åke brolin Gubbarna sköja å sa att det som krävdes för att jobba på mitt skift var körkort å damp.

Transkript

1 hamn 3.10 arbetaren Ledaren: Förbundet tar politisk ställning Idékonferens med sikte på framtiden Marockanska hamnar hotar Algeciras Dubbelt Göteborg i hamnfotbollen Gubbarna sköja å sa att det som krävdes för att jobba på mitt skift var körkort å damp. åke brolin Hamnarbetaren

2 ledaren: Vi har fått en riksdag full av motsägelser När detta skrivs har vi just fått det slutgiltiga resultatet av årets val till Riksdag, landsting och kommuner. Årets val var unikt i så motto att det i huvudsak var två block som gick till val; den s k Alliansen, bestående av de traditionellt borgerliga partierna å ena sidan och de rödgröna å den andra. Unikt var också att vi beklagligtvis fick in ett nytt parti i Riksdagen med en klart främlingsfientlig, islamofobisk och populistisk profil. under den kommande mandatperioden kommer inget av de två blocken att ha egen majoritet men med en mandatövervikt för den borgerliga alliansen. Detta torde också komma att betyda att regeringen Reinfeldt fortsätter att regera vårt land. Eftervalsanalyserna duggar nu tätt och socialdemokraterna har tillsatt en krisgrupp för att försöka bena ut vad som gick fel i detta för (s) unikt usla val. rent objektivt kan man konstatera att den svenska politiska kartan nu ter sig annorlunda jämfört med hur det sett ut under snart sagt 100 år. Vi har två jämstora partier (m) och (s) som leder varsin allians om nu den rödgröna kommer att bestå vilket kanske är tveksamt. Den moderata strategin arbetarpartiet de nya moderaterna, iscensatt av de gamla nyliberalerna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg efter 2002 års kraftiga valnederlag, har gett en mycket god utdelning och de kommer med största sannolikhet att nu fortsätta regera i fyra år. De som främst kommer att förlora ytterligare på detta är de svaga i samhället; alla de som är beroende av någon sorts samhälleligt stöd som sjuka och arbetslösa. det är rent obegripligt att de rödgröna inte tidigare och tydligare tog diskussionen om den kraftfulla urholkning av trygghetssystemen som genomförts under den gångna mandatperioden. Istället har framförallt (s) gjort utspel som alltför tydligt visar att de inte längre pratar till människorna ute i landet och allra minst till invånarna i de tre största städerna. Det räcker att peka på utspelet om personlig butler i tunnelbanan i Stockholm för att tydliggöra detta. Nej till rut-avdrag, men ja till personlig butler förklara det den som kan och att göra det till arbetarpolitik är en för mig omöjlig ekvation. vi har nu ett mycket osäkert parlamentariskt läge med Sverigedemokraterna (vad som nu är demokratiskt med detta ytterlighetsparti) i en teoretisk vågmästarroll. Teoretisk därför att det är nu upp till de andra partierna att hantera riksdagsarbetet på ett sätt som inte ger (sd) något inflytande. I praktiken innebär detta att den av Reinfeldt ledda regeringen måste söka stöd hos något eller några av de partier som ingått i den rödgröna alliansen. Och här inträffar då det absurda att vi får tacka (sd) för deras framgång för att vi inte har en borgerlig majoritetsregering som, om så varit fallet, kunnat fullfölja sin omdaning av välfärdspolitiken, utförsäljning av allmän egendom och privatisering av samhällsfunktioner. man kan väl också ana att moderaterna så småningom också gett efter för de krafter som vill avsevärt förändra spelreglerna och därmed maktförhållandet på arbetsmarknaden. Maud Olofsson har skrikit i kör med Svenskt Näringsliv om behovet av att försvaga anställningsskyddet ett anställningsskydd som idag knappt når upp till lägsta EU-standard och till slut hade de nog fått som de velat om det inte nu finns en broms i form av nödvändigt stöd hos något rött och/eller grönt parti. Detta under förutsättning att Reinfeldt står för sina uttalanden om att han inte kommer att regera med stöd av (sd). Samtidigt som jag djupt beklagar att Sverigedemokraterna kommit in i Riksdagen så kan detta innebära att den nyliberala samhällsomdaningen bromsas upp. Vem har sagt att livet inte är fullt av motsägelser! men, frågar sig nu den som känner till grundvalarna för Svenska Hamnarbetarförbundet, är inte förbundet politiskt oberoende? Jo, Hamnarbetarförbundet är enligt stadgarna partipolitiskt oberoende men detta innebär inte att vi inte tar ställning i politiska frågor; tvärtom skall vi enligt förbundets stadgar verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och en styrning av produktionen i en sådan riktning att löntagarnas/ och samhällets/intressen tillgodoses på bästa sätt. Vi skall också verka för sociala reformer, för jämställdhet och solidaritet med arbetarklassen både inom nationens gränser och utanför. Jag vill hävda att detta knappast låter sig göras i ett samhälle där t ex Maud Olofsons idéer om arbetsmarknaden får vara styrande. vi måste värdera varje politisk fråga och varje politiskt problem för att sätta in det i sitt rätta samhälleliga och klassmässiga sammanhang så att vi hamnar rätt i vår analys och därmed på bästa sätt tar tillvara våra intressen som hamnarbetare och samhällsmedborgare. Björn A. Borg 2 Hamnarbetaren

3 Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen, samt arbetare med likartade arbetsuppgifter. Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag 22 avdelningar med medlemmar i 24 hamnar samt på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bl a genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Förbundet skall också verka för sociala reformer för välfärdssamhällets utveckling och solidaritet med arbetarklassen såväl inom som utanför landets gränser. För ytterligare upplysningar kontaktas den lokala avdelningen eller förbunds kontoret i Stockholm, tel Hamnarbetarnas A-kassa nås på telefon gällande ersättnings ärenden och i övriga frågor på telefon Hemsida: hamn arbetaren Redaktion: Ansvarig utgivare: Björn A. Borg innehåll3.10 Profilen Åke Brolin Att släppa landkontakten är det bästa tycker Åke s.18 Chefredaktör: Mikael Ödesjö Fackredaktör: Björn A. Borg Grafisk form: Jonas Johnsson Postadress: Hamnarbetaren, Runmarö Söderby Runmarö Tel: Fax: Prenumeration: 100 kr/år Utkommer: 4 gånger/år Upplaga: exemplar Produktion: Mandarin Box Södertälje Tel: Fax: Tryck: Grafiska Punkten, Växjö Adressändring? När Du ändrar adress skall Du meddela detta till: Sv Hamnarbetarförbundet, Södra Hamnvägen 42, Stockholm Arbetsmiljö s.14 Algeciras Hamnreportage Spanien s.8 Avdelningarna runt Hur är läget i hamnen? s.13 Lossat s.4 Grattis s.7 Dunders värld s.17 Hamnarbetaren

4 lossat Mycket snack på idékonferensen Hamnarbetarförbundet arrangerade sin andra idékonferens i Göteborg i oktober. 37 fackliga företrädare samlades under två dagar i Göteborg under ledning av Martin Berg, ledamot i förbundsstyrelsen, som agerade organisatör och moderator för konferensen. Vi har inte beslutat något utan mer vädrat åsikter, försökt se framåt vad som kan hända och vilka strategier vi ska ha för att möta detta. Idékonferensen är ett extra intressant forum, just för att det inte bara är styrelsen utan en större grupp medlemmar som deltar i diskussionerna. Det är skönt att ha bred koll på läget när man så småningom ska gå till beslut också, poängterar Martin berg. Vi tycker att det här är ett mycket bra forum, en konferens med öppna diskussioner som inte ska leda till beslut. Framför allt är det bra för förbundets yngre medlemmar, som får en chans att både informera sig och göra sin röst hörd, berättar Martin. Om privatisering och poolning Ämnena som kom upp till diskussion var bland annat avtalssituationen, förbundets beslutsprocesser lokalt och centralt, engagemang i externa samhällsfrågor m m. Förbundsordförande Björn A. Borg och förbundets internationellt ansvarige och mångårige styrelseledamot Peter Shaw gav bakgrund och fakta rent allmänt om Hamns fackliga arbete, men även om privatisering och poolning samt dess konsekvenser för och emot. Det är ju viktigt att ha bakgrunden klar för sig, även om de nya situationer som uppstår måste lösas på unika sätt. Så därför blandade vi gemensamma dragningar med grupparbeten, vilket skapar bra förutsättningar för fler att ventilera sina tankar och åsikter kring olika scenarier som vi hamnarbetare eventuellt kan komma att hamna i vad det lider, förklarar Martin, som betonar också att trivseln och det sociala tjötet på fikaraster och middag också ger oerhört mycket Gäster från Danmark och Norge Det var fantastiskt roligt att Christian och John Benny samt Udo Frick från Århus respektive Oslos hamnarbetarkollektiv var med och berättade om hur det fungerar i deras hamnar. Det visar om något hur olika vi hamnarbetare kan ha det, konstaterar han. Tack för alla goa år, gubbar! Hamn 4an avtackade de medlemmar som gått i pension under vintern och våren. Det var både ålderspensionärer och avtalspensionärer. I juni bjöd avdelningen in de 22 medlemmarna (med en genomsnittlig anställningstid i hamnen på 32 år!!!) vilka avtackades för sin tid i avdelningen. Stämningen var på topp, det bjöds på en trerätters middag med gott att dricka. Gamla anekdoter avhandlades och en och annan rövarhistoria berättades. Från avdelningsstyrelsen deltog Peter Annerback, Martin Berg och Erik Helgeson, de avtackade gubbarna med en blomsterkvast och avdelningens standar. Jannerback 45 Hamnarbetaren

5 lossat Del Monte agerar antifackligt Den multinationella livsmedelsjätten Del Monte har beslutat flyttat sina 75 fartygsanlöp per år från kollektivavtalshamnen Camden, New Jersey, till en notoriskt antifacklig operatör, i Cloucester, också i New Jersey. Det kan röra sig om upp till 200 medlemmar i hamnarbetarfacket ILA som förlorar jobbet och det är ett betydande angrepp på den fackliga styrkan utmed hela östkusten. Internationellt förekommer det >> att en fackförening kontrolleras av arbetsgivare eller stat, i Sverige kallas det för gula fack, i USA sweetheart union. Medlemskap i ett gult fack brukar vara ett anställningskrav. Den terminal i Cloucester som Del Monte flyttar till har operatören arrangerat en gul fackförening med avtalsvillkor som ILA beskriver som ett slavkontrakt utan några förmåner. I praktiken är det en fackföreningslös terminal. Olagliga picket lines I USA är ett vanligt sätt för fackföreningar att protestera är att sätta upp en picket line utanför portarna till bolaget, ungefär som strejkvakter, fast de anställda i berört företag inte alltid är uttagna i strejk. Traditionen, speciellt i hamnar, är att man inte vill bryta en picket line med juridiskt sanktionerad hänvisning till att det kan vara farligt att göra det och resultatet blir i stort sett detsamma som om arbetsplatsen skulle ha varit uttagen i strejk. En sådan picket line sattes i slutet av september upp av hamnarbetarna från hamnfacket ILA i Philadelphia i protest mot Del Monte i sex containerterminaler mellan New Jersey och New York. (En kuststräcka på ca 50 mil) Den lokala rederiföreningen fick omgående i en skiljedom ett beslut på att de picket lines som ILA-Philadelphia drev var olagliga. Trots domen och trots att ILA s ledning sa att picket lines måste upphöra fortsatte dessa protester två dagar till och inga hamnarbetare gick förbi dessa lade ner jobbet Efter löften om förhandlingar och hot om skadestånd på miljoner dollar drog hamnarbetarna efter två dagar in alla picket lines och hamnarbetet återupptogs. Enligt en arbetsgivarorganisation är detta den största hamnkonflikten på östkusten sedan Uppgifter på att hamnarbetare lagt ner arbetet har nämnts. ILA har börjat driva en bojkottkampanj mot Del Monte, där deltagarna i en demonstration kastade ananas i Delawarefloden. Till kyllagren i Cloucester planerar Del Monte att frakta bland annat 35 miljoner ton bananer. Pireus hamnarbetares rättigheter hotade Hamnarbetarna i Greklands största containerhamn, Pireus, behöver internationellt stöd. Ett avtal tecknades 2009 mellan grekiska och kinesiska regeringarna om en koncession för det kinesiska containerrederiet Cosco att driva Athenes containerhamn Pireus. De fackliga och politiska protesterna var resultatlösa och idag är Cosco s övertagande av Pireus containerterminal genomförd. De argument facken och den dåvarande politiska oppositionen anförde mot Cosco s koncession har visat sig välgrundade. De fruktade konsekvenserna har infriats: De större containerfartygen anlöper endast Cosco s terminal och den offentligt ägda containerterminal de fackligt anslutna hamnarbetarna är hänvisade till förlorar jobben. De grundläggande fackliga rättigheterna har upphört i Cosco s terminal. Arbetsvillkor och arbetsmiljön är betydligt sämre. Underentreprenörer anlitas enbart för att leverera så billig arbetskraft som möjligt. Dessa gör allt de har makt till, inklusive hot, för att hindra facklig organisation. Givetvis baseras verksamheten på tillfälligt inhyrd arbetskraft. Genom Svenska Hamnarbetarförbundets medlemskap i IDC har vi framfört krav på att Cosco ska ge hamnarbetarna rättighet att bilda en fackförening och ingå kollektivavtal med denna. Grundläggande fackliga rättigheter är ett av Europas kännetecken och dessa rättigheter måste försvaras. Anders Forsström, avd 1 Hamnarbetaren

6 lossat Nordiska Hamnmästerskapen i Helsingborg: Bästa spelet nånsin! Sundets pärla bjöd inte på något sommarväder när de deltagande lagen äntrade planerna 300 meter från Öresund. De första matcherna spelades under några rejäla regnskurar, vilket emellertid inte hindrade lagen att bjuda på strålande fotboll. Solen charmades liksom de medföljande supportrarna av det fina spelet. Det dåliga vädret förbyttes snart mot solsken. Spelet i grupp 1 blev rena getingboet. Karlshamn spelade skjortan >> av Göteborg 2 i första matchen och vann med förkrossande 8-0. I match två körde Helsingborg över Stockholm med siffrorna 9-1. Det såg ut som gruppen var avgjord efter två matcher. Match tre mellan Göteborg 2 och Stockholm blev en riktig rysare, matchen stod och vägde långt in i andra halvlek. Genom två snabba mål av Göteborg i slutminuterna kunde man gå till seger med 4-2. I fjärde matchen mellan Helsingborg och Göteborg 2 gällde det vinna eller försvinna för Göteborg. Matchen blev stenhård och bjöd på riktigt bra fotboll där Göteborg vann den spelmässigt jämna matchen med klara 4-0. I den efter följande mellan Karlshamn och Stockholm fortsatte Blekingelaget att gå fram som en ångvält och körde över huvudstadens stolthet med hela 7-0. Tagna av stundens allvar Sista matchen i gruppen var avgörande för vilka två lag som skulle gå till semifinal. Karlshamn stod på sex poäng, Göteborg 2 på sex poäng och Helsingborg på tre poäng. Vid Helsingborgs seger skulle Helsingborg och Karlshamn gå vidare, då Göteborg var det lag med den sämsta målskillnaden. Det blev den tuffaste matchen i gruppspelet. Helsingborg kämpade som besatta för att vinna, de var nog lite pressade av stundens allvar. Som så ofta i avgörande matcher är det laget med flyt som vinner. Karlshamn petade in ett mål och med detta vann de matchen och gruppen. Göteborg 2 fick så en gratischans till semi. Gruppen bjöd på den bästa fotboll jag sett på de senaste åren i Hamnmästerskapen. Karlshamn såg ut som den givna vinnaren, vem skulle kunna hota Karlshamn som vann gruppen på max 9 poäng och 16-0 i målkvot. Nagelbitarmatcher Grupp 2 blev inte lika spännande då de danska lagen Köpenhamn och Århus inte kunde bjuda Halmstad och Göteborg 1 något motstånd. Köpenhamn sprattlade emot mot Halmstad i första matchen och fick oavgjort 2-2. Halmstad slog Århus med Göteborg 1 slog Århus respektive Köpenhamn med 7-0 och 7-3. Gruppfinalen vann Halmstad över Göteborg 1 med 3-1. Semifinalerna med ett Göteborgslag i varje kunde för Göteborgs del sluta med bägge lagen i final eller inget. Inga träd får växa till himlen så ej heller Karlshamn, som efter en spännande match, fick se sig besegrade med 4-1. I den andra semin mellan Halmstad och Göteborg 2 blev en riktig nagelbitare med många mål. Göteborg avgjorde den spännande matchen vid ställningen 3-3 med ett mål i slutminuten. Finalen avgjordes mellan Göteborg 1 och Göteborg 2, där turneringens bästa spelare avgjorde tillställningen. Göteborg 2 vann med 3-2 och den bäste spelaren avgör finalen samtidigt som det i buskarna viskas om att han i unga år hade samma agent som Zlatan. Stor sport och fest! Fotbollen som bjöds under detta hamnmästerskap var den bästa vi fått uppleva, med många bra lag. Karlshamn var den stora överraskningen som sopade banan med Göteborg 8-0, detta Göteborg som sedan tog hem mästerskapet. Helsingborg 67 Hamnarbetaren

7 lossat finallagen från Göteborg samlade. som slet som besatta för att komma till semifinal. Inget lag gick obesegrade alla fick känna hur det känns att förlora alla fick inte vinna, men alla bjöd upp till bra spel detta gjorde turneringen minnesvärd. Dagen avslutades med en riktig höjdarefest i Skåneterminalen. Det bjöds på god mat och därtill dricka som bartendern Peter Shaw tillhandahöll. Bandet som svarade för den musikaliska underhållningen var toppen. Helsingborgs avdelning har som alltid gjort ett strålande jobb, ett stort tack till avdelningens medlemmar med fruar för denna kanondag. Jag avslutar med en liten betraktelse, då jag nu är pensionär och efter nästan 30 år av mästerskap, varav jag ansvarat för Göteborg sedan Får den stora äran och nöjet att kunna avnjuta fotbollen som den oberoende åskådaren, att se glädjen och sorgen hos alla deltagande lag. Jag hoppas att hamnarbetarna kan hålla igång denna turnering även framöver, då möjligheten att träffas och byta erfarenheter och åsikter kommer att vara mycket viktiga. Från supportergruppen Göteborg hoppas vi på ett återseende i Köpenhamn nästa år. Kamratliga hälsningar Jannerback Grupp 1 Karlshamn Göteborg Helsingborg Stockholm Grupp 2 Halmstad Göteborg Köpenhamn Århus grattis! 95 år 24/10 Jonsson Bror, Hörnefors 17/12 Carlsson Harry, Halmstad 91 år 4/12 Andersson Nore, Hisings Backa 90 år 24/10 Engman Ernst, Hörnefors 85 år 19/10 Lindgren Tore, Umeå 28/11 Malmberg Rune, Kungsbacka 30/11 Ölund J O Bertil, Arnäsvall 13/12 Börjesson Ebbe, Kungälv 29/12 Svensson Sven, Göteborg 80 år 10/10 Bengtsson Sven Å, Halmstad 24/10 Andersson Bertil, Torslanda 8/11 Pettersson Nils Martin, Helsingborg 25/11 Käll Bengt, Västra Frölunda 23/12 Backlund Alex, Holmsund 28/12 Sjöberg Torsten, Skelleftehamn 75 år 9/10 Edgarsson Lennart, Byske 18/10 Lundqvist Gunnar, Norrfjärden 70 år 6/10 Karlsson Bruno, Älvängen 13/10 Börjesson Berny, Torslanda 26/10 Forsgren Gunnar, Lerum 30/10 Boija Uno, Sundsvall 5/11 Karlsson John Henry, Öckerö 10/12 Anderson Owe, Åmål 28/12 Strömberg Sven, Asarum 65 år 13/10 Ström Kent, Gråbo 15/10 Hansen Hans, Hisings Backa 23/10 Engstrand Stefan, Jönåker 8/11 Lundahl Lars, Billesholm 10/11 Nordin Alf, Sikfors 19/11 Jarlbrandthe Sture, Sollentuna 20/11 Johansson Bertil, Nordmaling 21/11 Nodby Anders, Hisings Backa 27/11 Svensson Claes Göran, Helsingborg 3/12 Sjöberg Anders, Mönsterås 9/12 Johansson Jan, Sävedalen 13/12 Stahre Jörgen, Sala 30/12 Ek Evert, Kållered 60 år 7/10 Bartolac Josip, Göteborg 14/10 Zetterberg Christer, Malmö 17/10 Nilsson Staffan, Höganäs 21/10 Persson Rune Egon, Älvängen 26/10 Lindmark Mats, Skellefteå 3/11 Åkesson Anders, Vara 7/11 Zetterling Thure, Haninge 12/11 Klähm Bengt, Göteborg 22/11 Eklund Roine, Sävedalen 27/11 Fredriksson Tomas, Norrköping 5/12 Nilsson Hardy, Byske 7/12 Grönwall Bernard, Stockholm 13/12 Olsson Bo, Trensum 22/12 Nilsson Kenth, Billesholm 50 år 1/10 Liljesten Gunnar, Sundbyberg 14/10 Eriksson Hans, Västra Frölunda 5/11 Andersson Morgan, Holmsund 12/11 Petersson Eva, Halmstad 20/11 Nyman Peter, Piteå 28/11 Karlsson Roger, Karlshamn 22/12 Sörman Marianne, Öckerö GRATTIS-bok till Bertil Andersson, Torslanda som fyller 80 år den 24/10. Han får boken Akta Hatten, karlar! Hamnarbetaren

8 Hamnreportage spanien Totalt har runt 350 jobb försvunnit, säger Manolo Cabello avdelningsordförande i spanska facket La Coordinadora. Han befarar att fler jobb snart försvinner till de nybyggda storhamnarna i Marocko på andra sidan Gibraltar sund. Algeciras 8 Hamnarbetaren

9 Medelhavets största hamn får marockansk konkurrens Hamnarbetaren

10 >> Under 2009 minskade antalet fast anställda i alla Andalusiens hamnar, förutom i Sevilla och här i Algeciras, fortsätter Manolo Cabello. Han är ordförande i den andalusiska avdelningen av La Coordinadora, eller Coordinadora Estatal de Trabajadores del Mar, den fackliga organisation som organiserar hamnarbetarna i Algeciras. Och han är djupt oroad. El Puerto Bahia de Algeciras är Medelhavets största hamn, belägen bara ett stenkast från den berömda klippan i Gibraltar. Varje år passerar runt fartyg genom det tätt trafikerade Gibraltar sund den trånga passagen mellan Spaniens sydligaste punkt och Marockos nordkust på andra sidan vattnet. Fram till för bara några år sedan växte hamnen i Algeciras så att det knakade och satte nytt rekord med 75 miljoner ton frakt på ett år. Hamn i förvandling Nu är situationen en helt annan. Containerhamnen i Algeciras är nästan enbart en transithamn. Härifrån skeppas gods vidare över Medelhavet och upp mot norra Europa. Maersk är den absolut största operatören, men tidigare i år öppnade sydkoreanska Hanjin Group en egen terminal i hamnen. Innan Hanjin etablerade sig stod Maersk för 100 procent av verksamheten, idag har siffran sjunkit till runt 80 procent, uppskattar Pedro Martinez, Cabellos föregångare på posten som facklig avdelningsordförande. Bakgrunden är utvecklingen i Marocko, på andra sidan sundet. På kort tid har nya storhamnar vuxit fram i det nordafrikanska grannlandet. Containerhamnen Eurogate, strax utanför Tanger, har 810 meter kaj, åtta containerkranar och kapacitet för 1,3 milj. TEU. Cirka 40 kilometer öster om Tanger ligger dessutom nyöppnade containeroch ro/ro-hamnen Tanger Med, dessutom med tät passagerartrafik till Spanien. I år påbörjades dessutom bygget av ytterligare en stor containerhamn i Tanger Med, kallad Tanger Med2. Hamnen ska stå klar år Den årliga kapaciteten blir åtta miljoner containers, sju miljoner 10 Hamnarbetaren

11 Manolo Cabello och Pedro Martinez är oroade över de vikande godsvolymerna, och även om Maersk skrivit ett avtal på att hantera minst tre miljoner containrar per år, annars får man kompensera ekonomiskt, är det på sikt fara för hamnarbetarnas jobb i Algeciras. passagerare, långtradare och trailers, två miljoner personbilar och tio miljoner kubikmeter oljeprodukter. De har allt som vi har här förutom det extra skydd som klippan i Gibraltar och Algeciras-bukten ger, konstaterar Pedro Martinez. Och lägre löner, tillägger han med ett skevt leende. De har allt som vi har här förutom det extra skydd som klippan i Gibraltar och Algecirasbukten ger. Globala krisen känns av Algeciras har omkring invånare och det mesta i staden kretsar kring sjöfart. De båda stuveribolagen har känt av den globala ekonomiska krisen och i dagsläget är det osäkert om volymerna kommer att växa som det var tänkt. Men det handlar alltså inte enbart om global ekonomisk kris. ITF i Spanien bedömer att containerhanteringen i Algeciras har minskat med procent. Bunkerhanteringen har minskat nästan lika mycket, medan passagerartrafiken till Marocko fortsatt öka. Enligt ITF är en orsak att allt mer verksamhet flyttas till Marocko. Även företrädare för rederinäringen som Hamnarbetaren talat med bekräftar att godshanteringen minskat och att allt mer, med största sannolikhet, kommer att flyttas över från Spanien till Marocko. Tanger Med tar definitivt trafik härifrån, konstaterar Manolo Cabello. Vi vet inte vad som kommer att ske. Vi vet inte hur företagen tänker. De har inte gett oss någon som helst information, säger Pedro Martinez. För tre år sedan tecknande facket ett tioårigt avtal med Maersk. Enligt avtalet ska Maersk, under perioden , hantera minst tre miljoner containers per år i hamnen. Om antalet understigs får facket ekonomisk kompensation. Förra året höll de avtalet, men i år tror vi inte att de kommer att nå upp till det överenskomna antalet, säger Pedro Martinez. De kommer att betala avgiften, men vi föredrar naturligtvis att få behålla jobben här, fortsättar han. Fler tillfälliga jobb Facket känner stor oro. Utvecklingen i Marocko betecknas som ett reellt hot. Coordinadora har runt 1800 medlemmar i Andalusien, varav 1600 arbetar i Algeciras. Av dessa är 1200 fast anställda, övriga 400 ingår i en pool, Marapie, ur vilken tillfälligt anställda hämtas. Regelverket säger att den arbetskraft som behövs måste tas från Marapie, som är ett bolag samägt av hamnmyndigheten APBA (49 procent) och näringslivet (51 procent). > Hamnarbetaren

12 > Nu befarar facket att arbetsgivarna vill öka mängden tillfälliga jobb på bekostnad av antalet fasta anställningar. På så sätt skulle kostnaden för arbetsgivarna minska. Maersk har sagt att vi är alltför dyra, jämfört med hamnarna i Marocko. De vill att den totala hamnkostnaden här ska reduceras med 20 procent, säger Manolo Cabello. När vi frågar vad de vill att vi ska göra för att sänka kostnaderna med 20 procent så får vi inget svar. De säger bara att vi måste göra det, inte hur det ska ske, fortsätter han. Vi vet inte hur de tänker att vi ska klara det, men vi räknar med att trafiken återkommer om vi skulle klara det, tillägger Pedro Martinez. Sämre lönevillkor Enligt facket så är Algeciras redan den mest ekonomiskt effektiva hamnen i Spanien. Att jämföra sig med Marocko och konkurrera med de villkor som råder där är en omöjlighet. Men att omvandla fasta jobb till daglönarjobb skulle givetvis sänka kostnaden. De 400 hamnarbetarna i Marapies pool får bara betalt för faktisk arbetstid. Medan en heltidslön hamnar runt Euro (70 procent av lönen är variabel, 30 procent är fast grundlön) så ligger daglönarens lön under nuvarande kris runt Euro per månad. Det innebär att daglönearbetaren måste ha ett annat jobb vid sidan om. Han har heller inte samma pensionsvillkor, semesterersättning och andra förmåner. Regeringen har dessutom nyligen luckrat upp arbetsrätten på ett sätt som gör det lättare att friställa personal på grund av arbetsbrist. Landets fackföreningar förbereder därför landsomfattande strejker. Sitter i samma båt Det är mot denna bakgrund man ser på framväxten av storhamnarna i Marocko. Den fackliga fronten i Spanien är splittrad. I Algeciras är Coordinadora det enda hamnarbetarfacket, men i hela landet konkurrerar en handfull fackliga organisationer om runt hamnarbetare. Organisationerna är ofta regionala. Coordinadora är starka i södra Spanien och enda organisationen i Algeciras. I andra hamnar har flera olika organisationer medlemmar. Men i grund och botten slåss vi givetvis för samma sak. Vi sitter ju alla i Jesus Losada känner sig för - rådd av Europa som låtit EUpengar bekosta utbyggnaden av marockanska hamnar. samma båt, konstaterar Manolo Cabello. I dagsläget finns det ett gällande avtal. Allt vi kan göra är att jobba på som vanligt, samtidigt som vi följer utvecklingen, fortsätter han. Känner sig förråd Hamnarbetaren Jesus Losada är 49 år. Han har arbetat i hamnen i 25 år, varav fem år som daglönare och 20 år som fast anställd. Även han son och dotterns fästman arbetar i hamnen. Jesus Losada är orolig inför framtiden. Jag hoppas att vi får en bra lösning på alla problem, men jag tror faktiskt inte att det blir så, suckar han. Det finns två villkor för att få ut full pension, vilket i nuläget är 2463 Euro per månad: Man måste ha fyllt 55 år och man måste ha jobbat heltid i 33 år. Jesus Losada tror att det kan bli svårt för honom att uppnå detta. Han är dessutom övertygad om att det är EU-pengar som byggt upp de nya hamnarna i Marocko. Och han tror på det rykte som talar om hemliga avtal mellan stuveribolagen och regimen i Marocko om att flytta mer godshantering till andra sidan sundet. Jesus Losada medger att han inte vet om detta är sant, men han betraktar det som händer som ett stort svek. Jag känner mig förrådd av Europa. Man berättar inte sanningen om vad som egentligen sker. Text: Christer Hansson Foto: Leif Hansson/World Report Hamnarbetaren

13 Avdelningarna Runt Hur är läget i hamnen? GÖTEBORG Peter Annerback Här är det mycket bättre stämning nu. Vi har äntligen fått lite arbetsro, efter att 38 av de 61 som sparkades i våras har återanställts. Dessutom har ytterligare 11 fått ses månaders visstidsanställning. Målet är att alla 61 ska komma tillbaka och det tror vi nu också är möjligt. Vi påpekade ju redan i våras att behovet av arbetsstyrkan talade emot uppsägningarna då. Det borde ju de som har det övergripande ansvaret ha insett också, men nu har vi en ny hamnledning här och det är kanske inte rättvist att vara griniga på dem. Älvsborgshamnen ändrar schema nu, det kan leda till irritation. Det beror på ändrade turlistor från bl a Tor Line, och det var inte länge sedan ändrade senast heller. Sånt här stökar till livet för oss hamnarbetare, resulterar sannolikt i mer jobb på nätter och helger, men det får vi lösa. Fast det hade varit skönt om de hade gått att köra tvåskift. Nu finns det tyvärr inte täckning dygnet runt hela veckan. Så schemana ligger nu där båtarna kommer och de flesta här är dessutom vana att jobba väldigt konstiga tider. Skandiahamnen har ett bra läge nu. Det är roligare att gå till jobbet, i synnerhet nu då gubbarna kommer tillbaka och vi blir fler i kranteamen. Dessutom har vi ökat produktionen. Vi hade ett hade mål i våras att hinna med 23 burkar i timmen. Klara vi det skulle vi få tillbaka de sparkade hamnarbetarna. Målet är så gott som nått nu, för vi liger på strax under 23 i snitt på hela terminalen. Annars oroar förstås utförsäljningen av hamnen. Ävsborgshamnen, Roro och Bilhamnen, ska helst vara sålda till årsskiftet. Till sommaren nästa år ska även Skandiahamnen var sålt. Jag ser på det med blandade känslor, för samtidigt som man är emot en utförsäljning, så är det en intressant fas. De nuvarande ägarna, kommunen har ju inte skött bolaget så där strålande. HOLMSUND Kent Sehlstedt Den här sommaren var den intensivaste på länge. Allt har gått på högvarv och inte minst lossningen av delar till vindsnurror har gett mycket jobb. Normalt brukar extringarna få ett par tyre dagar i veckan, men nu i sommar hade så mycket jobb de orkade. Sedan lugnade det väl ner sig en aning, precis som det brukar, i början på hösten. Men tongångarna från fabriken och allmänt i regionen gör att det ser ljust ut för framtiden. Och i vår är det dags för vindkraftverken igen. Vi är 59 fasta här och ett tjugotal extringar. KARLSHAMN Rolf Axelsson Nja, det är dåligt med jobb här nu. Framför allt har virket gått ned. Gudrunvirket har ebbat ut. Vi har dock inga uppsägningar bland våra 40 ordinarie hamnarbetare ännu, men extrafolket har ju blivit lidande. De 15 extringarna som ska leva på detta har det inte så jävla käckt just nu. Hoppas att arbetsgivaren vågar ha lite mer is i magen, så att det blir några panikartade varsel, för det kommer säkert en vändning även om det är lite svajigt för dagen. Företaget har ingen vd för tillfället, vi lever med en tf. Så det fattas ju inga beslut. Vi får hoppas att rekryteringen går så snabbt som möjligt. Företaget går i alla fall inte minus ekonomiskt ännu, för bland annat oljehanteringen går fortfarande bra. MALMÖ Bertil Bruhn Här lever vi ju med företags nya visionsidéer och Dialog 8, där arbetsgivaren informerar och presenterar vad som händer i hamnen, hur man bearbetar kunder o s v det fungerar väl sådär. Vad som dock inte fungerar särskilt bra är arbetsgivarens attityd gentemot hamnarbetarna där man för fram kritik på ett holmsund småaktigt sätt, som vid bilkörningen där säten inte får flyttas, fönster inte får vevas ner etc. Det har blivit gnälligt på ett trist sätt och viljan eller förmågan till att försöka hitta en samsyn där man t ex tar tillvara hamnarbetarnas stora kunskap och erfarenhet om hur man löser arbetsuppgifter lyser med sin frånvaro. Det är resursslöseri. Det verkar också som om de bara vill ha extrafolk, för nu har man tagit in 20 extringar men inga ordinarie. Och så har man ju sedan länge redan utnyttjat folk av de 40 som fick sparken tidigare. Det är kortsiktigt bemanningsideologi som gäller tydligen. Annars fortgår arbetet med att iordningsställa Norra hamnen dit Nordöterminalen flyttas i april nästa år. På hösten samma år ska även containerhanteringen dit. Det som blir kvar här inne i stan är bilarna och logistiken. Totalt är 158 ordinarie hamnarbetare och säkert över 100 i extrakåren. För vår avdelning ser vi fram emot julfest 10 december på Big Bowl. SÖLVESBORG Tommy Lindskog De tio som fick avsked 2009 har nu återanställts. Ja, nästan alla, det var nån som inte ville tillbaka. Och dessutom har vi nån nyanställning. Så här ser det tämligen ljust ut nu. Vi har också fått nya kunder, bland annat lastar vi bergkross och stenblock till Polen. Sedan går flisen till Telge Energi bra, liksom plåten som ökat något och pappret ligger stabilt. Nu ska vi ha årsmöte i avdelningen så får vi se vilka som vill vara med och påverka. Idag är vi ett 40-tal fasta hamnarbetare och just nu alltså inga extringar eftersom de fått anställning, så det lär vi behöva få nya snart. Hamnarbetaren

14 arbetsmiljö Gotlands Stuveri: Krav på mätning av helkroppsvibrationer Även folk under hängande last kritiseras av Arbetsmiljöverket. Vi har skärpt oss, svarar stuveriet. Gotlands Stuveri måste mäta helkroppsvibrationerna på sina tugmasterförare och göra något åt problemet ifall värdena är för höga. Kravet kommer från Arbetsmiljöverket. Om det inte följs kan det kosta en kvarts miljon kronor. >> Läggningen av den omstridda naturgasledningen mellan Viborg i Ryssland och Lubmin i Tyskland är i full gång. Rören omlastas och lagras i tre hamnar: Karlskrona, Slite och Hangö. Två ledningar läggs parallellt. Den ena ledningen öster om Gotland blev klar i somras. Till våren är det dags för den andra. Rörhanteringen har gett många nya, tidsbegränsade hamnjobb vid Gotlands Stuveri, bland annat åt fastlänningar. Skakigt trots hyvling I juni inspekterade Arbetsmiljöverket hamnen i Slite. Vi ville vara med från scratch och hålla ett extra öga, eftersom många kulturer möts och skapar nya kollisionspunkter i ett sådant projekt, säger arbetsmiljöinspektör Mikael Roos. Hans tyngsta anmärkning gällde transporten av rören med specialvagnar, dragna av tugmastrar. Sträckan mellan upplag och kaj är runt en kilometer. Trots att man hyvlat av körytan dagen före inspektionen, så skakade och vibrerade dragfordonen kraftigt. Och det ska man inte ta lätt på: Vid kraftig helkroppsexponering för vibrationer utsätts speciellt diskarna i ryggens kotpelare för skadlig påverkan. Bestående skador som sätts i samband med helkroppsvibrationer är i första hand besvär lokaliserade till ländryggen, men även skulder- och nackbesvär har rapporterats. Långvarigt sittande med samtidig exponering för helkroppsvibrationer medför en ökad risk för nack- och ryggbesvär. Vite hotar Därför beslöt Arbetsmiljöverket att stuveriet senast i slutet av november ska låta mäta och, om det behövs, åtgärda vibrationerna. Annars hotar ett kännbart vite på kronor. Stuveriet har flera invändningar mot kravet: Terminaltraktorerna har luftfjädrad hytt. Vid ro-rohantering utan dämpad hytt över ramper i andra hamnar har vibrationsvärdena inte överskridits. Förarna kan minska vibrationerna genom att köra lugnare. Underlaget har hyvlats med jämna mellanrum och inför nästa period asfalteras kajen. Simulering lösningen Första etappen är avslutad. Därför går det inte att mäta nu. Fel, säger Mikael Roos om det sista argumentet. De får simulera körningar. Vi vill inte vänta till våren, när arbetat åter är i gång. Tänk om åtgärderna misslyckas, då hinner man inte göra något mer åt problemet innan den andra etappen också är klar. Per Turesson Hamnarbetaren

15 arbetsmiljö Foto: Mikael Roos Visby: 300 kilos motvikt föll ner på styrhytt >> När Translast Transport AB lossade grus från ett fartyg i Visby hamn gick styrvajern till gripskopan av. Den 300 kilo tunga motvikten föll ner på styrhytten men ingen skadades. Tillbudet, som inträffade den 5 maj, berodde på att vajern slitits mot luckkarmen. Redan dagen efter byttes styrutrustningen ut. Per Turesson Oxelusund: Hamnarbetare miste foten efter olycka med plåthiv >> Foten på en 42-årig extra hamnarbetare fick amputeras sedan han klämt underbenet mellan redan lastad plåt och ett plåthiv i gungning. Olyckan inträffade i juli i Stålhamnen, där Oxelösunds Hamn AB sedan 1 mars i år driver verksamheten. Tre extraanställda, bland dem signalmannen, var nere i det boxade lastrummet på Gibraltarflaggade m/s Phantom och lastade plåt. Plåthiven var ojämna i höjd. De satte tillfälligt ett hiv på 12 ton mitt i rummet för att få tag i grovt virke att resa som stöttor mot skottet i landsidan, där hivet sedan skulle stå. Hivet var så stort att man använde tre par krokar. Även signalmannen hjälpte till med virket. När kranföraren sedan lättade hivet vred det sig och gungade mot sjösidan. När en av de tre gick bakåt med blicken på hivet snubblade han på en ojämnhet i redan lastad plåt, som låg högre, och fick vänsterbenet mellan den och det gungande hivet. Halva underbenet klipptes av. Kranföraren chockades så svårt att han fick uppsöka sjukhus. Räddningscontainern med den skadade lyftes iland av en annan förare. Polisen, med tekniker, var snabbt på plats och dokumenterade olyckan. Några tekniska fel på kranen fann man inte. Riskerna ska identifieras Efter en inspektion fann Arbetsmiljöverket brister i instruktionerna till ny personal. Det fanns en checklista med rubriken Plåt ombord. Men det var osäkert om den tagits upp i utbildningen av extraanställda. Därför kräver verket att instruktionerna ska kompletteras så, att hamnarbetarna inser vilka risker som finns med tunga plåthiv. Hamnen har tid på sig till den sista oktober att redovisa vad den gjort åt saken. Bara ett par dagar efter olyckan beslutade dock hamnen att förbättra riskinformation och dokumentation. Alla ska vara vaksamma, inte bara över sig själva utan även över medarbetarna. Gör tydligt att rollen som luckbas är styrande och att inga kranrörelser görs utan dennes OK att det är säkert. Identifiera risktagarna och jobba särskilt med dem. Ta bort dem om inget hjälper. Kräver erfaren personal Även Transport har yttrat sig om olyckan. Enligt huvudskyddsombudet bör nyckelplatser såsom kranförare, luckbas och tallyman besättas av erfaren personal. Med erfaren menar vi med några års erfarenhet i yrket, för att så långt det är möjligt kunna säkerställa att redan vunnen erfarenhet används och sprids till anställda med kortare tid i yrket. Oftast är det bara kranföraren som i dag uppfyller detta. Huvudskyddsombudet vill också diskutera om arbetsstyrkan ombord bör utökas så att luckbasen enbart ägnar sig åt att styra kranen. En åklagarledd förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott inleddes omedelbart, men är inte klar. Därför går det ännu inte att säga om någon kommer att ställas till svars rättsligt. Per Turesson Hamnarbetaren

16 arbetsmiljö Stora risker utan signalman i Ådalen I över fyra år har det saknats signalman när fartyg lastar vid SCA:s anläggningar i Lugnvik och Bollstabruk. Därför kräver Hamnarbetarförbundet av de företag som har jobbet att de följer reglerna och sätter till signalman men har inte ens fått något svar. >> Enligt Hamns regionala skyddsombud Håkan Tjärnberg uppstod problemet direkt efter att Ådalens Stuveri hade sin sista båt i maj SCA begärde då in anbud på lastning av sågat virke. Farmartjänst låg lägst, så lågt att det knappt kan gå ihop, och fick avtalet. Det var då signalmannen försvann. Farmartjänst Ådalen håller med fyra landtagare, Marine Crane i Piteå med mobil vikarmskran och förare. Man kör håkan tjärnberg två paket i stöten med automatok. Därför behövs inget folk i lastrummet. Men ombord springer det sjöfolk och mäklare hela tiden. Utan signalman kan man inte garantera besättningens säkerhet, säger Håkan Tjärnberg. Döda vinklar Han köper inte argumentet att kranföraren ser själv. Dels finns det döda vinklar i rummet när de börjar lasta en tom båt, dels kan kameran på stickan inte se åt sidorna. Därför får kranföraren ingen överblick. Detta är ett Ådalsproblem. Här är helt laglöst numera. På Norrlandskusten i övrigt använder man däremot signalman, säger han och pekar på Sundsvall, där han själv tidvis arbetar, som gott exempel. Men problemet är för den skull inte litet. Enligt Håkan Tjärnbergs uppskattning rör det sig om mellan 50 och 60 fartyg som tillsammans lastar kubikmeter trä om året. Brev till företagen Med hans erfarenheter i ryggen krävde förbundets ordförande Björn A. Borg, i brev till de båda inblandade företagen, att signalman ska användas vid all fartygshantering. Han hänvisar dels till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hamnarbete, dels till dödsolyckorna i Åhus och Slite. Det är så gott som omöjligt att uppnå motsvarande säkerhet som det innebär att använda sig av signalman. Just det trodde man sig ha gjort i Åhus och Slite, men ändå inträffade olyckorna. De svarar inte Men ännu efter tre månader har företagen inte svarat. Så vad blir nästa steg? Vi får skriva en gång till. Sen kan vi inte göra så mycket mer, i synnerhet om inte Arbetsmiljöverket gör något. Ett problem är att vi bara har en enda medlem där, säger Björn A. Borg. Arbetsmiljöinspektör Gary Malmborg håller med i sak signalmän ska användas i arbete ombord på fartyg där det finns risk för att arbetstagare kan drabbas av olyckor i samband med lastning eller lossning men beklagar att hans resurser är begränsade. Därför har jag inte haft någon särskild tillsyn mot Lugnviks eller Bollstabruks sågverk på senare tid, men jag kan komma att titta på detta under hösten. Per Turesson Hamnarbetaren

17 dunders värld Efter valet märks det tydligt vad som har hänt i gamla Sverige. Plånboksfrågor går före ideologin, egoism före solidaritet! Valanalysen pekar på Alliansens mediamakt Alliansen sitter på den mediala, ekonomiska och den politiska makten. Svenskt Näringsliv (före detta Arbetsgivarföreningen och Industriförbundet), satsar varje år hundratals miljoner kronor på att påverka den svenska allmänheten, medierna och skoleleverna. Även tankesmedjan Timbro använder varje år miljoner kr till det ändamålet den mediala makten är påtaglig. Den sista månaden före valet har de fem största svenska tidningarna skrivit starkt negativt vinklade rapportering om Mona Sahlin. T ex i Expressen har tre av fyra artiklar om Mona Sahlin varit kraftigt negativa. Journalistprofessor Kent Asp skriver i DN. Jag har inte sett något liknande i de nio tidigare val jag undersökt. Det moderata partiet har överlägset störst resurser. Finansieringen av Moderaternas parti och valkampanj kan vi bara spekulera över eftersom de vägrar att offentliggöra sina bidragsgivare. Att det är Svensk Näringsliv som är de största bidragsgivarna kan snabbt räkna ut när man ser hur de fyra gångna årens politik har förts. var har den starka fackföreningsrörelsen och den kraftfulla socialdemokratiska valrörelsen tagit vägen? Undersökningar visar att 25 procent av LO medlemmarna röstar borgerligt. Har de inte märkt att en blå röst är omvänd Robin Hood-politik, utanförskap, avskaffande av LAS och kollektivavtal, mer makt åt företagen, mindre makt åt arbetarna, mindre makt åt fackförbunden, de rika skall bli rikare på de arbetslösa, pensionärerna och sjukas bekostnad. 22 miljarder har sparats in på sjukförsäkring och 17 miljarder på försämrad a-kassa. Vart tror Ni de pengarna har gått? Inte fan åt arbetarklassen i alla fall! Under den innevarande mandatperioden har skatterna sänkts med ungefär 95 miljarder kronor. Mellan 70 till 80 procent av de pengarna har gått till de rikaste personerna i Sverige och inte är de arbetare fast högern kallar sig för det nya arbetarpartiet. när jag skriver det här så får jag höra att det förekommit felaktig hantering av röster i Arvika och i Halmstad. Valmyndigheten är nedringd av arga väljare som kräver nyval. Det började gå kalla kårar efter ryggen på mig, ty nu är Alliansen desperat. Undrar om inte etablissemanget ordnar till det här på något sätt. Några glömda röster dyker plötsligt upp i ett lämpligt distrikt, några blir godkända, ett omval sker i rätt distrikt Ja ja, vi får väl se Något liknande pågick ju i november 2000 i Florida. Där räknade de om rösterna och ändrade lagar ända tills George W Bush vann. Jag plockade fram Michael Moores bok Korkade vita män och kunde bl a läsa om att Al Goore egentligen var USA:s president, han fick fler röster än George W Bush. Enligt Moore så ockuperade Bush & Co Vita Huset. Georg W Bush utgav sig för att vara USA:s president men han var bara en inkräktare på federal mark, en husockupant och rikets största skurk. Alf Dunder affes@mail.com Hamnarbetaren

18 profilen åke brolin Att släppa landkontakten är det bästa tycker Åke Jag var äldst på sista fackföreningsmötet. Det va änna lite otäckt. Det var första gången jag kände så. Slutet närmar sig, alla vet ju detta. Och om rättvisan får råda ska jag ju bort först, fast rättvist är det ju inte alltid, livet alltså. >> Åke Brolin sitter vid köksbordet hemma i Länsmansgården på Hisingen i Göteborg. Ett förortsområde med det kanske inte allra bästa ryktet, men Åke stormtrivs här. Jag bodde i ett fashionablare område tidigare, men jag kände ingen gemenskap med de andra som bodde där. Här gör jag det, intygar han. Orden forsar ur Åkes mun. Han är intensiv och öppenhjärtig. Rolig, fräck och charmig på samma gång, vilket hans inte ringa antal relationer med kvinnor också kanske vittnar om. Men nu har jag hittat riktigt rätt. Ann-Louise och jag passar perfekt ihop. I synnerhet om vi kan fortsätta det här särbolivet. Det passar mig görbra, understryker han. Åke har arbetat 32 år i Göteborgs hamn, inte så värst länge tycker han själv, men känner ändå efter senaste fackmötet att han har rätt mycket kunskap och erfarenhet från hamnen och yrket och att det av anledningen borde finnas skäl till att de yngre hamnarbetarna skulle lyssna lite mer på honom. Fast jag var ju likadan. Man ska göra egna misstag, även om det är lite synd ibland, säger han med ett snett leende. Dumstrut varje lördag Åke föddes och växte upp i Gamlestaden i Göteborg. Pappan var renhållare och mamman städade. Han minns sin första skoldag, då mamma följde med till skolan och en granne undrade: Vart ska ni hän? Åke ska börja skolan, svarade mamma. Hahaha, inte ska väl den lelle vespen börja allaredan?! frustade grannen misstroget. Åke har viss förståelse för reaktionen, för han inser att han var både bråkig och tjötig så att det räckte och blev över redan då. Jag hade la en släng av damp helt enkelt, diagnostiserar han, samtidigt som han hyllar sin fröken Rut Börjesson för hennes sätt att klara av busfröet. Hon var underbar faktiskt. Trots att hon varje lördag när vi hade roliga timmen tog upp anteckningsboken där hon noterat varje gång jag bråkat och suckande sa: Margareta kan du gå och hämta dumstruten till Åke. Så då fick jag sitta med den på under lektionen. Det gjorde mig ingenting, jag hade skoj ändå. Och kompisar hade jag, bästis kanske var Lillen, Lars-Göran, han blev förresten också hamnarbetare. Åke påstår att han lärde sig absolut ingenting i skolan. När de unisont skulle rabbla utantilläxor i klassen låg han alltid någon sekund efter för att hinna härma det de andra lärt sig. Det märkte ju fröken så hon vände på hans namn och kallade honom istället Ekå! Plugga vidare var aldrig något alternativ. De sa bara att jag skulle börja på byggnadslinjen. Och när den var klar blev jag lärling. Då först vart det också ordning i butiken. Det jag lärde mig på det året hade det tagit 30 år i skolan att lära. Det var precis vad jag behövde en rejäl gubbe som sa Nu ska jag lära dig! Och fan vad jag lärde mig bra. Så jag snickrade väl i tio år, tills branschen kom i en svacka. Då körde jag drickabil på Pripps och Lyckholms, men det var rätt tröstlöst eftersom man inte såg några resultat, det Hamnarbetaren

19 var en hög backar på morgon och nästa dag var det likadant i oändlighet. Men sedan fick jag chansen att börja i hamnen och då blev det rätt med en gång. Skämmer gärna bort dottern Åke levde själv med dottern Ida i tolv år. Det var den hittills bäst tiden i hans liv tycker han. Jag kände att jag betydde något, när jag fick vårdnaden om tösen efter skilsmässan. Jag kanske inte såg det just då men inser nu hur underbart det faktiskt var. Hon har aldrig ställt till något krångel eller ens bett om pengar. För all del, det får hon ju ändå. Och hon har alltid ställt upp på mig när jag fladdrat runt med olika damer. Nu har Ida flyttat hemifrån och Åke hjälper henne med renoveringsarbete, för själv tycker han att han har både tid, lust och råd att fortsätta hålla den nära relationen med dottern levande. Själv har jag det nu bekymmersamt och fritt, räkningarna klarar jag så jag kan hjälpa tösen med badrum. Gött att kunnat bjussa på det klart man skämmer bort henne, men jag har ju ingen annan att skämma bort. Jag såg alla handbollsmatcher som Ida spelade. Hon ger sig inte, lite av mitt sätt att vara också, plus att hon snackar som en hamnsjåare, hon svär precis lika mycket som jag. Hamnen är ingen fabrik Man är inte längre den som man har varit. Förr var jag kaxig och småtyken. Förde ett jävla liv på jobbet och konfronterade ofta cheferna, ibland hade jag rätt och ibland fel. Idag har jag mer saklig grund och substans när jag tar ton. Stämningen på jobbet har ju också förändrats. att segla är nödvändigt för åke men det behöver inte betyda enbart skota, gippa och kryssa Förr kunde man säga: E du dum i huvet eller! Dra du åt helvete! Okey, det var hårda tag, men inte så illa ment som det kanske låter. Idag får man varningar för sånt. För mig känns det som ett kallare klimat. Åke menar vidare att problemet i hamnen är att cheferna är för dåliga på produktion. Många är ekonomer och säkert duktiga på det. Vi har till exempel fått in Volvofolk på kontoret, men hamnen är ju ingen fabrik. Här ändrar sig förhållandena från timme till timme. Båtar som blåser bort, oljeläckor i maskiner o s v, o s v. Det gäller inte minst att få folk på gott humör och dra åt samma håll, men på senare år har det gnisslat betänkligt i maskineriet. Alla vi gubbar är för företaget, det är ju våran hamn och vi värnar i allra högsta grad om den. De flesta stannar ju till exempel här. Jag har själv varit här sedan 1973, och det är ändå inte så jävla länge. Man lägger sitt liv här helt enkelt och då är det klart att man vill ha en bra arbetssituation. De sista fem åren har nästan pulvriserat detta. Nu säger våra fackombud att dialogen med ledningen har förbättrats, men i roro-hamnen kärvar det betänkligt, tycker Åke. Här har många tappat motivationen och engagemanget, vilket är det värsta som kan hända, eftersom det är lätt att rasera men svårt att bygga upp. Cheferna har en märklig attityd. Vi får inte delta i arbetsplaneringen. På så vis missar man ju det värdefulla kapitalet i gubbarnas kapacitet och kunnande när det gäller att vara med tänka kring hur vi får den bästa produktionen. Damp och körkort 1991 uppkom ett problem med att surra Storas papper. Thomas Lumsdén hamnchef då, för övrigt den, enligt vår profil, bäste hamnchefen hittills, med helt egna idéer att lösa problem, kallade upp Åke till kontoret en dag. För helvete Åke, kan inte du samla upp sex gubbar. Ni får pengar och fria > Segling är det bästa som finns. Först gäller det att kolla vartifrån det blåser, sedan tar det bara fem dagar att lära sig resten, intygar Åke Brolin. Jag grejar och jobbar och tjatar om radar och gps och båtmässor och prylar. Och jag kan säga att det här intresset är det bästa för mitt liv. Hamnarbetaren

20 B posttidning Ev retur till Svenska Hamnarbetarförbundet Södra Hamnvägen 42, Stockholm > förmåner så att Stora blir nöjda och glada. Gör precis som ni vill. Från början skulle vi lossa elva kassetter om dagen, slutmålet var att vi skulle klara tretton. Men vi tyckte att det var ett roligt jobb och ville prestera bra, så ganska snart var vi uppe i 35 kassetter före frukost! Till slut låg vi på över 50 om dagen! - Gubbarna sköja och sa att det som krävdes för att jobba på det här skiftet var körkort och damp, och det låg väl nåt i det, erkänner Åke glatt. Som ett dockskåp Han menar att detta är ett bra exempel på hur det går när man litar på och ger ansvar till hamnarbetarna själva att lösa produktionsproblematiken. Alla som arbetar vill göra ett bra jobb, med bra resultat. Det ger en skön nöjd känsla och man blir betydelsefull. Att delegera ansvar ger ofta sådana här resultat. Tidigare fanns det en idébank. Där kunde vi lämna idéer och tips om hur arbetet skulle kunna förbättras. Vi hade till exempel hamnarbetaren Henning Andersen en lurig jävel, han klurade ut flera framgångsrika idéer för hamnen. Nets-skifet upphörde Åke och hans åtta hamnarbetarkamrater skötte sig då själva i princip helt och hållet, planerade och genomförde arbetet efter eget huvud, höll i tidskrivningen, beställde folk, skötte semestrarna, ja allt som behövdes kort och gott. Och hamnledningen visade upp oss som ett dockskåp, ett föredöme för modern hamnproduktion. Vi hade egen byssja, Surrebo döptes den till, och hit kom Lumsdén titt som tätt och knackade på med färska bullar och ville fika och snacka skit, inget jobbsnack alls det kändes ju jävligt bra.! Det bidrog också till bra resultat, utan att det kostade så mycket. Fett i skorna Idag kör Åke roro på Seebrüggebåtarna i Älvsborgshamnen, men det blir även lite grenslekörning på järnvägen. Han fick avtalspensionserbjudande, men tycker fortfarande att det roligt att jobba, och allra främst att få vara med gubbarna. Han tycker att det är trevligt att komma dit och slänga käft. Nu är organisationen mer tillplattad. Älvsborgshamnen är ett fristående företag. Från huvudkontoret har administrationsdelen flyttat ner till själva hamnen. Åke tycker att detta är bra. Att blandas är ju lite bra, när de hör oss sjåare kan de tro att vi är dödsfiender Du din jävla idiot o s v, men det är bara på sköj, jargong du vet. Bus och rackartyg och fett i skorna sånt som förgyller tillvaron, skrattar Åke. Träning och båtliv Vid sidan av arbetet och dottern har Åke två stora intressen: träning och båtliv. Motionerandet har han dragit ner på, det blev lite för mycket av det goda Ja, nästan sjukligt faktiskt, erkänner han, och avslöjar att han sprang 21 km 90 dagar i sträck utan vila. Jag insåg att jag inte borde träna och sa det till mig själv, men ändå tog jag med bagen. Nej, jag skulle inte åka till Skatås, sa jag, fast när jag ändå har med mig bagen så Ja, du hör själv hur vansinnigt det blev. Vad som drev? Jag ville förbättra mig hela tiden. Tävlade och ville göra bättre tid. Nej, det blev galet. Så kom vårpremiären då det vände. Åke hade satsat stenhårt på det loppet. Han låg med i täten efter tre kilometer, men började må illa och tvingades gå. Sedan spydde han. Fick feber. Kroppen hade fått nog. Åke hade sprungit in i väggen. Då hade han sprungit till jobbet kvart i fem på morgonen och sedan hem elva kilometer på kvällen, eller ibland på natten beroende på hur arbetstiden låg. Det kunde vara rätt okristliga tider. Numera är han bekvämare av sig även om han springer sex sju kilometer ett par tre gånger i veckan. Jag bor ju alldeles intill ett jättevackert naturområde med små dammar med näckrosor, folk som plockar svamp och med fyra olika banlängder att variera mellan för mig som väljer att löpa genom naturen. Seglar året runt Båtintresset blir det bara värre och värre med, fortfarande efter 52 säsonger. Numera är Åke seglare året runt. När han lyfter upp Selma rustar han direkt så att hon ska vara klar att sjösätta tidigt nästa vår. Jag grejar och jobbar och tjatar om radar och gps och båtmässor och prylar. Och jag kan säga att det här intresset är det bästa för mitt liv. Du vet när jag sticker till Danmark och då när man släpper landkontakten Åke får något drömskt i blicken och hävdar att den som inte har upplevt den känslan borde pröva; när man sitter i sin egen båt som helt tyst glider fram i fem knop, med följande måsar och kanske nån tumlare total ensamhet och skön tystnad inga kronofogdar, poliser, datorer etc så långt ögat når. Man är i sin egen lilla bubbla och renas i både kropp och själ. Men det vill till att man släpper landkontakten, alltså. Fiske vid Öckerö Om två år, när han går i pension, tänker Åke flytta ut till öarna, han står i bostadskön och räknar med att ligga bra till då för att få bostad. För det första för att jag har segelbåten på Öckerö redan nu, sedan tänker jag köpa en eka och fiska lite på vintern. Mest för att ha nåt syssla med. Kanske skaffa en sex kräftburar dra lite makrill på hösten krabba och lite plattfisk ha ett par garn kanske nån hummerbur också Det är väl lite planen. Text & foto: Mikael Ödesjö fakta Åke Brolin Ålder: 63 år Familj: Särbon Ann-Lousie, sonen Stefan 34 år och dottern Ida 27 år och sist men inte minst segelbåten Selma, 7 år. Aktuell: Hamnarbetare i Göteborg, satt i Hamn 4ans styrelse i tjugo år och har varit huvudskyddsombud. Egenskaper: Kan inte sitta still, är i gång jämt. Ställer alltid upp, oavsett om det är facket, enskilda arbetskamrater eller snickerihjälp. Intressen: Segling och segelbåten Selma, döpt efter modern. Favoritlag: Örgryte, arv efter farsan. Läser: Fackböcker om segling med reseskildringar, och lite deckare kanske. Jag har svårt för romaner med påhittade historier, jag vill helst veta att det är dokumentärt. Lyssnar på: Gärna Björn Afzlius och Mikael Wiehe, gammal proggmusik överhuvudtaget. Till vinet på båten om kvällarna lyssnar jag kanske på lite dansbandsmusik och då till exempel på Alf Robertsson.