SMR:s ansökan till Sida för informations- och kommunikationsarbete år 2017

Transkript

1 SMR:s ansökan till Sida för informations- och kommunikationsarbete år 2017

2

3

4

5 SIDA 5 av 32 Innehåll 1. SMR som organisation... 6 Interna förändringsprocesser hos SMR SMR:s operativa verksamhet... 9 Långsiktigt utvecklingssamarbete... 9 Utvecklingspolitik SMR som organisation Vidareförmedlingen Sökande organisationer Mål, förväntade resultat och målgrupper för kommunikationsinsatser Kvalitetssäkring Budget Bilagor Bilaga 1: Strategisk verksamhetsinriktning för Bilaga 2: Verksamhetsplan för Bilaga 3: SMR:s budget gällande InfoKom-anslaget 2017 Bilaga 4: Resultatmatris för 2017 Bilaga 5: Lista ansökningar 2017 Bilaga 6: Risker i insatserna Bilaga 7: Bedömningskriterier till anslaget för informations- och kommunikationsinsatser 2013 Bilaga 8: Rambudget för hela organisationen

6 SIDA 6 av SMR som organisation Svenska missionsrådet, SMR, är en ekumenisk organisation där mångfald och samarbete utgör en viktig del av vår identitet. De 35 medlemsorganisationerna är vår styrka och vårt existensberättigande. De är kyrkor och folkrörelser med en lång historia av internationella relationer och samarbete för mänskliga rättigheter, demokrati, fred och rättvisa och fattigdomsbekämpning, både i Sverige och internationellt. Grunden för SMR:s arbete är att skapa förutsättningar för fortsatt arbete med detta. SMR:s vision är att Guds rike gestaltas i världen. Detta innebär en värld befriad från fattigdom och förtryckande strukturer, där människor kan påverka sin egen situation och där Guds skapelse förvaltas med ansvar inför kommande generationer. En viktig uppgift är att förnya och fördjupa förståelsen för kyrkors och kristna organisationers uppdrag i ett globalt perspektiv. För perioden har SMR en ny strategisk verksamhetsinriktning (se bilaga 1). Vi kommer att fortsätta med det rättighetsbaserade arbetet, med fokus på de mest utsatta, och arbeta för att främja ett mångfacetterat, aktivt och demokratiskt civilsamhälle. Vi kommer även att fortsätta att fördjupa och sprida kunskap om religionens roll och påverkan på samhällsutvecklingen, och att vara en aktiv röst i samtalet om och bearbetningen av mission och missionsteologi. Vi ser att vi har en särskild roll att vidareutveckla och integrera kompetens och metoder för organisationsutveckling och rättighets-, jämställdhets, och religionsperspektiven inom hela verksamheten. Genom detta vill SMR bidra till arbetet med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Under verksamhetsperioden kommer SMR att arbeta inom sex verksamhetsområden: religion och utveckling, ekumenik och missionsteologi, religions- och övertygelsefrihet, utvecklingspolitik, långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Innehållet i respektive verksamhetsområde utgår från SMR:s identitet, värdegrund och mervärde. En viktig utgångspunkt för det vi gör att det ska vara till nytta för medlemmarna och deras samarbetspartner i samarbetsländerna. SMR är på medlemsorganisationernas uppdrag idag avtalspart med Sida inom ramen för fyra olika strategier; strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, strategin för humanitärt bistånd genom Sida, strategin för kapacitetsutveckling och utbyten (Praktikantanslaget), samt strategin för informations- och kommunikationsverksamhet. Vi har ett vidareförmedlande

7 SIDA 7 av 32 uppdrag för vart och ett av dessa fyra avtal, vilket innebär att vi förmedlar Sidabidrag till medlemsorganisationer som genomför insatser som faller inom ramen för dessa strategier, och arbetar med kvalitet och kapacitetsutveckling kopplat till det bidraget. Interna förändringsprocesser hos SMR SMR:s verksamhet har vuxit under de senaste åren, vilket bland annat har sin bakgrund i att vi 2014 blev en strategisk humanitär partner till Sida. Inför den nya verksamhetsperioden har vi tillsammans med våra medlemsorganisationer tagit fram en strategisk verksamhetsinriktning. Processen pågick under hela 2015 och strategin antogs på vårt rådsmöte i februari Viktiga underlag för framtagandet av verksamhetsinriktningen var bland annat genomförda utvärderingar, däribland effektutvärderingen för informations- och kommunikationsanslaget, och SMR:s lärandestudie kring religion och jämställdhet. Med den strategiska verksamhetsinriktningen som utgångspunkt har vi även tagit fram en övergripande verksamhetsplan och rambudget för perioden (se bilaga 2 och 3). Det som nu ligger framför oss är att fortsätta precisera och prioritera i verksamheten, närmast genom en detaljplanering för Detta kommer att göras med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna för perioden, vilka påverkas av bland annat Sidas svar på denna ansökan för informations- och kommunikationsarbetet. Samtalen med PMU och beslut om att PMU för ansöker om bidrag för utvecklingssamarbete och informations- och kommunikationsarbete genom SMR kommer att innebära förändringar för SMR med start redan under hösten Vi kommer då att göra en egen bedömning av PMU som organisation, bland annat utifrån utredningar och bedömningar som redan är gjorda. Under 2017 kommer vi sedan att inleda en process där vi lär känna och bedömer PMU:s verksamhet. Arbetet kommer att innebära att viss personalförstärkning behövs på kansliet. För att kunna möjliggöra genomförandet av planerad verksamhetsplan för kommer vi även att behöva arbeta vidare med frågan om breddad finansiering har för SMR varit ett år med flera personalförändringar och viktiga personalrekryteringar har genomförts. För att säkerställa både kontinuitet och att planerade verksamhetsförändringar kan genomföras är det viktigt att arbeta vidare med personalen relaterat till uppdrag, organisation och ansvar.

8 SIDA 8 av 32 SMR har olika policyer som är styrande för organisationen och det är SMR:s styrelse som beslutar om dessa. Här listas aktuella policyer med beslutsdatum inom parentes: Policy för rättighetsperspektivet ( ) Hiv- och aidspolicy ( ) Antikorruptionspolicy (reviderad ) Jämställdhetspolicy (reviderad ) Policy för klimat och miljö (reviderad ) Utvärderingspolicy ( ) Kommunikationspolicy ( ) Arkivpolicy ( ) Arbetsmiljöpolicy ( ) För SMR:s humanitära arbete finns en strategi samt ett antal positionspapper som styr arbetet. Sedan tidigare pågår ett projekt för att bearbeta HBTQ-frågor, samt en process med att ta fram ett klagomålshanteringssystem. Vi håller även på att ta fram en uppförandekod för SMR:s kansli. SMR har en mötesplatsstrategi för de mötesplatser som SMR anordnar. Arbetet med riskbedömning är under utveckling och en övergripande policy för detta tas just nu fram. Övriga policyer som kommer att tas fram under 2017 är en policy för SMR:s arbete med kapacitetsutveckling samt en policy gällande fred och konfliktkänslighet. SMR:s kommunikationspolicy antogs av styrelsen i mars 2016, efter en process på kansliet. Syftet med kommunikationspolicyn är att ange ramarna för hur vi arbetar med kommunikation på SMR. Policyn ska underlätta för alla medarbetare och bidra till att vår kommunikation blir konsekvent, genomtänkt och strategisk och att den därmed kan bidra till att SMR:s mål uppnås. Policyn beskriver SMR:s identitet, hur vi ser på kommunikation och hur vi arbetar med kommunikation både inom kansliet och med olika intressenter, som våra medlemsorganisationer och media. Den innehåller också riktlinjer för kriskommunikation och ansvarsfördelning. Slutligen beskriver den de kanaler SMR använder, skrivregler, grafisk profil och bildpolicy. Under varje verksamhetsperiod tar vi utifrån kommunikationspolicyn fram en kommunikationsstrategi (inklusive en strategi för digitala kanaler) som visar hur vi konkret ska arbeta med kommunikation för att uppnå våra mål under verksamhetsperioden. Hösten 2016 kommer vi att utarbeta en strategi för Syftet med kommunikationsstrategin är att tydliggöra och fokusera SMR:s kommunikationsarbete för att vi lättare ska kunna göra strategiska val. Strategin kommer att inkludera en digital strategi och en mediestrategi.

9 SIDA 9 av SMR:s operativa verksamhet SMR:s operativa arbete sker utifrån den övergripande strategiska inriktningen för och de verksamhetsområden och strategiska arbetssätt som där beskrivs. SMR strävar efter ett sammanhållet arbetssätt i hela vår verksamhet men här redogörs endast för övergripande mål och huvudsakliga aktiviteter i den verksamhet som vi söker Sida-finansiering för, inom ramen för informations- och kommunikationsanslaget. Den verksamheten återfinns framförallt inom verksamhetsområdena Långsiktigt utvecklingssamarbete och Utvecklingspolitik, samt delar av verksamheten inom Vår organisation. En övergripande verksamhetsplan, som inkluderar fullständiga mål för samtliga verksamhetsområden, finns presenterade i bilaga 2. I bilaga 8 finns även en rambudget för som inkluderar samtliga verksamhetsområden. Långsiktigt utvecklingssamarbete Övergripande mål för SMR:s operativa verksamhet för det som gäller informations- och kommunikationsarbetet inom verksamhetsområdet: Medlemsorganisationerna är starka förändringsaktörer med hög kvalitet i sitt arbete. De genomför relevanta och effektiva insatser i samarbete med en mångfald av aktörer. Fler medlemsorganisationer ansöker om Sida-bidrag via SMR. För att uppnå målet kommer SMR under perioden att arbeta både med att öka de sökande organisationernas kompetens och kapacitet inom relevanta områden, samt med att kvalitetssäkra den verksamhet som får Sidabidrag från SMR. I SMR:s arbete med kapacitetsutveckling ingår att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Detta görs bland annat genom årliga träffar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för de organisationer som har Sida-stöd för sina informations- och kommunikationsinsatser. Val av område för kompetensutveckling görs utifrån sökande organisationers önskemål och behov, samt SMR:s egen analys av gemensamma behov. SMR anordnar även gemensamma handläggarkurser årligen för samtliga handläggare inom SMR:s medlemsorganisationer, där även handläggare med informationsinriktning inbjuds att delta.

10 SIDA 10 av 32 Under 2017 planeras en kompetensutvecklingsdag med fokus på Sidas nya strategi för informations- och kommunikationsanslaget, samt information om processen för att ansöka om medel från anslaget för Ett viktigt underlag till den träffen kommer att vara de nya riktlinjer för informations- och kommunikationsinsatser som SMR planerar att ta fram under hösten (Mer om planerade förändringar finns att läsa nedan.) Samtliga intresserade medlemsorganisationer kommer att bjudas in till träffen. Utöver dessa tillfällen planerar SMR att fortsätta att hålla kontinuerlig dialog med respektive medlemsorganisation utifrån deras behov av kompetensutveckling och stöd. Utvecklingspolitik Övergripande mål för SMR:s operativa verksamhet för det som gäller informations- och kommunikationsarbetet inom verksamhetsområdet: Svenska beslutsfattare och tjänstemän fortsätter att vara en förebild för andra länders representanter i arbetet för en global hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. De bidrar till att skapa förutsättningar för civilsamhället att verka för en hållbar utveckling, i Sverige och globalt. Svenska beslutsfattare och tjänstemän bejakar SMR:s ståndpunkter i de frågor SMR prioriterar i arbetet för en global hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Utgångspunkt för SMR:s påverkansarbete är medlemmarnas och deras samarbetsorganisationers kompetens och erfarenheter. Tillsammans är SMRnätverket en stark påverkansaktör, och medlemmarna bidrar särskilt med att bilda opinion som påverkar beslutsfattare. Under perioden vill SMR stärka arbetet med utvecklingspolitik, som ett viktigt verksamhetsområde för att uppnå visionen om en värld befriad från fattigdom och förtryckande strukturer. Vi vill stärka kunskap om och nätverk kring arbetet med Agenda 2030 och vill vara en resurs för medlemsorganisationerna inom global hållbarhet och utvecklingseffektivitet. Vi vill utveckla våra former och rutiner för att bättre ta tillvara på medlems- och samarbetsorganisationernas erfarenheter och kompetens inom informations-, opinionsbildnings- och påverkansarbete, och bättre länka det till nätverk som t.ex. CONCORD Sverige. Vi vill också ta del av det viktiga arbete som sker i ekumeniska nätverk på nationell nivå (Sveriges kristna råd) och internationell nivå (till exempel Kyrkornas världsråd, Micah Global och inom nordiskt ekumeniskt samarbete). Delar av detta arbete bedömer vi ligga inom ramen för

11 SIDA 11 av 32 SMR:s vidareförmedlande uppdrag och därför ansöker vi om ett bidrag för delar av de personalkostnader som relaterar till verksamhetsområdet. SMR som organisation Övergripande mål för SMR:s operativa verksamhet inom verksamhetområdet: SMR är en organisation som är förändringsbenägen och som kontinuerligt utvecklar sin verksamhet för att möjligöra största möjliga kvalitet i arbetet och största möjliga mervärde för sina medlemsorganisationer. SMR ses som den självklara plattformen genom vilken medlemmarna fyller på med kompetens och verktyg för ett effektivt arbete. Inom ramen för verksamhetsområdet SMR som organisation återfinns det organisationsövergripande arbetet och system för ekonomi, lön, personal, klagomålshantering, avvikelsehantering, riskanalys samt kommunikation. SMR ansöker om ett bidrag för dessa verksamhetsövergripande kostnader utifrån fördelade kostnader.

12 SIDA 12 av Vidareförmedlingen 2017 För SMR utgör det civila samhället den strategiska utgångspunkten för utvecklings- och kommunikationsarbete, och samarbetsrelationerna mellan civilsamhällets organisationer i Sverige och deras samarbetsorganisationer runt om i världen ses som en strategisk bas för ett gemensamt globalt förändringsarbete. I en värld där orsakssambanden är globala hänger arbetet för ökad medvetenhet om globala rättvisefrågor hos den svenska allmänheten tätt samman med arbetet för förändring som bedrivs av organisationer i utvecklingsländer och i konfliktområden. Med utgångspunkt i detta och i SMR:s vision och strategi samt specifika mål och riktlinjer för anslaget vidareförmedlar SMR Sida-bidrag till godkända insatser som sökande organisationer föreslagit. Utifrån de rekommendationer som lyftes fram i den effektutvärdering som genomfördes inom ramen för SMR:s informations- och kommunikationsanslag under 2015 håller SMR nu på att se över riktlinjer och mål för anslaget. Ambitionen är att tydliggöra den gemensamma programlogiken samt att skapa ökade möjligheter för en bredare grupp av medlemmar att få del av anslaget. SMR bedömer att det finns intresse hos fler medlemsorganisationer att söka medel från detta anslag inför och kommer att arbeta för att skapa förutsättningar för detta. De senaste åren har dock bristande tillgång till medel varit en bromskloss som försvårat det arbetet. Genom SKR:s och SMR:s insats Hållbar värld för alla finns en ambition om att fler medlemsorganisationer ska involveras, både som resurs och målgrupp. SMR har valt att inleda förändringsarbetet med anslaget redan i den här ansökan för Vi ser att ett mervärde i de sökande organisationernas insatser är förmågan att beröra på djupet. Därför vill vi framöver ännu tydligare satsa mer på djup än på bredd i vårt informations- och kommunikationsarbete. Ett resultat av detta är att media framöver framförallt används som ett verktyg för att skapa intresse för att delta i de olika aktiviteter som anordnas över hela Sverige, istället för ett verktyg för att sprida ett budskap. Den sammanlagda effekten av SMR:s informations- och kommunikationsanslag bedöms öka i och med detta fokus på djup, då det möjliggör tydligare resultatmätning och förbättrat lärande, samtidigt som framgångsrikt arbete med masskommunikation fortsätter, men med ändrat fokus, för de sökande organisationer som länge varit framgångsrika i detta arbete.

13 SIDA 13 av 32 Sökande organisationer I denna ansökan ingår fyra insatser, fördelade på tre organisationer; Erikshjälpen, Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd. Samtliga organisationer har i tidigare informations- och kommunikationsinsatser generellt visat på god måluppfyllelse och god förmåga till reflektion, lärande och resultatredovisning. Erikshjälpen stödjer utvecklinsinsatser i ett tjugotal länder, med fokus på barnrättsfrågor. Organisationen verkar för att barn och familjer ska ges förutsättningar att genom egen drivkraft utvecklas under goda levnadsvillkor, utifrån FN:s barnkonvention. Erikshjälpen har byggt upp stor kompetens och erfarenhet när det gäller arbete för barns rättigheter, och de bedöms därför vara en mycket relevant organisation för att visa på barns situation runt om i världen, och även här i Sverige. Erikshjälpen har varit i en stark tillväxt- och konsolideringsprocess de senaste åren, vilket även påverkat deras kommunikationsarbete. Tillväxten fortsätter, fler anställs på projektkontor i samarbetsländer och nya regionkontor planeras. Trots att Individuell Människohjälp inte längre är medlem i SMR så kommer Individuell Människohjälps och Erikshjälpens samarbete kring insatsen Rafiki världen är full av nya kompisar att fortsätta även under 2017, under ledning av Erikshjälpen. Kristna Fredsrörelsen (KrF) har stor kompetens och erfarenhet inom frågor som rör fred, konflikt och ickevåldsmetoder. De är i dag en av Sveriges största fredsrörelser, med ett stort antal ideellt aktiva. KrF stödjer arbete i flera länder med långvariga konflikter, såsom Colombia, Sydsudan och Västsahara. Utifrån sitt internationella arbete kan KrF ge kontinuerligt uppdaterad information om hur situationen ser ut i konfliktområden och hur man kan bidra till att fred uppnås. Organisationens informations- och kommunikationsarbete utgår från deras internationella kunskap och erfarenheter och fokus ligger på fred och hur ickevåldsmetoder kan användas för att bygga fred. Interna förändringsprocesser kommer under de närmaste åren att fokuseras på breddad finansiering, fortsatt strategiutveckling och förtydligande av kommunikationsarbete. I Sveriges kristna råd (SKR) möts 26 medlemskyrkor och i dessa ryms de olika kristna traditionerna i Sverige. Därmed är SKR en unik plattform för möten mellan olika kristna traditioner och de strävar efter att utmana kyrkorna att i tro och handling tala med en gemensam röst för rättfärdighet, fred och försoning. De informations- och kommunikationsinsatser som har stöd från Sida ligger väl i

14 SIDA 14 av 32 linje med SKR:s identitet och roll. SKR är inte medlem i SMR, men ett samarbetsavtal ger SKR rätt att söka Sida-medel genom SMR. Mål, förväntade resultat och målgrupper för kommunikationsinsatser SMR:s gemensamma mål och förväntade resultat De informations- och kommunikationsinsatser som inkluderas i ansökan förväntas under 2017 bidra till SMR:s övergripande mål för anslaget: Ökad kunskap hos den svenska allmänheten om situationen i utvecklingsländer, utvecklingens drivkrafter, metoder för förändring och genomförandet av Agenda 2030, samt ökat engagemang och folkligt deltagande i arbetet för en rättvis värld och hållbar global utveckling. För att uppnå detta har tre delmål formulerats för dessa insatser. Insatserna ska ge svensk allmänhet: 1) Ökad kunskap om situationen i låginkomstländer och konfliktområden. 2) Ökad kunskap om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor. 3) Ökad kunskap om, och breddat folkligt engagemang i, metoder för förändring och genomförandet av Agenda Med svensk allmänhet avses de delar av allmänheten som SMR:s medlemsorganisationer har specifika förutsättningar att nå. Insatserna bidrar på ett tydligt sätt även till målen i den nyligen presenterade strategin och de nya riktlinjerna från Sida. Framförallt bidrar de till mål 2: Kunskapsspridning och opinionsbildning i syfte att bidra till fattigdomsbekämpning och en rättvis och hållbar global utveckling. Att de bidrar främst till mål två beror till stor del på att det är det mål där civilsamhällets organisationer har den mest naturliga ingången. Insatsernas mål, förväntade resultat och målgrupper Den primära och kanske allra viktigaste kontaktytan som organisationerna har är den egna medlemsbasen, där inte minst kyrkorna representerar en stor bredd av den svenska allmänheten. Genom att nå exempelvis församlingsmedlemmar har man möjlighet att öka kunskapen om globala rättvisefrågor på bred front även

15 SIDA 15 av 32 hos personer som inte redan är engagerade i denna typ av frågor. Församlingsmedlemmar utgör också en viktig resurs för fortsatt kunskapshöjning och påverkan. De är potentiella vidareinformatörer och krafter för organiserat förändringsarbete på olika sätt. De har också en mängd kontaktytor vidare ut i samhället. Viktiga kontaktytor utgörs också av alla de nationella och internationella nätverk som sökande organisationer ingår i, av såväl kyrklig som ickekyrklig karaktär. Det handlar om breda ekumeniska plattformar som exempelvis Sveriges kristna råd, men också samarbeten utifrån en bredare folkbildningssynpunkt genom exempelvis CONCORD Sverige, Globalportalen och Föreningen för Fairtrade. De sökande organisationerna har bra ingångar till de arenor som är relevanta för identifierade målgrupper och det innebär att man kan få stor spridning i relation till resurser och att arbetet blir mer hållbart. Några av insatserna har exempelvis elever, studenter och pedagoger som målgrupp och då är skolor och universitet naturliga ingångar. I andra fall kan målgruppen vara engagerade personer som finns inom civila samhället och då är det naturligt att gå genom exempelvis organisationer för att nå målgruppen. Att sökande organisationer i många fall har en naturlig koppling till folkhögskolor och studieförbund, antingen som huvudmän eller genom nära samarbete, innebär också en viktig tillgång i kommunikationsarbetet. En av organisationerna, Kristna Fredsrörelsen, har ett närmare samarbete med Härnösands folkhögskola inom ramen för insatsen Ickevåld för globalutveckling och hållbar fred. Kristna Fredsrörelsen kommer delta i kursen som föreläsare och studenterna förväntas delta i spridning av insatsens budskap. Organisationerna använder även vidareförmedlares nätverk för att nå ut bredare och få nya ingångar i olika sammanhang. Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd väger exempelvis in vidareförmedlarnas personliga nätverk och ingångar i rekrytering av ickevåldstränare respektive ekumeniska följeslagare. Sveriges kristna råd har goda erfarenheter av att jobba genom vidareförmedlarnas nätverk. Den personliga kontakten innebär inte bara en ingång utan är ofta även ett strategiskt sätt att väcka intresse för ämnet. Det finns relativt mycket information och åsikter formulerade i media kring situationen i låginkomst- och konfliktländer. Den utvärdering som gjordes av SMR:s informations- och kommunikationsanslag av Veda konsult är tydlig med att det är det personliga mötet mellan insatsernas vidareförmedlare och målgruppen som skapar engagemang och ger ökad kunskap om de komplexa samband som ligger bakom eller hindrar global utveckling. Det är

16 SIDA 16 av 32 organisationernas förmåga att skapa dessa möten som är deras främsta strategiska fördel jämfört med andra aktörer som sprider information och försöker påverka den svenska allmänheten. De metoder som används i insatserna, såsom upplevelsebaserat lärande, kräver möten. Denna insikt gör att SMR redan detta år, och förmodligen i ökande utsträckning efter översynen, lägger mer fokus på personliga möten än på masskommunikation. Massmedia (dagstidningar, radio, tv, tidskrifter) är fortsatt en strategisk arena som organisationerna arbetar genom för att få uppmärksamhet för sina arrangemang. I tidigare insatser har massmedia främst använts för att sprida insatsernas budskap. Organisationerna har varit väldigt framgångsrika i att nå ut genom massmedia, under perioden exponerade insatserna dryga 5 miljoner personer för insatsernas budskap. Det är i huvudsak Sveriges kristna råd och Kristna Fredsrörelsen som arbetar gentemot massmedia inom ramen för sina insatser. Skillnaden med denna ansökan jämfört med tidigare år är att exponering av budskap inte är ett mål i sig. Målet med exponeringen av insatsernas budskap och arrangemang är istället att skapa intresse för att delta i arrangemang. Detta leder även till att insatserna ökar fokus på att nå ut i lokal media och samfundsmedia. Dessa når inte lika många personer som nationell media men de bedöms vara till större hjälp i att locka besökare till de relativt småskaliga arrangemang som genomförs runt om i landet. En annan viktig orsak till att SMR väljer att fokusera mer på djup än bredd är att det är mycket svårt att mäta resultat av masskommunikation. Genom att fokusera på djup kommer beroendet av olika antaganden (om hur många personer som läser en viss artikel och liknande) att successivt minska i rapportering av resultat. De antaganden som tidigare har legat till grund för uppföljning har tagits fram med hjälp av kommunikationsexperter, men även ett väl övervägt antagande skapar en osäkerhet i resultatredovisningen som SMR vill undvika. En mer robust resultatredovisning är för SMR:s del framförallt viktig för att det ökar möjligheterna till lärande, och det bidrar även till att det är enklare att identifiera och dra slutsatser även kring mindre förändringar i resultat för att lära kring vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra i insatserna. Den här förändringen får stor påverkan på hur SMR redovisar resultat. Än så länge påverkas aktiviteterna i insatserna inte fullt lika mycket. I rapportering av SMR:s informations- och kommunikationsarbete för rapporteras att de fyra insatserna totalt har nått knappt 1,7 miljoner personer per år. I denna ansökan är det totala antalet personer SMR planerar att nå knappt personer. Den stora minskningen är ett resultat av att SMR utelämnar de resultat

17 SIDA 17 av 32 som förväntas uppnås genom media som organisationerna inte själva har kontroll över. Det betyder att resultat som förväntas uppnås genom radio och tidningar faller utanför SMR:s resultatrapportering. Det är dock viktigt att påpeka att insatserna fortfarande i stor utsträckning kommer fortsätta att bidra till informationsspridning via dessa kanaler, men SMR kommer inte att följa och rapportera dessa resultat inom ramen för vår resultatredovisning. Insatsernas kommunikation via olika medier där det är möjligt att mäta exakt hur många som tar del av kommunikation ingår fortsatt i det resultat SMR rapporterar. Det slutgiltiga målet med denna omläggning är att kunna mäta resultatet av insatserna på effektnivå. Med hanterbara målgrupper har insatserna möjlighet att omformulera sina mål, från kunskapsmål till effektmål. Denna förändring ser SMR som helt i linje med den nya informations- och kommunikationsstrategins intentioner. SMR:s övergripande mål Förväntat resultat per delmål Minst personer har fått ökad kunskap om situationen i låginkomstländer och konfliktområden. (4000 personer har nåtts direkt och personer indirekt) Ökad kunskap hos den svenska allmänheten om situationen i utvecklingsländer, utvecklingens drivkrafter, metoder för förändring samt genomförandet av Agenda Ökat engagemang och folkligt deltagande i arbetet för en rättvis värld och hållbar global utveckling. Minst personer har fått ökad kunskap om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor. (90 personer har nåtts direkt och knappt personer indirekt) Minst personer har fått ökad kunskap om, och ökat sitt engagemang i, metoder för förändring och genomförandet av Agenda 2030 (2000 personer har nåtts direkt och personer indirekt) Figur: Förväntade resultat

18 SIDA 18 av 32 För utförligare presentation av förväntade resultat och indikatorer, se bifogad resultatmatris (bilaga 4). Presentation av projekt inom programmet Rafiki Världen är full av nya kompisar, genomförs av Erikshjälpen och Individuell Människohjälp. Insatsens metodik bygger på att ge barn i Sverige möjlighet att möta barn från samarbetsländer, inom skolans verksamhet. I mötena med barn i Sverige berättar insatsens informatörer om barn i samarbetsländerna som de har mött och lärt känna under resor dit. Berättelserna förmedlas både genom klassrumsbesök, direktkontakt via Skype mellan barn i samarbetsländerna och i Sverige, samt genom tryckt material och webb. Utgångspunkten är att jämföra barns vardag i olika delar av världen genom att söka likheter. Detta för att skapa samhörighet och identifiering med barn i andra delar av världen med insikt om att även om yttre omständigheter skiljer sig åt är det fortfarande mycket som för oss samman och vi har alla lika värde. Det övergripande utvecklingsmålet med insatsen är ökad kunskap, bland elever, pedagoger och skolledare i Sverige, om barns rättigheter och globala utvecklingsfrågor, samt ökad förståelse för andra människors situation och kunskap om hur man som enskild kan bidra till en hållbar utveckling där dessa rättigheter respekteras. Insatsen beräknas nå 3500 barn direkt och barn indirekt, samt 450 personer i gruppen pedagoger och skolledare. Ickevåld för global utveckling och hållbar fred, genomförs av Kristna Fredsrörelsen (KrF). Genom insatsen vill KrF öka kunskapen om situationen i konfliktländer men också tydligt visa hur ickevåldsmetoder kan vara framgångsrika för att nå global utveckling och hållbar fred. Detta genom exempel från de länder där KrF är verksamma (Sydsudan, Västsahara, Guatemala, Mexiko och Colombia). Det övergripande utvecklingsmålet med insatsen är stärkt förmåga och engagemang hos personer i Sverige att bemöta orättvisor och våld med aktivt ickevåld, stärkt engagemang för situationen i konfliktländer i syd och en konstruktiv debatt angående våldsnormer. Insatsen beräknas nå 30 personer direkt och personer indirekt personer exponeras för insatsens budskap, vilket antas leda till ökat intresse för att delta i insatsens aktiviteter. Hållbar värld för alla! genomförs av Sveriges kristna råd (SKR) och SMR. Utvecklingsmålet är ökad kunskap, engagemang och delaktighet kring hur de globala målen kan uppfyllas. Insatsen uppmanar och stöttar kyrkor och organisationer över hela landet att uppmärksamma globala rättvisefrågor under

19 SIDA 19 av 32 hela året, men med särskilt fokus under en vecka i november - Kyrkornas globala vecka. Under 2017 är det de globala målen och Agenda 2030 som lyfts fram. Hundratals aktiviteter arrangeras lokalt av målgruppen "Anställda och ideellt engagerade i SKR:s medlemskyrkor och SMR:s medlemsorganisationer". De beräkningar som tidigare gjorts i extern utvärdering visar att de aktiviteterna under Kyrkornas globala vecka besöks av totalt ca personer. Insatsen beräknas nå 45 personer direkt, vilka är representanter för organisationerna som arrangerar Kyrkornas globala vecka och journalister som kontaktas direkt av SKR, och personer indirekt, vilka är anställda och ideellt engagerade i SKR:s medlemskyrkor och SMR:s medlemsorganisationer. SKR:s informationsprogram om Israel och Palestina, genomförs av SKR. Det övergripande målet för insatsen är att öka kunskapen bland den svenska allmänheten om Israel och Palestinakonflikten ur ett folkrättsligt perspektiv. Medföljare från SKR:s ekumeniska följeslagarprogram spelar en mycket viktig roll i projektet som vidareförmedlare av kunskap. SKR:s projekt Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel startades 2002 och stöds från och med 2016 med medel från SMR:s humanitära anslag från Sida. Insatsen beräknas nå 20 personer direkt, och personer indirekt. Den direkta målgruppen utgörs av följeslagarna personer exponeras för insatsens budskap, vilket antas leda till ökat intresse för att delta i insatsens aktiviteter. Fördelning av medel I denna ansökan ingår fyra insatser fördelade på tre organisationer. Totalt rör det sig om SEK exklusive administrationsbidrag och SMR:s vidareförmedlingsuppdrag. Dessa fyra insatser har även haft stöd under perioden och Fördelning av medel per organisation: Organisation och insats Ansökt bidrag för 2017 Procent-andel av anslaget 2017 Erikshjälpen Rafiki världen är full av nya kompisar %

20 SIDA 20 av 32 Kristna Fredsrörelsen Ickevåld för global utveckling och hållbar fred % Sveriges kristna råd Hållbar värld för alla! SKR:s informationsprogram om Palestina och Israel % 10 % Strategier och metoder Informationsarbetet som genomförs i Sverige är baserat på de internationella samarbeten som SMR och sökande organisationer står i. Organisationerna har ofta en nära relation till sina samarbetsorganisationer och relationerna har djupa historiska rötter. De sökande organisationerna har därför en stor kunskap om och bred bild av samarbetsländerna, och den kontext i vilken samarbetsorganisationerna verkar. I utformandet av insatserna utgör kunskapen och erfarenheten från utvecklingssamarbetet en naturlig grund, vilket gör att det finns en god kompetens inom de områden, teman och metoder som man arbetar med. Detta gör också att det finns goda förutsättningar för synergieffekter mellan utvecklingssamarbetet och kommunikationsarbetet, se vidare under Samarbete och samverkan. Insatserna är ett viktigt sätt att, direkt eller indirekt, ge röst åt människor i samarbetsländerna. De sökande organisationernas kommunikationsarbete fyller på så sätt funktionen som kommunikationskanal för samarbetsorganisationerna gentemot den svenska allmänheten. SMR:s medlemsorganisationer är bra på att lyfta fram människors vardag på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Kristna fredsrörelsens beslut att delvis ändra fokus från Israel/Palestina till Västsahara kommer sig ur önskemål från deras två samarbetsorganisationer i Västsahara. Skiftet är viktigt då det i Västsahara pågår en konflikt som är betydligt mindre känd i Sverige och få Västsaharier kan nå ut med sitt budskap i Sverige. Val av metod är viktigt för att nå målgrupperna, skapa hållbara resultat och göra insatsen kostnadseffektiv. I insatsansökningarna finns reflektion kring de metoder man har valt och varför de är strategiska. De sökande organisationerna har överlag god kunskap om målgruppen och har arbetat gentemot den i någon form tidigare. Strategier och metoder bedöms vara målgruppsanpassade. Några

21 SIDA 21 av 32 av organisationerna har satsat på att komplettera den redan existerande kunskapen med metoder för att öka målgruppens deltagande i utformningen av insatsen. Sökande organisationer har i huvudsak valt att fortsätta med metoder som har visat sig vara framgångsrika tidigare, såsom upplevelsebaserat lärande i klassrum och på webben, seminarier, möten och film. Tidigare erfarenheter har använts för att optimera insatsernas utformning. Det kan exempelvis handla om vilket material som bör tryckas och vilket material som fungerar att endast ha på webben, eller vilken typ att material som krävs för att nå målgruppen. Några av insatserna använder sig av olika typer av sociala medier, exempelvis Facebook och YouTube, för att nå ut med sina budskap. Insatsen Rafiki-Världen är full av nya kompisar, har efter utvärdering av Palm Quality Mangement av webbplatsen Rafiki.se valt att höja ambitionen i linje med utvärderingens rekommendationer. Sajtens struktur och formgivning kommer att utvecklas och innehållet stärkas, för att ytterligare synliggöra barns rättigheter och Agenda Sökande organisationer har även på andra sätt arbetat för att öka kostnadseffektiviteten och hållbarheten i resultat. Många av organisationerna, de som mottar medel och alla de som på olika sätt deltar i insatserna, har tillgång till ett relativt stort antal ideellt engagerade personer som vid mobilisering kan driva frågorna långsiktigt och med begränsade resurser. Det handlar ofta om lokalgrupper eller lokalt engagerade i kyrkor. Några av organisationerna har arbetat strategiskt med vidareförmedlare som har goda nätverk. Detta innebär att man kan få både stor spridning och djup i informationsarbetet. Samarbete och samverkan SMR uppmuntrar de sökande organisationerna att genomföra insatserna i samarbete och/eller samverkan med andra organisationer. Samordning och samverkan bidrar till styrka och större genomslag och organisationerna kan dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. I ansökningarna finns det beskrivningar av hur insatserna relaterar till existerande nätverk och andra aktörer som arbetar med samma frågor, samt resonemang kring mervärdet av insatsen i förhållande till andras arbete. Alla insatser 2017 är samarbetsprojekt, som bygger på samverkan eller ingår i ett större sammanhang. Sökande organisationer samarbetar främst med liknande organisationer, både inom och utanför SMR. De aktuella samarbetena har pågått i flera år och är reglerade i avtal. SMR bedömer att samarbetena har ett viktigt

22 SIDA 22 av 32 mervärde för insatserna, vilket ibland även leder till att organisationerna når ut ännu bredare. I Linköping samverkar till exempel den lokala arrangören av Kyrkornas globala vecka med kommunen och hyresgästföreningen, vilket bidrar till att insatsen når betydligt fler än vad som annars hade varit fallet. KrF är en relativt liten organisation och har inlett flera strategiska samarbeten för att nå ut till större grupper eller få tillgång till etablerade institutioners resurser. Genom samarbete med Studieförbundet Bilda kan KrF nå ut brett med sin information om konflikten mellan Israel och Palestina, och genom samarbete med Härnösands Folkhögskola får KrF tillgång till en struktur för sina kurser. KrF är även en mötesplats för freds- och ickevåldsaktivister, personer inom samfund och kyrkor med intresse för fred och ickevåld och i viss mån även akademin. SKR och SMR har ett formaliserat samarbete när det gäller insatsen Hållbar värld för alla! och det finns en tydlig rollfördelning mellan organisationerna. Hållbar värld för alla! och SKR:s informationsprogram om Israel och Palestina har varsin styrgrupp där alla samverkande organisationer deltar, cirka organisationer. Hållbar värld för alla! har även ett erfarenhetsutbyte med organisationer i Finland och Norge som arrangerar liknande globala veckor i respektive land. Erikshjälpen och IM och har sedan många år ett nära samarbete inom ramen för Rafiki världen är full av nya kompisar och det finns en gemensam styrgrupp och redaktion för den insatsen. Samarbetet mellan organisationerna har inte påverkats av att IM lämnade SMR Då alla fyra insatser bygger på samverkan mellan organisationernas arbete i samarbetsländerna och informations- och kommunikationsarbete i Sverige skapas flera synergier mellan påverkansarbete i CSO-anslaget och påverkansarbete inom informations- och kommunikationsanslaget. KrF:s samarbetsorganisationer i Västsahara, Afapredesa (Association des Familles des Prisonniers et Disparus Sahraouis) och NOVA (Nonviolent action), arbetar för ickevåldslig konflikthantering, rättighetsutkrävande och för att öppna utrymmen för dialog. Dessa utvecklingsinsatser stärks betydligt av den synergi som skapas med informationsinsatsen i Sverige. Gäster från samarbetsorganisationerna bjuds in till Sverige för att genomföra seminarier, föreläsningar och för att tala med media. Erikshjälpen arbetar med barns rättigheter utifrån rättighetsperspektivet i sina utvecklingsprojekt i Afrika, Asien, Sydamerika och Europa. I dessa projekt är

23 SIDA 23 av 32 barn rättighetsbärare, beroende på ålder företräder föräldrarana ofta barn i ansvarsutkrävande gentemot skyldighetsbärare. Kontakt med skolbarn i det globala nord och diskussioner med dessa kring barns rättigheter stärker även barnen i samarbetsländerna i att kräva sina rättigheter, antingen direkt eller genom sina föräldrar. Kvalitetssäkring Planering och genomförande Sökande organisationer får tillgång till alla aktuella styrdokument och information om att söka bidrag via SMR:s hemsida.( ) På hemsidan finns riktlinjer, format för ansökan och rapportering, information om vilka krav som gäller samt kriterier för bedömning av ansökningar och rapporter. Särskild information angående regler och kriterier för kommunikationsinsatser skickas också till de organisationer som visat intresse för att söka bidrag SMR:s bedömnings- och beredningsarbete sker i flera faser. Först görs en organisationsbedömning av sökande organisation för att säkerställa att denna uppfyller grundläggande organisationskrav för att kunna beviljas Sidabidrag, liksom att organisationen har en grundkapacitet att jobba med kommunikationsverksamhet utifrån de målsättningar och riktlinjer som gäller för bidraget. För mer information om organisationsbedömningarna, se nedan. Beredningsfasen omfattar dialog och diskussioner med sökande organisation där insatsplaneringen diskuteras. Utifrån dessa samtal kompletteras och vidareutvecklas insatsplaneringen till en färdig ansökan. I nästa fas gör SMR en bedömning av ansökan utifrån SMR:s bedömningskriterier. Erfarenheter från tidigare insatser utgör ett viktigt komplement som vägs in i helhetsbedömningen. Bedömningen utgör underlag för beslut och skickas till SMR:s utvecklingsutskott för beslut. Utvecklingsutskottet är tillsatt av SMR:s styrelse och består av representanter från medlemsorganisationerna. Utskottet fattar beslut om vilka insatser som ska ingå i SMR:s ansökan till Sida och säkerställer kvalitet och transparens i beslutsprocessen. SMR:s styrelse fattar beslut om ansökan som helhet, som sedan går vidare till Sida. SMR:s styrning gällande regler kopplade till bidraget sker genom avtalsskrivning. En särskild instruktion styr utbetalning av medel och ansvaret inom SMR:s kansli

24 SIDA 24 av 32 (controller, handläggare och ansvarig för utvecklingssamarbetet). Kontroll av att avtal efterlevs sker på flera sätt.

25 SIDA 25 av 32 Kapacitetsbedömning av sökande organisation Grundkriteriet för att kunna ansöka om Sida-bidrag via SMR är att den sökande organisationen är medlem i SMR. Undantag från denna regel görs enbart för Sveriges kristna råd (SKR) som istället har ett samverkansavtal med SMR som reglerar samarbetet mellan dessa båda paraplyorganisationer. För att kunna bli medlem måste en organisation uppfylla vissa kriterier som framgår av SMR:s stadgar. Bland annat innebär dessa att organisationen ska ha ett demokratiskt förhållningssätt, en folklig förankring och en dokumenterad internationell samverkan sedan minst fem år. Organisationen ska också aktivt vilja engagera sig i SMR:s arbete och delta i SMR:s mötesplatser. Efter beredning i kansli och av styrelse är det SMR:s årsmöte som beslutar om medlemskap. Inför varje längre avtalsperiod med Sida gör SMR organisationsbedömningar av alla de medlemsorganisationer som söker eller har för avsikt att börja söka medel. Då bedöms organisationernas kapacitet att hantera Sida-bidrag. Bedömningen ligger till grund för organisationernas möjlighet att ansöka om medel och för i vilken omfattning en organisation kan beviljas bidrag från SMR. Under verksamhetsperioden följs sedan bedömningarna löpande upp av SMR genom vårt system för organisationsbedömning. Där ingår bland annat att sökande organisationer återkommande genomför självbedömningar och tar fram åtgärdsplaner för att åtgärda brister och svagheter i system och rutiner. Utifrån den löpande uppföljningen omprövar SMR ibland sin bedömning av organisationernas aktuella kapacitet, vilket kan få konsekvenser för medelstilldelningen. Utöver bedömning av sökande organisationer utgör SMR:s dialog med medlemmarna ett viktigt verktyg för kvalitetssäkring. Varje handläggare på SMR har ett särskilt organisationsansvar som betyder att handläggaren håller kontakt med och har uppdaterad kunskap om de organisationer som hen särskilt ansvarar för. Regelbundna organisationsbesök görs av SMR, där uppföljningsfrågor som dokumenterats i samband med organisations- och insatsbedömningar samt resor, tas upp. Uppföljningsresor görs som regel alltid tillsammans med sökande organisationer vilket bidrar till att fördjupa dialogen och det gemensamma lärandet. Kommunikation sker också löpande via mejl och telefon. En viktig utgångspunkt för dialogen är att SMR inte bara tar rollen av bedömare utan att vi också vill fungera som ett aktivt stöd för medlemmarna, vilket vi ser som ett utvecklande arbetssätt som stärker kvaliteten i arbetet. Det nära samarbetet med våra medlemmar, vår goda kunskap om deras styrkor och svagheter, samt den kontinuerliga dialogen där vi utmanar medlemmarna till att utvecklas vidare, är

26 SIDA 26 av 32 själva grunden för hur vi säkerställer en god kvalitet i de insatser vi stödjer, på ett sätt som både främjar biståndseffektivitet och är kapacitetsutvecklande för organisationerna. Inför denna ansökningsperiod har SMR gjort organisationsbedömningar utifrån en genomgång av grundläggande organisatoriska krav, hur medlemsorganisationen tidigare hanterat bidrag, externa utvärderingar och systemrevisioner, egna självbedömningar kring avtalsefterlevnad, en ekonomisk sårbarhetsanalys samt en nulägesbeskrivning. Organisationsbedömningarna har mynnat ut i en sammanfattande bedömning och riskanalys, samt en åtgärdsplan. SMR bedömer att de tre sökande organisationerna uppfyller SMR:s generella krav för att få söka Sida-bidrag. Nedan följer korta utdrag från organisationsbedömningarna som genomfördes våren 2016 för de tre sökande organisationerna: Erikshjälpen: SMR bedömer att Erikshjälpen som organisation överlag har en mycket god kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av SMR-finansierade insatser. SMR bedömer Erikshjälpens sårbarhet utifrån insamlingskapacitet som medel (egen insamling)/låg (finansiering av personal). Kristna Fredsrörelsen: SMR bedömer att KrF som organisation överlag har en mycket god kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av SMR-finansierade insatser. SMR bedömer KrF:s sårbarhet utifrån insamlingskapacitet som hög. Sveriges kristna råd: SMR bedömer att SKR som organisation överlag har en hög kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av SMRfinansierade insatser. SMR bedömer SKR:s sårbarhet utifrån insamlingskapacitet som låg (insamlade medel)/medel (finansiering av personal). På begäran kan SMR skicka de tre kompletta organisationsbedömningarna och den riskanalys som gjorts baserat på information från organisationsbedömningsprocessen. Kriterier för urval av insatser SMR gör en bedömning av relevans och kvalitet i varje inkommen ansökan. I första hand görs en bedömning utifrån ett antal grundläggande krav som ska vara uppfyllda för att en insats ska vara aktuell för Sidastöd. Det handlar om överensstämmelse med SMR:s målsättningar för kommunikationsarbetet (formulerade i linje med Sidas instruktioner), genomförande organisations

27 SIDA 27 av 32 identitet, kunskap, roll och verksamhetsinriktning, kontextanalys, målformulering, identifierad målgrupp och strategi/arbetsmetod för den aktuella insatsen, sökande organisations kapacitet att genomföra och följa upp verksamheten, samt kostnadseffektivitet. Enbart insatser som bedöms uppfylla dessa grundläggande krav av relevans och kvalitet föreslås beviljas bidrag och inkluderas i ansökan till Sida. Bedömningen innefattar även en analys kring hur insatserna uppfyller vissa utvalda värdehöjande aspekter (se bifogade bedömningskriterier, bilaga 7). Denna bedömning ligger sedan till grund för ytterligare prioritering om det visar sig att SMR inte har möjlighet att stödja alla insatser som uppfyller de grundläggande relevans- och kvalitetskraven. Tydlig koppling till eventuellt utvecklingssamarbete i samarbetsländer, samverkan mellan flera aktörer, god erfarenhet av att arbeta med liknande metoder eller ämnen, nya metoder och angreppssätt, samt självkritisk och lärandebaserad uppföljning av verksamheten är några av de aspekter som anses vara värdehöjande enligt bedömningskriterierna för Uppföljning Resultatuppföljning sker främst genom sökande organisationers egen resultatuppföljning på insatsnivå. Att stödja utvecklingen av organisationernas resultatuppföljning har varit ett prioriterat område för SMR de senaste åren. Organisationerna använder sig av olika verktyg för uppföljning på insatsnivå. Det handlar till exempel om uppföljning av genomförda aktiviteter genom utvärderingsenkäter till deltagare i aktiviteter och fokusgrupper. KrF följer till exempel upp resultat genom baslinjeundersökning i enkäter före och efter genomförd aktivitet. Av insatserna är det Rafiki världen är full av nya kompisar som fortsatt har bäst förutsättningar för systematisk uppföljning och resultatredovisning. Insatsen verkar i skolmiljö, där utvärdering av kunskap är en central del. De pedagoger insatsen har samarbetat med är experter på barns inlärning och väl lämpade att bedöma huruvida de deltagande barnen har fått ökad kunskap. Insatsens system för uppföljning innehåller bland annat insamlad statistik över antal klassrumsbesök, antal deltagande barn, antal barn som deltar i fördjupande aktiviteter och antal pedagoger som har deltagit i workshops och andra kunskapshöjande aktiviteter. Uppföljningen för att bedöma kunskapsökningen hos elever görs genom intervjuer, enkäter och intervjuer med barn i fokusgrupper.

28 SIDA 28 av 32 Uppföljning och resultatredovisning är betydligt svårare för Hållbar värld för alla! Försvårande faktorer är att SKR inte genomför aktiviteterna själva, att aktiviteterna är så många till antalet att det inte är möjligt att bedöma dem var för sig och att aktiviteterna ofta har genomförts av ideella krafter. SKR har ändrat betydligt i målen för 2017 för att förenkla resultatuppföljningen. Ur utvärderingssynpunkt har insatserna Ickevåld för global utveckling och hållbar fred och SKR:s Informationsprogram om Israel och Palestina stora likheter. Precis som Hållbar värld för alla! så genomför de inte själva huvuddelen av informationsinsatserna. Dessa insatser har däremot en betydligt tydligare relation med de som genomför informationsinsatserna, d.v.s. vidareförmedlarna. Utmaningen för dem är att säkerställa att vidareförmedlarna är väl lämpade och kunniga och att de i sin tur utvärderar de informationsinsatser de genomför. Delrapportsgranskningen är ett av de sätt som SMR normalt använder för att följa upp lärdomar, kvalitetssäkring och efterlevnad av avtal. SMR fokuserar främst på lägesbeskrivningar av avvikelser (mål, aktiviteter och budget). SMR beaktar även eventuella brister i resultatredovisningen och ger kommentarer inför slutrapporteringen. Då denna ansökan är för ett år är inte delrapportering aktuellt för dessa insatser. Genom slutrapporter sker en omfattande bedömning baserat på ekonomihantering, partnerskapet, insatsens genomförande samt uppnådda resultat och lärdomar. Särskilda bedömningsfrågor finns kopplade till bedömning och granskning av slutrapporter. SMR:s revisor granskar och bedömer slutrapporterna. Utifrån SMR:s granskning av slutrapporter från varje enskild insats görs en aggregerad resultatsammanställning och analys i förhållande till de målsättningar som formulerats för verksamheten som helhet. Som en del av SMR:s ansökningsmall finns en resultatmatris på insatsnivå för kommunikationsinsatser i Sverige. Sökande organisationer kan välja mellan att utveckla sin egen resultatmatris eller använda en matris som SMR tagit fram. Matrisen åskådliggör insatsens förväntade resultat och indikatorer. I den bifogade resultatmatrisen (bilaga 4) är insatsernas kvantitativa förväntade resultat aggregerade. Den är baserad på de insatsspecifika matriserna, men alla resultat i insatsernas resultat matriser kommer inte med i den aggregerade matrisen. För 2017 är det framförallt insatsernas medieexponering som inte tas med i den aggregerade matrisen. Som ett komplement till de kvantitativa indikatorerna finns det även kvalitativa indikatorer i matrisen.