seminariet! Forts Forts Almanacksversionen Almanacksversionen Certec? Almanacksversion

Transkript

1 Snart börjar b seminariet! Från n vardagsteknik till Pacemaking en frossfest i minnen och visioner Vilken väg v g har vi gått, g vilka möjligheter m har det funnits (inte funnits), varför r blev det just som det blev, hur skall det bli sedan? Almanacksversionen 1984: Kockumsvarvet lades ner Samma år: det kom statliga stödresurser till Skåne. En liten, liten pott (50 kkr) ) av dessa tillsköts ts LTH för f att utreda Institutionen för f Vårdteknik/ / Institutionen för f r Social och Medicinsk Teknik.. Sens moral: Formella beslut är viktiga Forts Almanacksversionen Vi började b med en forskarkurs i handikappteknologi ( Man( kan inte veta förrf rrän n man har provat ). Vi var Kent Fredriksson och jag). 30/1, 1987 lade en oenig arbetsgrupp fram ett förslag f om en institution. 1/6, 1987 beslöts om ett Centrum för vårdteknik Forts Almanacksversion Inga resurser överhuvudtaget sköts till av universitetet, de tre initiala finansiärerna var Malmöhus Läns L Landsting, AMS och STU hade vi fått f namn (Certec), styrelse, stadgar, adj prof Birger Roos, universitetslektor Nina Reistad, tekniker Ingvar Jönsson J Så hur gammalt är r dåd Certec? Fött 1987, efter 3 års födslovf dslovåndor. Först 10 år r senare, 1997, blev vi fullvärdiga medlemmar i universitetet, dvs. vi fick ett eget forskarutbildningsämne, REHABILITERINGSTEKNIK. År r 2007, välkomna påp 20-årsfest 1

2 Certec hade långt l före f 1997 hunnit bli till ett varumärke rke Så även om vi numera utgör Avdelningen för rehabiliteringsteknik inom Institutionen för Designvetenskaper har vi behållit Certec som vårt v namn. TTT, Tankar Tar Tid! 1987 var det i bokstavlig mening otänkbart på en teknisk högskola h 1. att börja i människan m och sluta i människan 2. att ringa in skillnaden mellan det levda funktionshindret och det diagnosticerade och behandlade 3. att forska med utgångspunkt från n det levda funktionshindret. Repetition: Att börja b i människan m och sluta i människan. m Det levda funktionshindret. Varför är r detta (nästan) tillåtet tet nu? Jo, för f r att det inte längre l förbjuds av kulturen. TTT, fortsättning ttning Som vi brottades med orden! Den använda nda tekniken Vardagsteknik Användbarhet ndbarhet Användv ndvärdhet Mötet mellan mänskliga m behov och tekniska möjligheterm jligheter Men tankeklimatet gick vår v r väg. v ICDH är r sedan länge l ICF... Och Certec sägs s i ytterligt pampiga sammanhang ha gett tekniken ett ansikte. Det finns i dag massor, massor, massor med orosmoln men Certec är åtminstone inte längre l otänkbart. 2

3 Då som nu arbetar vi för f r och med DESIGN FÖR F R FUNKTION Det viktigaste är r ofta just att saker och ting bara skall FUNKA. Om de inte gör g r det: Funktionsnedsättning ttning Funktionshinder Sjukdom Vad är r Design? Design är r förknippat f med att GÖRA - med att i handling och ofta i artefakter, prylar, VISA hur man tänker. t Designers är reflekterande görare, g The reflective practitioner (Donald Schön) Design har en riktning Den handlar inte bara om hur det är utan hur det borde vara. Vi arbetar för f r och med nära fallstudier och det situerade Det behövs en Människonära design Detta blev till en Certec-bok år r 2005 (vårt bidrag till designåret ret) Den största meningen med dessa 18 åren?? Från n VARDAGSTEKNIK till Pacemaking Tankarna som rotats och blivit till teorier och metoder. Man kan hjälpas åt, man kan stå på varandras axlar, man kan bygga upp ett område. LÄS L S GÄRNA G SJÄLV! 3

4 INGVAR JÖNSSONJ Man kan inte veta förrf rrän n man har provat! High tech, low tech, no tech? Det gäller g att ringa in det användv ndvärda Vad är r dåd användv ndvärt?! Och hur kan man utröna vad en människa vill göra, vilka funktioner som är r viktiga för f r just henne? Läs Människonära design! Från n vardagsteknik till PACEMAKING Stress ett nygammalt funktionshinder 4

5 När r stresshinder inte gav sjukdom i sig Då omvärlden satte gränser och fungerade som metronom. Då din egen rytmhållningsf llningsförmåga inte provades, knappast heller din copingförm rmåga. Fast det hände h i enstaka fall. Sarah Lidman, Den stora vreden: Gå och lägga l sig och inte mer gåg upp (när för många barn hade dött, d när n skulderna var övermäktiga, etc.) Men när n r nu omvärlden är för hektisk för f r alltför r många? m Skaffa hjälpmedel: rytmhållare och copingförst rstärkare. Dessa hjälpmedel måste m vara personligt anpassade och du måste m lära dig att använda nda dem. Det är r det vi gör g r i Pacemaking. Att lägga l fokus påp hjälpmedel avdramatiserar Hjälpmedel hjälper till där d r problemet egentligen finns: mellan människan och hennes omvärld. Det kan finnas speciella personlighetsdrag eller en speciell förhistoriaf Olika människor m är r olika stresståliga dvs. påp precis samma sätt s som i andra funktionshinderssammanhang kan det behövas individuella hjälpmedel. För många gäller: omvärlden är för r hektisk Ändra omvärlden och/eller skaffa dig nya specialmöjligheter att själv styra vad du utsätter tter dig för. f Läs s kommande bok Att utmana den sjukskrivna stressen (Studentlitteratur) och påp 5

6 Håller vi kanske rentav påp och ställer till saker som är ännu värre v än n dem vi ser just nu? Visst har Certec ändrats lite med åren. DÅ fanns inte STEP- metoden. Det har tillkommit många m områden (jfr alla parallella seminarier, utställningen, rapporter). SYN! Att läsa l med händernah Teknik för f r närstudiern Att kunna kommunicera/ styra också efter svår hjärnskada. Emma Nilsson var vår v r ursprungliga inspirationskälla Att kunna registrera och styra med känseln k - HAPTIK 6

7 Många pågående p EU-projekt med anknytning till haptik Vid utvecklingsstörning, förvärvad rvad hjärnskada eller psykiskt funktionshinder Tänk över pedagogiskt: innehåll struktur lärmetod lärmiljö Jämför r gärna g Eve Mandres kapitel i Människonära design: Lund finns inte Om man har en språkst kstörning (afasi) Att kunna leva med värk v och smärta Gun Andersson Peter Kitzing Gunilla Brattberg, Certec och VärkstadenV Att kunna klara sig bra trots rörelsehinderr relsehinder Att påp bästa sätt s klara ekonomin enskilt och för f samhället. Camilla Nordgren om ekonomi vid traumatisk ryggmärgsskada rgsskada i ett livslångt perspektiv. 7

8 Att kunna klara sig också som gammal Hur dricker man kaffe när n r man darrar, hur hittar man i lådor l när r man ser dåligt, d? Teknik som stöd d för f r att komma underfund med de egna upplevelserna Och, framför r allt, hur vill man ha det, vad är r viktigt när n r man blir gammal? Funktionshinder och hjälpmedel påverkar p också upplevelse av social status Michael Marmot: The social syndrome En höjning h eller sänkning s av upplevd social status kan med andra ord vara lika viktigt som allt det övriga. VUNNET OCH FÖRSVUNNET? F Ut och leta! Framåt? Tja, vi är r 18 år r nu och har körkort. k Och tror oss veta att vi skall åt det hållet Välkomna tillbaka hit senare i em! 8