Ansökan. till Sida. Informations- och kommunikationsarbete i Sverige

Transkript

1 Ansökan till Sida Informations- och kommunikationsarbete i Sverige

2 2 (22)

3 Bromma Ulrika Åhmark CIVSAM Sida Ansökan informationsanslaget för Härmed överlämnas Svenska missionsrådets ansökan för informationsanslaget för Ansökan består av en narrativ del och bilagor enligt nedanstående specifikation. På begäran skickar vi även gärna SMR:s bedömningar av insatserna, insatsbeskrivningar (ansökningar) eller annan dokumentation. Ansökan omfattar tre verksamhetsdelar: - SMR:s kommunikationsprogram - Medlemsorganisationernas kommunikationsarbete - SMR:s vidareförmedlande uppdrag SMR:s kommunikationsprogram har planerats som helhet utifrån SMR:s verksamhetsplan för perioden. Den del av den egna verksamheten SMR söker bidrag för ligger inom ramen för insats nr och avser SEK för tre år, som är uppdelat på verksamhets- och lönekostnader. Till detta kommer arbetet med Kyrkornas globala vecka (insats nr 13802) där SMR har ett aktivt samarbete med Sveriges kristna råd. Resterande ansökan utgörs av medlemsorganisationernas insatser. Vad gäller SMR:s vidareförmedlande uppdrag ( för tre år) avses i huvudsak bidrag till tjänst (ca 53 % i snitt per år), medan resterande avser verksamhetskostnader kopplat till kvalitetssäkring, utvärdering (2014) och metodutveckling av verksamheten. Den högre kostnaden 2014 utgörs av den planerade utvärderingen för det året. SMR-ansökt belopp för infoanslaget 2013 SEK : Pågående och nya insatser Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för infoanslaget 2014 SEK : Pågående insatser Nya insatser, att besluta 0 Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt (22)

4 SMR-ansökt belopp för infoanslaget 2015 SEK : Pågående insatser Nya insatser, att besluta Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt TOTALT ANSÖKT BELOPP : SEK Följande bilagor lämnas in tillsammans med ansökan: 1) SMR:s verksamhetsplan för ) SMR-budget för ) SMR:s kommunikationspolicy 4) Resultatmatris 5) SMR:s bedömningskriterier till anslaget för informations- och kommunikationsinsatser ) Lista ansökningar 2013, 2014, 2015 Hör gärna av er om det finns behov av förtydliganden eller kompletteringar. Vänliga hälsningar Eva Christina Nilsson Generalsekreterare Anders Malmstigen Ansvarig för utvecklingssamarbetet Svenska missionsrådet Box 14038, SE Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, t-bana Alvik Tel: , Fax: info@missioncouncil.se, 4 (22)

5 Innehåll ANSÖKAN INFORMATIONSANSLAGET FÖR A. SAMMANHANG ORGANISATION, POLICYER OCH INTERNA FÖRÄNDRINGSPROCESSER... 6 A.1 SMR SOM ORGANISATION... 6 A.2 POLICYER OCH ANDRA STYRDOKUMENT... 7 A.3 SÖKANDE ORGANISATIONER OCH FÖRDELNING AV MEDEL... 7 A.4 AKTUELLA PROCESSER... 8 B. KOMMUNIKATIONSARBETET I SVERIGE INOM SMR OCH MEDLEMSORGANISATIONER... 9 B.1 INTRODUKTION OCH TEMATISK INRIKTNING FÖR KOMMUNIKATIONSARBETET... 9 B.2 MÅL, FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH MÅLGRUPPER B.3 STRATEGIER OCH METODER B.4 SYSTEM FÖR PLANERING, UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH RISKHANTERING C. SAMARBETE OCH SAMVERKAN D. STÄRKANDE OCH FORTSATT UTVECKLING AV VERKSAMHETEN (22)

6 A. Sammanhang organisation, policyer och interna förändringsprocesser A.1 SMR som organisation Svenska missionsrådet (SMR) är en paraplyorganisation för svenska samfund, missionsorganisationer och kristna biståndsorganisationer. Under 2012 har SMR 35 medlemsorganisationer, men på grund av sammanslagningar kommer det att bli 33 organisationer från och med SMR arbetar för att ta tillvara medlemsorganisationernas gemensamma intressen, för samverkan och för en fördjupad förståelse av missionsuppdraget där förändringsarbete genom internationellt utvecklingssamarbete och kommunikationsarbete i Sverige utgör viktiga delar. Medlemsbasen representerar en unik bredd av kristna organisationer och samfund, alla med stort engagemang och lång erfarenhet av såväl internationellt utvecklingssamarbete som folkbildnings- och kommunikationsarbete i Sverige. Genom detta har SMR ett mycket stort och brett kontaktnät av kristna organisationer och kyrkor över hela världen, vilket bidrar till SMR:s särskilda kompetens kring kyrkor och kristna organisationer och deras roll för samhällsförändring. SMR:s vision är att Guds rike gestaltas i världen. Detta innebär en värld befriad från fattigdom och förtyckande strukturer, där människor kan påverka sin egen situation och att skapelsen förvaltas med ansvar inför kommande generationer. SMR:s värdegrund lyfter fram att varje enskild människa har ett unikt värde, och har rätt att leva ett värdigt liv och påverka sin egen livssituation. Visionen och värdegrunden uttrycker det samhälle som SMR vill vara med och bidra till, och värderingar som ligger till grund för hur vi tror att förändring sker. Utifrån vision och värdegrund har SMR för arbetat fram en verksamhetsplan som omfattar hela SMR:s uppdrag och verksamhet. Målen i verksamhetsplanen är dels utvecklingsmål, som beskriver vilka förändringar verksamheten förväntas bidra med på lång sikt, dels verksamhetsmål som beskriver förändringar under treårsperioden. SMR:s målhierarki bygger på de tre profilområdena och ett organisationsfokuserat område: 1. Teologisk reflektion 2. Religion och utveckling och religionsfrihet 3. Utvecklingssamarbete 4. SMR som organisation. Utifrån visionen och värdegrunden verkar SMR och SMR:s medlemsorganisationer för att bidra till 1. individers, 2. organisationers och 3. samhällets utveckling. SMR:s förändringsteori bygger på förståelsen att dessa tre delar är interrelaterade och påverkar varandra ömsesidigt. För SMR utgör det civila samhället den strategiska utgångspunkten för utvecklings- och kommunikationsarbete, samarbetsrelationerna mellan civilsamhällets organisationer i Sverige och deras samarbetsorganisationer runt om i världen ses som en strategisk bas för ett gemensamt globalt förändringsarbete. I en värld där orsakssambanden är globala hänger arbetet för ökad medvetenhet om globala rättvisefrågor hos den svenska allmänheten tätt samman med arbetet för förändring som bedrivs av organisationer i utvecklingsländer och i konfliktområden. SMR är på medlemsorganisationernas uppdrag avtalspart med Sida och har haft rollen som ramorganisation sedan Uppdraget utgör en viktig och stor del av SMR:s verksamhet. SMR utgör en länk mellan det civila samhället och Sida där medlemsorganisationer ges möjlighet att vara en del av och påverka det svenska utvecklingssamarbetet. Medlemsorganisationerna får 6 (22)

7 bland annat del av metoder, resurser och kunskap som underlättar ett väl genomfört och effektivt utvecklingssamarbete. Inom kommunikationsverksamheten har SMR ett uppdrag att på mandat från medlemsorganisationerna arbeta med vissa gemensamt prioriterade teman. SMR har också ett vidareförmedlande uppdrag, det vill säga uppdraget att förmedla Sidabidrag till medlemsorganisationer som genomför kommunikationsinsatser och det ansvar som följer med ett sådant uppdrag. I denna ansökan ingår därmed tre delar: - SMR:s kommunikationsprogram - Medlemsorganisationers kommunikationsarbete - SMR:s vidareförmedlande uppdrag A.2 Policyer och andra styrdokument Ansökan beskriver en del av SMR:s verksamhet och ska förstås utifrån det större sammanhang som organisationens totala verksamhet utgör. Det betyder också att den kommunikationsverksamhet som beskrivs i denna ansökan utgår från och styrs av ett flertal dokumenterade policyer, planer och kriterier. Innehåll och prioriteringar i denna ansökan utgår också från SMR:s verksamhetsplan för perioden Till grund för bedömning och prioritering av Sidabidrag för kommunikationsinsatser ligger Sidas styrande dokument och SMR:s bedömningskriterier till anslaget för informations- och kommunikationsinsatser Gällande dokument finns på SMR:s hemsida: De insatser som genomförs av medlemsorganisationer styrs naturligtvis också av respektive organisations egna policyer och riktlinjer för sitt kommunikationsarbete. A.3 Sökande organisationer och fördelning av medel Från medlemsorganisationerna har SMR ett uppdrag och mandat att bedriva ett kommunikationsarbete inom områdena religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet samt utvecklingssamarbete. Dessutom samarbetar SMR med Sveriges kristna råd kring en insats som kallas för Kyrkornas globala vecka. SMR har också en vidareförmedlande roll som omfattar kvalitetssäkring av det Sidabidrag som kanaliseras till medlemsorganisationer. Detta görs i enlighet med SMR:s system för planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och lärande. I uppdraget ingår även kontinuerlig metodutveckling i syfte att stärka den gemensamma kapaciteten att bedriva ett kommunikationsarbete med hög kvalitet som bidrar till förändring, liksom att gynna samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika organisationer. Inom det vidareförmedlade anslaget i denna ansökan ingår sex insatser fördelat på fyra organisationer, plus den del av SMR:s eget kommunikationsarbete som kallas för SMR:s kommunikationsprogram. Totalt rör det sig om kronor exklusive 7 (22)

8 administrationsbidrag och SMR:s vidareförmedlingsuppdrag. SMR söker även kronor för nya insatser I ansökan ingår förmedling av medel till följande: - Erikshjälpen (EHJ) tillsammans med Individuell människohjälp (IM) - Kristna Fredsrörelsen (KrF) - Lepramissionen - Sveriges kristna råd (SKR) - Svenska missionsrådet Fördelning av medel per organisation ansökningar Organisation och insats Ansökt bidrag Procentandel av portfölj Erikshjälpen & Individuell människohjälp 1. Rafiki världen är full av nya kompisar % Kristna Fredsrörelsen 1. Fred genom ickevåld 2. Vapenhandel och väpnat våld som hinder för utveckling % 7 % Lepramissionen 1. Informationsprojekt En av oss ,5 % Sveriges kristna råd 1. Kyrkornas globala vecka 2. SKR:s informationsprogram om Israel och Palestina % 10,5 % Svenska missionsrådet 1. SMR:s kommunikationsprogram % A.4 Aktuella processer A.4.1 Interna förändringsprocesser hos SMR Inför den kommande planeringsperioden inledde SMR:s styrelse redan 2011 en reflektions- och förändringsprocess som fortfarande pågår i organisationen. Syftet var att skapa ett gediget och relevant underlag inför verksamhetsplaneringen och Sida-ansökan Ett viktigt redskap för SMR:s verksamhetsutveckling är organisationsutvärderingen av SMR som genomfördes våren 2011 av externa konsulter, INTRAC. Utvärderingen syftade till att ge ett underlag för reflektion och lärande kring hur SMR uppfattas av sina intressenter när det gäller strategier, identitet, aktiviteter, tjänster, organisation, system, relationer till medlemsorganisationer och externa relationer. 8 (22)

9 Utvärderingens slutsatser och rekommendationer har bearbetats i olika fora av styrelse, medlemsorganisationer och kansli. Styrelsen har tagit fram en management response och handlingsplan för uppföljning av utvärderingen. Handlingsplanen är en viktig utgångspunkt för verksamhetsplanen , tillsammans med lärdomar och slutsatser som dokumenteras i de fora där utvärderingen har diskuterats. En slutsats som drogs efter utvärderingen är att SMR behöver en flerårig strategi som utgör en brygga mellan SMR:s övergripande vision och den treåriga verksamhetsplanen. Därför har SMR:s styrelse utarbetat en strategi för SMR:s verksamhet för perioden 1 juni 2013 till 31 december Den syftar till att vara till stöd i prioritering och fokusering i verksamhetsplaneringen för , genom att identifiera vad SMR vill uppnå inom den närmaste femårsperioden. Utgångspunkten är SMR:s vision, förändringsteori och identitet. Strategin fastställdes vid SMR:s årsmöte i maj Utifrån detta har en verksamhetsplan och målhierarki för tagits fram (se bilaga1). En av konsulternas rekommendationer var att SMR ska se över kansliorganisationen för att kunna genomföra verksamheten med hög kvalitet och på ett effektivt sätt. För närvarande pågår en process där förslag till ny kansliorganisation bearbetas, och beslut kommer att fattas i oktober. A.4.2 Interna förändringsprocesser hos medlemsorganisationer Flera av de sökande medlemsorganisationerna har gått igenom eller kommer att gå igenom förändringsprocesser som påverkar organisationernas verksamhet de kommande åren. Kristna Fredsrörelsen har inrättat en ny tjänst för verksamhetssamordnare, vilket möjliggör en mer utåtriktad roll för generalsekreteraren och även stärkt stödet för metodfrågor. De har också inlett en process av strategiutveckling kopplat till organisationens mervärde som fredsorganisation i utvecklingssamarbetet. Detta kommer att intensifieras och fortsätta kommande år. Erikshjälpen har etablerat en gemensam programavdelning för internationellt utvecklingsarbete, humanitära insatser, insatser för barn i Sverige och informationsarbete. Syftet är att samverka kring barns rättigheter. Lepramissionen har arbetat med att stärka sin kapacitet genom att investera i ett nytt projekthanteringsprogram. Man har också förstärkt personalresurserna med en projektledare. B. Kommunikationsarbetet i Sverige B.1 Introduktion och tematisk inriktning för kommunikationsarbetet B.1.1 Introduktion Att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor är det övergripande målet för allt svensk utvecklingssamarbete. En del av det arbetet sker genom civila samhällets organisationer i Sverige, där SMR:s medlemsorganisationer utgör en betydande del, och organisationer som dessa samarbetar med runt om i världen. Utvecklingssamarbetet är i stor utsträckning koncentrerat till den kontext som samarbetsorganisationerna runt om i världen 9 (22)

10 verkar i. Men ett ömsesidigt och strategiskt samarbete förutsätter också att vi som svenska samarbetspartners agerar i vår egen kontext. En del av detta arbete görs genom finansiering från Sidas bidrag till svenska organisationers kommunikationsarbete i Sverige. Det övergripande målet för detta bidrag är att den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer. Denna ansökan kopplar tydligt till det målet på ett mångfacetterat sätt i och med mångfalden av olika typer av organisationer, metoder och målgrupper som ryms inom SMRparaplyet. Kommunikationsarbete i Sverige är ett verktyg för att uppfylla det övergripande målet för utvecklingssamarbetet. Det handlar om att ge röst åt de människor och organisationer som SMR:s medlemsorganisationer möter i samarbetsländerna, att lyfta upp de orsakssamband som ligger bakom de ojämlika förhållanden som råder i världen, att öka människors kunskap om utvecklingens drivkrafter, visa på de konkreta resultat som utvecklingssamarbetet leder till, och tydliggöra hur val av livsstil och politiska beslut som fattas i Sverige, EU och på global nivå har en direkt påverkan för förutsättningarna för hållbar utveckling i de länder och kontexter där våra samarbetsorganisationer verkar. Att ha kunskap om globala rättvisefrågor är nödvändigt för att kunna göra aktiva val och agera för förändring, men är inte alltid tillräckligt. Därför anser SMR att det också är positivt att informationsarbetet bidrar till att människor i Sverige får tillgång till metoder och redskap så att de kan omsätta denna kunskap till engagemang och handling på individ-, organisations- och samhällsnivå. B.1.2 Tematisk inriktning SMR:s kommunikationsarbete fokuserar på religion och utveckling och religions- och övertygelsefrihet samt civilsamhällets bidrag till svenskt utvecklingssamarbete. Kommunikationsarbetet finansieras delvis med Sidabidrag och delvis med SMR:s egna medel. Religion och religiösa aktörer spelar stor roll i utvecklingssammanhang, både positivt och negativt. I till exempel Norge, Storbritannien och Nederländerna har man kommit långt i studier och tankar kring detta, men i Sverige är kunskapen fortfarande låg. Fokus för arbetet kommer att vara att på ett nyanserat sätt lyfta fram religionens och religiösa aktörers roll i utveckling och hur religion påverkar utvecklingens förutsättningar och hinder. Kunskapen om religions- och övertygelsefrihetens innebörd och situationen för religions- och övertygelsefriheten internationellt är generellt sett låg i Sverige vilket påverkar frågans prioritering och hantering inom ramen för Sveriges utrikespolitik, och även hur människor i Sverige ser på frågan. SMR:s huvudstrategi är att inspirera och sprida kunskap till relevanta folkbildningsaktörer som utvecklar ett eget arbete i frågan. Civilsamhällets bidrag till svenskt utvecklingssamarbete är ett annat prioriterat område. Genom SMR:s och dess medlemsorganisationers samlade kunskap och erfarenhet på detta område har SMR unika förutsättningar att sprida kunskap om utvecklingssamarbetets resultat och exempel på olika drivkrafter för förändring och utveckling, liksom att bidra till att Sveriges biståndspolitik utformas på ett så relevant sätt som möjligt. Kritisk granskning är viktigt för att kunna diskutera och utveckla sådant som inte fungerar bra, liksom det också är nödvändigt att förmedla och visa på faktiska resultat av det internationella utvecklingssamarbetet för att det ska ge en rättvisande 10 (22)

11 bild och bidra till en konstruktiv debatt. SMR ser det som en viktig uppgift att bevaka och lyfta frågor som har med samstämmighet i enlighet med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och med civila samhällets roll inom biståndet att göra. Utöver dessa tematiska områden ingår det ekumeniska samverkansprojektet Kyrkornas globala vecka i SMR:s arbete. Samverkansprojektet drivs tillsammans med Sveriges kristna råd, SKR. Kyrkornas globala vecka är en kommunikationsinsats som syftar till att öka kunskapen om och engagemanget för situationen i utvecklingsländer och globala utvecklingsfrågor. Som huvudmän för Kyrkornas globala vecka ansvarar SKR och SMR gemensamt för beslut om tema och andra större frågor som rör Kyrkornas globala vecka. För de kommunikationsinsatser som genomförs av SMR:s medlemsorganisationer skiljer sig den tematiska inriktningen beroende på respektive organisations identitet, förutsättningar och prioriteringar. Exempelvis driver Erikshjälpen och Individuell Människohjälp tillsammans insatsen Rafiki som fokuserar på barns och ungdomars situation runt om i världen, deras behov och rättigheter, förutsättningar och omständigheter och att vi kan påverka och förändra situationen för varandra. Barnrättsperspektivet genomsyrar Erikshjälpens arbete och insatsen kopplar ihop deras arbete i syd med kommunikationsarbetet. Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd har valt att fokusera sitt informationsarbete på situationen i områden där det pågår väpnat våld och väpnade konflikter. De geografiska områdena som lyfts fram i insatserna har valts utifrån de pågående samarbeten som organisationerna har. I insatserna lyfts flera frågor fram såsom bakomliggande orsaker till konflikt, hinder och förutsättningar för att bygga fred och metoder för att främja hållbar fred och säkerhet. SMR:s och medlemsorganisationernas kommunikationsinsatser utgår från rättighetsperspektivet och behandlar i huvudsak frågor som rör mänskliga rättigheter, fred- och konflikt och demokrati/globala strukturer. Med den gällande instruktionen för bidraget är det dock svårt att arbeta med ansvarsutkrävande då påverkansarbete inte är tillåtet. B.2 Mål, förväntade resultat och målgrupper B.2.1 SMR:s gemensamma mål och förväntade resultat för kommunikationsinsatser Det kommunikationsarbete som SMR och dess medlemsorganisationer genomför förväntas bidra till ökad kunskap hos den svenska allmänheten om situationen i utvecklingsländer och utvecklingens drivkrafter, samt skapa utrymme för engagemang och förändringskraft. För att uppnå detta har tre delmål formulerats för verksamheten. Insatserna ska ge svensk allmänhet: 1. Ökad kunskap om situationen i låginkomstländer och konfliktområden. 2. Ökad kunskap om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor. 3. Ökad kunskap hos svensk allmänhet om metoder för förändring. Med svensk allmänhet avses de delar av allmänheten som SMR och dess medlemsorganisationer har specifika förutsättningar att nå (se vidare under Målgrupper). 11 (22)

12 För utförligare presentation av förväntade resultat och indikatorer, se bifogad resultatmatris (bilaga 4). B.2.2 Mål och målgrupper Alla insatser som ingår i SMR:s ansökan till Sida relaterar tydligt till Sidas mål för anslaget och de mål och kriterier som SMR satt upp. De flesta av insatserna bidrar i någon utsträckning till både mål 1 och 2, även om några främst relaterar till ett av målen. Endast två insatser arbetar med att speciellt lyfta fram metoder för förändring. SMR har valt att dela in ökad kunskap i två nivåer: exponering och ökad kunskap. Anledningen till detta är att man i vissa fall kan tänka sig att en del personer tar del av, men inte i någon större utsträckning tar till sig, information i exempelvis när de skummar igenom tidningsartikel eller lyssnar på ett radioinslag. De personerna ökar sannolikt inte sin kunskap på något djupare plan, men har fått grundläggande information som fungerar som en grund för framtida informationsinhämtning. SMR beräknar att minst personer kommer att nås genom sin egen och medlemsorganisationernas informationsinsatser De angivna siffrorna är summan av exponerade personer i de olika insatserna. Hänsyn har ej tagits för att samma personer kan nås av flera olika insatser. Detta innebär att siffrorna blir väldigt höga, framförallt när det gäller exponering. Av det totala antalet nådda personer förväntas minst personer nås av information om situationen i låginkomstländer och konfliktområden genom exponering via media, och personer beräknas få ökad kunskap genom direkt kunskapshöjande aktivitet eller på annat sätt riktad information. Vidare beräknas personer exponeras för information om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor, och personer få ökad kunskap inom samma ämnesområde. Slutligen beräknas minst personer få ökad kunskap om metoder för förändrig genom direkt kunskapshöjande aktivitet. 12 (22)

13 Ökad kunskap om situationen i låginkomstländer och konfliktområden Exponering Minst personer har exponerats för information om situationen i låginkomstländer och konfliktområden. Ökad kunsskap Minst personer har fått ökad kunskap om situationen i låginkomstländer och konfliktområden. Ökad kunskap hos den svenska allmänheten om situationen i utvecklingsländer och utvecklingens drivkrafter, samt skapa utrymme för engagemang och förändringskraft. Ökad kunskap om utvecklingens drivkrafter och de strukturellt orsaker som ligger bakom fattigdom och orättivsor Exponering Minst personer har exponerats för information om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor Ökad kunskap Minst personer har fått ökad kunskap om utvecklingens drivkrafter och de strukturella orsaker som ligger bakom fattigdom och orättvisor Ökad kunskap om metoder för förändring Ökad kunskap Minst personer har fåttt ökad kunskap om metoder för förändring. För att uppnå insatsernas mål har SMR och dess medlemsorganisationer identifierat olika typer av målgrupper. I alla insatser finns en medveten strävan att nå kvinnor och män, och flickor och pojkar. Utifrån de specifika förutsättningar som SMR och dess medlemsorganisationer har, vänder sig insatserna till målgrupper i den del av den svenska allmänheten som man har specifik förutsättning att nå direkt genom den egna organisationens bas och kontaktnät. Det handlar exempelvis om medlemmar i församlingar och organisationer, grundskoleelever, folkhögskoleoch högskolestudenter. I syfte att främja en dynamisk kunskapsspridning där människor blir bärare av kunskap, attityder, metoder, och initiativ som sprids vidare, finns det i flera av insatserna dessutom en särskilt identifierad grupp vidareförmedlare. I vissa insatser är dessa redan utbildade och ingår inte i målgruppen. I andra fall utgör dessa personer en målgrupp och ska inom insatsen få fördjupad kunskap kring sakfrågor och metoder för att kunna tillämpa i nästa led. Det handlar exempelvis om präster, diakoner, församlingspedagoger, studiecirkelledare, pedagoger, skolledare, hemkomna fredsobservatörer och ickevåldstränare. En viktig strategi för att öka kunskap hos allmänheten handlar om att synliggöra och lyfta fram de aktuella frågorna genom diskussion. Så gott som alla insatser som genomförs inom SMR:s ram har identifierat ett antal så kallade strategiska nyckelaktörer som har särskilda förutsättningar att omsätta kunskap på ett sätt som kan få starkt genomslag i samhället. Det handlar exempelvis om journalister, informatörer, pedagoger, kyrkoledare, politiker och andra beslutsfattare, tjänstemän på olika departement, politiska kanslier och kyrkokanslier. Om man lyckas skapa engagemang och intresse hos dessa personer så kan de i sin tur fungera som en vidareförmedlare av insatsernas budskap, och man kan på så sätt nå ut till en betydligt bredare allmänhet. 13 (22)

14 B.3 Strategier och metoder B.3.1 Strategier och former för arbetet Informationsarbetet som genomförs i Sverige är baserat på de internationella samarbeten som SMR och medlemsorganisationerna står i. SMR:s medlemsorganisationer har ofta en nära relation till sina samarbetsorganisationer och relationerna har djupa historiska rötter. Hos medlemsorganisationerna finns därför en stor kunskap om och bred bild av samarbetsländerna. I utformandet av insatserna utgör kunskaperna och erfarenheterna från utvecklingssamarbetet en naturlig grund vilket gör att det finns en hög kompetens inom de områden, teman och metoder som man arbetar med. Detta gör också att det finns goda förutsättningar för synergieffekter mellan utvecklingssamarbetet och kommunikationsarbetet. Insatserna är ett viktigt sätt att, direkt eller indirekt, ge röst åt människor i samarbetsländerna. De svenska organisationernas kommunikationsarbete fyller på så sätt funktionen som kommunikationskanal för samarbetsorganisationerna gentemot den svenska allmänheten. SMR:s medlemsorganisationer är bra på att lyfta fram människors vardag på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Val av metod är viktigt för att nå målgrupperna, skapa hållbara resultat och göra insatsen kostnadseffektiv. I insatserna finns det en reflektion kring de metoder man har valt och varför de är strategiska. De sökande organisationerna har överlag god kunskap om målgruppen och har arbetat gentemot den i någon form tidigare. Strategi och metoderna är målgruppsanpassade. Några av organisationerna har satsat på att komplettera den redan existerande kunskapen med metoder för att öka målgruppens deltagande i utformningen av insatsen. Medlemsorganisationerna har i huvudsak valt att fortsätta med metoder som har visat sig vara framgångsrika tidigare, såsom upplevelsebaserat lärande i klassrum och på webben, seminarier, möten och film. Tidigare erfarenheter har använts för att optimera insatsens utformning. Det kan exempelvis handla om vilket material som bör tryckas och vilket material som fungerar att endast ha på webben, eller vilken typ att material som krävs för att nå målgruppen. Några av insatserna använder sig av olika typer av sociala medier, exempelvis Facebook och YouTube, för att nå ut med sina budskap. Dyra kanaler med relativt liten genomslagskraft har prioriterats bort. Medlemsorganisationerna har även på andra sätt arbetat för att öka kostnadseffektiviteten och hållbarheten i resultat. Många av organisationerna har tillgång till ett relativt stort antal ideellt engagerade personer som vid mobilisering kan driva frågorna långsiktigt och med begränsade resurser. Det handlar ofta om lokalgrupper eller lokalt engagerade i kyrkor. Några av organisationerna har arbetat strategiskt med vidareförmedlare som har goda nätverk. Detta innebär att man kan få både stor spridning och djup i informationsspridningen. B.3.2 Roller och ansvar SMR ansvarar för genomförande och uppföljning av den del av verksamheten som avser SMR:s gemensamma kommunikationsarbete kring frågor som rör religions- och övertygelsefrihet, utvecklingssamarbete, religion och utveckling, samt Kyrkornas globala vecka. Arbetet genomförs främst av SMR:s kommunikationsenhet, som också ansvarar för uppföljning och utvärdering. 14 (22)

15 SMR har även en bidragsförmedlande roll där bidrag förmedlas vidare för kommunikationsinsatser som genomförs av medlemsorganisationer. I dessa insatser ligger ansvar för planering, genomförande och uppföljning på respektive ansvarig organisation. SMR ansvarar för att kvalitetssäkra de bidrag som förmedlas. Det innebär granskning och bedömning av insatsansökningar och rapporter, säkerställa att genomförande organisationer har kapacitet att genomföra de planerade insatserna och har tillförlitliga system för styrning och kontroll, uppföljning och utvärdering. Det finns ett väl uppbyggt system för att hantera SMR:s roll som vidareförmedlare (databaserat insatshanteringssystem, ekonomisystem etc.). Kvalitetssäkringen görs i enlighet med de rutiner och mekanismer som beskrivs under rubrik Kvalitetssäkring och system för planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och lärande. Inom det vidareförmedlande uppdraget ligger även SMR:s roll att skapa förutsättningar för och bidra till erfarenhetsutbyte, gemensamt lärande och metodutveckling inom den egna ramen och i kontakt med andra aktörer. Detta bidrar till att SMR:s samlade kommunikationsverksamhet kan genomföras med god kvalitet. B.3.3 Arenor och strategiska kontaktytor för kommunikationsarbetet Den primära och kanske allra viktigaste kontaktytan som SMR och medlemsorganisationerna har är den egna medlemsbasen, där inte minst kyrkorna representerar en stor bredd av den svenska allmänheten. Genom att nå exempelvis församlingsmedlemmar har man möjlighet att öka kunskapen om globala rättvisefrågor på bred front även hos personer som inte redan är engagerade i denna typ av frågor. Medlemmar utgör också en viktig resurs för ett fortsatt och bredare kunskapshöjande arbete. De är potentiella vidareinformatörer och krafter för organiserat förändringsarbete på olika sätt. De har också en mängd kontaktytor vidare ut i samhället. Viktiga kontaktytor utgörs också av alla de nationella och internationella nätverk som medlemsorganisationerna ingår i, av såväl kyrklig som ickekyrklig karaktär. Inte minst i det kommunikationsarbete som genomförs av SMR i egenskap av samlande röst för alla medlemsorganisationer utgör nätverk en central arena. Det handlar om breda ekumeniska plattformar som exempelvis Sveriges kristna råd, Göteborgsprocessen och religionsfrihetsnätverket, men också samarbeten utifrån en bredare folkbildningssynpunkt genom exempelvis CONCORD Sverige, Globalportalen och Föreningen för Fairtrade. För vissa målgrupper finns självklara arenor. SMR:s medlemsorganisationer har bra ingångar till dessa arenor och det innebär att man dels kan få stor spridning och att arbetet blir mer effektivt och hållbart. Några av insatserna har exempelvis elever, studenter och pedagoger som målgrupp och då är skolor och universitet naturliga ingångar. I andra fall kan målgruppen vara engagerade personer som finns inom civila samhället och då är det naturligt att gå genom exempelvis organisationer för att nå målgruppen. Att medlemsorganisationerna i många fall har en naturlig koppling till folkhögskolor och studieförbund, antingen som huvudmän eller genom nära samarbete, innebär också en viktig tillgång i kommunikationsarbetet. En av organisationerna, Kristna Fredsrörelsen, planerar ett närmare samarbete med Härnösands folkhögskola inom ramen för den internationellt inriktade kursen Fred, ickevåld och ledarskap. Kristna Fredsrörelsen kommer delta i kursen som föreläsare och studenterna förväntas delta i spridning av insatsens budskap. 15 (22)

16 Organisationerna använder även vidareförmedlares nätverk för att nå ut bredare och få nya ingångar i olika sammanhang. Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd väger exempelvis in vidareförmedlarnas personliga nätverk och ingångar i rekrytering av ickevåldstränare och fredsobservatörer. Sveriges kristna råd har goda erfarenheter av att jobba genom vidareförmedlarnas nätverk. Den personliga kontakten innebär inte bara en ingång utan är ofta även ett strategiskt sätt att väcka intresse för ämnet. Massmedia (dagstidningar, radio, tv, tidskrifter, internet) är en annan strategisk arena som man arbetar gentemot för att få uppmärksamhet och spridning av sina budskap. Det är i huvudsak Kristna Fredsrörelsen, Sveriges kristna råd och SMR som arbetar gentemot massmedia inom ramen för dessa insatser. Alla organisationerna har god erfarenhet att arbeta med media sedan tidigare, har redan väl upparbetade kontakter samt är duktiga på att hitta intressanta perspektiv som tilltalar media. Organisationernas egna kommunikationsverktyg i form av hemsidor, nyhetsbrev, organisations- och samfundspress utgör också viktiga redskap för att kommunicera. B.4 System för planering, uppföljning, utvärdering och riskhantering B.4.1 Kvalitetssäkring system för planering, uppföljning, utvärdering och lärande Från och med 2012 har SMR:s handbok ersatts av nya reviderade styrdokument och en ny struktur för information om att söka bidrag. På hemsidan har medlemsorganisationerna tillgång till riktlinjer, format för ansökan och rapportering, information om vilka krav som gäller samt kriterier för bedömning av ansökningar och rapporter. Särskild information angående regler och kriterier för kommunikationsinsatser skickas också till berörda organisationer. Under 2012 har SMR utvecklat en ny instruktion för ansökan med tillhörande mall som tillämpas på prov denna ansökningsperiod. Den nya ansökningsmallen ska justeras efter kommentarer från medlemsorganisationerna och börjar gälla från och med nästa års ansökningsperiod. SMR:s bedömnings- och beredningsarbete sker i flera faser. Först görs en organisationsbedömning av sökande organisation för att säkerställa att denna uppfyller grundläggande organisationskrav för att kunna beviljas Sidabidrag, liksom att organisationen har en grundkapacitet att jobba med kommunikationsverksamhet utifrån de målsättningar och riktlinjer som gäller för bidraget. För mer information om organisationsbedömningarna, se nedan. Beredningsfasen omfattar dialog och diskussioner med sökande organisation där insatsplaneringen diskuteras. Utifrån dessa samtal kompletteras och vidareutvecklas insatsplaneringen vid behov till en färdigutvecklad ansökan. I nästa fas gör SMR en bedömning av ansökan utifrån SMR:s bedömningskriterier. Erfarenheter från tidigare insatser utgör ett viktigt komplement som vägs in i helhetsbedömningen. Bedömningen utgör underlag för beslut och skickas till utvecklingsutskottet som är tillsatt av SMR:s styrelse och består av representanter från medlemsorganisationerna. Utskottet fattar beslut om vilka insatser som ska ingå i SMR:s ansökan till Sida. Utvecklingsutskottet säkerställer kvalitet och transparens i beslutsprocessen. Utskottet har framförallt fyra ansvarsområden: 16 (22)

17 Utskottet fattar beslut om bidragsnivåer på projekt-, program- och programavtalsnivå. Utskottet ska inför beslut utgå från och granska kansliets bedömningar. Utskottet ska diskutera frågor av principiell art som ger riktlinjer för handläggarnas arbete. Utskottet har även som uppgift att diskutera och till styrelsen föreslå vägledande principer. Utskottet ska ta del av kansliets reserapporter, relevanta utvärderingar samt övergripande presentationer av rapporter av pågående och avslutade insatser. UU och kansliets olika roller och ansvar är dokumenterade i styrdokumentet Utskottets roll och funktion ( ). SMR:s styrelse fattar beslut om ansökan som helhet, som sedan går vidare till Sida. SMR:s styrning gällande regler kopplade till bidraget sker genom avtalsskrivning. En särskild instruktion styr utbetalning av medel och ansvaret inom SMR:s kansli (controller, handläggare och ansvarig för utvecklingssamarbetet). Kontroll av att avtal efterlevs sker på flera sätt. B.4.2 Kapacitetsbedömning av sökande organisation SMR gör löpande organisationsbedömningar av samtliga medlemsorganisationer som söker stöd för Sidafinansierad verksamhet. Inför denna ansökningsperiod har en mer omfattande organisationsbedömning genomförts där följande har ingått: 1. Kontroll av att organisationen uppfyller de generella krav som finns för organisationer som tar emot Sidamedel. 2. Bedömning av organisationens kapacitet att hantera bidrag, baserat på SMR:s erfarenheter av hur organisationen har hanterat ansökningar och rapportering de tre senaste åren. Underlag för bedömningen är dokumentation i SMR:s insatshanteringssystem. 3. Bedömning av organisationens kapacitet att hantera bidrag baserat på - extern systemrevision för de organisationer som brukar ansöka om stora bidrag (främst sydanslaget). I den externa systemrevisionen ingick bland andra Kristna Fredsrörelsen och Erikshjälpen. - organisationernas självbedömning. Självbedömningarna är en del i SMR:s kontinuerliga arbete med styrning och kontroll och stöd till kapacitetsutveckling. 4. Nulägeskartläggning av organisationerna, där kompletterande information från SMR:s kontakter med organisationen under det senaste året noteras. 5. Slutbedömning, som görs av SMR baserat på ovanstående 4 punkter, anger SMR:s bedömning av organisationens kapacitet att hantera insatser Utöver detta har en bedömning av varje enskild insats gjorts enligt de kriterier och metoder som beskrivs nedan. Inför ansökan om bidrag för informations- och kommunikationsinsatser i Sverige under 2013 har bedömningskriterierna justerats något. Nedan följer korta sammanfattningar av SMR:s organisationsbedömningar per sökande organisation. Erikshjälpen Enligt SMR:s organisationsbedömning (2012) så bedömer SMR att Erikshjälpen kan ansöka om Sidamedel genom SMR och att de har god kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av insatser. Erikshjälpen ingick i den grupp av medlemsorganisationer som genomgick en systemrevision under våren Slutbedömningen ( ) påvisar att systemgranskningen och/eller självbedömningarna inte pekar på allvarliga brister i organisationens kapacitet, och att organisationen har visat på förmåga att åtgärda brister. 17 (22)

18 Erikshjälpen har goda relationer till samarbetsorganisationerna, måluppfyllelsen är generellt god och resultatredovisningen är tydlig. Erikshjälpen kan dock förbättra planeringen av uppföljning och tydliggöra hur resultat verifierats. Erikshjälpen har tagit fram en management response (daterad 10 juli 2012) på systemrevisionen. Kristna Fredsrörelsen Enligt SMR:s organisationsbedömning daterad uppfyller Kristna Fredsrörelsen de formella kraven för att söka Sidamedel. Kristna Fredsrörelsen bedöms därutöver ha god kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av insatser. I bedömningen framkommer att organisationens verksamhetsstyrning och system för projekthantering utvecklats mycket positivt sedan den senaste systemgranskningen Nyligen har också en ny tjänst för samordning av ansökningar och rapportering inrättats. Rapportering av tidigare insatser visar generellt på god måluppfyllelse och god förmåga till reflektion, lärande och resultatredovisning. Stor vikt läggs vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, vilket är positivt. Några områden för utveckling och förbättring identifieras i bedömningen. Det handlar bland annat om behov av vidareutveckling av vissa rutiner inom ekonomihanteringen och att utveckla en handlingsplan för när korruption misstänks eller upptäcks (korruptionspolicy finns dock). Fortsatt utveckling av målformuleringar och indikatorer rekommenderas också av SMR. Lepramissionen Enligt SMR:s organisationsbedömning (2012) så bedömer SMR att Lepramissionen kan ansöka om Sidamedel genom SMR och att de har tillräcklig kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av insatser. SMR har noterat brister i förseningar med rapportering och budgetavvikelser. Lepramissionen har ingått i OL-processen och genomfört en självbedömning. Brister har åtgärdats i form av nya rutiner och system. Ytterligare personal har anställts från och med sommaren 2012 för handläggning av projekt, något som SMR uppmuntrat och ser mycket positivt på. Sveriges kristna råd Enligt SMR:s organisationsbedömning daterad uppfyller Sveriges kristna råd de formella kraven för att söka bidrag från anslaget. Sveriges kristna råd bedöms därutöver ha god kapacitet att hantera planering, ansökningar och rapportering av insatser. Sveriges kristna råd kan till viss del förbättra planering och genomförande av uppföljningar. Vidare kan Sveriges kristna råd i vissa fall förbättra rapporteringen genom att ge tydligare och mer utförliga förklaringar till budgetavvikelser. Organisationsbedömningen pekar på behov av att stärka den egna organisationen och risker i projekthanteringen kopplade till personalomsättning. B.4.3 Kriterier för urval av insatser SMR gör en bedömning av relevans och kvalitet i varje inkommen ansökan (se bifogade bedömningskriterier, bilaga 5). I första hand görs en bedömning utifrån ett antal grundläggande krav som ska vara uppfyllda för att en insats ska vara aktuell för Sidastöd. Det handlar om överensstämmelse med SMR:s målsättningar för kommunikationsarbetet (formulerade i linje med Sidas instruktioner), genomförande organisations identitet, kunskap, roll och verksamhetsinriktning, kontextanalys, målformulering, identifierad målgrupp och strategi/arbetsmetod för den aktuella insatsen, sökande organisations kapacitet att genomföra och följa upp verksamheten, samt kostnadseffektivitet. Enbart insatser som bedöms uppfylla dessa grundläggande krav av relevans och kvalitet beviljas bidrag. 18 (22)

19 Bedömningen innefattar även en analys kring hur insatserna uppfyller vissa utvalda värdehöjande aspekter. Denna bedömning ligger sedan till grund för ytterligare prioritering om det visar sig att SMR inte har möjlighet att stödja alla insatser som uppfyller de grundläggande relevans- och kvalitetskraven. Tydlig koppling till eventuellt utvecklingssamarbete i syd, samverkan mellan flera aktörer, god erfarenhet av att arbeta med liknande metoder eller ämne, nya metoder och angreppssätt, samt självkritisk och lärandebaserad uppföljning av verksamheten är några av de aspekter som anses vara värdehöjande enligt bedömningskriterierna för B.4.4 System för uppföljning, utvärdering och lärande Resultatuppföljning av de insatser som genomförs av SMR:s medlemsorganisationer görs främst genom medlemsorganisationernas egen resultatuppföljning på insatsnivå, i form av slutrapporter samt de uppföljnings- och utvärderingsunderlag som dessa bygger på. Att utveckla medlemsorganisationernas resultatuppföljning har varit ett prioriterat område för SMR de senaste åren. Genomförande organisationer använder sig av olika verktyg för uppföljning på insatsnivå. Det handlar till exempel om uppföljning av genomförda aktiviteter, utvärderingsenkäter till deltagare i aktiviteter, fokusgrupper, deltagande utvärdering tillsammans med vidareförmedlande målgrupp och andra nyckelaktörer samt analys av genomslag i media. Några av insatserna kommer göra någon form av baslinjestudie. Detta kommer framförallt ske genom enkäter före och efter genomförd aktivitet, men några insatser kommer göra större baslinjestudier. Kristna Fredsrörelsen och Sveriges kristna råd har tillsammans genomfört en omnibusundersökning. Fokus var i huvudsak på frågor relaterade till Israel-Palestinakonflikten, folkrätt och Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. Sveriges kristna råd har använt undersökningen för att mäta ett allmänt kunskapsläge om specifika frågor och undersökningen kommer att fungera som en tydlig bakgrundsbaslinje. Utifrån detta kommer en ny enkät tas fram som ska användas i samband med föreläsningar och seminarier. Man kommer också analysera undersökningsresultatet för att bli ännu mer strategiska i kommunikationsarbetet och forma insatsen utifrån detta. Delrapportsgranskningen är ett av de sätt som SMR använder för att följa upp lärdomar, kvalitetssäkring och efterlevnad av avtal. SMR fokuserar främst på lägesbeskrivningar av avvikelser (mål, aktiviteter och budget). SMR beaktar även eventuella brister i resultatredovisningen och ger kommentarer inför slutrapporteringen. Genom slutrapporter sker en omfattande bedömning baserat på ekonomihantering, partnerskapet, insatsens genomförande samt uppnådda resultat och lärdomar. Särskilda bedömningsfrågor finns kopplade till bedömning och granskning av slutrapporter. SMR:s revisor granskar och bedömer slutrapporterna. Utifrån SMR:s granskning av del- och slutrapporter från varje enskild insats görs en aggregerad resultatsammanställning och analys i förhållande till de målsättningar som formulerats för verksamheten som helhet. Inför ansökan 2012 införde SMR en resultatmatris på insatsnivå som en del av ansökningsmallen för kommunikationsinsatser i Sverige. Medlemsorganisationerna kan välja mellan att utveckla sin egen resultatmatris eller använda en matris som SMR tagit fram. Matrisen åskådliggör insatsens förväntade resultat och indikatorer. I den bifogade resultatmatrisen (bilaga 4) är insatsernas kvantitativa förväntade resultat aggregerade. Den är baserad på de insatsspecifika matriserna. Som ett komplement till detta finns det även kvalitativa indikatorer. Som komplement till den reguljära uppföljningen som medlemsorganisationerna gör kommer SMR att genomföra en resultatinriktad utvärdering under (22)

20 Bedömningarna för ansökningarna, del- och slutrapporter används även som grund för återkoppling till respektive medlemsorganisation. Arkivering av insatser sker efter att Sida godkänt slutrapporten. I SMR:s arbete ingår det att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Detta görs bland annat genom årliga träffar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för de medlemsorganisationer som söker eller vill söka medel för informationsinsatser. Val av kompetensutvecklingsområde görs utifrån medlemsorganisationernas önskemål och behov, samt SMR:s egen analys av gemensamma behov. SMR anordnar även handläggarkurser en gång om året, där även handläggare med informationsinriktning kan delta. B.4.5 Riskbedömning och riskhantering De sökande organisationerna har alla erfarenhet av tidigare kommunikationsarbete, med eller utan Sidamedel. Detta gör att de har en realistisk bild av de problem som kan uppstå och det finns goda förutsättningar för en korrekt riskanalys och riskhantering. I riskanalyserna lyfter flera av organisationerna resursbrist och personalberoende som potentiella risker. Andra risker som lyfts fram är huruvida man uppfattas som en trovärdig avsändare för budskapet, bristande intresse för frågorna från medias sida, hur man skapar hållbarhet i resultaten och bristande intresse från potentiella deltagare. SMR:s riskbedömning bygger på medlemsorganisationernas egna bedömningar, men mer övergripande dimensioner vägs också in. De främsta riskerna inom medlemsorganisationernas kommunikationsinsatser handlar om 1) ambition i förhållande till organisations- och arbetskapacitet, 2) svårigheter att nå ut med budskap, 3) finansieringsfrågor och 4) svårigheter att följa upp insatsmålen. Riskerna förebyggs och hanteras till stor del genom god planering av insatsen. SMR har möjlighet att bidra till en bättre riskhantering genom att våga ifrågasätta insatsernas utformande och planering, samt genom utbildning. Ett sådant område gäller ambitionsnivå i förhållande till organisations- och arbetskapacitet. Genomförande organisationer har en tendens att vilja väldigt mycket, vilket hänger ihop med det faktum att det handlar om idéburna organisationer med stora visioner och väldigt drivna människor. Med vilja och ambition kommer man långt, men ibland tenderar planer att vara alltför ambitiösa i förhållande till tid och organisationskapacitet. I beredningen av ansökningarna har SMR ifrågasatt de fall där planering bedömts som orealistisk och i dialog med sökande organisationer har anpassningar och begränsningar gjorts. Detta gäller även för SMR:s eget kommunikationsarbete, där en så detaljerad planering som möjligt görs, med tydlig tids- och ansvarsfördelning, för att den ska vara realistisk att genomföra. Svårigheter med att nå ut med sitt budskap är ett annat område där beredskapsprocessen är en viktig del av riskhanteringen. Alla kommunikations- och informationsinsatser riskerar att inte nå fram med sina budskap, vilket exempelvis kan bero på dåligt utformat budskap, ej fungerande strategier eller svårigheter att nå fram i det stora informationsbruset där konkurrensen om utrymme är stor. Det kan medföra att man exempelvis inte får tillträde till klassrummen som man planerat eller att de strategiska nyckelaktörerna visar bristande intresse och således inte vidarebefordrar informationen. SMR granskar i bedömningsarbetet budskap och strategier för att nå målgruppen för att säkerställa att budskapen är relevanta och strategiskt utformade, samt att det finns en tydlig strategi för hur man ska nå ut. Inom alla insatser finns det en beredskap att justera insatsen om svårigheter uppstår. SMR följer även upp eventuella frågor i delrapportgranskningen. 20 (22)