Kvalitativa metoder Del II Att granska kvalitativa studier. Vilka kriterier ska användas? Vilka kriterier ska användas?

Transkript

1 Del II Att granska kvalitativa studier Kvalitativa metoder Hur kan kvaliteten på forskning utifrån kvalitativ metod bedömas? Malin Ander Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vilka kriterier ska användas? Vissa menar att samma kriterier som i kvantitativ forskning kan användas (subtle realism) Vissa menar att inga kriterier ska användas då alla forskningsperspektiv är unika och lika värdefulla (extrem relativism) Vissa menar att kvalitativ forskning behöver kriterier men andra än de som används i kvantitativ forskning (antirealism) Vilka kriterier ska användas? När det gäller kvalitet och validitet i kvalitativ forskning finns ingen konsensus kring begreppsapparat Kriterierna som finns överensstämmer dock ganska bra vad gäller innehåll men delas upp och benämns på olika sätt (Mays & Pope, 2000) Vetenskaplig kunskap Finns många former av kunskap, vetenskaplig kunskap är en Kriterierna för vetenskaplighet är inte sanningar utan normativa förutsättningar Forskning är en systematisk och reflexiv process där kunskapsutvecklingen går att pröva och dela, med ambitionen att fynden ska gå att överföra från det sammanhang där den enskilda studien genomfördes (Malterud, 2014, s. 21) (Malterud, 2014) Vetenskaplig kunskap Systematisk kritisk reflektion Tydlighet vg de förutsättningar som kunskapen har utvecklats under Malterud (2014) föreslår tre grundläggande villkor för vetenskaplig kunskap: Reflexivitet Relevans Validititet (Malterud, 2014) 1

2 Reflexivitet Forskarens förutsättningar och tolkningsramar Inser och överväger betydelsen av dessa på forskningsprocessen Aktivt förhållningssätt konfrontera egna föreställningar och positioner Skepsis inom rimliga gränser motivera sitt ställningstagande Relevans Vetenskaplig kunskap ger nya insikter som går att använda på något sätt Tillför något nytt i förhållande till det vi redan vet Krävs att man är väl insatt i litteraturen - Vad vet vi sedan tidigare? - Vad bidrar denna studie med? (Malterud, 2014) Frågor om kunskapens giltighet Tillförlitlighet och meningsfullhet Hantera och diskutera de fel som uppstår i undersökningar Validitet Validitet Handlar i första hand om att utföra de olika momenten i forskningsprocessen så bra som möjligt Öppenhet i process och förhållningssätt Närhet och distans Reflektion Systematisk analys Triangulering Kompetens i datainsamlingsmetoden (Langemar, 2008; Malterud, 2014) Validitet 8 kriterier 1. Förankring i data 2. Kvalitativ generaliserbarhet 3. Meningsfullhet och användbarhet 4. Koherens 5. Perspektivmedvetenhet och reflexiv validitet 6. Överensstämmelse 7. Samstämmighet 8. Instämmande 1) Förankring i data Kriterium som gäller analysmetoden Utesluter inte viktig information Lägger inte pusselbitar som inte finns i data eller har mycket svagt stöd Gör inte för långtående tolkningar av konkreta data Sammanhängande abstraktionsnivåer i resultatet 2

3 1) Förankring i data forts. Grounded theory: Resultatet ska ha god passform ( fitness ) i förhållande till data Tolkningar ska grundas väl i empiri och alternativa tolkningar ska kunna uteslutas Aktivt söka efter och diskutera negative cases, dvs element som motsäger tolkningarna under utveckling Bedömaröverensstämmelse Kan gälla hela analysen, eller enbart delar av den 2) Kvalitativ generaliserbarhet Har att göra med urval och datainsamlingsmetod Handlar inte om mängd eller frekvenser Två delaspekter 1. Gav datainsamlingen en generaliserbar bild av ämnesområdet? 2. Går resultatet att tillämpa på populationen, dvs gjordes urvalet på ett adekvat sätt? a) Finns verkligen de kvaliteter man funnit? b) Hur täckande och uttömmande är resultatet för syftet? 3) Meningsfullhet och användbarhet Meningsfullt resultat Hur väl är syftet med studien uppfyllt? Har ny eller fördjupad förståelse uppnåtts? Thick descriptions (Geertz, 1973) innebördsrikedom Struktur Beskrivande, tolkande och teoretisk meningsfullhet Användbart resultat (pragmatisk validitet) Vilken nytta kan man ha av kunskapen? 4) Koherens Resultatet som helhet är logiskt sammanhängande och utan motsägelser Gäller framförallt teorier + Konsistens: röd tråd genom problemformulering, metoder och data som leder fram till kunskapen (Langemar, 2008, Malterud, 2014) 5a) Perspektivmedvetenhet Ämnen betraktas alltid utifrån en position Teoretisk referensram Vem är forskaren? Yrke, kön, utbildning, social klass, tidigare erfarenhet, relation till deltagarna osv Medvetenhet om samspelet mellan positionen och forskningsprocessen Förförståelse anger förutsättningar och gränser för ny kunskap 5b) Reflexiv validitet Om det under processens gång sker en växelverkan mellan teori och data så att teorin förändras och utvecklas utifrån empiriska data Öppenhet, permeabelt och reflexivt förhållningssätt 3

4 Triangulering Triangulering är ett sätt att undersöka och öka validiteten Olika typer av triangulering: Datatriangulering (t ex tid, plats, person) Metodtriangulering (t ex intervju och observation) Analystriangulering (mer än en analysmetod) Bedömar- eller forskartriangulering (oberoende analyser eller samarbete, replikering) Datainsamlartriangulering (fler observatörer eller intervjuare) Teoritriangulering (flera olika teorier eller begrepp) Perspektivtriangulering 6) Överensstämmelse Kan bedömas när triangulering används Överensstämmelse mellan olika moment 7) Samstämmighet Kan tyda på god validitet (men inte nödvändigtvis) Är resultatet samstämmigt med andra studier? Bedömer andra forskare resultatet positivt? (diskurskriteriet) 8) Instämmande/respondent validering/member checking Ger deltagare tillfälle att ta del av och kommentera rådata, kategorisering och benämning av data Jämför forskarens beskrivning med deltagarnas Säger inte alltid något om validitet Lincoln & Guba (1985): Trustworthiness Credibility (intern validitet) Transferability (extern validitet) Dependability (reliabilitet) Confirmability (objektivitet) Med andra ord Credibility/trovärdighet Bedömning av i vilken grad resultatet representerar en trovärdig tolkning av data (Lincoln & Guba,1985) De som upplevt/kommer uppleva fenomenet ska känna igen sig i det som beskrivs Hur väl data och analysprocessen adresserar forskningens fokus (Graneheim & Lundman, 2004) 4

5 Trovärdighet Tekniker för att etablera trovärdighet (Lincoln & Guba, 1985): Långvarig förbindelse Triangulering Respondent validering Leta efter motsägande bevis/uppmärksamma negativa fall Forskartrovärdighet Reflexivitet Tekniker för att uppnå trovärdighet 1) Långvarig förbindelse Investerar tillräckligt mycket tid för att få förståelse av informanternas situation 2) Triangulering Av datakällor, metoder och forskare 3) Respondent validering Informanten får ta del av och kommentera rådata och kategorisering och benämning av data Tekniker för att uppnå trovärdighet 4) Leta efter motsägande bevis/ negativa fall Systematiskt söka efter data som kan utmana en begynnande kategorisering eller teori 5) Forskartrovärdighet Forskarens träning, kvalifikationer och erfarenhet är viktiga för att etablera förtroende för data 6) Reflexivitet Transferability/Passform/Relevans En studie har passform när resultaten passar in i något sammanhang utanför studiesituationen Jämför: kvalitativ generaliserbarhet Going native Elite bias Holistic bias Vanliga hot mot trovärdighet och passform Hur kan man minska dess hot? Dependability Söker sätt att ta hänsyn till instabilitet och förändringar orsakade av fenomenet eller designen Graden till vilken data förändras över tid och förändringar i forskarens beslut under analysprocessen Sätt att utvärdera inkonsekvens under datainsamling Peer examination Utförlig beskrivning av metoden/beslutslinjen 5

6 Confirmability Två viktiga punkter Hur väl data studiens resultat stämmer överens med data En grad av neutralitet eller i vilken utsträckning resultaten har formats av data och inte forskarens intressen/bias Tillgång till rådata, dokumentation av hur data analyserats, metodologiska anteckningar, instrument i olika versioner, olika versioner av manuskript etc. Kommunikativ validitet förmågan att kommunicera forskning påverkar giltigheten Tydlig metodbeskrivning! - Insamling av data och analys - Gärna exempel Data ska aldrig redovisas som om de beskriver hela sanningen! Några saker till I den enskilda studien är vissa kriterier mer relevanta än andra Beroende på syfte och metod kommer tonvikten ligga på olika kriterier När du läser: Vilka kriterier är tillämpbara? På vilka sätt är de uppfyllda eller inte? Självkritik? Uppgiften till seminariet Arbeta i grupper Läs artikeln Läs litteraturanvisningar Svara på frågorna Skriv ner era svar i formuläret (enskilt) På seminariet diskuterar vi tillsammans Litteratur Läsanvisningar Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Tong, A., Sainsbury, P. & Craig, J. (2007). Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International Journal for Quality in Health Care, 19(6), Mays, N. & Pope, C. (2000). Assessing quality in qualitative research. BMJ, 320 (7226), Artikel att granska till seminariet: Fergusson, P., Chikaphupha, K., Bongololo, G., Makwiza, I., Nyirenda, L., Chinkhumba, J., Aslam, A. & Theobald, S. (2010). Quality of care in nutritional rehabilitation in HIV-endemic Malawi: caregiver perspectives. Maternal and Child Nutrition, 6, Övriga tips Creswell, J.W. (2006). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. Sage Publications. Thousand Oaks, CA. Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund. Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Studentlitteratur, Lund. Langemar, P (2012). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi att låta en värld öppna sig. Liber. Stockholm. 6