Månadsrapport september Länssjukvårdsnämnden

Transkript

1

2 Månadsrapport september 2012 Länssjukvårdsnämnden

3 Inledning September månads resultat 2012 är 31 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -196 mnkr har Hälso- och sjukvårdsförvaltning fått 245 mnkr i förstärkt intäktsram från ägaren. Det innebär att uppdragsersättningen är 182 mnkr högre per september 2012 jämfört med samma period föregående år. Prognosen för 2012 pekar i nuläget mot ett 0-resultat. Den underliggande kostnadsutvecklingen pekar efter nio månader mot -10 mnkr, men vår bedömning är att divisionernas effektiviseringsplaner kommer medföra att förvaltningen klarar 0-resultat Den underliggande kostnadsutvecklingen fortsätter på en stabil nivå. Budgetavvikelsen efter september är +38 mnkr, kostnadsökningen är 0,7 % jämfört med september 2011 och intäktsökningen är 7,5 %. LPI 2012 är 2,7 %. Utveckling av underskott och resultat Ekonomisk utveckling Sta rt Jan Feb Ma r Underskott mnkr Apr Budget Prognos Ma j Jun Jul Au g Sep Okt No v De c Diagrammet visar dels den underliggande kostnadsutvecklingen uppräknat till helår, dels prognosen och till sist budgetmålet. Staplarna åskådliggör den resultatförbättring som september månads resultat visar. 2(18)

4 Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel som beslutas i Landstingsbudgeten. Känslighetsanalys 0-resultat för 2012 är ett ambitiöst mål och en stor utmaning. Det förutsättar att Effektiviseringsplanerna får avsedd ekonomisk effekt Tillgänglighetsmålen uppnås utan nämnvärda kostnadsökningar, d v s genom effektivare produktions- och kapacitetsplanering Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är Om det nationella målet inom patientsäkerhetsområdet uppnås kan prestationsersättning på ca 9 mnkr erhållas och förbättra resultatet Om de nationella målen inom den s.k. Kömiljarden uppnås kan prestationsersättning på 1 mnkr per mål (nybesök resp. behandling) erhållas och förbättra resultatet Att utvecklingen av utomlänsvårdskostnaderna inte stegrar utan stabiliseras på den nivå som är nu. Trenden hittills under året är att volymen (remisserna) endast ökar marginellt, medan kostnaderna ökar mer. Det kan tyda på att varje remiss är dyrare, delvis till följd av längre vårdtider. När förändrad nivå av högkostnadsskyddet får effekt förväntas patientintäkterna öka. Hittills syns ingen effekt i ekonomiska termer i förvaltningens resultat. 3(18)

5 Divisionsresultat DIVISION Ack utfall Ack budget Diff KIRURGI MEDICIN PSYKIATRI MEDICINSK SERVICE Gemensamt Hälso- och Sjukvård Hälso- och Sjukvårdsledning TOTALT Division Kirurgi Det externa resultatet för Division Kirurgi t.o.m. september är + 32,2 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader är +44,8 mnkr. Prognosen för divisionen visar att det externa resultatet beräknas landa på Anledningen till att prognosen inte beräknas bli positiv vid årets slut är förväntade ökade kostnader inom utomlänsvård och läkemedel. Antalet anställda har under året minskat med 34 jämfört med samma period 2011 och är nu Det är en minskning med 2,5 %. Minskningen beror delvis på oönskade vakanser bland läkare och sjuksköterskor. Den arbetade tiden har minskat i motsvarande andel (2,8 %) och produktionen mätt i besök respektive operationer har sjunkit. Sjukfrånvaron har successivt ökat från 4,3 i september 2011 till 5,2 i september En översyn av bakomliggande orsaker görs av PUenheten. Rekryteringsarbete pågår kontinuerligt på många kliniker, men allt fler vakanser måste tillfälligt lösas med hjälp av hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal har jämfört med 2011 ökat från 928 tkr till 2571 tkr (+ 177 %). Antalet besök, både nybesök och återbesök, har minskat. På flera kliniker inom divisionen är antalet läkarbesök i september betydligt lägre än i september året innan. Anledningen till det är att man saknar specialistläkare då många har avslutat sin anställning. När det gäller besök till övrig personal, så ser man däremot en ökning, främst inom kvinnoklinikernas verksamheter. Även operationsproduktionen är lägre än under september månad Antalet operationslag har minskat från 379 till 359. Trots det så är det totala antalet operationstimmer oförändrat. Antalet operationer har minskat från 1513 till 1404, dvs. 7,2 %. Under september var antalet vårdtillfällen 1489 (sept ) och medelvårdtiden 4,1 dygn (sept ,9). Tillgänglighet till behandling enligt Vårdgarantin är fortsatt låg, 62 % i september. Arbetet med länsgemensam operationsplanering, Lopen, har startat och dess målsättning är att tillgängligheten till behandling ska öka så att vårdgarantin uppfylls. Tillgängligheten till nybesök är också låg (71 %). Arbete med produktionsplanering är startat på två kliniker, ögon och barn. Division Medicin Efter nio månader visar det externa resultatet för Division Medicin en budgetavvikelse på + 6, 8 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader redovisar en budgetavvikelse på 11,0 mnkr. Prognosen för divisionen visar att det externa resultatet blir Antalet årsarbetare har under året minskat med 33 jämfört med samma period 2011 vilket motsvarar en minskning med 4,8 %. Det finns ett vakansläge inom divisionen som påverkar 4(18)

6 kvalitet, produktivitet och arbetsmiljö i delar av verksamheten. Insatta åtgärder har hittills inte haft en tydlig effekt. Betydande läkarvakanser finns på medicinkliniken KSK och NLN, dessutom finns vissa vakanser på seniora poster på andra kliniker. Detta har medfört ett beroende av hyrläkare under längre perioder. Sjukfrånvaron ligger i september på 3,6 %. Det råder en obalans i relationen mellan nybesök samt vårdåtaganden inom divisionen. På Medicinklinikerna och SRS är det fler vårdåtaganden än nybesök och har varit så över tid. Skillnaden mellan inkomna vårdåtaganden och läkarbesök utgörs av besök hos andra kategorier än läkare som sjuksköterskor och paramedicinare. Andelen nybesök hos läkare av antalet totalbesök har under senaste 24 månaderna legat relativt konstant över tid. Under 2012 syns dock en ökning av andelen nybesök. Antalet vårdtillfällen har ökat med 5 % trots begränsningen i vårdplatser jämförd med mottsvarande period Detta medför en minskning i medelvårtiden från 5,2 till 4,7. Tillgängligheten till nybesök låg i september på 77 % totalt för divisonen. Reumatologkliniken var ensam om att klara målet 100 %. Division Psykiatri Samtliga psykiatriska kliniker i divisionen går plus på det externa resultatet. Det externa resultatet är efter nio månader + 8,3 mnkr och resultatet inklusive interna kostnader är + 8,5 mnkr. Prognosen för divisonen är att det externa resultatet blir 6,6 mnkr. Jämför man jan sep 2011 med motsvarande period 2012 har totalkostnaderna för det externa resultatet minskat med 9,5 mnkr (- 2,78 %) under Antalet årsarbetare och antalet arbetade timmar har minskat med 5,7 % resp. 4,4 % som en effekt av beslutade effektiviseringar och vakanser. Tendensen är dock att tim- fyllnad- och övertid ökat jämfört med Personalkostnaderna går med överskott trots relativt stora kostnader för hyrpersonal. Ekonomiskt finns en positiv avvikelse med 2,2 mnkr på personalsidan. Överskottet beror på vakanser främst inom BUP och vuxenpsykiatri MSE. Psykiatrin har haft svårigheter att minska beroendet av hyrpersonal. Inom vuxenpsykiatriska verksamheten spelar den generella bristen på specialister (främst läkare men även sjuksköterskor och psykologer) en avgörande roll. Det kommer under resterande delen av 2012 inte vara möjligt att minska nyttjandet av hyrläkare. Antalet nybesök överstiger antalet vårdåtaganden inom öppenvården. Det finns dock fortsatt tendens till att andelen vårdåtaganden ökar. Antalet avslutade vårdtillfällen var ca 16 % lägre i september 2012 jämfört med september Detta ska ses mot den kapacitetsminskning som gjordes under 2011 med 6 resp. 12 slutenvårdsplatser på NLN resp. MSE. Läkarbesöken har t o m september ökat i öppenvården med 815 besök jämfört med samma period föregående år. Däremot har besöken hos övriga medarbetare minskat med ca 1,8 % från ca besök t o m september år Minskningen har skett vid BUP NLN och Vuxenpsykiatrin MSE. Skälen till detta hänger samman med vakanta tjänster och effekter av besparingar vilket även visar sig i mindre antal arbetade timmar år 2012 jämfört med Sammanslagningen och flytten av öppenvården i Eskilstuna torde även den ha haft en negativ inverkan på produktionen. Beroendecentrum NLN/KSK har inte haft full bemanning av specialistläkare sedan verksamheterna i Nyköping och Katrineholm skapades. I början av året inleddes ett samarbete med Beroendecentrum i Stockholm. Via hyrbolaget Proffice Care startades ett samarbete där läkare från Beroendecentrum i Stockholm anlitades för att täcka läkarbehovet i vid Beroendec- 5(18)

7 entrum i Katrineholm. Samarbetet visade sig lyckat och utökas nu i höst till att även omfatta verksamheten i Nyköping. Tillgängligheten för BUP är god, man håller i september nivån för både vårdgarantin och kömiljonen. Vuxenpsykiatrin däremot uppfyller varken vårdgarantin eller kömiljarden. En del av resultaten härrör sig förmodligen ur bristande följsamhet till registreringsrutiner. En förbättrad uppföljning kommer införas fr.o.m. november. Division Medicinsk Service Efter nio månader visar det externa resultatet en positiv budgetavvikelse på + 20,2 mnkr och resultat inklusive interna kostnader + 33,3 mnkr. Totalkostnaden R12 i september 2012 har ökat 0,0 % vilket motsvarar + 49 tkr per månad i snitt jämfört med föregående år. Divisionens prognos bedöms hålla sig inom givna ramar trots ökade kostnader p.g.a. sjuksköterskebrist. Dyra lösningar uppvägs av att färre vårdplatser kan hållas öppna och under hösten har beslut tagits om fortsatt reducerade platser på NLN. Trots detta klarade VPE NLN att planera och hålla öppet vårdplatser för ett stort antal planerade operationer under september månad. Underskottet av labkostnader orsakas av att antalet läkarbesök och vårdtillfällen med provtagning ökat under sommaren jämfört med tidigare år, vilket inte brukar vara fallet. Kapacitetsanpassningen har haft avsedd effekt på antal anställda och till stor del arbetad tid trots hög sjukfrånvaro och planerade satsningar såsom akutläkarinförande och utökad PCI. Jämfört med september månad 2011 har antalet anställda minskat -4,5 % vilket motsvarar -74 tjänster. Sjukfrånvaron har ökat och ligger i september på 5,4 %. Bristen på sjuksköterskor på Akutkliniken MSE innebär att personalkostnaderna ökar p.g.a. ökad mertid och hyrpersonal och ingen neddragning av verksamheten kan göras på själva akutmottagningen. Tillgången på sjuksköterskor är inte tillräcklig beroende på ett lägre antal utbildningsplatser nationellt samt att en larmcentral har startat i Eskilstuna och anställer vana sjuksköterskor. Det pågår dock ett intensivt rekryteringsarbete av sjuksköterskor både internt och externt. Kostnader för hyrpersonal har ökat under september dels p.g.a. att endast hälften av radiologspecialisttjänsterna på MSE/KSK är besatta samt p.g.a. bristen på sjuksköterskor som är mest uttalad på Akutmottagningen MSE och Vårdplatsenheten NLN. Det har gjorts en medveten prioritering att operationsplaneringen på NLN inte skall behöva ställa in planerade operationer. Under 2011 och 2012 har det skett en successiv ökning av belastningen på ambulansverksamheten i södra länsdelen. Belastningen följs genom att tillgängligheten mäts kontinuerligt. Åtgärd i nuläget är att låta ambulansen i västra länsdelen hjälpa till med att täcka upp så mycket som möjligt i södra, vilket sedan mars månad lett till en jämnare fördelning i länet. Beläggningen har varierat mellan 83 % 97 % i länet under Snittbeläggningen har under våren varit lägre på MSE och KSK jämfört med Olika typer av infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar. 6(18)

8 Tillgänglighet Vårdgaranti I september månad har 73 % av andelen patienter fått tid till nybesök inom 90 dagar eller kortare. Samma period föregående år var det 81 %. I september månad har 61 % av andelen patienter fått behandling besök inom 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 65 %. 7(18)

9 Kömiljarden I mätningarna inom kömiljarden har 57 % av antalet väntande fått nybesök inom 60 dagar. Målet är 70 %. Föregående år samma period var siffran 68 %. 44 % av antalet väntande har fått behandling inom 60 dagar. Målet är 70 %. Föregående år samma period var siffran 52 %. 8(18)

10 Produktion Besöksvolymen ligger i snitt under januari till september på ungefär samma nivå 2012 som 2011 när det gäller läkarbesök. Däremot ligger övriga besök i snitt på en lägre nivå i jämförelse med förgående år. I september har antalet läkarbesök och besök till övriga vårdkategorier minskat i jämförelse med både 2010 och (18)

11 Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Efter september ligger snittet i samma nivå som föregående år. I april och maj månad är antalet i princip identiskt de tre senaste åren och mätt över sommaren är antalet också i samma nivå 2012 som I september är antalet avslutade vårdtillfällen lägre i jämförelse med samma period DRG-vikt är ett mått som används nationell på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRGregistreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. I diagrammet framgår att produktionen är snarlik mellan åren. Viss risk för ytterligare eftersläpning i registreringen och signeringen bör iakttas. 10(18)

12 Remittering till utomlänsvård Under första halvåret 2012 är antalet remisser totalt något högre än första halvåret Antalet remisser är totalt sett något högre 2012 i jämförelse med Den remisstyp som ökat mest är fritt vårdval. Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur IT-systemet Beakta. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beakta är bland annat ett vårdtyngdsystem men ger också möjlighet till uppföljning av beläggning. Siffrorna bygger på att platser och beläggning läggs in manuellt. Beläggningen har varierat mellan 82 % % i länet under Säsongsrelaterade infektioner har påverkat beläggningen negativt på ett antal avdelningar. 11(18)

13 Medarbetare De totala personalkostnaderna har ökat med 0,8 % jämfört med september förgående år. Prognosen ligger efter september på mnkr och innebär en negativ budgetavvikelse på 30 mnkr. Utöver personalbudgeten har Länssjukvården särskilda intäkter på ca 30 mnkr som 12(18)

14 finansierar personalkostnaderna det är t.ex. rehabgarantipengar, stimulansmedel och statliga medel för sjukskrivningsprocessen. Resultatförbättringen beror framför allt på att HSF har ca 116 färre årsarbetare i september 2012 jämfört med samma period förgående år. I stopplanen som beslutades under våren 2011 var en av åtgärderna att halvera kostnaderna för inhyrd personal till september Under hösten 2011 sjönk kostnaderna, dock inte till en halvering. Under 2012 har kostnaderna succesivt ökat med en topp i september. Den höga kostnaden i september förklaras bl.a. av en eftersläpning i faktureringen efter sommaren. Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har minskat med 127 personer eller 116 årsarbetare jämfört med samma period förgående år. Det är främst sjuksköterskor men även undersköterskor, läkare och medicinska sekreterare som står för minskningen. Till stor del är minskningen en effekt av den genomförda kapacitetsanpassningen september (18)

15 Den totalt arbetade tiden januari till september har i jämförelse med samma period förgående år minskat. Det är främst tillsvidareanställda som står för minskningen. Såväl övertid som timtid har däremot ökat. Rullande 12-kurvan pekar fortfarande i september mot en minskning. Det betyder att kostnaderna de närmsta månaderna bör visa en fortsatt avtagande kostnadstrend. Sjukfrånvaron är efter september 5 % och ligger kvar på en oförändrad nivå i jämförelse med förgående månad. Ekonomi Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är per september 0,7 %. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att budget resp. utfallskurvan i rullande 12 närmar sig varandra. Åtgärdsplanernas ekonomiska effekter börjar mer tydligt visa sig i resultatet. Det är framför allt personalkostnaderna som minskat som en konsekvens av insatta åtgärder. Även läkemedelskostnaderna har en mer positiv utveckling än som bedömdes inför 2012 och tidigare under året. 14(18)

16 Kostnaden pekar i rullande 12-kurvan mot en svag ökning. Den något kraftigare ökningen under sommaren bedöms bero på eftersläpning i registreringen. Läkemedel Prognosen för läkemedel är i september något bättre jämfört med augusti. Trenden är att läkemedelskostnaderna inte ökar i den takt som bedömningen var inför Det beror framför allt på att de dyra läkemedel för såväl Reuamtologen som Onkologen inte kommit upp i de volymer ännu som bedömts tidigare. 15(18)

17 Utomlänsvård Kostnadsutvecklingen mellan 2011 och 2012 är per september 5,7 %. Prognosen för utomlänsvården är 588 mnkr och innebär en negativ budgetavvikelse på 67 mnkr Labkostnader Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 är efter september 1 %. Under sommarmånaderna har kostnadsökningen varit som störst i kategorin mikrobiologiska prover som t ex klamydia. I år har labkostnaderna ökat under sommarperioden till skillnad från tidigare år. Prognosen pekar mot att landa något högre än budgeterad nivå. I kategorin kliniks patologi är kostnaden i nivå med förgående år. Bättre kallelsesystem och förbättrad och ny analysmetod har bidragit till att de gynekologiska hälsokontrollerna har ökat med 100 % i jämförelse med samma period förgående år. Klossar görs av Biomedicinsk Analytiker (BMA) istället för läkare till ett billigare pris. Övriga kostnader inkl. medicinskt material Kostnaderna för medicinskt material har ökat med 3,1 % mellan september 2011 och september Kostnaderna inom detta område påverkas av när inköpstillfällena sker. Inget pekar efter september mot att kostnaden på årsbasis kommer avvika från budget. Efter nio månader ligger övriga kostnader lägre än motsvarande period Huvudskälet till det är att pilotprojektet runt sjukresor är avbrutet. Kostnaderna ligger nu åter i sin helhet hos Habilitering och hjälpmedel. Det innebär att kostnaderna för sjukresor beräknas minska med 17 mnkr på årsbasis. Kostnaderna inom ramen för Övriga kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan och består främst av köpta sjukvårdstjänster, men också av köp av material och inventarier samt sjukvårdsmaterial. 16(18)

18 Övriga kostnader - kostnadsslag IT+telefoni Köp från servicebolaget inkl hyror Sjukvårdsrådgivning Tvätt Hyra för hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel Dosdispensering Övrig rep o underhåll inkl serviceavtal Övriga främmande tjänster Övriga kostnader SUMMA Åtgärdsplaner för 0-resultat Samtliga divisioner har identifierat åtgärder för att nå 0-resultat Efter september månad pekar utvecklingen mot att divisionerna och därmed förvaltningen kommer att nå 0-resultat. Division Klinik Data Uppnådd Effektivisering Prognos Effektivisering 2012 tkr Effektivisering 2012 tkr Helårsdiff 1 Länssjukvård Summa Psykiatri Summa Medicin Summa Med service Summa Totalsumma Åtgärdsplanerna omfattar aktiviteter inom de flesta kostnadsområden. De fördelar sig på följande sätt: Område Belopp i mnkr Ökade intäkter 0,8 Personal 45,0 Utomlänsvård 17,0 Läkemedel 15,2 Lab 6,0 Övriga kostnader 6,0 Summa 90,0 17(18)

19 Rapporte ring 2012 Förvaltning: Länssjukvårde n (tkr) Spe c re sultaträkning Period: Jan-Se pt T om period Helår Utfa ll Utfa ll Budge t Prognos Bokslut Ve rksa mhe te ns intä kte r Utomlänsvård - externa intäkter Inomlänsvård - interna intäkter Patientintäkter LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv Övriga vårdintäkter Övriga intäkter - ej vård Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utomlänsvård Inomlänsvård Receptläkemedel Övriga läkemedel Medicinskt material och hjälpmedel Lab kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Lokalhyreskostn inkl media Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning Landstinget Sörmland: Övriga Andra landsting Statliga myndigheter Primärkommuner Företag och organisationer Privatpersoner Summa (18)