Regional sfi, etapp 1 ( )

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Regional sfi, etapp 1 ( ) Regional sfi etapp 1 ( ) föreslås gälla fr.o.m. 1/ och i två år, t.o.m. 30/ Regional sfi etapp 1 har tre inriktningar: sfi för akademiker; sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi. Den regionala sfi:n etapp 1 föreslås starta i juli Det regionala sfi-avtalet omfattar ett antal utbildningar som uppfyller de kriterier som detta avtal anger. En förteckning på regionalt sökbara sfiutbildningar upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsenhets- resp. flyktingenhetsansvariga på GR Kompetens. De regionala sfi-utbildningarna, enligt etapp 1, motsvarar ca % av den sfi som idag anordnas i regionens 13 kommuner. Den sfi som inte omfattas av det regionala avtalet anordnas som tidigare av resp. kommun eller av kommuner i samverkan inom de tre geografiska noderna (nord, ost och syd). Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgruppen för sin del 21 oktober har godkänt förslaget, besluta att för sin del godkänna förslag till regional sfi etapp 1, redovisat i PM daterad , att till kommunerna för godkännande översända förslaget till regional sfi etapp 1, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast , att föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö Sten Janson

2 Förslag till PM Sten Janson Regional sfi, etapp 1 ( ) 1. Sammanfattning Regional sfi etapp 1 ( ) föreslås gälla fr.o.m. 1/ och i två år, t.o.m. 30/ Syftet med regional sfi är ytterst att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Den regionala sfi:n etapp 1 föreslås ha tre inriktningar: sfi för akademiker; sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi. Det regionala sfi-avtalet omfattar ett antal utbildningar som uppfyller de kriterier som detta avtal anger. En förteckning på regionalt sökbara sfiutbildningar upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsenhets- resp. flyktingenhetsansvariga på GR Kompetens. De regionala sfi-utbildningarna enligt etapp 1 beräknas motsvara ca % av den sfi som idag anordnas i regionens kommuner. Den sfi som inte omfattas av det regionala avtalet anordnas som tidigare av resp. kommun eller av kommuner i samverkan inom de s.k. noderna. 2. Bakgrund Sfi - den återstående skolformen att regionalisera inom GR I mer än 10 år har Göteborgsregionens kommunalförbund tagit fram samverkansavtal mellan regionens 13 kommuner som avsett samverkan mellan olika skolformer i regionen. Det första gymnasieavtalet slöts inför läsåret 1997/98 och det har sedan följts av avtal och överenskommelser inom grundskola, vuxenutbildningens yrkesutbildning, och förskola. Motiven för de regionala avtalen har bl.a. varit att öka valfriheten och utbudet för elev och vårdnadshavare och befrämja samverkan kring det utbud som erbjuds regionens innevånare. Erfarenheterna av de regionala avtal som slutits har varit mycket goda och Göteborgsregionens modell för avtal inom skol- och utbildningssektorn har varit normgivande för andra kommunalförbund i landet. I samband med GR:s avtal kring vuxenutbildningens yrkesutbildning, yrkesvux etapp 4, angav GR:s utbildningsgrupp i december 2008 att nästa

3 avtalsområde skulle omfatta skolformen Svenska för invandrare, dvs. sfi: "I kommande steg görs regionalt samordnade försök kring sfi. Här kan de s.k. regioncirklarna inom det regionala vuxenutbildningssamarbetet komma att tjäna som plattform". ( : BILAGA 1. Avtal kring fördjupad regional satsning på vuxnas lärande i Göteborgsregionen, Etapp 4 ( ). Uppdraget från Förbundsstyrelsen GR:s Förbundsstyrelsen beslöt 4/ att Utbildningsgruppen skall "ta fram förslag till en regionaliserad sfi". I underlaget för beslutet står bl.a. att alla nyanlända skall ha tillgång till sfi som är anpassad till nyanländas olika förutsättningar och behov. Man konstaterar att medlemskommunerna har skilda förutsättningar erbjuda en sådan anpassad sfi. Därför borde en sfistuderande få fri rörlighet för att kunna studera sfi var som helst i regionen på samma sätt som en gymnasieelev inom GR. Lag om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Ytterligare ett incitament för regionaliserad sfi med tänkt start i halvårsskiftet 2011 är den nya lag regeringen antagit i enlighet med propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd (Prop 2009/10:60). Den nya lagen, som träder i kraft 1/ , reglerar vilka etableringsinsatser som skall göras för vissa nyanlända flyktingar. Lagen innehåller regler om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Reformen innebär bland annat att: Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna istället för kommunerna. En ny ersättning som är lika för alla oberoende var i landet man bor införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. En ny aktör etableringslots införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden. Nyanlända flyktingar som har en etableringsplan ska delta i sfi och samhällsorientering som är kommunens ansvar. Det anges vidare i lagen att syftet är att varje nyanländ ska få professionellt stöd utifrån sina egna förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska

4 och komma i arbete. Kommunerna har också fortsättningsvis - utöver sfi och samhällsorientering - ansvar för flyktingmottagning, bostadsförsörjning etc. 3. Sfi:s organisation i kommunerna idag Allmänt Sfi är en egen skolform och alltså inte en del av vuxenutbildningen även om vuxenutbildningen i de allra flesta kommuner organiserar sfi-undervisningen. Målgruppen är invandrare och flyktingar som inte har svenska som modersmål. Statens uppdrag till kommunerna är att ge nyanlända vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket i enlighet med skollag (1985:1100, 1 kap 8-2 kap 8, 13 kap) och förordningar (SFS 1994:895; SKOLFS 2009:22). Sfi har kursplaner på fyra nivåer: A, B, C, D där målet för A-kursen är grundläggande kunskaper i svenska för att kunna hantera vardagssituationer och målet för D-kursen är kunskaper på svenska på avancerad nivå som en grund för fortsatta studier på gymnasial nivå eller högskolenivå. Statens bidrag till kommunerna för sfi-undervisning sker på två sätt beroende av målgruppen för sfi: direkt statsbidrag för flyktingar som en del av flyktingersättningen (schablonersättningen) och indirekt för övrig-invandrare via den s.k. kommunpåsen. Samtliga kommuner i Göteborgsregionen integrerar sfi för de båda målgrupperna: flyktingar resp. övrig-invandrare för att få bästa tänkbara pedagogiska dynamik i undervisningen. Detta avtal, etapp 1, omfattar på motsvarande sätt sfi oavsett målgrupp eller former för statlig finansiering. Obalans sfi Göteborg - övriga GR-kommuner Det som utmärker sfi i regionens kommuner idag jämfört med annan vuxenutbildning är att ca 85 % av all sfi är upphandlad av Vuxenutbildningsnämnden i Göteborg och 15 % anordnas via de övriga 12 kommunerna i regionen. Vad gäller t.ex. yrkesvux är motsvarande andel för Göteborg 55 % och för regionen i övrigt 45 %. Denna obalans har fr.a. sin bakgrund i bostadssituationen och i det faktum att invandrare av tradition sökt sig till storstäderna där möjligheten till egenförsörjning bedömts vara störst. Sfi i Göteborg Göteborgs vuxenutbildningsnämnd och -förvaltning upphandlar idag sfi av 8 utbildningsanordnare. Man har en lång tradition av differentierad sfi och kan erbjuda sfi med ett stort antal inriktningar och på många olika nivåer. Beroende av invandrarens studiebakgrund erbjuds tre studievägar med olika

5 studielängd och målsättningar. Studieväg 1 erbjuder kurs A och B (för kursdeltagare med ingen eller kort skolgång från hemlandet); studieväg 2 kurs B och C (för deltagare med motsvarande grundskoleutbildning) samt studieväg 3 kurs C och D (för deltagare med gymnasieutbildning eller högre utbildning från hemlandet). Sfi i övriga GR-kommuner I regionens övriga kommunen kan organisationen av sfi se något olika ut. I flertalet kommuner anordnas sfi av huvudmannen för kommunens vuxenutbildning. Kungsbacka har dock skrivit avtal med ett antal utförare enligt den s.k. kundvalsmodellen (auktorisationsavtal) som trädde i kraft 1/ De flesta kommunerna erbjuder idag studieväg 1, 2 och 3. I de s.k. noderna sker idag - mer eller mindre utbyggt - ett samarbete inom sfi så att någon kommun tar huvudansvar för studieväg 1 medan en grannkommun tar ansvar för studieväg 2. Den norra noden (Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Ale, Kungälv) har haft ett utvecklat samarbete i projektform med stöd av Migrationsverket kring s.k. bransch-sfi. Den östra noden (Partille, Lerum, Alingsås) har också i flera år samverkat kring sfi och fördelar ansvaret för de olika studievägarna sig emellan. Också i den södra noden (Härryda, Mölndal, Kungsbacka, Öckerö) har visst samarbete skett kring sfi. Det är viktigt att stryka under att det kommande avtalet, regional sfi etapp 1, utgör en begränsad del av all den sfi som anordnas i kommunerna idag. Uppskattningsvis utgör målgruppen för regional sfi 35-40%. Den sfi som inte omfattas av kommande avtal, studieväg 1 och delar av studieväg 2 och 3 ligger kvar under kommunernas ansvar med fortsatt möjlighet till samverkan inom noderna. 4. Motiv för och omfattning av regional sfi, etapp 1 Motiv Medlemskommunerna har idag skilda förutsättningar erbjuda en anpassad sfi för såväl flyktingar som övriga invandrare. En invandrare kan idag ha olika lång väg till sitt utbildningsmål beroende på i vilken kommun hon eller han bor. En fri rörlighet i regionen underlättar för sfi-eleven att få rätt inriktning och infärgning av sin sfi redan från start. En differentierad och individanpassad sfi effektiviserar och förkortar vägen till egenförsörjning.

6 Nyanlända inom GR - såväl flyktingar som övriga invandrare - skall ha tillgång till sfi som är anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. En regionaliserad sfi innebär därför högre kvalitet generellt och därmed snabbare integrering av flyktingar och invandrare. Regional sfi etapp 1 samordnas med den nya lagen om etablering av nyanlända flyktingar från Avtalets syfte är sammanfattningsvis att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Detta bidrar i sin tur till uthållig tillväxt och ökad integration inom Göteborgsregionen i samverkan med och stöd av regionens näringsliv/arbetsliv. Omfattning Regional sfi, etapp 1, föreslås ha tre inriktningar: akademiker-sfi, sfi för särskilda undervisningsgrupper och yrkesförberedande sfi (se pkt 5 nedan). En skattning av Göteborgs sfi-utbildningar med dessa tre inriktningar visar att de motsvarar 35-40% av all sfi i Göteborg (som anordnar 85 % av all sfi i regionen). Motsvarande siffra bör i snitt gälla för målgruppen i regionens övriga kommuner. Det innebär att den större andelen sfi inte omfattas av detta avtal etapp 1 utan ligger som idag kvar under kommunernas ansvar. 5. Inriktningar regional sfi - etapp 1 ( ) Allmänt kring inriktningar och studievägledning Regional sfi etapp 1, , omfattar sfi med tre huvudinriktningar och därmed för tre målgrupper: 1. sfi-studerande som har akademisk bakgrund och behöver en anpassad och effektiv studiegång för att snabbt gå vidare till akademiska studier eller till yrkeslivet. 2. sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) med specifika handikapp såsom hörsel, syn, eller inlärningshinder pga. traumatiska upplevelser. 3. yrkesförberedande sfi för studerande med yrkesbakgrund eller yrkesinriktning. För samtliga inriktningar gäller att utbildningsbakgrund och förvärvade kunskaper och färdigheter från hemlandet dokumenteras genom kartläggningsinsatser, och att den studievägledning, som sker genom Af:s eller kommunens försorg, ligger till grund för att bästa och effektivaste studieväg anvisas.

7 1. Sfi för akademiker 1.1 Sfi akademikerintroduktion med arbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland 1.2. Sfi högskolespår för studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat yrkesarbete i Sverige. 2. Sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) 2.1 SU 1 Undervisning i små grupper och i anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva 2.2 SU 2 Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning 3. Yrkesförberedande sfi 3.1 Sfi - yrkesspår Sfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildningsbakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola är förkunskapskrav. 3.2 Bransch-sfi Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildningsbakgrund men med yrkesambitioner eller yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher. Målsättning: sfi-betyg på C- och D-nivå. Godkänd B-nivå förkunskapskrav. 6. Modell för regionalt sfi-avtal I likhet med övriga regionala avtalen inom utbildningsområdet tar GR:s Förbundsstyrelse under hösten 2010 beslutet att rekommendera GR:s medlemskommuner att före 31/ besluta om regional sfi i enlighet med detta PM. Detta övergripande beslut anger alltså målgrupper, inriktningar och kriterier för regional sfi etapp 1. Som tidigare kan enskild kommun besluta att inte delta.

8 När det politiska beslutet är taget i respektive kommun anmäler GR:s kommuner vilka utbildningar man bedömer vara regionalt sökbara utifrån de fastställda kriterierna. En förteckning på regionala sfi-utbildningar etapp 1 med prislista upprättas av GR Uc efter samråd med vuxenutbildningsgruppen på GR Utbildning och gruppen för arbetsmarknadsansvariga på GR Kompetens. Avtalet för regional sfi, etapp 1, föreslås träda i kraft fr.o.m. 1/ och gälla i två år, till 30/ Detta ansluter till den avtalsperiod som gäller för VUN i Göteborgs i deras nya upphandling av sfi. 7. Tid- och handlingsplan Efter beredning i tjänstemannagrupper (Vux-UC) tar GR:s Utbildningsgrupp ställning till förslaget 9/9 och 21/10, och GR:s förbundsstyrelse tar den 29/10 beslut om att skicka ut förslaget om regional sfi, etapp 1 vidare till regionens kommunstyrelser för beslut senast 31/ Förteckningen på regionalt sökbara utbildningar beslutas under våren 2011 och regional sfi, etapp 1 träder i kraft 1/ Bilagor: 1. Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen 2. Sfi-kurser som ingår i regional sfi, etapp 1 ( )

9 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 1 Förslag till Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1 1. Avtalsparter Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. 2. Avtalets syfte Avtalet utgår från det uppdrag som staten ålagt kommunerna att ge nyanlända vuxna invandrare - såväl flyktingar som övriga invandrare - som inte har svenska som modersmål grundläggande kunskaper i det svenska språket i enlighet med Skollagen (1985:1100, 1 kap 8-2 kap 8, 13 kap) Förordningen (SFS 1994:895) samt Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (SKOLFS 2009:22). Vidare träder en ny lag i kraft 1/ , Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, som har som syfte att underlätta nyanlända flyktingars etablering i Sverige så att varje nyanländ får stöd i att snabbt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Detta avtal syftar till att erbjuda nyanlända invandrare - såväl flyktingar som övriga invandrare - svenska för invandrare, sfi, som är anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. Avtalet avser regional sfi för vissa målgrupper. För dessa målgrupper skall samma fria rörlighet gälla inom GRs medlemskommuner som för gymnasieelever eller yrkesvuxelever. De sfi-utbildningar som detta avtal reglerar har följande inriktningar: sfi för akademiker, sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) samt yrkesförberedande sfi. Detta avtal utgör en begränsad del av all den sfi som anordnas i kommunerna idag, uppskattningsvis %. Avtalets syfte är ytterst att underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket som kommunikativt, socialt och yrkesinriktat verktyg och därmed underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Detta bidrar i sin tur till uthållig tillväxt och ökad integration inom Göteborgsregionen i stöd och samverkan med regionens näringsliv/arbetsliv. Antagning och urval sker med beaktande av vad som anges i Skollagen (1985:1100; 1 kap 8-2 kap 8, 13 kap) samt Förordning (SFS 1994:895). Kartläggning och validering av den kompetens invandraren har är en naturlig del inför antagning till regional sfi. Vidare är vägledningen inför sfi-studierna av stor vikt, både den som kommunerna tillhandahåller och den som ges av Arbetsförmedlingen i samband med etablering av nyanlända flyktingar. 3. Avtalets omfattning Regional sfi enligt detta avtal omfattar följande inriktningar: 1

10 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga Sfi för akademiker Inriktning Målgruppen är invandrare med fullgjord eller påbörjad akademisk utbildning. De sfi-kurser som omfattas av avtalet har två inriktningar: 1. Sfi akademikerintroduktion Arbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland. 2. Sfi högskolespår För studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat yrkesarbete i Sverige Sfi för särskilda undervisningsgrupper (SU) Inriktning Målgruppen för sfi för särskilda undervisningsgrupper är invandrare med särskilda behov. De sfi-kurser som kommer att omfattas av avtalet har två inriktningar: 1. SU 1 Undervisning i små grupper och i anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva. 2. SU 2 Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning Yrkesförberedande sfi Inriktning Yrkesförberedande sfi innebär att sfi kombineras med yrkesutbildning, introducerande yrkesutbildning eller yrkespraktik. Målgruppen är invandrare som har yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet från sitt hemland eller har ambitionen att utbilda sig inom ett visst yrkesområde. De kurser som kommer att omfattas av avtalet har två inriktningar: 1. Sfi-yrkesspår Sfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildningsbakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola är förkunskapskrav. 2. Bransch-sfi Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildningsbakgrund men med yrkesambitioner eller yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher. Målsättning: sfi-betyg på C- och D-nivå. Godkänd B-nivå förkunskapskrav. 2

11 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 1 4. Avtalets begränsningar Detta avtal, regional sfi etapp 1, omfattar inte merparten av dagens sfi, som anordnas av varje kommun i enlighet med den lagstiftning som råder. Regional sfi enl. förslaget ovan bedöms omfatta en målgrupp på ca % av all sfi. Den sfi som kommunerna fortsatt tar ansvar för samordnas som tidigare till viss del genom överenskommelser kommunerna emellan i de s.k. noderna: norra noden (Ale, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn), östra noden (Alingsås, Lerum, Partille) och södra noden (Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Öckerö). 5. Avtalstid Avtalet etapp 1 är tvåårigt och omfattar perioden Parternas ambition är att träffa ett nytt avtal som skall gälla efter detta avtals utgång Medlemskommuner som valt att inte ingå i detta avtal har möjlighet att ansluta sig tidigast Utvecklingsarbete inför ev regional sfi, etapp 2 Inför ev regional sfi etapp 2 med start sker ett utvecklingsarbete med särskilt fokus på yrkesförberedande sfi med representanter från kommuner, Af och branschorganisationer och med syfte att vidga utbudet inom regional sfi. Kvalitetsaspekten och anpassningen till arbetsmarknadens behov skall särskilt beaktas. 7. Roll- och ansvarsfördelning 7. 1 Utbildningsgruppen, GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning (nedan benämnt UG) Utbildningsgruppen fastställer kriterierna för regional sfi (inriktningar, målgrupper etc.) enligt ovan. 7.2 Utbildningschefsgruppen, Förvaltningschefer med ansvar för sfi (nedan benämnt UC) Utbildningschefsgruppen fastställer och förtecknar de sfi-utbildningar som blir regionalt sökbara utifrån de politiskt beslutade kriterierna ovan samt fastställer vilket pris som skall gälla för respektive utbildning. Vidare handlägger UC: - riktlinjer och principer för hantering av frågor kring regional sfi (samtliga sfi-utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal) - utbildningsområden, marknadsföringsinsatser, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling - hantering av kvalitetsbrister i avtalsutbildning 7.3 Beredningsgrupp för regional sfi (nedan benämnt BG-sfi) Beredningsgruppen för regional sfi består av representanter för sfi-ansvariga rektorer från de fyra noderna (inkl Göteborg), representanter för kommunernas arbetsmarknads/flyktingenheter samt tjänstemän från GR. BG-sfi tar fram underlag för beslut till UG resp. UC samt bereder de ärenden inom ramen för avtalet, listade ovan, som UC har att ta ställning till enligt följande: - arbetsmarknadssamråd (samråd med arbetsmarknadens parter) - dialog med det GRs virtuella kompetensråd - ta fram förslag på utbildningsområden 3

12 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga Referensgrupper Referensgrupper för handläggande av frågor som rör regional sfi är nätverket för Vuxenutbildningsansvariga (Vuxgruppen) samt nätverket för arbetsmarknadsenhetschefer. Referensgrupperna tar ansvar för ömsesidig information och dialog kring utveckling av sfi, samhällsorientering, bostadsfrågor samt rehabiliteringsåtgärder för nyanlända. 7.5 Hemkommun Med hemkommun avses den kommun där person bor (är folkbokförd) och som kan komma i åtnjutande av de regionala sfi-utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde, medverkar i information om och marknadsföring av det regiongemensamma sfi-utbudet samt behörighetsgranskar de ansökningar (mottagning) som inkommer, vilka därefter tillställs huvudmannakommunen för hantering. 7.6 Huvudmannakommun Huvudmannakommun är den kommun, där utbildningen upphandlas eller anordnas under avtalsperioden och som har myndighetsansvaret för de regionala sfi-utbildningarna. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning, rektorsfunktion (om inte annat bestäms av huvudmannakommun), kvalitetssäkring, återkoppling till hemkommun samt fakturering till hemkommunen. 8. Ekonomi 8.1 Praktisk hantering Huvudmannakommun fakturerar hemkommunen för kurskostnad (pris/timme) för aktuell regional sfi-utbildning med administrativ kostnad särredovisad. 8.2 Betalningsansvar vid studerandeflytt och studieavbrott Hemkommunen vid intagningstillfället behåller betalningsansvaret för första halvåret om en studerande byter hemkommun eller avbryter sina studier. Om studerande avbryter studier inom tre veckor från kursstart utgår ingen ersättning. 8.3 Prislista Priserna för avtalsutbildningarna i Göteborg eller annan kommun som tillämpar upphandling baseras på de avtal som kommunen tecknat med utbildningsanordnarna. 8.4 Resekostnader Ev. resekostnader i samband med regional sfi regleras av resp. hemkommun. 9. Utbildningarnas kvalitet 9.1 Uppföljning och utvärdering Ansvar för att ta del av uppföljning och utvärdering av utbildningsanordnarnas avtalsutbildningar ligger på Utbildningsgruppen, UC och referensgrupperna dvs. Vuxgruppen och nätverket för arbetsmarknadsenhets- och flyktingenhetsansvariga. Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för sfi-studerande. 4

13 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga Åtgärder vid kvalitetsbrist Om UC bedömer att det finns kvalitetsbrister i utbildningarna påtalas detta för huvudmannakommunen. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i utbildningarna förbinder sig huvudmannakommunen bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den kommun som anför klagomål redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig huvudmannakommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. 10. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom sfi Göteborgsregionens samlade kompetens inom området sfi tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom sfi-utbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 11. Övriga villkor Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga avtalade sfi-utbildningar. Avtalet kan kompletteras med anledning av förändrade villkor under avtalsperioden. 12. Tvist Tvist med anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. 13. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 december 2010 vara GR tillhanda. 5

14 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 1 För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande 6

15 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 1 För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 7

16 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 2 Sfi-kurser som ingår i regional sfi, etapp 1 ( ) 1 Sfi för akademiker Inriktning: Sfi för akademiker 1. Sfi akademikerintroduktion med arbetsförberedande inslag för studerande med akademisk utbildning från sitt hemland 2. Sfi högskolespår för studerande med utländsk gymnasieutbildning och/eller påbörjade/avslutade akademiska studier och som har förutsättningar att fortsätta med vidare studier eller kvalificerat yrkesarbete i Sverige. Planerad start Aug 2011 Upphandling - avtal De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighetsvillkor etc. 2 Sfi för särskilda undervisningsgrupper Inriktning: Sfi för särskilda undervisningsgrupper 1. SU 1 Undervisning i små grupper och i anpassade lokaler för studerande med grav synnedsättning, blinda eller döva 2. SU 2 Undervisning i små grupper och anpassat tempo för studerande med traumatisering, hörselnedsättning eller psykisk funktionsnedsättning Planerad start Aug 2011 Upphandling - avtal De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighetsvillkor etc. 1

17 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för sfi i Göteborgsregionen Bilaga 2 3 Yrkesförberedande sfi Inriktning: Yrkesförberedande Sfi 1. Sfi - yrkesspår Sfi integreras med yrkesutbildning för en målgrupp med viss utbildningsbakgrund, yrkesambitioner och ev. yrkeserfarenhet och som bedöms kunna gå vidare med fortsatt yrkesutbildning på gymnasial nivå eller av branschen godkänd yrkesutbildning. Målsättning: sfi-betyg på D-nivå och därefter fortsatt svenska som andraspråk (SAS) integrerat med yrkesutbildning. Godkänd C-nivå och kunskaper motsvarande svensk grundskola är förkunskapskrav. 2. Bransch-sfi Bransch-sfi inriktas för en målgrupp med låg eller ofullständig utbildningsbakgrund men med yrkesambitioner eller yrkeserfarenhet från hemlandet. Sfi integreras med praktik inom ett antal branscher. Målsättning: sfi-betyg på C- och D-nivå. Godkänd B-nivå förkunskapskrav. Planerad start Aug 2011 Upphandling - avtal De regionalt sökbara sfi-kurserna framgår av till avtalet bilagd kursförteckning med prislista, behörighetsvillkor etc. 2

18 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen år 2011 Kommunal vuxenutbildning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2011 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gym), påbyggnadsutbildningar (pu) och grundläggande vuxenutbildning (gruv). Under 2010 tillämpas ett enhetspris på 43 kr per gymnasiepoäng (gyp) / verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2011 föreslås 44 kr per gymnasiepoäng / verksamhetspoäng. För kurs där kalkylerad kostnad hamnar inom intervallet (gällande nivå är 39 47) kr per gyp / vp (motsvarar %) gäller enhetspriset. Kommuner som hävdar att kostnaden för en kurs ligger under eller över intervallet (40-48 kr per gyp / vp) ska redovisa sina beräkningsgrunder för GRs Vuxgrupp, som gör en rimlighetsbedömning av detta. För studerande inom särvux föreslås bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner.

19 Sfi (svenska för invandrare) Förslaget innefattar utbildningar i studieväg 1-3. Tillkommande inslag som praktik, yrkesintroduktion, yrkesutbildning, samhällsinformation, m m prissätts efter överenskommelse. De verksamheter inom sfi som omfattas av det föreslagna regionala avtalet för sfi kommer att prissättas först när detta blir aktuellt. Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgruppen för sin del 21 oktober godkänner förslaget, besluta att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och sfi i Göteborgsregionen 2011 enligt följande: a) för kommunal vuxenutbildning tillämpas ett enhetspris på 44 kr per gymnasiepoäng, b) för dyrare resp billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp, c) för särvux gäller bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för sfi tillämpas följande priser: - studieväg 1: 57 kr/tim/studerande - studieväg 2: 50 kr/tim/studerande - studieväg 3: 44 kr/tim/studerande, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 5 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö Peter Holmström

20 Dnr: /1 Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Förslag till yttrande, daterat har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade att för egen del godkänna förslag till yttrande vid möte den 30 september Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att omedelbart justera paragrafen. Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson Pia Arnesson / Anita Rynvall Mårtensson Planen finns att läsa på under Bygga och bo

21 Dnr: /1 Tjänsteutlåtande Anita Rynvall Mårtensson Yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun - samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan. Samtidigt samråds om Naturvårdsplan, Grön plan, Kulturmiljöplan och Vindbruksplan, vilka också utgjort underlag för översiktplanen. GR har valt att yttra sig över innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt yttra sig över de övriga planerna. Sammanfattning av översiktsplanen Framtagandet av översiktsplanen har föregåtts av en process bestående av medborgarkontakter och framtagande av politiska inriktningsmål. Ur denna process kan tre huvudinriktningar som påverkar markanvändningen urskiljas. Utveckla befintliga tätorter Bygg kring infrastruktur /kollektivtrafik Noggrann avvägning mellan vad som ska exploateras eller skyddas Ett antal nyckelfrågor som är strategiska och påverkar den fysiska planeringen har lyfts fram; hållbar utveckling, klimat, regionalt samarbete, förtätning, verksamheter och handel, arkitektur och grönområden. I det regionala samarbetet utpekas bl a GR:s framtagna Strukturbild och det gemensamma arbetet med kollektivtrafikprogrammet K2020 som viktiga underlag. I översiktsplanen utpekas fem utvecklingsområden; Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö, och det är främst inom dessa som kommunen ska växa och utvecklas. Varje utvecklingsområde ska ha en tydlig gräns mot omgivande landskap. Inom områdena ska i första hand större

22 sammanhängande områden detaljplaneläggas, nylokalisering av enstaka hus ska inte tillåtas. Utanför utvecklingsområdena består bebyggelsen till största del av tidigare fritidshusområden, dessa kallas omvandlingsområden. Här behöver vattenoch avloppsanläggningar och vägar förbättras. En avloppsförsörjningsplan håller på att tas fram. Någon större förtätning anses inte lämplig här eftersom områdena ofta ligger på landsbygden med långa avstånd till service och kollektivtrafik. Efterfrågan på nya bostäder är stor i västra delen av kommunen. Då det inte är förenligt med kommunens ställningstagande om hållbar utveckling anses det inte lämpligt att nya bostäder tillkommer på landsbygden väster om flygplatsområdet. I de östra kommundelarna är efterfrågan inte lika stor, här anser kommunen att man inte behöver vara lika restriktiv med tillkommande bebyggelse. Kommunens stora verksamhetsområden är lokaliserade längs rv 40 mellan Göteborg och Landvetter flygplats. I Härryda finns sedan lång tid en ambition att få en jämn utveckling vad det gäller bostadsbyggandet. Markförvärvsplanen är ett instrument att styra utvecklingen. I kommunen ligger regionens huvudflygplats, Göteborg Landvetter flygplats, vars influensområde påverkar utvecklingen i delar av kommunen. Inom flygplatsens influensområde får inga nya bostäder tillkomma till följd av risken för bullerstörningar. Kansliets kommentarer Översiktplanen för Härryda kommun är lättläst och välstrukturerad och följer i stora drag intentionerna i GR:s strategidokument, Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt det framtagna kollektivtrafikprogrammet K2020. Kommunens ambition är tydlig. Inom de avgränsade utvecklingsområdena ska kommunen växa och förtätas med bostäder i olika boendeformer och tillhörande service. Förtätning prioriteras där det är gång- och cykelavstånd till kollektivtrafiken. I områdena utanför utvecklingsområdena, ska kommunen vara restriktiv med att tillåta ny bebyggelse eftersom det inte är kollektivtrafiknära. Kommunen har genom sin långsiktiga markförvärvsplan ett verktyg för att lyckas nå den planerade bebyggelseutvecklingen.

23 De större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft och dessa ska enligt GR:s Strukturbild tas tillvara och utvecklas. I översiktsplanen uttrycker kommunen att de vill värna och bevara de gröna kilarna och kommunen har intentionen att samverka med andra berörda kommuner så att de gröna kilarna blir sammanhängande. Det är också positivt att planen tar upp vikten av att ta tillvara och utveckla tätortsnära grönområden, vilka är ett viktigt inslag i förtätade miljöer. I GR:s kunskapsunderlag om Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen lyfts följande aspekter upp som grundläggande; en attraktiv livsmiljö (boende och mötesplatser), finna mål och mening (sysselsättning och delaktighet), en god välfärd (trygghet och rättvisa) och regional sammanhållning. I Härrydas plan uttrycks en ambition om bl a balans mellan olika typer av bostäder, levande centrum och mötesplatser samt utbyggd kollektivtrafik, vilket skapar förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. Nedan följer några nedslag i planen som GR särskilt vill kommentera. Tillväxttakt och demografisk utveckling Kommunen räknar med en tillväxttakt på 1-1,5 % per år, vilket är en tillväxttakt som stämmer överens med GR:s mål i Uthållig tillväxt. Med det målet klarar också kommunen att tillhandahålla en god kommunal service. Av översiktsplanen framgår dock inte hur Härrydas demografiska utveckling ser ut. Hur kommer befolkningssammansättning att se ut i framtiden och hur kan förändrade livsmönster påverka fysisk planering och kommunal service? Omvandlingsområden De områden som benämns omvandlingsområden är tidigare fritidshusområden och idag eftertraktade för helårsboende. Dessa områden har eftersatta vatten- och avloppsanläggningar och vägar som behöver förbättras. För att ekonomiskt kunna genomföra dessa förbättringar vill kommunen att investeringskostnaderna tas lokalt och studerar därför möjligheter till förtätning i områdena. GR vill peka på att detta kan medföra att fler bostäder tillkommer i områden som är svåra att kollektivtrafikförsörja, vilket inte är förenligt med kommunens ambition om hållbar utveckling. Utbyggnad vid kommungräns Hålsjön Hålsjö-området som har utpekats som utbyggnadsområde för bostäder, har dåligt samband med Mölnlycke centrum. Däremot gränsar området till ett av Partille kommuns utbyggnadsområden, Öjersjö. Hur kan detta område passas in i den regionala strukturen med kopplingar både till Partille och till

24 Mölnlycke, samt till regionens kärna? Det är önskvärt att kommunerna, Partille och Härryda, gemensamt skapar en vision och strategi för dessa områden så att de kan utvecklas i en hållbar riktning. Götalandsbanan Götalandsbanan är en del av det planerade systemet med höghastighetståg. Järnvägen är planerad till en helt ny sträckning genom stora delar av kommunen och öppnar därmed nya möjligheter för strategisk utvecklingsplanering, t ex nya områden som kan försörjas med kollektivtrafik. Det startade samarbetet med Bollebygd och Mark (BoHäM) kring områdesutveckling längs banan är ett bra initiativ. I den nyligen beslutade nationella planen för transportsystemet finns inga pengar avsatta för investeringar i Götalandsbanan, ej heller för fortsatta utredningar. Södra Landvetter Kommunens planer för det nya bostadsområdet Södra Landvetter bygger på Götalandsbanans utbyggnad och att en ny station tillkommer. GR stödjer kommunens initiativ till denna strategiska planering, men vill påminna om de osäkerheter som finns kring banan då det gäller tidpunkt för färdigställande och trafikering. Ett resonemang kring konsekvenserna av denna osäkerhet och hur kollektivtrafikförsörjningen kan lösas under mellantiden bör lyftas in i planen. Airport City Områden kring flygplatsmotet och i anslutning till flygplatsen är attraktiva som verksamhetsområden. Härryda kommun har tillsammans med Göteborg Landvetter Airport en gemensam vision för detta område, Airport City. Götalandsbanan planeras med en station under Landvetter flygplats och denna blir en viktig knutpunkt. Verksamhetsområdet Airport City bör planeras så att det får en tydlig koppling till stationen. Göteborg Landvetter flygplats Göteborg Landvetter flygplats är viktig för regionens utveckling. Det är därför positivt att kommunen pekar ut flygplatsen som en viktig del av infrastrukturen och den framtida utvecklingen. Kommunen uttrycker i planen ett ansvar för flygplatsens utvecklingsmöjligheter och delar in flygplatsens influensområde i olika zoner för att kunna utveckla bebyggelsen i området så långt det är möjligt. GR förutsätter att planerade förändringar görs i samråd med flygplatsen.

25 Gång och cykel Det är positivt att kommunen ser gång- och cykelnätsutbyggandet som en viktig del för att knyta samman områden. Ett sådant sammanhängande nät är också viktigt för att få bra tillgänglighet till kollektivtrafiken och skapar ett dörr till dörr-perspektiv. Detta stödjer utgångspunkterna i K2020, där bytesoch knutpunkter och tillgängligheten till dessa, utpekas som viktiga delar för kollektivtrafiksystemet. Infrastruktur - Kommunikationer På kartorna i översiktsplanen markeras bl a planerade vägar och Götalandsbanans sträckning. GR saknar en samlad text om planerad regional och nationell infrastruktur t ex om det finns reservat utlagt och ett resonemang kring vilka möjligheter och vilken tillgänglighet olika utbyggnaderna skapar. Vindbruksplaner GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, har styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutat om ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner. Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i Strukturbild för Göteborgsregionen. Tonvikt läggs på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses. Översvämningsrisker längs Mölndalsån Under senare år har vattendrag inom regionen vid flera tillfällen svämmat över och vattennivåerna varit höga, detta måste beaktas i framtida byggande. GR förutsätter att kommunen tar hänsyn till de översvämningsrisker som finns längs Mölndalsån.

26 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Ekonomisk rapport för GR kvartal 3 (jan-aug år 2010) Det ekonomiska resultatet för GR per sista augusti 2010 är kkr. Resultatet för samma period fg år är 995 kkr. Omsättningen för GR under årets åtta första månader är 164,3 mkr års omsättning för samma period var 115,3 mkr. Prognosen är ett positivt resultat vid årets slut. För ytterligare detaljer se bilaga. En granskningsrapport från GR:s förtroendevalda revisorer kommer efter revisionsmöte den 20 oktober. Dotterbolag Gryning Vård AB har per sista augusti ett resultat på 27 Mkr och en omsättning på 266,7 Mkr. ISGR har per sista augusti ett resultat på 125 kkr och en omsättning på 54,5 Mkr. Meritea AB har per sista augusti ett resultat på 10 kkr och en omsättning på 9,7 Mkr. Samtliga dotterbolag indikerar ett positivt resultat vid årets slut. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för GR för perioden januari augusti Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Anette Arnell

27 Ekonomisk rapport GR Januari-augusti 2010 (kkr) Intäkt Kostnad Resultat Utfall aug 09 Styrgruppernas verksamhet FoU i väst Miljö och samhällsbyggnad Sociala- och arbetsmarknadsgruppen Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet Totalt Övrig verksamhet Gemensam administration Politik Räntor Transfereringar till andra organisationer Övrig verksamhet Totalt Totalt Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-mar 2010 Reserverade medel tas ej med i beräkningen av resultatet, eftersom de avser ej avslutade projekt eller pågående arbete. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-) Verksamhet Kkr FoU i väst Miljö och samhällsbyggnad Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 731 Utbildningsgruppen Gemensam administration Lämnade bidrag 0 Räntor 0 Politik 0

28 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till sammanträdestid och plats för styrelsemötena år 2011 Förbundsfullmäktige fattade den 16 juni i år beslut om årsredovisning för GR för 2009 samt verksamhetsinriktning och budget inför Processen rörande 2012 års verksamhetsinriktning och budget föreslås få samma upplägg som under Det betyder att förslag till samrådsunderlag skickas ut till kommunerna för ställningstagande efter presidiets sammanträde den 24 januari Förbundsstyrelsen tar ställning till samrådsunderlaget den 11 februari. Beslut om årsredovisning för 2010 samt verksamhetsinriktning och budget för 2012 fattas vid sammanträdet den 6 maj. Förbundsfullmäktige fattar beslut om årsredovisning 2010 samt fastställer verksamhetsinriktning och budget för 2012 vid sitt sammanträde den 8 juni Förbundsstyrelsen har sedan ett antal år tillbaka förlagt sammanträdena i medlemskommunerna. Ett av skälen härtill är att kommunernas styrelser ska ha möjlighet att tillsammans med förbundsstyrelsen delta i en regional dialog kring aktuella utvecklingsfrågor. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att sammanträdena under år 2011 äger rum och förläggs enligt följande: torsdag och fredag den februari (v 6) lunch lunchmöte överlämnandekonferens för den nya förbundsstyrelsen fredag den 8 april (v 14) i Kungsbacka kommun torsdag och fredag den 5-6 maj (v 18) styrelsekonferens fredag den 16 september (v 37) i Lilla Edets kommun fredag den 28 oktober (v 43) i Kungälvs kommun fredag den 16 december (v 50) i Göteborgs kommun

29 Göteborg Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg Bilaga: Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige 2011.

30 Bilaga Gunnel Rydberg Förslag till tidplan för presidium, förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige januari Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2012) 24 januari Presidiemöte kl januari Utskick inför styrelsesammanträde (Utskick av förslag till samrådsunderlag för verksamhetsinriktning och budget 2012) februari Förbundsstyrelsens överlämnandekonferens (Beslut om samrådsunderlag 2012) 15 mars Utskick inför presidiemöte. 21 mars Presidiemöte kl mars Utskick inför styrelsesammanträde. 8 april Förbundsstyrelsens sammanträde 12 april Utskick inför presidiemöte (Utskick av förslag till årsredovisning 2010 samt förslag till verksamhetsinriktning och budget 2012.) 18 april Presidiemöte april Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 5-6 maj Förbundsstyrelsekonferens (Beslut om förslag till alt. årsredovisning samt förslag till verksamhetsinriktning och budget.) 26 maj Utskick inför förbundsfullmäktigesammanträde 1

31 8 juni Förbundsfullmäktigesammanträde (Beslut om årsredovisning för 2010 samt om verksamhetsinriktning och budget för 2012) 23 augusti Utskick inför presidiemöte 29 augusti Presidiemöte september Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 16 september Förbundsstyrelsens sammanträde 4 oktober Utskick inför presidiemöte 10 oktober Presidiemöte oktober Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 28 oktober Förbundsstyrelsens sammanträde 22 november Utskick inför presidiemöte 28 november Presidiemöte december Utskick inför förbundsstyrelsesammanträde 16 december Förbundsstyrelsens sammanträde 2

32 Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Anmälningsärende från presidiet Från sammanträde Kommungemensam plattform för nyanlända Presidiet beslöt godkänna föreslagen fortsatt inriktning på arbetet med en kommungemensam plattform för nyanlända. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna anmälningsärendet till protokollet Göteborg 4 oktober 2010 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg