapporter och trygghetsundersökningar. I övrigt framstår det som att de problembeskrivningar som tas upp i överenskommelserna är resultatet av de samtal som förts i de lokala brottsförebyggande råden utifrån samlade bedömningar från respektive part. Verksamheten organiseras övergripande i kommunerna i ett centralt forum som i de flesta fall benämns brottsförebyggande råd. I en kommun utgör kommunstyrelsens arbetsutskott tillika lokalt brottsförebyggande råd. Andra exempel på benämning finns såsom t.ex. Trygga Eskilstuna. Det förekommer att det finns underordnade forum för brottsförebyggande arbete, 10 Samverkan polis och kommun

11 Polismyndigheten i Södermanlands län utifrån geografisk indelning, t.ex. kommundel, eller fokusområde, t.ex. barn- och ungdomsfrågor. Rutiner för samverkan Samtliga överenskommelser innehåller en skrivning om att representant för polismyndighetsledningen ska träffa representant för kommunledningen minst en gång under avtalstiden för att övergripande diskutera avtalen, samt följa upp det pågående arbetet. Gemensamt, med ett undantag, är också att polisområdeschefen ska vara representerad i kommunernas övergripande brottsförebyggande forum. Det mesta av myndighetens brottsförebyggande samverkan kretsar kring de s.k. kommunpoliserna. Myndighetens ambition är att det ska finnas två utpekade per kommun. Kommunpoliserna sitter med i de flesta forum för brottsförebyggande samverkan och dessa ska utgöra länken mellan kommunen och myndighetens operativa ledningsgrupp (OLG). I flera av överenskommelserna identifieras kommunpoliserna med namn och kontaktuppgifter. Mål och syfte Polismyndigheten framhåller i sitt förord till verksamhetsplanen för 2011 att man tillsammans med kommunerna ska ägna särskild uppmärksamhet mot stadsdelar och bostadsområden som är särskilt brottsutsatta och där otryggheten är utbredd. Samverkan med kommunerna har också ett eget avsnitt i verksamhetsplanen, där uppdraget för de inrättade kommunpoliserna tydliggörs. Samverkansöverenskommelserna innehåller en gemensam formulering under rubriken syfte som säger att: Avtalet ska tydliggöra samarbetet och åtaganden mellan Polismyndigheten och xx kommun när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten i kommunen. De flesta överenskommelser innehåller en likartad struktur för dokumentation av polisens respektive kommunens åtaganden. Dessa är dock endast i ringa omfattning konkret målsatta. Hänvisningar förekommer till att handlings-/samverkansplaner ska dokumenteras på lägre, mer operativa, nivåer för samverkan. Inspektionsgruppen har fått del av den gemensamma handlingsplanen för samverkan i Strängnäs kommun. Uppföljning Beskrivningen i överenskommelserna av hur uppföljning ska gå till varierar. Årsvis uppföljning i samband polismyndighetsledningens dialog med kommunledningen omnämns frekvent. Några överenskommelser pekar på att löpande uppföljning ska ske i det lokala brottsförebyggande rådet. I överenskommelsen med Nyköpings kommun hänvisas under rubriken uppföljning till en arbetsgrupp och en styrgrupp som inte finns definierade på annan plats i överenskommelsen. Någon dokumenterad uppföljning på myndighetsnivå av de strategiska överenskommelserna sker inte. Länspolismästaren företar rundresor för att träffa kommunledningarna där verksamheten diskuteras. Diskussioner pågår om att enas om en gemensam statistik för att följa upp verksamheten. Påverkan på polismyndighetens verksamhet En konkret följd av arbetet med avtalen blev att polismyndigheten inrättade befattningar som poliser med särskilt kommunansvar, s.k. kommunpoliser. Avsikten är att det ska finnas två kommunpoliser per kommun, och att de ska utgöra en länk mellan kommunen och polismyndighetens operativa ledningsgrupp, (OLG). Av myndighetens verksamhetsplan framgår att kommunpoliserna har det särskilda uppdraget att utveckla samverkan och samordna åtgärder som ökar tryggheten och förebygger brott. En central uppgift är att genom en god kontakt och dialog med dem som bor i kommunen arbeta mot ungdomskriminalitet och förhindra nyrekryteringen till kriminella grupperingar. I övrigt uppges samverkansöverenskommelserna ha lett till mer strukturellt tydliggörande av roller och ansvar i samverkan än en innehållsmässig förändring av den operativa verksamheten. Kommunikation Fyra av de nio strategiska överenskommelserna innehåller ett avsnitt som korresponderar med den nationella handlingsplanens krav på en till varje överenskommelse ingående plan för intern och extern kommunikation. Förutom myndighetsledningen är det få medarbetare av de som inspektionsgruppen träffat, bortsett från kommunpoliserna, som känner till den nationella handlingsplanen. Kännedomen om de strategiska överenskommelserna framstår också som begränsad bland de medarbetare inspektionsgruppen samtalat med, framförallt bland de som inte i sin verksamhet direkt är involverade i någon form av samverkan med kommunen. Det förekommer enhetschefer som uppger att man primärt fått information om samverkansöverenskommelsen via massmedia. Kommunerna Kommunledningen i Eskilstuna upplever ett föredömligt nära och bra samarbete som är på riktigt. Samverkan polis och kommun 11

12 Polismyndigheten i Södermanlands län Samverkan sker strategiskt efter två spår. Lokalt brottsförebyggande arbete. Samverkan kring arbetet mot grov organiserad brottslighet (GOB). En uppfattning är att det finns flera skäl till att separera dessa två samverkansområden. Få beröringspunkter och nödvändigheten av att hålla GOB-arbetet i en snävare krets, bl.a. mot bakgrund av risken att utsättas för otillbörlig påverkan eller hot och våld. Överenskommelsen, som är ettårig och gäller under 2011, anses ha för kort giltighetstid. Längre perspektiv behövs för det strategiska arbetet. Vissa förändringar har gjorts i 2011 års avtal, några konkretiseringar och färre fokusområden. Enligt företrädare för kommunerna känner man sig fortfarande fram. Kommunen anser sig behöva skärpa sitt verkställande när det gäller konkreta åtgärder. Företrädarna för kommunledningen i Strängnäs är nöjda med samarbetet och det har förnyats sedan Efter senaste valet har kommunen inrättat områdesstyrelser som ombesörjer att det sker dialoger med medborgarna. Överenskommelsen med Katrineholms kommun har föranlett kommunen att bryta ned överenskommelsen till konkreta ansvarsområden och åtaganden för kommunens olika förvaltningar. Slutsatser Av polismyndighetens verksamhetsplan framgår att samverkan med kommunerna i trygghets- och brottsförebyggande syfte tillmäts stor vikt. Samverkan med kommunerna lyfts fram redan i förordet till verksamhetsplanen och överenskommelserna med kommunerna har ett eget avsnitt i planen. Där definieras uppdraget för de kommunpoliser som myndigheten beslutat inrätta. Det finns både fördelar och risker med att exklusivt koppla polisens samverkan till särskilt rekryterade kommunpoliser. Fördelarna inspektionsgruppen kan se är att man får medarbetare som är starkt motiverade och engagerade för uppgiften. Risken är att övriga medarbetare i mindre utsträckning, eller inte alls, behöver reflektera över den brottsförebyggande verksamheten i samverkan med kommunen och att verksamheten riskerar att i alltför stor utsträckning bygga på svårersättliga eldsjälar med bristande kontinuitet som följd. Avsaknaden av konkreta målformuleringar i överenskommelsernas åtaganden försvårar uppföljningen av dessa. Då inspektionsgruppen, utöver handlingsplanen för Stängnäs kommun, inte tagit del av några mer konkreta dokumentationer av verksamheten kan några slutsatser om i vilken utsträckning mål finns, och om de är mätbara, inte dras. Avsaknad av en mer strukturerad mötesform mellan myndighetschefen och kommuncheferna är en brist. I överenskommelserna stipuleras bara att representant för myndighetsledningen minst en gång under avtalsperioden ska träffa representant för kommunledningen. Överenskommelsernas giltighetstid kan variera över tid vilket kan innebära att det i princip kan gå flera år mellan dessa möten. Ett gemensamt mötesforum för myndighets- och kommuncheferna där dessa träffades regelbundet leder sannolikt till bättre samordning och prioriteringar. Av de samtal som inspektionsgruppen fört med både chefer och medarbetare vid polismyndigheten kan slutsatsen dras att det inte förekommit någon planerad intern information eller kommunikation om överenskommelserna. Externt har dock information nått ut då överenskommelserna refererats i massmedia. 12 Samverkan polis och kommun

13 5 Polismyndigheten i Västerbottens län Antal kommuner: 15 (SCB) Antal invånare: (SCB) Prel. anm. brott 2011: (Brå) Prel. anm. brott / inv 2011: 9873 (Brå) Antal poliser: 479 (RPS) Antal civilanställda: 148 (RPS) Polismyndigheten är indelad i polisområdena Skellefteå och Umeå/Södra Lappland. Polisområde Skellefteå ansvarar för verksamheten i Skellefteå, Malå och Norsjö kommuner medan Polisområde Umeå/Södra Lappland ansvarar för verksamheten i de övriga 12 kommuner som omfattas geografiskt av polismyndigheten. Utöver polismyndighetens ledning hade inspektionsgruppen möte med företrädare för polisens och kommunernas verksamhet i Umeå, Lycksele och Skellefteå kommuner. Former för samverkan Länspolismästaren har inget forum för samverkan regionalt eller med kommunerna, och han har heller ingen struktur för möten med kommunledningarna. Länspolismästaren har delegerat undertecknandet av överenskommelserna till de båda polisområdescheferna, och han får information om uppföljning m.m. vid strategiska ledningsgruppens möten. I Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner finns särskilda forum för de brottsförebyggande frågorna. För de mindre inlandskommunerna innehåller överenskommelserna likartade skrivningar om tillsättande av styrgrupper och operativa samverkansgrupper för ändamålet. Överenskommelser Överenskommelser finns med 13 av de 15 kommunerna och är under beredning för övriga två kommuner. Det finns med något undantag stora likheter i överenskommelsernas strukturer och formuleringar. Varje överenskommelse innehåller en beskrivning av samverkansmodellen så som den utformats i den nationella handlingsplanen. Utöver de strategiska överenskommelserna finns vid polisområde Skellefteå dessutom ett avtal med individoch familjeomsorgen i Skellefteå kommun om ungdomar under 18 år som kan antas använda droger Problemområden och organisation I de flesta fall har den gemensamma lägesbilden sitt ursprung i de samtal som förs mellan företrädare för kommunledning och den lokala polisledningen. Ungdomars brottslighet och drogvanor är en gemensam nämnare för problembeskrivningarna i samtliga överenskommelser. Det är myndighetens arbete med att ta fram verksamhetsplanen som ligger till grund för polisens påtalade problembilder, som i grunden baseras på de bägge kriminalunderrättelsetjänsternas rapportering. I Umeå och Skellefteå finns dokumenterad uppföljning från tidigare överenskommelser som har legat till grund för den gemensamma problembilden i förnyade överenskommelser. Övriga överenskommelser innehåller ett konstaterande att en gemensam problembild är en viktig förutsättning för samverkan och en beskrivning av hur det ska gå till för att åstadkomma en sådan. Någon dokumentation av problembilden utöver det som i överenskommelserna rubriceras som prioriteringar eller åtgärdsplan finns inte. Som en följd av Polisområde Skellefteås strategiska överenskommelserna med Malå och Norsjö kommuner bedrivs ett projekt i syfte att ge nyanlända flyktingar en relevant bild av den svenska polisens roll i samhället. I Polisområde Skellefteå har en utveckling påbörjats av den s.k. Skellefteåmodellen som låg till grund för det nationella SMADIT-konceptet. Det nya är att också drogmissbrukare ska erbjudas direktkontakt med företrädare för vård och/eller behandling samt att rum ska ställas i ordning i landstingets lokaler för polisför- Samverkan polis och kommun 13

14 Polismyndigheten i Västerbottens län hör m.m. av personer misstänkta för rattfylleri- och narkotikabrott. Rutiner för samverkan Av avtalen framgår att det praktiska och konkreta arbetet i anledning av överenskommelserna överlämnas till det lokala samverkansforumet att verkställa. Det framgår också att den lokala samverkan ska bygga på den modell som framgår av den nationella handlingsplanen.i Umeå och Skellefteå finns övergripande forum för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan, UmeBRÅ respektive Förebyggande Rådet I Skellefteå (FRIS). I Lycksele finns Navet, som är en samverkansgrupp med fokus på ungdomars hälsa. Navet utgör också det lokala brottsförebyggande rådet i Lycksele. I UmeBRÅ sitter den politiska ledningen i kommunen och landstinget tillsammans med beredande chefstjänstemän inklusive polisområdeschefen. Rådet träffas fem till sex gånger per år. Underordnade beredningsgrupper, där polisen också är representerad, finns för olika sakfrågor. Det finns ett centralt kansli med två heltidsanställda kommunala samordnare som bl.a. fungerar som lotsar för polisen när de behöver kommunala kontakter. FRIS är ett samverkansråd som består av politiker och tjänstemän från skola, fritid, kultur, socialtjänst, kommunstyrelse, landsting och polis. FRIS träffas fem gånger per år då övergripande beslut och prioriteringar tas. Dessa möten föregås av en tjänstemannaberedning. Det operativa arbetet bedrivs i nätverk kalllade lokala förebyggargrupper som är kopplade till kommunens grund- och gymnasieskolor samt till Trygghetsforum. Det senare är ett samverkansråd mellan offentlig och privat sektor. De ingående parterna i Trygghetsforum har som sitt primära uppdrag att arbeta med situationell prevention. 4 En permanent polisiär årsarbetskraft har särskilt avdelats dels för det brottsförebyggande arbetet inom FRIS, dels för att samordna polisens åtagande i samverkansöverenskommelsen med kommunen. Det handlar bl.a. om att föra ut åtagandet angående prioriterade insatser för ungdomar till den polisiära ungdomsgruppen, kontaktpoliserna och de särskilda ungdomsutredarna. Mål och syfte Myndigheten har inte angivit något mål för det brottsförebyggande arbetet i samverkan i sin verksamhetsplan. Samtliga överenskommelser som inspektionsgruppen tagit del av innehåller i sin inledning konstaterandet att: Ett effektivt brottsförebyggande arbete kräver samverkan De övergripande målen för verksamheten beskrivs som att Öka tryggheten för de som bor och vistas i kommunen och att Minska den faktiska brottsligheten i kommunen. De flesta överenskommelserna beskriver också ett antal prioriteringar/ inriktningar som med olika grad av konkretisering beskriver aktiviteter och åtgärder. Det framgår vidare av överenskommelserna att ansvaret för att konkret genomföra de beslutade prioriteringarna, överlämnas till lokala chefer inom kommunen och polisen att hantera i lämpligt forum. Finns inte sådant forum, t.ex. lokalt brottsförebyggande råd, säger överenskommelserna att sådant ska tillskapas. Av överenskommelsen med Skellefteå kommun framgår för varje inriktningsmål en mer detaljerad redovisning av mätbara mål, metoder, utförande, ansvar och förväntat resultat. I överenskommelsen med Umeå kommun framgår att den ska inarbetas i UmeBRÅ:s genomförandeplan genom arbete i UmeBRÅ:s beredningsgrupp. Uppföljning Alla överenskommelser innehåller uppgift om att uppföljning ska ske, och att den ska redovisas i lokala samverkansforum. Hänvisningar finns till lokala handlings-/åtgärdsplaner för konkreta mål. Det varierar i vilken utsträckning uppföljningen dokumenteras. Inspektionsgruppen har tagit del av den dokumenterade uppföljningen av UmeBRÅ:s genomförandeplan för 2010, där också samverkansöverenskommelsen följs upp. Uppföljningen består i allt väsentligt av en beskrivande redovisning och uppräkning av de aktiviteter som bedrivits. Med en s.k. smiley anges i vilken utsträckning det anses att målet nåtts. Utvärderingen av överenskommelsen med Skellefteå kommun innehåller beskrivningar av utfall i förhållande till mål och metoder. Utvecklingen av målvärden över åren presenteras grafiskt i diagram som underlättar analysen. Påverkan på polismyndighetens verksamhet Polismyndigheten har en lång tradition av brottsförebyggande samverkan med kommunerna. Strukturerad sådan har funnits sedan många år i Umeå och Skellefteå. I de mindre inlandskommunerna har den förekommit som ett naturligt och nödvändigt inslag i verksamheten för att klara uppdragen. 4 Situationell brottsprevention innebär att man vidtar åtgärder som syftar till att minska tillfällena till brott. 14 Samverkan polis och kommun

15 Polismyndigheten i Västerbottens län Den nationella handlingsplanen uppges ha påverkat verksamheten genom att ha skapat en tydligare struktur för samverkan. Kravet på en gemensam lägesbild har i sin tur underlättad beslut om att ställa resurser till förfogande. Operativt har den nationella handlingsplanen haft marginell påverkan på verksamheten men kommunikationen av avtalet med personalen har lett till skapandet av ungdomsgruppen och kontaktpoliserna i Skellefteå. Kommunikation Två av överenskommelserna, för Malå och Norsjö kommuner, innehåller ett avsnitt under en rubrik kommunikation. Innehållet avser primärt extern information och kommunikation. I övrigt finns ingen dokumentation i överenskommelserna av hur handlingsplanen och överenskommelserna ska kommuniceras, i synnerhet inte internt. Flera av de åtgärdsplaner och genomförandeplaner som kopplats till överenskommelserna innehåller dock åtgärder och aktiviteter som handlar om opinionsbildning, att sprida information eller öka kunskapen hos medborgarna om olika saker. Någon plan för intern information/kommunikation inom de samverkande organisationerna finns inte dokumenterad. Få av medarbetarna hade någon kunskap om den nationella handlingsplanen innan de på olika sätt kom i kontakt med arbetet med de lokala överenskommelserna. Massmediakontakter har lett till artiklar i lokala media i samband med tecknande av överenskommelser. Inspektionsgruppens besök i Skellefteå ledde till inslag i såväl lokalradion som länets dagstidningar. Kommunerna Kommunstyrelsernas ordförande i Umeå och Skellefteå är påtagligt nöjda med arbetet och det klimat som råder när det gäller samverkan mellan kommun och polis. Bägge kommunerna beskriver en mångårig tradition på området och ser den nationella handlingsplanen och de strategiska överenskommelserna, mer som ett symboliskt värde än något som påverkar verksamheten. Man pekar dock på handlingarnas betydelse för att tydliggöra strukturer och ansvarsområden utifrån en gemensam lägesbild som en positiv effekt. Ingen företrädare för kommunledningarna har ifrågasatt nivån på den som undertecknat överenskommelserna för polisens räkning, tvärtom har man från kommunledningarnas sida understrukit vikten av att det är någon med lokalt ansvar och mandat. Från kommunstyrelsens representant i Lycksele framfördes dock uppfattningen att det vore en fördel att ha träffat länspolismästaren vid något tillfälle. Slutsatser Väl strukturerad samverkan förekommer i Umeå och Skellefteå sedan många år. Stor enhetlighet råder beträffande strukturen i överenskommelserna. Dock innehåller den med Skellefteå kommun en föredömligt formulerad genomförandeplan med konkret beskrivning av förväntade effekter. Också den dokumenterade uppföljningen i Skellefteå förtjänar att framhållas som ett gott exempel. I Lycksele finns också en lång tradition av samverkan i vardagen, som i glesbygd anses nödvändigt för att polisen ska klara sitt uppdrag, och samverkan har formaliserats med en överenskommelse också där i augusti Ur ett internt samverkansperspektiv kan inspektionsgruppen iaktta två gränser i myndigheten. Polisområde Skellefteå framstår i allt väsentligt som en egen myndighet i myndigheten. Man har en egen operativ ledningsgrupp, (OLG), och kriminalunderrättelsetjänst, (KUT). Ledningen anser också att avstånden leder till att operativ samverkan fungerar bättre norrut mot Piteå än söderut mot Umeå. Den andra gränsdragningen tycks finnas mellan kust och inland. Både polis- och kommunledningen i Lycksele ger uttryck för behovet av att utveckla relationerna och vikten av gemensam insikt om att det råder ett ömsesidigt beroende mellan verksamheterna i de olika territorierna. En viktig uppgift för en myndighetschef i en sammanslagen organisation är att skapa en gemensam organisationskultur. Särskilt viktigt är detta då tidigare myndighetsstruktur så uppenbart lever kvar i länsmyndigheten. Av det skälet anser inspektionsgruppen att det är angeläget att länspolismästaren är tydlig i sin ambition och undertecknar överenskommelserna med samtliga kommuner. Dessa är inte fler än att det borde vara möjligt. Det har ett viktigt symbolvärde i en långsiktig strävan att ensa kulturen i den egna myndigheten, men också för att öka förståelsen och kunskapen om polisen inom kommunerna. För externa samverkanspartners kan det också upplevas som angeläget att länspolismästaren själv undertecknar överenskommelserna i en diskussion med kommunala företrädare och därigenom sätter sig in i och visar intresse för lokala förhållanden. Trots avsaknad av plan för intern information och kommunikation framstår det som om överenskommelserna varit föremål för dialog på arbetsplatsträffar, utsättningar och andra möten. Samverkan polis och kommun 15

16 6 Polismyndigheten i Örebro län Antal kommuner: 12 (SCB) Antal invånare: (SCB) Prel. anm. brott 2011: (Brå) Prel. anm. brott / inv 2011: (Brå) Antal poliser: 592 (RPS) Antal civilanställda: 168 (RPS) Polismyndigheten är indelad i fyra närpolisområden under en operativ avdelning. Närpolischefen har totalansvar för polisverksamheten i sitt geografiska område, bortsett från den verksamhet som bedrivs inom Länsordnings- och Länskriminalpolisen. Utöver polismyndighetens ledning hade inspektionsgruppen möte med företrädare för polisens och kommunernas verksamhet i Örebro och Karlskoga kommuner. Former för samverkan Den nationella handlingsplanen ansågs onödig då den kom eftersom samverkan hade pågått i lokala brottsförebyggande råd i många år. Handlingsplanen bara formaliserade det som redan fanns, något som kommunalrådet tydligt gav uttryck för. Tidigare har ett samverkansforum, ÖreBrådd, funnits på länsnivå men detta uppgavs ha runnit ut i sanden. Tillsammans med Örebro läns landsting, Länsstyrelsen och Regionförbundet Örebro har man startat upp Samhällsråd T. Rådet samordnar länets ANDT 5 -förebyggande arbete. Polismyndigheten är föredragande avseende det brottsförebyggande arbetet som har bäring på alkoholrelaterade brott, narkotikabrott, våld i offentlig miljö samt rattfylleri och drograttfylleri. Varje kommun har ett forum för lokalt brottsförebyggande samverkan med varierande sammansättning. ÖreBRÅ, bildat 1997, är det stora lokala brottsförebyggande rådet i Örebro kommun och träffas 4 5 ggr/ år. Förutom företrädare för kommunens förvaltningar och polisen finns där också representation från Örebro universitet, det kommunala bostadsbolaget, privata fastighetsägare, näringslivet, MacDonald s, föreningslivet och SOS Alarm. Nya medlemmar kan väljas in efter samråd. I Örebro finns dessutom Öreför, som startade 2007 i syfte att i samverkan med andra aktörer initiera förebyggande verksamhet när det gäller droger och andra riskbeteenden hos barn, ungdomar och vuxna. I Öreför sitter politiker och tjänstemän från kommunen och närpolischefen. Så kallade Öreför-team finns kopplade till varje skolområde i kommunen. Teamen är en samverkan mellan skola, socialtjänst, fritidsgårdar och polis. En tredje konstellation är PULS-gruppen som består av representanter med beslutsmandat från polismyndigheten, Landstingets beroendecentrum, socialtjänsten, kriminalvården och ÖreBRÅ. Fokus för PULSgruppen är samverkan för ett drogfritt Örebro. Gemensamt för det tre konstellationerna är att de är ett övergripande forum för förebyggande verksamhet. Ytterligare samverkansområden och konstellationer finns också i Örebro. I Karlskoga har det lokala brottsförebyggande rådet varit verksamt sedan I flera år från starten fanns det, inom ramen för ett pilotprojekt från regeringen, en vetenskaplig insyn i rådets verksamhet från professor P-O Wikström. Förutom närpolischefen och kommunstyrelsens ordförande ingår de övriga kommunala nämndernas ordförande. Några externa representanter finns inte i rådet. Under lokala brottsförebyggande 5 Alkohol Narkotika Dopning Tobak 16 Samverkan polis och kommun

17 Polismyndigheten i Örebro län rådet finns operativa grupper, s.k. resursgrupper, som fungerar som beredningsorgan för rådet. Överenskommelser Vid tiden för inspektionen fanns överenskommelser med 11 av de 12 kommunerna. Överenskommelserna är näst intill identiska till sin struktur och innehåller endast smärre variationer när det gäller fokusområden för samverkan. Av överenskommelsen med Örebro kommun framgår att det finns ytterligare avtal och handlingsplaner, t.ex. Drogpolitisk handlingsplan för Örebro kommun och Polismyndigheten i Örebro län. Samtliga överenskommelser har för polismyndighetens räkning undertecknats av länspolismästaren. Problemområden och organisation För varje kommun finns en strukturerad rapport från KUT som beskriver utvecklingen under de tre senaste åren när det gäller till polisen anmälda brott eller händelser. Dessa har också grafiskt åskådliggjorts på kartbilder för respektive kommun. I den mån grov organiserad brottslighet är känd i kommunen framgår också detta av en kommentar i rapporten. Gemensamma diskussioner utifrån respektive parts problembild leder till de prioriterade fokusområdena i överenskommelserna. Dessa utgör dokumentationen av den gemensamma problembilden i kommunen. De problemområden som beskrivs är våld i offentlig miljö, stöld genom inbrott, skadegörelse, ungdomsbrott, ANDT Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak, våld i nära relation samt grov organiserad brottslighet. ÖreBRÅ:s styrdokument kan betraktas som betydligt bredare än överenskommelsen. Inriktningsmålen för ÖreBRÅ har föga gemensamt med överenskommelsens fokusområden. En verksamhetsplan ska upprättas årligen för ÖreBRÅ med tydliga mål. En samordnare finns anställd i kommunen men den operativa verksamheten sker inom ramen för förvaltningarnas ordinarie verksamhet och i samverkan. Öreför upprättar tvååriga verksamhetsplaner där prioriterade fokusområden tydliggörs. Respektive Öreför-team ska sedan upprätta åtgärdsplaner utifrån probleminventering för fokusområdena. Lokala brottsförebyggande rådet i Karlskoga upprättar ingen egen handlingsplan utifrån överenskommelsen. Det åvilar respektive förvaltning att åstadkomma detta. Rutiner för samverkan Bortsett från den operativa verksamheten består samverkan av möten mellan olika företrädare på olika nivåer och med olika frekvens. De övergripande konstellationerna träffas 4 5 gånger per år medan det sker tätare möten på mer operativa nivåer. Det förekommer gemensamma informationsmöten varje vecka mellan t.ex. kommun- och polisledning och mellan poliser och socialtjänstens fältarbetare. Begreppet samverkan är definierat i överenskommelserna: Med samverkan avses någon eller några personer som tillför sina kompetenser, kunskaper och resurser till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Av överenskommelserna framgår att det är närpolischefen som ansvarar för att polisen genomför de åtaganden som överenskommits med respektive kommun. Överenskommelserna innehåller också att polisen och respektive kommun ska utse en koordinator för verksamheten. Det förekommer att närpolischef också har rollen som polisens koordinator. Mål och syfte Generellt uttrycks syftet i överenskommelserna att minska brottsligheten, öka tryggheten samt lokalt förankra polisverksamheten och det brottsförebyggande arbetet i kommunen utifrån en gemensam problembild. Överenskommelsen med Örebro har ett delvis annorlunda uttryckt trygghetssyfte öka kommunens attraktionskraft i form av trygghet som utgår ifrån kommunens ambition att utveckla Örebro till Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Överenskommelserna innehåller inga mätbara mål. Fokusområden har angivits och det framgår att det är respektive närpolischef som ansvarar för att beslutade operativa åtgärder genomförs. Lokala brå i Karlskoga har ingen handlingsplan. Behov av operativa insatser kanaliseras till parternas ordinarie verksamhet. Uppföljning Samtliga överenskommelser har en identisk formulering om att Överenskommelsen ska följas upp vid ett årligt avstämningsmöte under första kvartalet åren , och revideras vid behov. Vissa fokusområden omfattas av it-stödet Polisens underrättelsemodell-applikation, (PUM-A) medan det kring andra upprättas handlingsplaner med målformuleringar på operativ nivå och mått som följs upp. Av ÖreBRÅ:s styrdokument framgår att verksamhetsuppföljning sker varje år där indikatorer finns framtagna för att kunna mäta den upplevda tryggheten och brottsligheten i Örebro kommun. Enligt styrdokumentet är det rådets strategiska ansvar att kontinuerligt följa brottsutvecklingen, föreslå effektiva åtgärder och införskaffa kunskap om hur invånarna upplever tryggheten i Samverkan polis och kommun 17

18 Polismyndigheten i Örebro län Örebro kommun. Vidare framgår av dokumentet att det årligen ska göras en verksamhetsuppföljning som redogör för vilka aktiviteter som genomförts eller som inte blivit genomförda under året. I den mån de är mätbara ska också de resultat som uppnåtts presenteras. Länspolismästaren företar årligen en rundresa till kommunledningarna i syfte att diskutera hur verksamheten fungerar och vilka eventuella förändringar som behöver genomföras i verksamheten eller i överenskommelserna. Påverkan på polismyndighetens verksamhet Den nationella handlingsplanen anses ha haft marginell betydelse för den operativa verksamheten. Den anses ha formaliserat en verksamhet som redan bedrevs. Konkret har dock handlingsplanen inneburit att överenskommelser träffats med kommunerna. Dessa anses i viss utsträckning utgöra ett stöd lokalt då de skapat struktur för arbetet i samverkan men det operativa innehållet i samverkan har inte påverkats i någon nämnvärd utsträckning. Dock anses arbetet med överenskommelsen indirekt ha lett till att resurser avdelats för yttre tjänst i Örebropolisens ungdomsgrupp. Sedan tidigare råder goda relationer och personkännedom mellan medarbetare på handläggarnivå, vilket anses vara en mycket viktig framgångsfaktor när det gäller samverkan, inte minst när det gäller arbetet med ungdomsproblematiken. Kommunikation Överenskommelserna innehåller inte någon plan för intern och extern kommunikation men man anser att den finns med i praktiken. Visst samarbete mellan kommunens och polisens informationsfunktioner finns i Örebro för att ge en samlad bild. Parterna har kallat till gemensamma pressträffar där värdet av samverkan lyfts upp och man är stolt över samverkan vilket är ett viktigt budskap till medborgarna. Intern kommunikation har skett vid arbetsplatsträffar och cheferna tror att medarbetarna inom polisen känner till överenskommelsen. Det primära anses dock vara att verksamheten fungerar på fältet. Inspektionsgruppen noterar att kännedomen hos de medarbetare som gruppen träffat, om den nationella handlingsplanen och den kommunala överenskommelsen, är större i Karlskoga än i Örebro. Övrigt Företrädare för Ungdomsenheten vid Närpolisområde Örebro har framhållit att de genom projekt MAIA har skapat en metod för att komma tillrätta med viss problematik i samband med ungdomsfester med alkohol. Polis och socialtjänstens fältassistenter har i samverkan tagit fram en checklista av vilken det framgår det framgår vem som gör vad. I princip är det en ny arbetsmetod för strukturerade ingripanden mot denna företeelse. Metoden har inte någon direkt koppling till den strategiska överenskommelsen. Efter föredragning i PULS-gruppen, där chefer med beslutsmandat sitter, togs beslut om att införa arbetssättet. Ungdomsenhetens företrädare har också identifierat ett problem i samband med att det uppstår ett informationsglapp i ungdomsvården. När socialtjänsten inte når fram till ett beslut om tvångsvård av en individ får inte polisen information om det. I förvissningen om att ungdomen är föremål för socialtjänstens tvångsåtgärder görs inga aktiva insatser från polisen för att samla ytterligare information om den unge då denne iakttas. Utmaningen ligger i att få polisen att fortsatt intressera sig för dessa ungdomar. Kommunerna Representanten för den politiska ledningen i Örebro kommun uttryckte irritation över att kravet på att teckna överenskommelser damp ner från ovan, utan delaktighet, som en ensidig handlingsplan från RPS. I Karlskoga däremot framhölls att en tydlig nationell ledning underlättar det lokala samarbetet. I båda kommunerna beskrivs mycket goda relationer mellan polisen och kommunen på alla nivåer vilket underlättar samverkan. Slutsatser I myndigheten finns en lång tradition av samverkan i brottsförebyggande syfte mellan polis och kommun, i synnerhet i Karlskoga kommun. Träffade överenskommelser har en enhetlig struktur. Det finns också en enhetlighet i de många bra och genomarbetade underlagen från KUT. Dessa har utgjort polisens utgångspunkt i arbetet med att ta fram den gemensamma problembilden och kommer till uttryck i överenskommelsernas inriktningar. I Örebro kommun finns flera centrala samverkanskonstellationer där polismyndigheten är representerad. Öreför, PULS-gruppen och ÖreBRÅ är alla centrala samverkansforum med närbesläktade uppdrag. Inspektionsgruppen upplever dock viss avsaknad av ett övergripande forum för strategisk ledning och samordning för att skapa ett sammanhang och en röd tråd i verksamheten. Inspektionsgruppen har särskilt noterat att polismyndigheten aktivt motiverar sitt trygghetsskapande arbete med det primära syftet att öka attraktionskraften hos Örebro kommun. 18 Samverkan polis och kommun

19 7 Polismyndigheten i Västra Götaland Antal kommuner: 49 (SCB) Antal invånare: (SCB) Prel. antal anm. brott 2011: (Brå) Prel. antal anm. brott / inv: 2011: (Brå) Antal poliser: (RPS) Antal civilanställda: (RPS) Polismyndigheten i Västra Götaland är indelad i polisområdena Fyrbodal, Skaraborg, Storgöteborg och Älvsborg, vart och ett jämförbart med en medelstor polismyndighet. Därutöver finns avdelningar för Länsordningspolisen, Länskriminalpolisen och Förvaltningsavdelningen. Särskilda förhållanden råder i Polisområde Storgöteborg, med Göteborgs kommun, där den kommunala förvaltningen organiseras i tio stadsdelsnämnder. Omorganisation pågår i polismyndigheten och mycket tid och energi har åtgått för detta, särskilt i Polisområde Storgöteborg. Förändringen innebär en återgång till centralisering och samordning av vissa verksamheter, samtidigt som en satsning på områdespoliser görs. Också Göteborgs kommun har genomfört en större organisationsförändring Länspolismästaren har inget länsövergripande forum för extern samverkan med kommunerna. Han är dock ledamot i Rådet för ett tryggare och mänskligare Göteborg som är stadens centrala brottsförebyggande råd. Han har av praktiska skäl, framförallt sin egen resurstid, ansett det nödvändigt att delegera undertecknandet av överenskommelserna med kommunerna till polisområdescheferna. Vid polismyndighetens stab finns en funktion som ansvarig för den brottsförebyggande verksamheten och varje polisområde har en utpekad funktion som samordnare för samma verksamhet. Av praktiska skäl redovisas dokumentationen av inspektionen per polisområde nedan. Polisområde Storgöteborg Antal kommuner: 10 (SCB) Antal invånare: (SCB) Prel. antal anm. brott 2011: (Brå) Prel. antal anm. brott / inv 2011: (Brå/SCB) Antal poliser: (Intrapolis V:a G) Antal civilanställda: 133 Polisens samverkan med Göteborgs och Kungälvs kommuner var föremål för inspektionen. I Polisområde Storgöteborg inspekterades Polisenheterna Göteborg City, Göteborg Nordost och Södra Bohuslän. Utöver dessa enheter finns Polisenheterna Hisingen, Göteborg Syd, Kriminaljouren, Utredningsenheten och Brottsspaningsenheten. De tio stadsdelarna i Göteborgs kommun och dess förvaltningar kan var för sig storleksmässigt jämföras med en medelstor egen kommun. Det är inom ramen för stadsdelsorganisationen som merparten av polisens samverkan med Göteborg bedrivs. Skillnaderna mellan de i polisområdet ingående enheterna är mycket stora, dels utifrån demografiska förhållanden, dels till följd av att verksamheten pågått och utvecklats i olika utsträckning och i olika riktningar. Förhållandena i Angered i Polisenhet Göteborg Nordost utgör en mycket stor utmaning för polismyndigheten som helhet. Området utgör också för kommunalt vidkommande ett av Europas största åtaganden inom socialtjänsten. Samverkan polis och kommun 19

20 Polismyndigheten i Västra Götaland Polisenhet Göteborg City Inom det geografiska ansvarsområdet för Polisenhet Göteborg City bor ca invånare. Polisverksamheten präglas i stor utsträckning av de behov som föranleds av alla som reser in från förorterna till Göteborgs centrala delar för att roa sig bl.a. på helgkvällar. Största arbetsbördan består i bevakning av ett stort antal evenemang. Bara under maj månad 2011 genomfördes 140 insatser vid evenemang. Det finns för närvarande 461 tillstånd till alkoholservering i området. Enligt de medarbetare inspektionsgruppen träffat pågår omorganisation fortfarande vid polisenheten och den har lett till att det är nya chefer på flera funktioner. Ett omfattande internt förbättringsarbete pågår mot bakgrund av olika lokala kulturer och en gammal organisationsstruktur. Den polispersonal inspektionsgruppen träffat upplever att Polisenhet Göteborg City är speciell och med en särskild historia av traditionell polisverksamhet. Det problemorienterade polisarbetet och samverkan har inte haft någon framträdande roller. Under det senaste året har en utveckling påbörjats där kommunikation i syfte att skapa förståelse hos personalen tagit mycket tid och energi. Partssammansatta arbetsgrupper har bildats för att föreslå hur verksamheten ska se ut i framtiden för fyra huvudområden; krogar, ordning och säkerhet, receptionstjänst/ anmälan och ingripandeverksamhet. Polisenhet Göteborg Nordost Inom Polisenhet Göteborg Nordost bor ca invånare. Utöver stadsdelarna Angered, Östra Göteborg och Örgryte-Härlanda ingår Ale och Partille kommuner i det geografiska ansvarsområdet. De stora utmaningarna finns inom ramen för de behov som genereras av problematiken kring segregation/integration i de nordöstra stadsdelarna, speciellt med fokus mot ungdomar. Polisenhet södra Bohuslän Polisenhet Södra Bohuslän omfattar fyra små och medelstora kommuner, som utöver den traditionella problematiken också präglas av en omfattande turism sommartid.utöver polismyndighetens, polisområdets och polisenheternas ledningar och medarbetare sammanträffade inspektionsgruppen med representanter för Göteborgs kommun och stadsdelsförvaltningen i Angered samt Kungälvs kommun. Former för samverkan Samverkan ser olika ut mellan de olika stadsdelarna i Göteborg och mellan Göteborg och Kungälvs kommun. I Göteborg har övergripande samverkan etablerats inom ramen för Partnerskapet 6 för lokalt utvecklingsavtal (LUA). Det arbetet sker med stöd av regeringens urbana utvecklingsarbete och delfinansieras av EU och dessutom finns Rådet för Tryggare Mänskligare Göteborg och Styrgrupp för Kunskapscenter mot organiserad brottslighet. Kommunstyrelsen i Göteborg har ett polisutskott där stadsdirektören har regelbundna möten med polisområdeschefen. Lokal samverkan konkretiseras i stadsdelsnämnderna. Arbete pågår med att tillskapa stadsdelsövergripande brottsförebyggande råd och man har kommit olika långt. Lokala brottsförebyggande råd tillsätts beroende på problembild och en stadsdel kan innehålla flera lokala brå. Vid Polisenhet Södra Bohuslän finns i Kungälvs kommun sedan 2007 den s.k. AKUT-gruppen. Den består av chefer med beslutsmandat inom polisen, skolan, fritidsförvaltningen, socialtjänsten och krisberedskapen som träffas vid akuta problem. Vid sådana tillfälle avbryter de den aktivitet de för tillfället bedriver och möts gemensamt för att lösa den uppkomna situationen. I övrigt sker samverkan på ledningsnivå främst genom telefonsamtal. Av dokumentation som polismyndigheten tillsänt inspektionsgruppen framgår att det konkreta arbetet i polisområdet med att, utifrån den nationella handlingsplanen, strukturera den lokala brottsförebyggande samverkan startats under första halvåret Av polisområdets brottsförebyggande strategi (PM daterat ) framgår ett behov av att på kort sikt, under : Skapa en organisatorisk struktur på alla nivåer för det brottsförebyggande arbetet. Myndighetsövergripande samverkan sker inom grupperingar som benämns SSPF Skola Socialtjänst Polis och Fritidsförvaltning. I övrigt tillsätts samverkansgrupper i polisområdet vid behov och utifrån identifierade problembilder. I Angered framhålls vikten av informell samverkan, och cheferna där pratas vid 1 2 gånger i veckan. Överenskommelser Inom ramen för EU-projektet Partnerskap Göteborg, Storstadsintegration, finns ett lokalt utvecklingsavtal med fokus på tillväxt, arbete, utbildning, trygghet och att bryta utanförskap. Avtalet är undertecknat av 6 Partnerskapet är ett samverkansorgan på förvaltnings- och direktörsnivå med deltagande av stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar, bolag, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisområde Storgöteborg samt Stadskansliet. 20 Samverkan polis och kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2014-09-04 Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2 Bakgrund De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:215-003 2016-04-08 1/2 Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunstyrelsen Handlingsplan Trygg och säker 2016-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum.

Medborgarlöften. Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. Medborgarlöften Fördjupad samverkan med medborgarna i centrum. 1 23 har blivit 1 polismyndighet Den 1 januari 2015 blev 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun

Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun Verksamheten Trygg i Norrtälje kommun - TiNk Norrtälje ska vara Sveriges tryggaste kommun att bo, leva och verka i. För att nå dit bildades Trygg i Norrtälje kommun (TiNk), som

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Medborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12

Medborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12 Medborgarlöften och lokal samverkan Förebygg.nu 1 Resan till en Polismyndighet 2011-2012 2013-2014 2015-2016 Utreda en sammanhållen polis Polisorganisationskommittén Ombilda 23 myndigheter till en polismyndighet

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 ~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1450 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 Förslag

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg 1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009 Överenskommelse mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdplan 2009 Åtgärdsplan 2009 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Samverkan Polis och kommun

Samverkan Polis och kommun 1 (1) Verksledningen/Staben Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Seppo Wuori 2008-01-29 PoA-480-5788/06 Samtliga polismyndigheter Samverkan Polis och kommun - för en lokalt förankrad polisverksamhet i

Läs mer

Brottsförebygganderådet (BRÅ)

Brottsförebygganderådet (BRÅ) Kallelse 2016-12-05 Brottsförebygganderådet (BRÅ) Tid Plats 10:00-11:00 Multen, kommunhuset Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) Håkan Söderman (M) Kjell Edlund (S) Henrik Hult (C) Ej tjänstgörande

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Handlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun

Handlingsplan 2015-2016. Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2015-2016 Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun 1. Bakgrund... 2 2. Fakta Gnosjö kommun... 2 3. Den nya polismyndigheten... 3 4. Gemensam problembild... 3 4.1 Skadegörelse... 4 4.2 Narkotikabrott

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Samverkan. I lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva

Samverkan. I lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva Samverkan I lokalt brottsförebyggande arbete Reviderad utgåva Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun

Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun 2015-04-09 Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun 2015 Dnr KS 2012-416 Elisabeth Hansson Vik. folkhälsoutvecklare Antagen av Brottsförebyggande rådet 2015-04-02. Sida 2 av 6 Bakgrund

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Södermanlands län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (146) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2014-01-01-2014-12-31

LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2014-01-01-2014-12-31 yppsala "KOMMUN KOMMUNLEDNINGS KONTORET Handläggare Datum Carina Börjesdotter Samordnare Lokala brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2015-03-04 UPPSALA KOMMUNSTYRELSE mk 2015-03- 2 7 Diarienr.)/ SA

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdsplan 2011-2012 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta eller studera

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer