Ansökan. till Sida. Syd- och östanslaget

Transkript

1 Ansökan till Sida Syd- och östanslaget

2 2 (61)

3 Bromma, Ulrika Åhmark CIVSAM Sida Ansökan syd- och östanslaget för Härmed överlämnas Svenska missionsrådets ansökan för syd- och östanslaget för Ansökan består av en narrativ del samt ett antal bilagor enligt specifikation nedan. På förfrågan kan vi även elektroniskt skicka SMR:s bedömningar av insatserna, insatsbeskrivningar (ansökningar) eller annan dokumentation. Ansökan innehåller tre kapitel. Det första kapitlet utgår från SMR som organisation. Här lyfter vi bland annat fram vårt mervärde som ramorganisation, viktiga förändringsprocesser, vår strategi, utvecklingssyn och förändringsyn samt vårt övergripande system för planering, uppföljning, utvärdering och riskhantering. I det andra kapitlet ges en sammanfattning av SMR:s operativa verksamhet för , där SMR:s vidareförmedlande uppdrag utgör en viktig del. I det avslutande kapitlet presenteras SMR:s vidareförmedling. Där görs inledningsvis en analys som tar sin utgångspunkt i insatsportföljen såsom den kommer att se ut Det är delvis en ny och fördjupad analys med betoning på kontexter, relevans och roller, samt utmaningar och risker. I kapitel tre presentas även SMR:s resultatmodell, arbetet med kvalitetssäkring i vidareförmedling samt arbetet med utvecklingseffektivitet. SMR:s totalt ansökta belopp för utgör en markant ökning i jämförelse med godkända nivåer för I bedömning och godkännande av insatser och bidragsnivåer har SMR:s utgångspunkt varit en bedömning av organisationernas kapacitet samt insatsernas relevans. Detta har lett fram till att ett antal organisationer har beviljats ökade nivåer. I förhållande till 2012 står bland annat Erikshjälpen, International Aid Services och Individuell Människohjälp för dessa ökningar. Ytterligare förklaring till ökningen beror på att en förlängning integreras i denna nya ansökan av två insatser för den särskilda barn- och ungdomssatsningen som introducerades Dessutom ingår även stöd till några organisationer som tidigare inte i någon större omfattning fått stöd genom SMR. Här vill SMR lyfta fram stödet som föreslås till Life & Peace Institute. För 2013 har SMR beviljade insatser för hela det ansökta beloppet, medan det för 2014 samt 2015 finns ett visst utrymme för SMR:s medlemsorganisationer att ansöka om nya insatser (se specifikation nedan). För varje år under perioden har SMR budgeterat för SEK 2 miljoner i bidrag som avser stöd för ännu ej planerade värdehöjande insatser (till exempel utvärderingar, förstudier eller kapacitetsutveckling). I bilagor till ansökan presenteras SMR totala verksamhetskostnader för (bilaga 2) samt en ekonomisk redovisning per kostnadstyp enligt Sidas instruktion (bilaga 3). I dessa bilagor framkommer ansökta nivåer för SMR:s vidareförmedlingsuppdrag. Dessa ligger ungefär på samma nivåer som för 2012, men med viss variation mellan åren (för syd 2015 inkluderas kostnader för planerade systemrevisioner). Vid behov kan SMR ta fram ytterligare förklaringar och motiveringar av vidareförmedlingskostnaderna. Utifrån de system och rutiner som SMR har 3 (61)

4 utvecklat samt ett ökat fokus på programansökningar, har SMR kapacitet att hantera en ökad vidareförmedling utan att öka kostnaderna. SMR-ansökt belopp för sydanslaget 2013 SEK : Pågående och nya insatser Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för sydanslaget 2014 SEK : Pågående insatser Nya insatser, att besluta Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för sydanslaget 2015 SEK : Pågående insatser Nya insatser, att besluta Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt TOTALT ANSÖKT BELOPP SEK (61)

5 SMR-ansökt belopp för östanslaget 2013 SEK : Pågående och nya insatser Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för östanslaget 2014 SEK : Pågående insatser Nya insatser, att besluta (planerad fortsättning Moldavien) Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för östanslaget 2015 SEK : Pågående insatser 0 Nya insatser, att besluta Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt TOTALT ANSÖKT BELOPP ÖST : SEK (61)

6 Följande bilagor lämnas in tillsammans med ansökan: 1) SMR:s strategi och målhieraki 2) SMR:s budget för verksamheten ) Ekonomisk sammanställning enligt instruktion 4) SMR:s organisationsbedömningar av medlemsorganisationer 5) SMR:s riskbedömning av medlemsorganisationer 6) Resultatmatris 7) SMR:s insatsbedömningsmall för insatser 8) Listor totalt per år sydanslag 9) Listor totalt per år östanslag På förfrågan kan det bli aktuellt att skicka in ytterligare kompletterande material, till exempel: 1. Pärmen, SMR:s interna styrning av insatshanteringen 2. Disposition styrande dokument och instruktion hemsida 3. SMR:s system för avvikelsehantering Hör gärna av er om det finns behov av förtydliganden eller kompletteringar. Vänliga hälsningar Eva Christina Nilsson Generalsekreterare Anders Malmstigen Ansvarig för utvecklingssamarbetet Svenska missionsrådet Box 14038, SE Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, t-bana Alvik Tel: , Fax: (61)

7 7 (61)

8 Innehåll 1 - SMR SOM ORGANISATION... 9 SMR:S INTERNA FÖRÄNDRINGSPROCESSER OCH POLICYER INTERNA FÖRÄNDRINGSPROCESSER HOS MEDLEMSORGANISATIONERNA SMR:S UTVECKLINGSSYN OCH FÖRÄNDRINGSTEORI SMR:S STRATEGI SMR:S ÖVERGRIPANDE SYSTEM FÖR PLANERING, UPPFÖLJNING RISKHANTERING OCH UTVÄRDERING SMR:S OPERATIVA VERKSAMHET SMR:S VERKSAMHETSPLAN PROFILOMRÅDE 1 TEOLOGISK REFLEKTION PROFILOMRÅDE 2 RELIGION OCH UTVECKLING PROFILOMRÅDE 3 UTVECKLINGSSAMARBETE OMRÅDE 4 SMR SOM ORGANISATION SMR:S BIDRAGSFÖRMEDLING SMR:S INSATSPORTFÖLJ KONTEXT, RELEVANS, ROLLER OCH RISKER MEDELINKOMSTLÄNDER SOM ÄR DEMOKRATISKA MEDELINKOMSTLÄNDER MED DEMOKRATISKT UNDERSKOTT MEDELINKOMSTLÄNDER MED DEMOKRATISKT UNDERSKOTT OCH KONFLIKTSITUATION MEDELINKOMSTLÄNDER SOM ÄR AUKTORITÄRA MEDELINKOMSTLÄNDER SOM ÄR AUKTORITÄRA MED KONFLIKTSITUATION LÅGINKOMSTLÄNDER MED DEMOKRATISKT UNDERSKOTT LÅGINKOMSTLÄNDER SOM ÄR AUKTORITÄRA LÅGINKOMSTLÄNDER SOM ÄR AUKTORITÄRA MED KONFLIKTSITUATION SMR:S PROGRAMMÅL OCH RESULTATMODELL SMR:S KVALITETSSÄKRING FÖR VIDAREFÖRMEDLING SMR:S ARBETE MED UTVECKLINGSEFFEKTIVITET (61)

9 1- SMR som organisation Inledning Svenska missionsrådet (SMR) är en paraplyorganisation för svenska samfund, missionsorganisationer och kristna biståndsorganisationer. Under 2012 har SMR 35 medlemsorganisationer, men på grund av sammanslagningar kommer det att bli 33 organisationer från och med SMR arbetar för att ta tillvara medlemsorganisationernas gemensamma intressen, underlätta samverkan och ge en fördjupad förståelse av missionsuppdraget där förändringsarbete genom internationellt utvecklingssamarbete och kommunikationsarbete i Sverige är viktiga delar. Medlemsbasen representerar en unik bredd av kristna organisationer och samfund, alla med stort engagemang och lång erfarenhet av såväl internationellt utvecklingssamarbete som folkbildnings- och kommunikationsarbete i Sverige. Genom detta har SMR ett mycket stort och brett kontaktnät av kristna organisationer och kyrkor över hela världen, vilket bidrar till SMR:s särskilda kompetens kring kyrkor och kristna organisationer och deras roll för samhällsförändring. Denna kompetens gör att SMR både kan hjälpa organisationer att öka sin förståelse för hur de kan bidra till samhällsförändring och även förståelse av när de behöver öka sin kapacitet. SMR och dess medlemsorganisationer är tros- och värdebaserade organisationer som finner motivation och drivkraft i sina värderingar och övertygelse om att ett mer rättvist samhälle är möjligt. Detta skapar engagemang vilket motiverar människor att fortsätta arbetet för en positiv samhällsförändring. SMR är på medlemsorganisationernas uppdrag avtalspart med Sida och har haft rollen som ramorganisation sedan Uppdraget utgör en viktig och stor del av SMR:s verksamhet. SMR utgör en länk mellan civilsamhället och Sida där medlemsorganisationer ges möjlighet att vara en del av och påverka det svenska utvecklingssamarbetet. Medlemsorganisationerna får bland annat del av metoder, resurser och kunskap som underlättar för ett väl genomfört och effektivt utvecklingssamarbete. SMR har bidragit med kunskap om religions- och övertygelsefrihet samt religion och utveckling kopplat till utvecklingssamarbete, men även med synen på och metoder inom organisationsutveckling, lärande och aggregering av resultat. Stödet till civilsamhällets organisationer är en viktig del av det svenska utvecklingssamarbetet. De långsiktiga relationer som SMR:s medlemsorganisationer har i samarbetsländerna innebär exempelvis att de kan arbeta med målgrupper och i kontexter dit det bilaterala eller det multilaterala utvecklingssamarbetet inte når. SMR bidrar därmed genom sin roll som ramorganisation till att svenskt utvecklingssamarbete kan verka i svåra och bortglömda kontexter och med mycket marginaliserade grupper. Medlemmarnas samarbetsorganisationer har ofta breda kontaktnät både på gräsrotsnivå och bland beslutsfattare. Det innebär att SMR:s medlemsorganisationer, i partnerskap med sina samarbetsorganisationer, har goda förutsättningar för att både nå och mobilsera individer men även att påverka på samhällsnivå med goda resultat. 9 (61)

10 SMR:s interna förändringsprocesser och policyer Organisationsutvärdering och strategi Inför den kommande planeringsperioden inledde SMR:s styrelse under 2011 en reflektions- och förändringprocess som fortfarande pågår inom organisationen. Syftet var att skapa ett gediget och relevant underlag inför verksamhetplaneringen och Sida-ansökan Ett viktigt redskap för SMR:s verksamhetsutveckling är organisationsutvärderingen av SMR som genomfördes våren 2011 av externa konsulter, INTRAC. Utvärderingen syftade till att ge ett underlag för reflektion och lärande kring hur SMR uppfattas av sina intressenter när det gäller strategier, identitet, aktiviteter, tjänster, organisation, system, relationer till medlemsorganisationer och externa relationer. Utvärderingens slutsatser och rekommendationer har bearbetats i olika fora av styrelse, medlemsorganisationer och kansli. Styrelsen har tagit fram en management response och handlingsplan för uppföljning av utvärderingen. Handlingsplanen är en viktig utgångspunkt för verksamhetsplanen , tillsammans med lärdomar och slutsatser som dokumenterats i de fora där utvärderingen har diskuterats. En slutsats som drogs efter utvärderingen är att SMR behöver en flerårig strategi som utgör en brygga mellan SMR:s övergripande vision och den treåriga verksamhetsplanen. Därför har SMR:s styrelse utarbetat en strategi för SMR:s verksamhet för perioden 1 juni 2013 till 31 december Den syftar till att vara till stöd i prioritering och fokusering i verksamhetsplaneringen för , genom att identifiera vad SMR vill uppnå inom den närmaste femårsperioden. Utgångspunkten är SMR:s vision, förändringsteori och identitet. Strategin fastställdes vid SMR:s årsmöte i maj En annan slutsats efter utvärderingen är att SMR:s mötesplatser behöver bli mer strategiska till innehåll och form. Därför har kansliet på uppdrag av styrelsen genomfört en mötesplatsanalys, och bearbetning av den sker i samband med verksamhetsplaneringen för Ytterligare en slutsats är att medlemsorganisationerna gärna ser att SMR:s mötesplatser i större utsträckning utformas så att ett horisontellt lärande kan ske. I verksamhetsplaneringen är utgångspunkten att mötesplatserna i framtiden ska innebära ett ännu större utrymme till meningsfullt erfarenhetsutbyte mellan SMR:s medlemsorganisationer. En av konsulternas rekommendationer var att SMR ska se över kansliorganisationen för att kunna genomföra verksamheten med hög kvalitet och på ett effektivt sätt. För närvarande pågår en process där förslag till ny kansliorganisation bearbetas, och beslut kommer att fattas i oktober. Utvärdering av rättighetsperspektivet och jämställdhet Under perioden har SMR genomfört en lärande utvärdering för att belysa hur rättighetsperspektivet och jämställdhet präglar arbetet som SMR stödjer. Syftet med utvärderingen var att utveckla och stärka SMR:s arbete med rättighetsperspektivet och jämställdhet när det gäller handläggning, stöd till kapacitetsutveckling, kommunikation och resultatrapportering. Under 2010 genomförde SMR:s kansli elva fallstudier i olika länder. För 10 (61)

11 bearbetningen av materialet från fallstudierna tog SMR hjälp av externa konsulter. Utvärderingsprocessen har kännetecknats av stor delaktighet från såväl SMR:s medlemsorganisationer som från SMR:s kansli, vilket i sig är en viktig förutsättning för lärande. Även för denna utvärdering finns en management response med kommentarer till utvärderingens centrala observationer, slutsatser och rekommendationer. Dessutom finns en handlingsplan för uppföljning av rekommendationerna. Utvärderingens slutsatser är en bra utgångspunkt i utformningen av SMR:s kapacitetsstöd till medlemsorganisationerna och deras samarbetsorganisationer. Formulering av riktlinjer för SMR:s arbete med rättighetsperspektivet och jämställdhet pågår och ett metodpaket med verktyg till hjälp för medlemsorganisationerna att utveckla sitt arbete med till exempel maktanalys har påbörjats och kommer att utvecklas kontinuerligt under de kommande åren. I november 2012 planeras ett internationellt seminarium i Kenya, för att erbjuda ett tillfälle för erfarenhetsutbyte mellan olika medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer med fokus på rättighetsbaserat arbete, inklusive jämställdhet. SMR:s policyer SMR:s policyer beskriver SMR:s syn på olika områden och hur arbetet ska ske. Policyerna har tagits fram av kansliet, i samarbete med medlemsorganisationer. Policyerna är antagna av styrelsen. Följande policyer finns: Anti-korruptionspolicy Hiv- och aidspolicy Jämställhetspolicy Policy för miljö och framsynt hushållning Utvärderingspolicy Policyerna finns på SMR:s hemsida: SMR:s policyer revideras regelbundet utifrån en särskild plan. Under 2012 kommer Utvärderingspolicyn att revideras. Förutom policyer finns instruktioner och alla styrande dokument för bidragsförmedlingen samlade på SMR:s hemsida under Söka bidrag. Där kan man till exempel hitta SMR:s riktlinjer och kriterier för mikrofinans. Interna förändringsprocesser hos medlemsorganisationerna SMR:s medlemsorganisationer SMR har från och med medlemsorganisationer varav 17 har ansökt om Sidabidrag för år 2013 (gäller syd- och östanslaget, några organisationer tillkommer genom info- och praktikantanslaget). SMR erbjuder olika former för finansiering som kan delas in i programavtal, program och projekt. Utgångspunkten är organisationernas kapacitet och SMR:s organisationsbedömning. Dessutom är det viktigt för SMR att utgå från vad som passar respektive organisation och att ansökningsformen är i linje med organisationens eget sätt att planera. 11 (61)

12 Under år 2012 har SMR aktivt arbetat med att stödja medlemsorganisationer som inte har Sidabidrag att ansöka om det, detta bland annat utifrån den studie som SMR under 2011 genomförde tillsammans med Forum Syd (Minskar antalet ansökningar från Svenska enskilda organisationer, Klas Palm ). Arbetet har lett till att Operation Mercy, Frälsningsarmén och Life & Peace Institute har ansökt för år Organisations- och riskbedömning har beaktats särskilt i dessa fall. SMR:s medlemsorganisationer kan delas in i tre kategorier; 1) kristna biståndsorganisationer 2) samfund/kyrkor 3) missionsbaserade organisationer. En tydlig trend är att kristna biståndsorganisationer har ökat sin andel av anslaget medan samfundens andel har minskat. Kristna biståndsorganisationer är organisationer med rötter i en kristen tradition. Organisationernas uppdrag och fokus är utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och humanitär assistans. Inom denna kategori kommer följande organisationer erhålla Sidamedel år 2013: Individuell Människohjälp, International Aid Services, Operation Mercy, Lepramissionen, Hoppets Stjärna, Life & Peace Institute, Kristna Fredsrörelsen, KFUM Sverige, Skandinaviska Barnmissionen och Erikshjälpen. Samfund är en sammanslutning av lokala församlingar. Det internationella arbetet är oftast en del av kyrkornas missionsuppdrag och innefattar utvecklingssamarbete och evangelisation. Vissa av samfunden (ADRA Sverige och Frälsningsarmén) är del av internationella organisationer och nätverk. Inom denna kategori kommer följande organisationer erhålla Sidamedel år 2013: ADRA, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Gemensam Framtid, Vännernas Samfund/Kväkarhjälpen och Svenska Alliansmissionen. Missionsbaserade organisationer är organisationer vars verksamhet inkluderar både utvecklingssamarbete och evangelisation (bibelöversättning, träning av pastorer). Inom denna kategori kommer följande organisationer erhålla Sidamedel år 2013: Folk & Språk och Bibelsällskapet. Interna förändringsprocesser hos medlemsorganisationerna Under denna rubrik följer korta exempel på vad som hänt inom SMR:s medlemsorganisationer under år 2012 och exempel på processer som kommer att fortgå. Många av de förändringar som skett år 2012 kommer ha en inverkan på organisationernas verksamhet under de kommande åren. Trenden av ökad regionalisering och decentralisering till fältkontor bedöms fortsätta. Individuell Människohjälp, Evangeliska Frikyrkan och Erikshjälpen har fortsatt sitt arbete för att stärka regionerna. Organisationerna är inne i en fas av att stärka system och rutiner för att samordna arbetet mellan fältkontoren och Sverige. En viktig fråga är att skapa samstämmighet i förståelse och applicering av riktlinjer. Evangeliska Frikyrkan kommer slå ihop sina två regioner Europa och MENA och samordna insatser kring människohandel. Organisationsstrukturer har under 2012 förändrats i flera organisationer i syfte att effektivisera och skapa en tydligare ansvarsfördelning. Kristna Fredsrörelsen har inrättat en ny tjänst för 12 (61)

13 verksamhetssamordnare vilket möjliggör en mer utåtriktad roll för generalsekreteraren och även stärkt stödet för metodfrågor. Erikshjälpen har etablerat en gemensam programavdelning för internationellt utvecklingsarbete, humanitära insatser, insatser för barn i Sverige och informationsarbete. Syftet är att samverka kring barns rättigheter. Gemensam Framtid och Skandinaviska Barnmissionen befinner sig i en fas med att etablera en ny identitet och organisationskultur. Gemensam Framtid har byggt upp ett gemensamt kansli och en ny organisationsstruktur som har satts i verket år Skandinaviska Barnmissionen har skapat en ny struktur för att bättre klargöra ansvarsuppgifterna. International Aid Services har omorganiserat det svenska kontoret för att öka kapaciteten kring projekthandläggning. När det gäller utveckling av verksamhetsinriktning, strategier och policyer fortsätter organisationerna att ändra inriktning och ta fram nya strategier. Evangeliska Frikyrkan har börjat fokusera sitt arbete kring fokusområden och innehållsfrågor, såsom människohandel och barns rättigheter. Erikshjälpen genomgår en landfokusering och har medvetet kopplat samman insatser i landprogram och stärkt samverkan med andra aktörer. Individuell Människohjälp uppdaterar och tar fram flera olika policyer under 2012 och 2013, bland annat en HR-manual för fältkontoren, anti-korruptionspolicy och handlingsplan. Organisationen har utvecklat sin PMEhandbok och den kommer inkludera aspekter av riktlinjer inom utvecklingseffektivitet, mainstreaming av genus, miljö/klimat med mera. ADRA har börjat arbeta efter sin uppdaterade vision, omvärldsanalys och strategiplan De kommer att betona kapacitetsutveckling av samarbetsorganisationer under de kommande två åren. Kristna Fredsrörelsen har inlett en process av strategiutveckling kopplat till organisationens mervärde som fredsorganisation i utvecklingssamarbetet. Detta kommer att intensifieras och fortsätta kommande år. Svenska Alliansmissionen ska i sin framtidsutredning aktualisera mission och arbeta med samfundets teologiska grund under de kommande åren. Flera organisationer är i en fas av att stärka sin egen kapacitet, personal och system. Lepramissionen har investerat i ett nytt projekthanteringsprogram och stärkt personalresurserna med en projektledare. Svenska Alliansmissionen har gemensamt med Evangeliska Frikyrkan och Pingst tagit fram en ny personalhandbok för missionärer. Folk & Språk har initierat ett nytt ekonomisystem och etablerat nya rutiner för ekonomirapporter från syd. Denna del av organisationernas arbete har även en koppling till SMR:s arbete med organisationsbedömningar, självbedömningar och systemrevisioner genom åtgärdsplaner och kapacitetsutvecklande aktiviter. Beträffande utvärderingar och granskningar har SMR genomfört systemrevision av sju medlemmar och dessa har inkommit med åtgärdsplaner. Systemrevisionerna har identifierat ett antal gemensamma brister (till exempel organisationsbedömningar och verksamhetsplanering) som kommer att beaktas under de kommande åren. ADRA skriver att granskningen har hjälpt organisationen att reflektera över prioriteringar och innehåll i verksamheten. International Aid Services har fortsatt sin HAP-certifiering. Under år 2012 och 2013 kommer processen att förankras hos samarbetsorganisationer i syd. Systemen kommer att anpassas till att fånga upp återkoppling från målgruppen till International Aid Services projekt. SMR:s utvecklingssyn och förändringsteori SMR:s vision är att Guds rike gestaltas i världen. Detta innebär en värld befriad från fattigdom och förtyckande strukturer, där människor kan påverka sin egen situation och att skapelsen förvaltas med ansvar inför kommande generationer. SMR:s värdegrund lyfter fram att varje 13 (61)

14 enskild människa har ett unikt värde, och har rätt att leva ett värdigt liv och påverka sin egen livssituation. Visionen och värdegrunden uttrycker det samhälle som SMR vill vara med och bidra till, och värderingar som ligger till grund för hur vi tror att förändring sker. Det är det vi kallar SMR:s utvecklingssyn. SMR ser utveckling som en ständigt pågående process, som kan påverkas, men inte kontrolleras. SMR har en processinriktad syn på förändring, och betonar värdet av deltagande och tillit. SMR:s resultatmodell - som används för uppföljning och redovisning av resultat i förhållande till SMR:s programmål för vidareförmedlingen - bygger på SMR:s förändringsteori på samhällsnivå. Där lyfts fram att i samhällsutvecklingsarbete måste vi se på relationerna mellan samhälle, organisationer och enskilda individer hur dessa ömsesidigt påverkar varandra. Det är denna påverkan vi behöver förstå för att kunna stödja eller genomföra ett framgångsrikt samhällsutvecklingsarbete. I kapitel 3 i den här ansökan beskrivs mer utförligt förändringsteorin för den vidareförmedlande verksamheten. SMR:s förändringsteori på organisationsnivå - SMR:s operativa arbete - utgår från SMR:s vision, uppdrag och förändringsteori på samhällsnivå. SMR fokuserar på att stärka organisationer och organisering i civilsamhället för att därmed skapa utrymme för människor som lever i fattigdom och i förtryckande strukturer att aktivt delta i samhällsutvecklingen. Det innebär för SMR både att möjliggöra kapacitetsutveckling och att bidra till att skapa utrymme för organisationerna att verka i det civila samhället. Det arbetet har konkretiserats i nyckelområden för förändring för organisationer i det civila samhället: Verksamhetsutveckling baserad på erfarenhetsbaserat lärande och reflektion genom tematiska reflektionsområden som relaterar till samhällsutvecklingsfrågor. Utbyte och samverkan med andra organisationer Organisatoriskt lärande och kontinuerlig kapacitetsutveckling inom områden som är relevanta för organisationen. Tillgång till ekonomiska bidrag och en bidragshantering med hög kvalitet för genomförande av utvecklingsinsatser, samt förmåga att hantera sådana bidrag. Utrymme att verka i civilsamhället och att påverka samhällsutvecklingen. Utvecklingssamarbete och sociala utvecklingsinsatser behöver genomföras med kunskap, goda metoder och system, och dessa behöver skapas i dialog och samverkan. Att möta nya perspektiv och att reflektera och lära av det man gör menar vi är avgörande för att förändring ska ske. Att veta vem man är och våga tro på sin egen förmåga gör en organisation eller en rörelse stark. I samhället och i samhällsutveckling behövs en mångfald av aktörer och mångas röster behöver höras. Det är områden där SMR har möjlighet att bidra positivt, och därför har metodkompetens när det gäller bidragsförmedling, kommunikations- och påverkansarbete, kunskaps- och kapacitetsutveckling samt mötesplatser utvecklats. SMR:s strategi Utgångpunkten för SMR:s strategi är SMR:s vision, utvecklingssyn och förändringsteori. I strategin beskrivs de tre profilområden som SMR kommer att arbeta med från och med 2013 och de kommande åren: 14 (61)

15 1) Teologisk reflektion över uppgiften att gestalta Guds rike i världen 2) Religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet 3) Utvecklingssamarbete SMR:s strategiska inriktning visar vad SMR:s medlemmar ser som sitt bidrag till nätverket och vad de tillsammans vill uppnå under perioden. Arbetet konkretiseras i verksamhetsplanen för samt genom årliga arbetsplaner. Inriktningen kommer att prövas för en eventuell revidering hösten Arbetet med SMR:s profilområden kommer att utgå från tre strategiska arbetssätt, som uttrycker både metoder och mål: 1) relationer 2) röst 3) resurser. Relationer 2017 är SMR en stark paraplyorganisation och ett starkt nätverk för samverkan, lärande och påverkan som tydligt och aktivt bärs av medlemsorganisationerna och där erfarenheter från deras samarbetsorganisationer är centrala. Under femårsperioden kommer SMR att prioritera: Stärkt erfarenhetsutbyte och lärande i och mellan medlemsorganisationer. Fördjupade relationer mellan medlemsorganisationer, och mellan dem och deras samarbetsorganisationer. Fördjupad samverkan med Sveriges kristna råd. Utvecklade och tydliga samverkansområden med andra närstående aktörer. Röst 2017 är SMR en stark röst. Under femårsperioden kommer följande att prioriteras: SMR deltar aktivt i det offentliga samtalet inom sina profilområden och med tydligt sydperspektiv. SMR samverkar med närstående aktörer i påverkansarbetet. SMR är aktivt och tydligt gentemot Sida och UD för att bidra till en ökad förståelse av medlemmarnas och samarbetsorganisationernas roll och mervärde i utvecklingssamarbetet. SMR bidrar till att samarbetsorganisationer, både i sitt eget och i internationella sammanhang, får en starkare röst. Resurser 2017 har SMR god kapacitet för arbete inom profilområdena, såväl som aktör som genom medlemsorganisationerna. Verksamheten genomförs med hög kvalitet. Under femårsperioden kommer SMR att prioritera: Att medlemmarnas och deras samarbetsorganisationers kompetens, erfarenhet och resurser, stärks, synliggörs och kommer hela nätverket till del på ett systematiserat sätt. Regelbunden omvärldsbevakning med inriktning på profilområdena. Bidragsförmedling, inklusive metodutveckling, kapacitetsutveckling och kvalitetssäkring. Breddad finansieringsbas för ökad flexibilitet. SMR:s strategi i sin helhet finns i bilaga 1a. SMR:s verksamhetsplan har skrivits utifrån strategin och de profilområden som den beskriver. Se vidare i kapitel 2 och bilaga 1b. 15 (61)

16 SMR:s övergripande system för planering, uppföljning riskhantering och utvärdering Planering, uppföljning och utvärdering av operativ verksamhet inom SMR är väl utvecklade rutiner, men ska också förbättras under kommande period. Nästa steg i SMR:s utvecklingsarbete är att skapa tydliga länkar mellan de olika delarna för förbättrat flöde för information, beslut och lärande. Verksamheten blir ytterligare resultatbaserad till följd av förstärkt system för den interna uppföljningen och en förtydligad resultatmodell för den operativa verksamheten. Planering SMR:s verksamhet baseras på medlemsorganisationernas utryckta behov och vilja. Delaktiga lärprocesser, såsom SMR-utvärderingen eller rättighetsutvärderingen, men framförallt utvecklingen av SMR:s strategi för , är grunden för SMR:s arbete under den kommande perioden. Utifrån verksamhetsplanens mål, strategier och indikatorer tar SMR:s arbete form i arbets-, process- eller projektplaner. SMR:s kansliorganisering anpassas inför perioden till att på bästa sätt kunna arbeta med verksamhetsmålen. SMR vill genomföra sitt arbete i samarbete med sina medlemsorganisationer, för ökad relevans och ägarskap, vilket också är en tydlig del i strategin. Verksamhetsplanen speglar också tydligt SMR:s ambition att möjliggöra att medlemsorganisationernas tar ett ansvar för reflektion och lärande kring olika tematiska områden eller kapacitetsutvecklande processer inom SMR-nätverket. Organisationer med likartad verksamhet eller gemensamma intresseområden ges utrymme att ta ledning och därmed stärka varandra till nytta för hela nätverket. Aspekter av kollegial utvärdering och positiv jämförelse förväntas generera nya samverkansmöjligheter och ökad kapacitet. SMR:s kansli får därmed en mer faciliterande roll i relation till medlemsorganisationer och dess samarbetsorganisationer. Uppföljning SMR har en tertialbaserad uppföljningsrytm för sin detaljerade uppföljning av budget och verksamhet. Utöver treåriga verksamhetsplaner och årsvisa handlingsplaner, planerar och följer SMR upp sin verksamhet i fyramånadersetapper, vilket ger stabilitet i arbetet. Det ger SMR möjlighet att styra efter tertialarbetsplaner som är inriktade på uppfyllelse av de övergripande verksamhetsmålen för perioden. Indikatorer för SMR:s verksamhetsmål för den operativa delen av verksamhetsplanen kommer att utvecklas vidare under hösten Under perioden kommer dessutom ytterligare mål och indikatorer skapas för verksamhet på kortare sikt. Dock gäller samma övergripande system för uppföljning. Det kan som exempel gälla genomförandet av ett seminarium som en del av att stärka samarbetsorganisationers kapacitet. Detta ryms inom ett övergripande verksamhetsmål och dess indikatorer, men har dessutom egna specifika mål, metoder och indikatorer och därmed också egen plan för uppföljning och utvärdering. 16 (61)

17 Utvärdering och lärande All SMR:s verksamhet utvärderas. Det är utgångspunkten för den utvärderingspolicy som gäller och som är grunden för SMR:s utvärderingsarbete. I relation till periodens operativa verksamhet kommer utvärdering att ske på olika sätt och med olika metoder. Extern utvärdering genomförs regelbundet, särskilt kopplat till omfattande verksamhet som till exempel bidragsförmedling. Det gäller områden där det är extra viktigt att skapa utrymme för förtroendeingivande processer och kvalitet baserad på professionell standard. Extern betyder däremot inte att SMR gör avkall på sitt ägarskap över utvärderingen, eller sina förväntningar på dess användbarhet och lärandefokus. SMR utvärdering en extern utvärdering upphandlas i syfte att skapa kunskap hos SMR:s kansli och medlemsorganisationer kring effekter (Outcome och Impact) i det utvecklingsarbete som bedrivs och får stöd. Avgränsning och metod utvecklas i delaktig process, se VP mål 3.5. Intern utvärdering syftar till att skapa kontinuerligt lärande och möjliggöra justering och förbättring av pågående verksamhet. Därmed blir utvärdering ett redskap i det övergripande uppföljningssystemet inom SMR. Intern utvärdering baseras primärt på följande metoder: Learning reviews (lärandeutvärdering) genomförs kopplat till aktuella teman i SMR:s vidareförmedlingsverksamhet, till exempel Hiv och aids 2008 och Rättigheter och jämställdhet Omfattande lärprocess för hela kansliet och ett urval av medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer, integreras i resor, mötesplatser och intern reflektion. För planeras en Learning review process kopplat till temaområdena Religion och jämställdhet, se VP mål 3.5. After action review (Eftertanke) modell för reflektion direkt efter genomförande av aktivitet såsom påverkanskampanj, workshop, interna möten. Enkäter Webtjänsten SurveyMonkey används för utvärdering av mötesplatser och aktiviteter, medlemsopinion, datainsamling för utvärdering av interna processer (ansökan till Sida, verksamhetsplanering, etc.). Utvärderingsövningar eller blanketter utvärdering planeras för all verksamhet inom SMR och är en integrerad del i genomförandet. I till exempel ett seminarium kan utvärderingsövningar innebära olika typer av värderingsövningar innan och efter, eller olika sätt att ge betyg på det man deltagit i. Blanketter finns i enkel standardiserad form, men tas också fram specifikt för till exempel utbildningstillfällen. Periodisk utvärdering sker halvårsvis inom kansliet i relation till verksamhetsplanen, kansliets organisation eller personalfrågor. Dessa kan innehålla aspekter av de metoder som nämnts ovan. All utvärdering dokumenteras och tillgängliggörs för planering och uppföljning inom SMR. Exempelvis sparas alltid en utvärderingsrapport för alla SMR:s externa mötesplatser i aktuell mapp i det gemensamma serverutrymmet. I tillämpliga fall görs den även tillgänglig offentligt via hemsida, utskick eller tryckta rapporter. Strikta krav på konfidentialitet gäller kopplat till person eller sårbara miljöer med uppenbar risk för repressalier. 17 (61)

18 Riskhantering Vad gäller intern kontroll och riskhantering utgår SMR från COSO-modellen. Enligt COSOmodellen är intern kontroll en process som påverkas av styrelsen, organisationens ledning och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att organisationen mål uppnås för ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga regler och förordningar. Utifrån dessa områden har SMR upprättat en checklista med frågor som specificerar interna och externa risker. Frågorna besvaras utifrån sannolikheten att den bedömda risken inträffar (inte alls sannolikt, möjligt, troligt, nästan säkert) samt hur stor skadan/konsekvensen på verksamheten om den identifierade risken inträffar (försumbar, måttlig, allvarlig samt förödande). Under december 2011 slutförde SMR en riskbedömning av den egna organisationen vars resultat har varit ett underlag i utformningen av verksamhetsplanering. Det finns ett behov av att ytterligare utveckla checklistan (förenkla) samt tydliggöra hur analysen av riskbedömningen ska hanteras. Utgångspunkten är att arbetet med riskbedömning och riskhantering ska uppdateras på en årlig basis. De största riskerna för finansiell rapportering samt efterlevnad av regler och förordningar ligger inom ramen för SMR:s vidareförmedlande roll. Riskerna handlar om hur styrning och kontroll och efterlevnad av regler hanteras i de olika leden. I kapitel 3 beskrivs hur SMR, genom systemet för styrning och kontroll, hanterar riskerna i det vidareförmedlande uppdraget. Där finns även beskrivet vilka områden som SMR vill fokusera på att utveckla. Den övergripande bedömningen är att SMR har relevanta system för att hantera dessa risker men med den faktiska risken att fel inträffar. SMR betonar fortsatt ett lärandeperspektiv i syfte att förbättra system och kontroller när fel inträffar. En risk som främst berör måluppfyllelse av SMR:s verksamhetsmål är kansliets organisering. En effektiv organisation kräver god kommunikation, öppenhet, ledning och ett nära samarbete för att uppnå de gemensamma målen. En process pågår för att se över kansliets organisering och ändamålsenlighet. En separat riskplan kommer att tas fram för den processen. SMR har även sett en risk i att kansliet fokuserat på god uppföljning i den vidareförmedlande rollen men att uppföljning av de interna målen och egna verksamhet har getts mindre uppmärksamhet. SMR har därför fokuserat på att formulera uppföljningsbara mål och identifiera relevanta indikatorer samt kommer ta fram ett nytt system för uppföljning av de egna målen. SMR:s strategiplan ( ) och verksamhetsplan är centrerad kring ett ökat deltagande från medlemsorganisationer, vilket har efterfrågats av medlemsorganisationer och styrelse. En risk är dock att medlemsorganisationerna saknar tid och resurser för det ansvaret. Kansliet kan hantera detta genom att testa nya metoder, kontinuerligt utvärdera och fortsätta ha ett lärande förhållningssätt i genomförandet. SMR har även identifierat risker med IT-säkerhet vilket hanteras gemensamt på Ekumeniska Centret. 18 (61)

19 2 - SMR:s operativa verksamhet SMR:s verksamhetsplan Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i SMR:s strategi och presenterar SMR:s hela verksamhet. Målen i verksamhetsplanen är dels utvecklingsmål, som beskriver vilka förändringar verksamheten förväntas bidra med på lång sikt, dels verksamhetsmål som beskriver förändringar under treårsperioden. SMR:s målhierarki bygger på de tre profilområdena: Teologisk reflektion, Religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet samt Utvecklingssamarbete. Dessutom ingår ett fjärde område som går under namnet SMR som organisation. Se vidare bilaga 1b för att få en översikt av SMR:s målhierarki med utvecklingsmål och verksamhetsmål. SMR:s operativa verksamhet finansieras genom SMR:s egna medel och genom ansökt bidrag från Sida. I budgeten (bilaga 2) framkommer vilka delar av SMR:s verksamhet som finansieras genom respektive finansieringskälla. Den verksamhet som finansieras av SMR:s egna medel fokuserar SMR:s föreningsverksamhet som missionsråd, merparten av arbetet inom profilområdet Teologisk reflektion samt påverkansarbete kopplat till utvecklingspolitik och religion och utveckling, inklusive religions- och övertygelsefrihet. Den verksamhet som SMR ansöker om medel från Sida för fokuserar på SMR:s roll som ramorganisation, där vi arbetar med rådgivning, kvalitetssäkring, kapacitetsutveckling och kommunikation i relation till bidragsförmedling till utvecklingsinsatser och resultat av dessa. Utöver den verksamhet som är helt kopplad till bidragsförmedlingen ansöker vi om bidrag med egeninsats till genomförande av egen SMR-verksamhet i profilområdet Religion och utveckling. Detta arbete är kopplat till mål 2.1 är avgränsat till arbete för religions- och övertygelsefrihet i syd (se vidare insats 13901: Pilot project to enhance cooperating partners knowledge and skills for the promotion freedom of religion or belief ). Som del av vidareförmedlingsuppdraget använder SMR:s sig av den speciella kompetens vi har som rör frågor kopplat till teologi samt religion och utveckling. Detta framkommer i målen 1.2 samt 2.1 För att ytterligare utöka det arbetet planerar SMR att under hösten ansöka om ytterligare medel från Sida/KAPSAM. En dialog om detta har inletts. Övrig Sida finansiering för SMR:s verksamhet ingår i ansökan för informationsanslaget, se vidare SMR:s informationsansökan för Profilområde 1 Teologisk reflektion Utvecklingsmål SMR:s och SMR:s medlemsorganisationers arbete med samhällsförändring, internationellt samarbete och sändningsuppdraget är grundat i teologisk reflektion. SMR har en särskild uppgift att förnya och fördjupa förståelsen av kyrkans uppdrag i ett globalt perspektiv. Förståelsen av verksamhetens värdegrund behöver ständigt bearbetas och fördjupas av SMR:s medlemsorganisationer. Teologisk reflektion kopplat till identitet och verksamhet bidrar till att både kyrkor och kristna organisationer stärker sin identitet och relevansen i sin verksamhet. 19 (61)

20 Verksamhetsmål 1.1 SMR skapar systematiskt utrymme för teologisk reflektion om kyrkans uppdrag och samhällsförändring där akademisk forskning och praktisk erfarenhet ger impulser åt varandra. Strategi: Genom att praktik och teori närmar sig varandra kan kyrkor, missions- och biståndsorganisationers identitet som kristna aktörer stärkas. Med en stark identitet är organisationerna bättre på att utföra sitt uppdrag, relatera till sitt eget samhälle, relatera till andra religiösa aktörer och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling. Kunskapsbyggande och nätverkande med relevanta aktörer i Sverige, Europa och syd är en viktig förutsättning för arbetet. SMR utgår från medlemsorganisationernas behov och intressen i utformande av aktiviteterna. Exempel på aktiviteter: Seminarier i samverkan med SKR, Kyrkornas globala vecka samt i samverkan med missionsvetenskapliga och teologiska forskningsinstitutioner i Sverige och Norden. Verksamhetsmål 1.2 Teologisk reflektion är en tydlig utgångspunkt för SMR:s arbete med utvecklingssamarbete och inkluderar perspektiv från både nord och syd. Strategi: Den teologiska reflektionen hör hemma i ett lokalt och regionalt såväl som globalt sammanhang. I sin förlängning handlar den teologiska reflektionen om att stärka och säkerställa SMR:s relevans och effektivitet i utvecklingssamarbetet. Det kan till exempel ske genom att arbeta med teologisk reflektion kopplad till SMR:s policyer för utvecklingssamarbete. En viktig del av detta utgörs av möten, samtal, gemensam reflektion och kunskapsutbyte, dels tillsammans med medlemsorganisationer, dels med andra aktörer. Kyrkor och samarbetsorganisationer har ofta en viktig funktion i att förändra rådande könsnormer. För att detta ska ske krävs att underliggande värderingar, bibeltolkning och åsikter om jämställdhet utmanas. SMR kan bidra till den förändringen genom att i relation till medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer bearbeta frågor om teologi och jämställdhet. Se även verksamhetsmål 3.5. Exempel på aktiviteter: Temagrupper med medlemmar utifrån deras intresse och behov. Erfarenhetsutbyte med andra organisationer om teologi, utveckling och jämställdhet Profilområde 2 Religion och utveckling Utvecklingsmål Religion är en positiv drivkraft i samhällsutvecklingen och människors religions- och övertygelsefrihet respekteras. Religionens roll i samhällsutveckling och relation till bistånd behöver belysas och förstås. Religion kan vara en positiv såväl som en negativ kraft. SMR vill bidra till att förstärka religionen som en 20 (61)

21 positiv kraft för samhällsutvecklingen. Religions- och övertygelsefrihet är en central rättighet som SMR vill bidra till att tydliggöra. Verksamhetsmål 2.1 Medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer har kapacitet (kunskap och verktyg) att arbeta med religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet i syd. Strategi: Behovet av att analysera och arbeta med frågor om religion och utveckling har blivit allt mer uppenbart för allt fler biståndsaktörer. Världsbanken och IMF liksom regeringar i Nederländerna, Storbritannien och Norge hör till dem som uppmärksammat detta arbetat med metodutveckling. I Sverige finns ett behov av ökad kunskap kring dessa frågor för att säkerställa biståndseffektiviteten. Samtidigt har frågor om religions- och övertygelsefrihet lyfts fram på den politiska arenan bland annat av EU, Kanada och USA. Frågor om religions- och övertygelsefrihet har dock sällan kopplats till utvecklingssamarbetet, och metoder för detta är underutvecklade både i Sverige och internationellt. För att religion ska kunna vara en positiv drivkraft i samhällsutvecklingen och människors religions- och övertygelsefrihet respekteras behöver aktörer i både nord och syd relevanta kunskaper, verktyg och metoder för att integrera frågorna i arbetet. SMR:s arbete har två huvudinriktningar: 1. Kapacitetsutveckling (kunskap och verktyg) med huvudfokus på bistånds- och andra nyckelaktörer i nord, såsom medlemsorganisationer och andra ramorganisationer, UD och Sida. 2. Kapacitetsutveckling (kunskap och verktyg) med huvudfokus på samarbetsorganisationer i syd. Samarbete med medlemsorganisationer, samarbetsorganisationer och andra aktörer är ett förhållningssätt som genomsyrar arbetet. Genom samarbete ska SMR sträva efter synergieffekter för att både höja måluppfyllelsen och kostnadseffektiviteten. Exempel på aktiviteter: 1. Kapacitetsutveckling nord, religion och utveckling, inklusive religions- och övertygelsefrihet: Learning review(se även 3.5), tematiska seminarier, framställning av verktyg och resursmaterial practitioners guide. 2. Kapacitetsutveckling syd, fokus religions- och övertygelsefrihet: Ett särskilt projekt genomförs med fokus på samarbetsorganisationer i maximalt tre länder. Verksamhetsmål 2.2 Relevanta beslutsfattare och tjänstemän inom regeringen, UD, Sida efterfrågar, känner till och beaktar SMR:s kunskap och ståndpunkter inom frågor om religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet. Strategi: Fokus för detta mål är att påverka aktörer i Sverige/EU för att de ska bidra till att åstadkomma förändring i syd. Ett viktigt steg mot utvecklingsmålet är att UD och Sida systematiskt integrerar religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihetsfrågor i utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet. SMR:s ambition är att synkronisera arbetet med religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet. Kunskapsutveckling och nätverkande med ekumeniska och andra aktörer är nödvändiga förutsättningar för att kunna arbeta mot målet. För både religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet utgår strategin för påverkansarbetet ifrån fem metoder: bevakning och kunskapsinhämtning, att bygga relationer med beslutsfattare, relationer 21 (61)

22 och samverkan med andra aktörer, att bidra med information och underlag samt opinionsbildning. Exempel på aktiviteter: Dialog med UD, förmedling av budskap genom sociala medier och debattartiklar, deltagande i OSSE och Almedalsveckan. Verksamhetsmål 2.3 SMR har bidragit till att svenska folkbildningsaktörer har utvecklat sitt arbete med att förmedla kunskap om religion och utveckling, särskilt religions- och övertygelsefrihet, till den svenska allmänheten. Strategi: SMR vill vara en inspiratör och resurs för relevanta folkbildningsaktörer som utvecklar ett folkbildningsarbete riktat till den svenska allmänheten kring frågan om religions- och övertygelsefrihet. Exempel på aktiviteter: Bidra med kunskap i utvecklingen av SKR:s, Sensus och Bildas folkbildningsarbete kring religions- och övertygelsefrihet. Profilområde 3 Utvecklingssamarbete Utvecklingsmål Ett rättvist, fredligt och hållbart samhälle där de mänskliga rättigheterna respekteras och uppfylls genom demokratiska organisationer med förmåga att påverka samhällsutvecklingen och genom att utsatta människor har goda förutsättningar att förändra sina livsvillkor. Genom SMR förmedlas medel för utvecklingssamarbete. I förmedlingen sker viktig kvalitetssäkring. En viktig uppgift för SMR är att arbeta med kapacitetsutveckling i relation till medlemsorganisationerna och deras samarbetsorganisationer. En annan uppgift är att förmedla en nyanserad bild av vad SMR-nätverket åstadkommer i utvecklingssamarbetet. Utifrån de erfarenheter som finns i nätverket arbetar också SMR med att till beslutsfattare förmedla sina ståndpunkter kring vad som är bra bistånd och hur detta bör bedrivas. Inom profilområdet Utvecklingssamarbete finns sju olika verksamhetsmål. Verksamhetsmålen ska ses som två huvudgrupper utgör mål för det som är SMR:s bidragsförmedling, se avsnitt 3 i Sida-ansökan. Målen utgörs av SMR:s operativa verksamhet. Verksamhetsmål 3.5 Medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer har kapacitet att genomföra insatser på ett effektivt sätt. Strategi: En viktig förutsättning för att medlemsorganisationernas och samarbetsorganisationerna ska kunna planera, genomföra och följa upp utvecklingsinsatser är att de har den kapacitet som behövs. För verksamhetsperioden har SMR valt att satsa på fyra huvudområden: 22 (61)

23 1) Förmåga att hantera insatser och att hantera bidrag, med fokus på situationsanalys, utvecklingssyn, ekonomisk och administrativ kapacitet samt anti-korruption. 2) Organisationsutveckling och organisatoriskt lärande. 3) Tematisk kompetens och kapacitet hos medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer, med fokus på rättighetsperspektivet och jämställdhet. 4) Utvärderingskapacitet. Medlemmarnas och samarbetsorganisationernas motivation, kunskaper och behov kommer att utgöra ett underlag för prioritering av aktiviteter. Under perioden kommer SMR att utveckla metoder för lärande och utveckla mötesplatserna så att de blir mer strategiska och i större utsträckning tar tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns bland medlemmarna och samarbetsorganisationerna. Som en del i kapacitetsutvecklingen är SMR involverad i arbetet med utvecklingseffektivitet genom till exempel ramorganisationernas metodnätverk och arbetet med Istanbulprinciperna. Exempel på aktiviteter: Uppföljning av rättighetsutvärderingen med regionala seminariet och framställning av metodverktyg. Kompetensutveckling och framställning av analysverktyg med fokus på jämställdhet. Fortsatt stöd till lärgruppen OD & Christian Organisations Learning Group. Två större SMR-utvärderingar: Learning Review religion, utveckling och jämställdhet (se även verksamhetsmål 2.1) samt en utvärdering med fokus på effekter (outcome, impact) som berör rättighetsinnehavare i syd, i syfte att få ökad kunskap kring SMR-nätverkets mervärde och unika bidrag till samhällsutvecklingen. Utveckling av former och metoder för mötesplatser, t ex nätbaserat lärande, benchmarking clubs. Verksamhetsmål 3.6 UD, Sida och media har förtroende och förståelse för medlemsorganisationernas utvecklingssamarbete. Strategi: Genom SMR:s och medlemsorganisationernas samlade kunskap och erfarenhet inom utvecklingssamarbetet finns unika förutsättningar att sprida kunskap till allmänheten om utvecklingssamarbetets resultat och exempel på olika drivkrafter för förändring och utveckling. Informationen och kunskapen sprids genom val av strategiska målgrupper och strategiska kanaler och metoder. Exempel på aktiviteter: Utifrån handläggningen och arbetet med rapportering till Sida tas resultat och berättelser fram som visar resultatet av medlemsorganisationernas utvecklingssamarbete. Resultat av utvecklingssamarbetet förmedlas med foton, texter och rörliga bilder i olika kommunikationskanaler till strategiska målgrupper. Deltagande i Kyrkornas globala vecka. 23 (61)