SEXUELLA ÖVERGREPP I BARNDOMEN KONSEKVENSER I VUXENLIVET

Transkript

1 SEXUELLA ÖVERGREPP I BARNDOMEN KONSEKVENSER I VUXENLIVET FÖRELÄSNING VÅLD I NÄRA RELATIONER 15/ GullBritt Rahm, PhD, leg. Psykoterapeut Folkhälsovetenskap, KAU

2 Kort historik sexuella övergrepp mot barn Under 1500-talet infördes dödsstraff för blodskamsbrott Under och 1700-talet betraktades sex övergrepp som ett allvarligt brott I 1864-års lag såg man inte längre blodskam som ett brott mot Gud utan mot enskild person Genom 1937-års lagstiftning ej möjligt att straffa offret som skyldig Genom 1965-års brottsbalk uttalades skyddet för offret 1984-års lagstiftning ökat skydd för barn och ungdomar mot sex. Övergrepp 2005 ny sexualbrottslagstiftning

3 Terminologi Incest en sexuell förbindelse mellan släktingar i rakt upp- eller nedstigande led samt mellan helsyskon Organiserade sexuella övergrepp barnprostitution, barnpornografi WHO:s typologi för våld Sexuell exploatering av barn ex trafficking Pedofili vuxen person känslomässigt och sexuellt attraherad av barn

4 Definition av sexuella övergrepp Många olika definitioner, men det finns gemensamma komponenter som att den vuxne utnyttjar barnets beroendeställning att handlingen kränker barnets integritet att det är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för och inte kan ge informerat samtycke till att handlingen utgår från den vuxnes behov

5 Socialstyrelsens definition Finns i Allmänna råd 1991:3 Den innehåller en vid definition som innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingats ett barn av en vuxen person Kan bestå av något eller några enstaka tillfällen men det kan också röra sig om upprepade övergrepp under många år

6 Definitioner - Lagmässiga definitioner i Brottsbalken (sedan 1 april 2005 finns en ny lag om sexualbrott) Den nya sexualbrottslagen innebär att samlag eller annan allvarligt kränkande sexuell handling mot barn under 15 år räknas som våldtäkt, även om våld eller hot inte har förekommit. Sexuellt utnyttjande av barn- där utnyttjandet kan betraktas som mindre allvarliga (ålderskillnad, frivillighet etc) i övriga fall skall dömas för våldtäkt.

7 Prevalens/förekomst De svenska prevalenssiffrorna lägre än internationella (10 % av flickor, 1-3% av pojkar) Internationella studier 15-30% De flesta förövare är män (92-99%) Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin

8 Fakta om sexuella övergrepp i Sverige Åtta av tio fall leder aldrig till åtal Mörkertalet är stort, de flesta fall anmäls aldrig I 70 procent av fallen känner barnet förövaren 90 procent av förövarna är män och en tredjedel är under 18 år (Källa: Brottsförebyggande Rådet)

9 Anmälan och åtal Värmland 2007 Våldtäkt + sex utnyttj 75 Utsatta under 15 år 17 åtal 9 Sexuellt tvång, utnyttj 18 åtal 2 Förövare i nära relation 3

10 Anmälda brott Brå statistik Antal Hela landet År Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år Antal Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år Värmlands län Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år 2 10 Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år 0 5

11 Anmälan och åtal Barnahus socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, barnsjukvård, rättsläkare, polis och åklagare under samma tak när det gäller barn som utsatts för misshandel och övergrepp Fler anmälningar leder till åtal

12 Sexuella övergrepp på barn är en folkhälsofråga/ett folkhälsoproblem Folkhälsoproblem (drabbar många, förekommer oftare inom vissa grupper, ökar i omfattning) Ett folkhälsovetenskapligt perspektiv (fokus ligger på hur våldet påverkar individens hälsa) Hälsofrämjande arbetssätt - promotion t ex genom självhjälpsgrupper som stärker självkänslan samtidigt som grupprocessen är salutogen

13 Riskfaktorer för sexuella övergrepp Riskfaktorer förknippade med förövaren t ex själv blivit utsatt Riskfaktorer förknippade med barnet - Kön och ålder, relation till förövaren Riskfaktorer förknippade med barnets miljö t ex dysfunktionella familjer, familjestorlek, alkoholmissbruk och kriminalitet hos föräldrarna

14 Tecken på initiala konsekvenser av sex. övergrepp Barn 0-6 år vanligaste symtomen var PTSD, oro/ångest, mardrömmar, regression/omogenhet, olämpligt sexuellt beteende Barn 7-12 år, mardrömmar, rädsla, aggressivitet, regressivt/omoget beteende, neurotisk mental ohälsa, skolproblem, hyperaktivitet Tonåringar år, självskadande beteende, depression, tillbakadragenhet, självmordsbenägenhet, utagerande beteende som missbruk, rymningar, promiskuitet samt illegala handlingar

15 Följdtillstånd och ohälsa hos vuxna kvinnor efter sexuella övergrepp Både fysisk och psykisk ohälsa Kvinnorna somatiserar sitt lidande Psykiska problem depression och ångest, PTSD, ätstörningar, självskadande beteende, självmord Psykosociala svårigheter missbruk, antisocialt beteende, svårt med relationer, social fobi, isoleringstendenser, låg självkänsla

16 Forskning visar. 50 % av kvinnliga patienter inom både öppen- och slutenvård, både BUP och Vuxenpsykiatri har varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten (Fergusson, D.M. & Mullen, P.E. (1999). Childhood sexual abuse. An evidence based perspective. Thousands Oaks, London, New Delhi: Sage Publications Inc.)

17 Trauma. är en extremt påfrestande händelse/situation som varken går att fly ifrån eller är möjlig att hantera med de tillgängliga resurser individen har

18 trauma Typiskt för trauma tiden står stilla! Så länge trauma inte blir bearbetat fortsätter man att leva i det Trauma spelar större roll för utvecklingen av psykiska sjukdomar än man trott Målning av Edvard Munck

19 Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Förekomsten under en livstid i normalbefolkning 1-3 % Förekomst i grupper av personer som utsatts för svårt psykiskt trauma %.....alltså utvecklar i snitt 75 % som utsatts för trauma inte PTSD individuella faktorer påverkar..

20 Påverkande faktorer Sårbarhet: medfödda som t.ex. temperament som kan försvåra samspelet Riskfaktorer: faktorer i miljön som föräldrars psykiska sjukdom el missbruk som kan påverka samspelet negativt Motståndskraft: medfödda faktorer hos barnet som god begåvning o god social förmåga Friskfaktorer utanför barnet: i miljön t.ex. en välfungerande skola, stödjande socialt nätverk

21 PTSD en diagnos som härleds till viss händelse Man ska ha upplevt en händelse som innebar död, allvarlig skada eller hot om det, hot mot egen el. andras fysiska integritet. En händelse som ligger bortom vad man kan förvänta sig att möta Man ska ha reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck Barn kan uppvisa agiterat eller desorganiserat beteende

22 Intrusive påträngande minnen eller förnimmelser Återkommande, påträngande/plågsamma minnesbilder/förnimmelser ( barn kan återkommande leka teman/aspekter av vad som hänt) Återkommande mardrömmar om händelsen Handlingar el. känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (barn kan återupprepa traumaspecifika handlingar) Intensivt fysiskt obehag inför triggers som liknar ngn aspekt av den traumatiska händelsen

23 Avoidance - undvikande Aktivt undvikande av tankar, känslor o samtal som förknippas med trauma Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av trauma Oförmåga att minnas viktig del av händelsen Minskat intresse för/delaktighet i viktiga aktiviteter Känsla av likgiltighet/främlingskap inför andra människor Begränsningar i känslolivet Inga förväntningar på framtiden

24 Hyperarousal - överspändhet Sömnsvårigheter Irritabilitet/vredesutbrot Koncentrationssvårigheter Överdriven vaksamhet Lättskrämdhet

25 Tids- och effektperspektiv Störningen ska ha varat mer än en månad. och orsaka kliniskt signifikant lidande och/eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra avseenden

26 Komplext PTSD el. DESNOS (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified) Affektiva störningar o svårighet reglera affekter Psykologisk avskärmning o dissociation Förändringar i självperception o identitetsuppfattning Förändringar i relation till andra Förändrad syn på förövare Risk för retraumatisering Somatisering

27 Dissociation.är en psykofysiologisk process som ändrar tankar, känslor och handlingar så att viss information under en period inte integreras med annan information på vanligt sätt. Tecken på dissociation: minnesluckor, identitetsförvirring, depersonalisering o derealisation, förlust av tid eller tidsperspektiv. Svårigheter att integrera kunskap, känsla o minne.

28 Dissociativ identitetsstörning -DID Utvecklande av en eller flera personligheter /delidentiteter för att kunna hantera svåra traumatiska upplevelser Kreativ överlevnadsstrategi i samband med övergreppen som kan bli kvarstående och då kan ställa till besvär i vardagen

29 Viktigt i mötet med utsatta barn och vuxna Att visa att man tror på deras berättelse Att vara tydlig med var ansvaret ligger, hos den som begått övergrepp Att vara respektfull Att stärka det starka Att dela den generaliserade kunskapen Att få en bild om vad hon/han önskar och behöver hjälp med Att ställa salutogena, lösningsfokuserade frågor

30 Riksföreningen stödcentrum mot incest RSCI i Stockholm En organisation för självhjälp där bara kvinnor som själva varit utsatta för sex. övergrepp kan bli medlemmar Har - telefonjour - tar emot personliga besök - anordnar seminarier och föreläsningar - bedriver stödgruppsverksamhet - hjälper andra (oftast kvinnojourer) att starta stödgrupper

31 HOPP Riksorganisation mot sexuella övergrepp bildades 1998 Välkomnar alla som på något sätt berörs av sexuella övergrepp - utsatt - anhörig till någon som varit utsatt - man eller kvinna Arbetar med - jourtelefon/jourmeil - stödjer nya lokalföreningar med fortbildning - håller konferenser, fortbildning centralt o lokalt

32 ECPAT underavd. till ECPAT International Har representation i 70 länder ECPAT Sverige behövs för att - Svenskar utnyttjar barn sexuellt i främst utvecklingsländer och i Östeuropa - Kommersiell sexuell exploatering av barn finns även i Sverige ECPAT Sverige är en ideell förening med sju anställda. Föreningen har en styrelse samt ett antal råd och resurspersoner

33 Interventionsprojekt 1995 incestseminarium i Värmland med stöd av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen Hösten 1995 uppföljande seminarium kvinnojourerna drivande i det fortsatta arbetet med stöd av Rsci Riksorg. Stödcentrum mot incest i Stockholm AKH/Karlstad bildade 1996 IDA-gruppen som arbetar med ideell stödverksamhet för kvinnor utsatta för sexuella övergrepp i barndomen Jan startade den första självhjälpsgruppen i samarbete med Rsci

34 Doktorsavhandling Ut ur ensamheten Publikationer: Rahm, GullBritt (2009). Ut ur ensamheten. Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp. Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Kan laddas ned på eller beställas därifrån. Renck, B, Rahm, GB. Sense of coherence in women with a history of childhood sexual abuse. Int J Soc Welfare 2005:14: G.B. Rahm, B. Renck, K.C. Ringsberg. Disgust, disgust beyond description shame cues to detect shame in disguise, in interviews with women who were sexually abused during childhood. J of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2006,13,