Förändringar i ny detaljplan för SCA Östrand och därmed kopplade risker avseende hälsa, säkerhet och riksintresse för kommunikation

Transkript

1 PM Förändringar i ny detaljplan för SCA Östrand och därmed kopplade risker avseende hälsa, säkerhet och riksintresse för kommunikation Författare: Katrin Olofsson, Strategigruppen Susan Björkqvist, Skydd och säkerhetschef SCA ÖStrand Dan Holmgren, Byggchef SCA Östrand

2 Sammanfattning Markanvändningen inom det föreslagna planområdet styrs i dag genom sex detaljplaner daterade Tillåten markanvändning i ny detaljplan skiljer sig inte mycket från det som anges i nu gällande planer. Förändringarna i vad som tillåts innefattar högre byggnadshöjder och ingen begränsning i exploateringsgrad. Ett flertal analyser avseende risker för miljö, hälsa och säkerhet har genomförts för utbyggnaden av fabriken vid SCA Östrand. I detaljplanen har en riskbedömning genomförts avseende de risker för närboende och riksintresset järnvägen som tillkommer eller förändras genom förändringar inom detaljplaneområdet av det aktuella planförslaget. Planerade förändringar inom detaljplaneområdet bedöms medföra förändrad riskbild inom fyra områden: Otillåten passage över järnvägen Risker med farliga ämnen inom fabriksområdet Byggnaders närhet till järnväg Farligt gods på väg till/från fabriken Därtill har även järnvägens påverkan på detaljplaneområdet genom transport av farligt gods analyserats. Sannolikheter för identifierade risker ligger väl inom generella acceptanskriterier enligt de beräkningar och bedömningar som redovisas i detta PM. För klordioxidhanteringen har detaljerade beräkningar inte kunnat genomföras i detta skede eftersom detaljprojekteringen av anläggningen ännu inte är klar. Ett åtagande om fortsatt riskanalys vid detaljprojektering ska därför föras in i ett expolateringsavtal mellan SCA och Timrå kommun. Avtalet ska säkerställa att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att risker med klordioxidhanteringen ska ligga på allmänt accepterad nivå. Klordioxidhantering är dock ingen ny verksamhet vid SCA Östrand. Klordioxid tillverkades och användes på industriområdet fram till 1995 då Blekeri III med ozonblekning togs i drift. Nu gällande detaljplan har därmed medgivit tillverkning och användning av klordioxid. Den nya klordioxidanläggningen planeras ligga ca 600 m från närmsta bostadshus, vilket är ca 350 m längre ifrån närboende och järnväg än vad den tidigare låg. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 2(14)

3 Innehåll 1. BAKGRUND FÖRÄNDRINGAR Förändringar i ny detaljplan jämfört med gällande Förändringar i processer och produktion Förändringar i kemikalieanvändning Nya byggnader GENOMFÖRDA UTREDNINGAR OCH ANALYSER VÄRDERING AV RISKER RISKER KOPPLADE TILL FÖRÄNDRINGAR SOM KOMMER AV DET AKTUELLA PLANFÖRSLAGET Otillåten passage över järnvägen Farligt gods på järnväg Risker med farliga ämnen inom fabriksområdet Byggnaders närhet till järnväg Undantag från prickad mark 30 m från järnväg Farligt gods på väg till/från fabriken Riksintresse järnväg Bedömning av samhällsrisk Bilagor 1. Beräkningar avseende sannolikhet för påkörning vid otillåten passage av järnvägen 2. Beräkningar avseende FAGO-olyckor på järnvägen (bilagan innehåller konfidentiell information och distrubieras därför endast till granskande myndigheter) 3. Karta över FAGO-transporter inom detlajplaneområdet samt in/ut från området. 4. Beräkningar avseende FAGO-olyckor vid in- och uttransporter till fabriken 5. Bedömning av samhällsrisk PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 3(14)

4 1. Bakgrund Underlagsmaterialet till detaljplanen är omfattande. Utredningar och analyser har genomförts med syfte att omfatta hela den framtida anläggningen och produktionen inom ramen för Projekt Helios. Vid samråd 26 juni 2015 förtydligade länsstyrelsen att "Det är de förändringar som kommer av det aktuella planförslaget som ska hanteras i riskanalysen. Länsstyrelsen tar hänsyn till befintliga tillstånd och planer för området och industriverksamheten" samt att "Det är den förändring som planförslaget innebär som ska hanteras, förändringen inom planområdet och förändringens konsekvenser för och påverkan av transport av farligt gods utanför området". Det är därmed risker och konsekvenser utöver de som finns i dagsläget som ska redovisas och analyseras i planhandlingen. I detta PM redovisas de risker avseende hälsa, säkerhet och Ådalsbanan som identifierats i utredningar och analyser för projekt Helios och som är kopplade till de förändringar som ny detaljplan och utbyggnad av industrin medför. 2. Förändringar 2.1 Förändringar i ny detaljplan jämfört med gällande Markanvändningen inom det föreslagna planområdet styrs i dag genom sex detaljplaner daterade Planen från 1979 omfattade hela dåvarande industriområde antogs en plan som tillät nytt renseri och vedgår i nordöstra delen antogs en plan som omfattade ny hamn i östra delen antogs en plan som tillät ny sodapanna och 2010 en plan som tillät byggande på tidigare deponi. Tillåten markanvändning i ny detaljplan skiljer sig inte mycket från det som anges i nu gällande planer. Förändringar som tillåter utökad markanvändning: Högre tillåtna byggnadshöjder. Inga begränsningar i exploateringsgrad (nu begränsning till 40%). Förändringar som begränsar markanvändning: Bestämmelser om hantering av markföroreningar som endast finns i några planer ersätts med en generell bestämmelse. En bestämmelse tillkommer avsende markstabiliserande åtgärder innan bebyggelse på ett område med skredrisk i sydvästra delen. Enhetlig markanvändning - tidigare bestämmelser hade flera varianter vilka nu föreslås ersättas av en beteckning "Massaindustri med anknutna verksamheter". En skyddszon närmast järnvägen införs, vilken innebär att nya byggnader inte får uppföras inom 30 m från järnvägen. 2.2 Förändringar i processer och produktion Principerna för produktionsprocesserna kommer att vara desamma, men kapaciteten kommer att utökas till maximalt ton blekt sulfatmassa och CTMP från dagens produktion på ton/år. Det är främst produktionen av sulfatmassa som kommer att öka och det är i den processen som ny modern fiberlinje, blekeri, indunstningsanläggning m m planeras. För CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning eller förändrad teknik. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 4(14)

5 2.3 Förändringar i kemikalieanvändning Följande riskklassade kemikalier följer produktionsmängden av sulfatmassa och kommer att öka: Svavelsyra - används för ph-justering i processen. Lagras i befintlig cistern. Transporteras in med bil. Produktionsökningen medför troligtvis en fördubbling av intransporter. 395 transporter per år tillkommer med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. Lut - används för ph-justering i processen. Intransport med båt. Lagras i befintiga och nya cisterner. Terpentin - biprodukt ur massaproduktionen. Lagras i en befintlig cistern och en ny liten tank i fiberlinjen. Transporteras ut per båt. Natriumhypoklorit används för behandling av råvatten från älven. Intransport sker på väg. 45 transporter per år tillkommer med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. Väteperoxid används för blekning av massa. Intransport sker på väg. 175 transporter per år tillkommer med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. Syrgas används för blekning av massa. Intransport sker på väg. 605 transporter per år tillkommer med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. Förbrukning, hantering och lagring av följande riskklassade kemikalier förändras inte till följd av planerad produktionsökning: Svaveldioxid används vid produktion av CTMP-massa och i sulfatproduktionen på torkmaskin 5. I tidigare dokument har angivits att användningen av svaveldioxid kommer att öka. Gällande utbyggnadplan medför dock ingen ökning eller förändring av hanteringen. Terpentin från Ortviken som körs till Östrand för lastning på båt. Ammoniak används för pannvattenberedning i sodapannan (<20 m 3 /år). Eldningsolja 1 (EO1) används till bla. facklan där de starkt illaluktande gaserna destrueras när de inte kan förbrännas i mesaugn. Eldningsolja 5 (EO5) används som bränsle i SP6, ÅP1 och mesaugn. Förbrukningen väntas minska. I den nya produktionsanläggningen planeras metanol att kondenseras ut ur tillvekningen och lagras i en ny 30 m 3 för att sedan förbrännas. I befintlig anläggning kondenseras metanolen inte ut utan förbränns direkt tillsammans med starkgaserna. Förändringen görs för att skapa en jämnare förbränning och metoden är vedertagen. Nya blekeriet medför hantering av två nya kemikalier: Metanol kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med tankbil (flytande form), normalt 48 m 3 per bil. Intransport sker på väg. 25 transporter per år med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. Lagras i ny 60 m 3 cistern. Natriumklorat kommer att användas för klordioxidtillverkning. Transporteras in med tankbil, normalt 30 ton (kristaller, fast form). Lossas genom spolning med hett vatten till ny upplösningscistern (90 m 3 ) och sen vidare till en ny lagringscistern (300 m 3 ). Intransport sker på väg. 300 transporter per år med nu prognostiserad fördelning mellan TCF och EFC-massa. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 5(14)

6 Nya blekeriet medför att klordioxid återkommer som blekkemikalie. Klordioxid producerades och användes på industriområdet fram till 1995 då Blekeri III med ozonblekning togs i drift. Nu gällande detaljplan har därmed medgivit produktion och användning av klordioxid. Den nya klordioxidanläggningen kommer att ligga ca 350 m längre ifrån närboende och järnväg än den tidigare. Maximal produktionskapacitet kommer att vara 26 ton per dygn, men snittproduktionen förväntas bli betydligt lägre, ca 19 ton/dygn. Klordioxiden lagras som 1-% vattenlösning och kyld till max 10 C i en 550 m 3 cistern. 2.4 Nya byggnader Nedan visas fabriksområdets byggnader i utbyggt scenario. Befintliga byggnader visas i svart/vitt. Nya byggnader är markerade med randigt raster och röda konturer. Figur 1. Planerad utbyggnad inom fabriksområdet. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 6(14)

7 3. Genomförda utredningar och analyser Följande utredningar och analyser avseende hälsa och säkerhet ligger som underlag till detaljplanen: A. Generisk risknalays inför nytt miljötillstånd, Seveso III. Utförd av ÅF daterad Ligger som bilaga A6 till MKB. Innefattar riskanalys för farliga kemikalier utöver SO 2 som behandlas i egen analys. B. Riskhanteringsprocess avseende SCA Östrand & Ådalsbanan. Utförd av Strategigruppen daterad Ligger som separat underlag till detaljplanen. PM Riskbedömning Timrå station samt Infart Östrand, Banverket juli 2008 och Ådalsbanan riskanalys, delen Nacksta-Västeraspby, Trafikverket augusti 2010 ligger som underlag till riskhanteringsprocessen, men har inte tagits med ingår inte i plandokumenten. C. Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Utförd av ÅF daterad Ligger som bilaga A4 till MKB. D. SCA Östrand Riskbedömning av SO 2-hantering. Utförd av ÅF daterad Ligger som bilaga A7 till MKB. E. ÅF rekommendationer utifrån riskbedömning - uppföljning. Utförd av SCA daterad Ligger som bilaga A8 till MKB. F. Bilaga 1-5 i detta PM innefattar fördjupade beräkningar och bedömningar avseende individ- och samhällsrisk för olyckor kopplade till förändringar inom fabriksområdet som tillåts genom ny detaljplan. Riskanalyserna för detaljplanen innefattar inte arbetsmiljörisker då Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet med avseende på risker för personalen vid SCA Östrand. 4. Värdering av risker Riskvärderingen kan ske ur olika perspektiv, dels ur ett individperspektiv där hänsyn tas till hur stor risken är för enskilda individer, och dels ur ett samhällsperspektiv där hänsyn tas till hur stor risken är för befolkningsgrupper inom ett visst område. Det finns inga fastställda kriterier för acceptabel risknivå i Sverige. I RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen utgiven av Länsstyrelsen i Skåne) finns bl a följande exempel avseende individrisk: Ur rapporten Värdering av risk, Räddningsverket/DNV: Individrisk: 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10-7 per år den gräns för område där risker kan anses som små. Linköpings kommun: Individrisk: 10-4 per år som maximalt acceptabel nivå för anställd, 10-5 per år som maximalt acceptabel nivå för tredje person och 10-7 per år som nivå där risk kan anses försumbar. I Holland finns fastställda kriterier: Individrisk 10-6 per år. Kriteriet utgör ett gränsvärde för nya anläggningar medan existerande verksamheter som överstiger denna nivå skall sträva efter att reducera risknivån. Slutsatser av ovanstående är att en individrisk om 10-5 till 10-7 per år torde kunna benämnas som allmänt accepterad risknivå för tredje man. För samhällsrisk finns allmänt accepterade probabilistiska kriterier för samhällsrisk föreslagna av DNV; En F/N-kurva var N=1 motsvarar 10-4 per år och med lutningen 1 utgör övre gränsen för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras, medan övre PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 7(14)

8 gränsen för område där risker kan anses små utgörs av en kurva var N=1 motsvarar 10-6 per år och lutningen är 1. Mellan dessa nivåer tillämpas ALARP-principen, dvs att åtgärder genomförs så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Se figur 2 nedan. Figur 2. Probabilistiska kriterier för samhällsrisk, förslag från DNV. Figur hämtad ur RIKTSAM. 5. Risker kopplade till förändringar som kommer av det aktuella planförslaget Nedan sammanfattas i kapitel 3 nämnda analyser och utredningar med avseende på förändringar som kommer av det nya planförslaget. 5.1 Otillåten passage över järnvägen Varken planerad utbyggnad av fabriken eller ny detaljplan medför någon förändring av gångoch cykelstråk till och från industriområdet. Risken tas med här eftersom riskanalys B ovan bedömt förhöjd risk för spårspring under byggtiden då många personer som vanligen inte arbetar för SCA kommer att vistas på fabriksområdet. Tidigare har spårspring förekommit strax öster om huvudinfarten. Hösten 2012 uppförde SCA ett 1,2 m högt stängsel på den sträckan och efter det har inget spårspring rapporterats till Trafikverket. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Spårspringsstängslet förlängs så att det ansluter mot huvudinfarten och industristängslet som börjar vid blekeri 2. Ø Information till personal ges vid fabriksmöten och i samband med introduktion av nyanställda. Särskild information ges till entreprenörer i byggskede. Ø Skyltning efter stängsel om att spårområdet inte får beträdas. Slutsats risker för hälsa och säkerhet: Heltäckande stängsel innebär att passage in till fabriksområdet via järnvägen förhindras. Visserligen skulle någon kunna klättra över staketet, men det är företrädelsevis av lathet man genar över spår och klättring över staket torde då vara uteslutet. Sannolikheten att en person blir påkörd när hen genar över spåret är 1,2 x ,2 x 10-12, vilket med god marginal uppfyller den allmänt accepterade risknivån. Se beräkning i bilaga 1. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 8(14)

9 5.2 Farligt gods på järnväg Ådalsbanan, som ligger i direkt anslutning till fabriksområdet, utgör en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen, Trafikverket och Räddningstjänsten har ställt krav på att en riskhanteringsprocess ska genomföras enligt länsstyrelsens riskpolicy "Riskhantering i detaljplaneprocessen". I riskpolicyn anges ett riskhanteringsavstånd på 150 m från farligt godsled. Huvuddelen av all planerad om- och tillbyggnad kommer att ske på större avstånd än 150 m från Ådalsbanan. I Riskanlys B finns två planritningar med 30 och 150 m zon från järnvägen markerade. Den ena plankartan redovisar nuvarande placering av byggnader och områden. Den andra framtida placering. Följande förändringar sker inom 150 m från järnvägen: Permaneta förändringar: Ny torkmaskin 6 byggs direkt norr om befintlig torkmaskin 5. Kortaste avstånd till spår är 113 m. Befintligt Blekeri I och II samt befintlig fiberlinje ligger mellan ny torkmaskin och spår. Terpentintank flyttas från ett läge 25 m från spår till nytt läge ca 135 m från spår (vid ny fiberlinje). Delar av ny fiberlinje byggs på nuvarande vedplan. Kortaste avstånd till spår är 100 m. Befintligt snickeri och kontorsbaracker ligger mellan ny fiberlinje och spår. Nya cisterner för vitlut och terpentin byggs vid ny fiberlinje. Kortaste avstånd till spår är 109 respektive 135 m. Befintliga byggnader finns delvis mellan dessa cisterner och järnvägen. Nytt vedlager. Tillfälliga förändringar under byggtiden: Materialgårdar utan byggnader anordnas under byggtiden där vedlager och mätstation ligger i dag. Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under byggtiden vid parkeringen mellan portvakstugan och förråd. Kortaste avstånd till spår är 55 m. Tillfälliga personalbodar (kontor och omklädning i tre våningar) anordnas under byggtiden mellan ny fiberlinje och järnväg. Kortaste avstånd till spår är 85 m. I de två planritningarna finns även markerat i vilka byggnader människor vistas stadigvarande. Ingen av ovanstående permaneta förändringar innefattar byggnader där människor visatas stadigvarande. Risker kopplade till farligt godsleden Ådalsbanan finns analyserade i riskanalys B. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Markanvändningen inom 30 m från spårmitt begränsas i enlighet med vad som anges i "Transportsystemet i samhällsplaneringen, Trafikverkets underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen". Det innebär att detaljplanen endast medger följande typer av markanvändning inom 30 m från spårmitt; grönområde, parkering, samt byggnader där människor inte stadigvarande vistas, tex förråd. Vid uppförande av nya kontorsbyggander och andra typer av lokaler ska avståndet vara minst 30 m. Ø Skyddsrutiner/nödlägesplan kompletteras med samordning med samhällets gaslarm (Räddningstjänst och kommun) så att SCA snabbt får besked om tåg som spårar ur har farligt gods. SCA bjuder in Räddningstjänsten till möte om samordning senast 1 oktober PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 9(14)

10 Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Sannolikheten för att farligt godsolycka på järnvägen förbi SCA ska medföra risk för allvarlig skada eller dödsfall i de permanenta byggnader som uppförs genom ny detaljplan har beräknats till 1, ,6 x 10-7 beroende på vilken trafikering och andel farligt gods som ansätts i beräkningen. Sannolikheten för att farligt godsolycka på järnvägen förbi SCA ska medföra risk för allvarlig skada eller dödsfall i de tillfälliga byggnader som kommer att finnas under byggtiden har beräknats till 1,7 x 10-6 till 4,8 x 10-7 beroende på vilken trafikering och andel farligt gods som ansätts i beräkningen. Ovan redovisad sannolikhet för allvarlig skada eller dödsfall i de nya byggnaderna till följd av FAGO-olycka på järnvägen bedöms vara acceptabel då verksamheten inte är att betrakta som känslig och de personer som kommer att vistas i byggnaderna kommer att befinna sig i vaket tillstånd. Nedan redovisas parametrar som, om beräkningarna förfinades ytterligare, skulle ge lägre sannolikhet: Beräkningen avser 1 km spår eftersom industriområdets gräns mot järnvägen är så lång. Alla olyckor som sker längs med denna sträcka kommer inte ha påverkansområde som är tillräckligt stort för att påverka de aktuella byggnaderna. Vid en mer förfinad beräkning skulle endast en mindre del av olyckorna komma att påverka den aktuella bebyggelsen vilket skulle leda till lägre sannolikhet. Jetflamma och några av de andra händelseförloppen med stora påverkansavstånd har inte en cirkulär utbredning, utan går åt ett håll givet var läckaget sker m m. Konsekvensriktningen är därmed inte alltid mot fabriken och de aktuella byggnaderna. Om hänsyn tas till detta i beräkningen skulle sannolikheten bli ännu lägre. I en mer detaljerade beräkning skulle hänsyn även tas till att alla vagnar normalt sett inte spårar ur vid en olycka och att det därmed inte är givet hänsyn till detta skulle sannolikheten för påverkan på de aktuella byggnaderna vara lägre än beräknat värde. Mellan spår och flera av de nya byggnaderna finns befintliga stora och höga byggnader med tegel och/eller plåtfasad. Befintliga byggnaders skärmverkan innebär att sannolikheten för påverkan på de aktuella byggnaderna är ännu lägre än beräknat. I de nya permanenta lokalerna kommer personal endast vistas vid kontroller och service (ca 2 timmar per dygn). Sannolikheten att det skulle vara personal i dessa byggnader samtidigt som en eventuell FAGO-olycka sker som påverkar dessa lokaler är liten räknat utifrån att det endast är personal i byggnaderna 8% av tiden. I de tillfälliga lokalerna kommer det att vistas människor allt från heltid dagtid till endast tillfälligtvis. Dessa lokaler kommer dock endast finnas på fabriksområdet under några år. Beräkningar finns redovisade i bilaga 2. Bilagan innehåller konfidentiella uppgifter från Trafikverket och tillhandahålls endast granskande myndigheter (Trafikverket, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen). 5.3 Risker med farliga ämnen inom fabriksområdet Svavelsyra, syrgas, lut och terpentin hanteras redan, men mängderna kommer att öka. Det är ännu oklart om hanteringen av natriumhypoklorit kommer att öka. Natriumklorat, metanol och klordioxid tillkommer vid utbyggnad av fabriken. Hantering av samtliga ovan nämnda kemikalier finns riskbedömda i riskanalys C ovan. För natriumklorat, metanol, klordioxid, terpentin och natriumhypoklorat finns mer detaljerade analyser och beräkningar genomförda och de redovisas i riskanalys A ovan. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 10(14)

11 Analysen är gjord som generisk för vägledning av möjlig placering och konsekvenser vid ett worst case scenario eftersom det än så länge råder osäkerhet i placering och utformning av produktionsutrustning och lagringscisterner. Hantering och mängder av svaveldioxid förändras inte i och med utbyggnaden av fabriken och behöver därför inte beaktas i riskhanteringsprocessen för ny detaljplan. Av analyserade kemikalier är det endast klordioxid som skulle kunna ge upphov till störningar för människor utanför planområdet. Sannolikheten för ett mycket omfattande utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Fortsatt kvantifiering av risker med klordioxid är enligt ÅF olämpligt att göra innan utformningen av anläggningen nått längre. Med fortsatt riskanalys under detaljprojekteringen bedöms sannolikheten kunna begränsas till allmänt accepterad nivå. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Åtagande i exploateringsavtal om fortsatt riskanalys under detaljprojektering av byggnader och processer för tillverkning, förvaring och hantering av klordioxid ska genomföras för att säkerställa att individrisken utanför fabriksområdet minst uppfyller allmänt accepterad risknivå. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet utanför planområdet: Några slutsatser avseende klordioxid, utöver åtagandet ovan om acceptabel risknivå, görs inte i detta skede. Paralleller kan dock dras med riskanalysen för befintlig anläggning för för svaveldioxid. Där anges att SCA Östrand kommer att uppfylla det allmänt accepterade riskkriteriet större utsläpp/år". Rimligen bör sannolikheten för utsläpp av klordioxid som medför risker för liv och hälsa vara lägre än för svaveldioxid eftersom: Största sannolikhet för utsläpp av svaveldioxid bedöms vara i samband med lossning. Klordioxid tillverkas på plats och därför varken transporteras till eller lossas inom fabriksområdet. Svaveldioxid lagras som tryckkondenserad gas och klordioxid som 1%-ig vattenlösning vilket innebär att det krävs ett betydligt större utsläpp av klordioxidlösning för att få ut samma mängd giftig gas. Mängden svaveldioxid som lagras på plats är ca 10 gånger större än klordioxiden. Klordioxiden lagras ca 400 m från järnvägen medan svaveldioxid lagras 50 m från järnvägen. Kortaste avstånd till närboende är 600 m för klordioxiden och 250 m för svaveldioxiden. Vid bedömning av klordioxidtillverkningen i ny detaljplan bör även beaktas att klordioxid tidigare har används och lagrats under lång tid vid SCA Östrand inom ramen för nu gällande detaljplan. Tillverkningen låg då avsevärt mycket närmare bostäder och järnväg. Nu föreslagen placering är vald för att maximera avståndet till närliggande bostäder och avståndet blir nu ca 600 m från närmaste bostadshus. 5.4 Byggnaders närhet till järnväg I Trafikverkets skrift "Transportsystemet i samhällsplaneringen" anges att bebyggelse generellt inte bör tillåtas inom ett område på 30 m från järnvägen (räknat från spårmitt). Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligtvis, tex garage och förråd, kan dock finnas inom 30 m från spårmitt. Ett femtontal befintliga byggnader och cisterner ligger inom 30 m från spårmitt. Endast i fyra av dom vistas människor mer än tillfälligtvis. Närmaste byggnad inom fabriksområdet ligger PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 11(14)

12 13 m från spårmitt. Ett fundament till Eons fjärrvärmetub står 8 m från spårmitt. I riskanalys B, bilaga 5, finns information om respektive byggnad och cistern. Mellan befintliga byggnader och spår finns öppen hårdgjord yta/väg och en stor grind i industristaketet som möjliggör passage efter hela sträckan. Sammantaget ger det god framkomlighet för räddningsfordon. Sannolikhet för att befintliga byggnader på fabriksområdet skulle försvåra en räddningsinsats vid olycka i spår bedöms vara mycket låg. Planerad utbyggnad av fabriken innebär inga nya byggnader inom 30 m från spårmitt. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Begränsning av markanvändningen närmast spår (skyddszon 30 m), se ovan. Ø Området runt pumphuset är undantaget från skyddszonen. Pumphuset är hjärtat för både Ortviken och Östrand och placeringen är låst i befintligt läge pga att vattentunneln från älven mynnar där och vattentuben till Ortviken utgår därifrån. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Flera befintliga byggnader finns inom 30 m från spårmitt. Detta till trots ger fabriksområdet god tillgånglighet (planskild infart) och god framkomlighet (öppen hårdgjord yta närmast spår) vid en räddningsinsats för järnvägen. Ingen av de nya byggnaderna inom riskhanteringsavståndet 150 m bedöms innebära särskild risk för järnvägen. De bedöms heller inte kunna innebära begränsningar av transporter förbi detaljplaneområdet. Sannolikheten att ett urspårat tåg ska träffa en befintlig byggnad är försvinnande liten. Risken för att urspårat tåg ska träffa de byggnader som uppförs genom ny detaljplan är obefintlig. Slutsatser om sannolikhet baseras på: En utredning, UIC Code 777-2R, genomförd av International Union of Railways under åren som anger ett laterat påverkansområde vid urspårning vid aktuella förutsättningar på 3-5 m. Äldre svensk statistik finns sammanställd av Banverket (Banverket Fredén Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen Miljösektionen Rapport 2001:5, 2001.). Där anges att 98% av persontågen och 90% av godstågen stannar inom 5 m. Ur VTI-rapport 387:2 från 1994 kan slutsatsen dras att det inte finns någon påkörningsrisk utanför 30 m från spårmitt oavsett tågets hastighet och andra lokala förutsättningar. 5.5 Undantag från prickad mark 30 m från järnväg I plankartan finns ett mindre område undantaget från den generella prickningen av mark inom 30 m från järnvägen. Undantaget avser det befintliga pumphuset för råvattenintaget. Pumphuset försörjer både SCA Östrand och SCA Ortviken med råvatten. Pumphuset utgör livsnerven för dessa båda industrier och placeringen är fast till befintligt läge 25 m från spårmitt pga att det är anslutningspunkten mellan råvattentunneln (bergtunnel) från intaget i Bergeforsen och råvattentuben till SCA Ortviken. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Begränsning av markanvändningen inom undantaget område till att endast tillåta pumphusbyggnad. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Pumphusets placering utgör inget hinder för räddningsfordons framkomlighet längs järnvägen eftersom det finns en asfalterad väg mellan pumphuset och järnvägen. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 12(14)

13 Utrustningen och verksamheten i pumphuset medför heller ingen risk för järnvägen. Där lagras eller används inga farliga kemikalier eller explosiva ämnen, ej heller finns elektriska installationer av den dignitet som vid haveri skulle kunna påverka järnvägen genom kraftbortfall eller explosion på järnvägen. Pumphuset utgör heller ingen svag punkt i systemet för råvattenvattentransport, vilket innebär att pumphusets placering inom 30 m från järnvägen inte innebär någon förhöjd risk för läckade av vatten / bortspolning av järnvägsbanken. I pumphuset vistas normalt ingen personal (service/kontroll totalt 24 timmar per år). Sannolikheten för att ett tåg skulle spåra ur och träffa pumphuset är försvinnande liten eftersom järnvägen går i skärning förbi pumphuset och avståndet spårmitt-pumphus är 25 m (se bedömningsgrunder under 4.5 ovan). Närheten till järnvägen innebär därmed även försvinnande liten risk för SCA Östrands personal. Sammantaget bedöms pumphusets undantag från prickad mark inte medföra risk för vare sig järnvägen eller SCA:s personal. 5.6 Farligt gods på väg till/från fabriken Närmaste närboende till vägen för intransport av insatskemikalier ligger 60 m från körfältet där inkommande transporter färdas. Bostaden ligger avsevärt mycket högre än vägen och området mellan väg och bostad är skogsbeklätt. Ett församlingshem finns 22 m från körfältet där inkommande transporter färdas. I bilaga 3 finns en karta över fabriksområdet med transportvägar för FAGO inritade. I bilaga 4 redovisas beräkningar och bedömningar. Slutsatser risker för hälsa och säkerhet: Närmsta närboende hamnar utanför riskområdet för aktuella typer av farligt gods, vilket innebär att FAGO-transporter av insatskemikalier till och inom anläggningen inte bedöms innebära risker för närboende. Beräkningarna ovan visar att sannolikheten för en FAGO-olycka som kan ge påverkan på människa i anslutning till församlingshemmet är 4,7 * 10-9, vilket ligger väl inom generella acceptanskriterier. 5.7 Riksintresse järnväg Denna rubrik innefattas inte i begreppet hälsa och säkerhet, men tas med här pga att remissinstanser begärt att riskanlysen avseende farligt godsled ävan ska innefatta fabrikens påverkan på riksintresset järnväg. Befintlig järnväg, Ådalsbanan, passerar i direkt anslutning till fabriksområdet. I dagsläget passerar som mest 47 tåg per dygn. Prognosen för år 2030 är drygt 60 tåg per dygn. I riskanlys B ovan finns risker identifierade och analyserade avseende järnvägen som riksintresse. Begreppet riksintresse har gjorts kvantifierbart genom överföring till tågstopp av olika omfattning. Hälsa och säkerhet för passagerare, tågpersonal och underhållspersonal på spår har också beaktats vid bedömning av risker. Ett 20-tal händelser kopplade till SCA Östrand skulle kunna påverka befintlig Ådalsbana. Endast en av dessa händelser är kopplad till utbyggnaden av fabriken; stort utsläpp av klordioxid som når spårområdet. Ytterligare ett par händelser påverkas av utbyggnaden genom att transportarbetet in- och ut från fabriksområdet ökar; lastbilar som kör av infartsbroarna och faller ner på spår. En korridor finns utpekad för en framtida nysträckning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Härnösand. Beslutad järnvägskorridor förbi SCA Östrand är bred. Utredningar och förhandlingar pågår om var i korridoren järnvägen ska byggas. Det är därför svårt att i dagläget göra en detaljerad riskbedömning av scenariot med utbyggd fabrik och nybyggd PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 13(14)

14 järnväg. Säkert är dock att järnvägen inte kommer att ligga närmare fabriken på nu studerad sträcka än den gör i dagsläget. Risken för fabriken blir därmed lika eller mindre. Beslutade förebyggande åtgärder: Ø Brandfarliga, explosiva och giftiga gaser från industrin som sprids till spårområdet kan orsaka tågolyckor och riskera liv och hälsa för drift och underhållspersonal. Stora skyddavstånd kan behövas beroende på typ av kemikalie och mängder som kan släppas ut och något generellt skyddsavstånd går inte att ange. Skyddsavstånd behöver därför bedömas i varje enskilt fall vid all nyetablering av behållare för brandfarliga, explosiva och giftiga kemikalier samt processer där dessa används. Nu planerade förändringar inom Heliosprojektet har dock redan beaktats i den riskhanteringsprocess som genomförts för detaljplanen. Ø Fortsatt riskanalys vid detaljprojektering av byggnader och processer för tillverkning, hantering och förvaring av klordioxid (se ovan). Ø Inom industriområdet är hastigheten för trafik begränsad till 30 km/h. Skyltar om detta finns uppsatta vid timmerinfarten och vid grinden vid huvudinfarten. Däremot inte vid korsningen in till bron över järnvägen vid huvudinfarten. SCA begär av kommunen senast 1 oktober 2015 att skylt om 30 km/h sätts upp där. Slutsatser risker för riksintresse järnväg: Utbyggnad av fabriken enligt detaljplanen bedöms inte kunna påverka befintlig och framtida järnväg på annat sätt än genom ett omfattande utsläpp av klordioxid. Sannolikheten för ett sådant utsläpp är enligt riskanalys A mindre än en händelse på 1000 år. Med fortsatt riskanalys under detaljprojekteringen ska risknivån sänkas till allmänt accepterad nivå. 5.8 Bedömning av samhällsrisk Det finns inga boende inom 600 m från den planerade klordioxidanläggningen. Detta medför att det inom detta område bedöms som osannolikt att olycka med flera döda bland tredje man, ska kunna ske utan det är framförallt för olyckor med ett större konsekvensavstånd som samhällsrisken kommer att behöva beaktas. I den fortsatta riskanalysen för klordioxid kommer både individrisken och samhällsrisken att beaktas och säkerställas att de ligger på acceptabla nivåer. Genomförda beräkningar av sannolikheten för att FAGO-transporter på väg till/från och inom anläggningen skulle kunna medföra konsekvens för människor är 4,7 * 10-9 (se bilaga 4) vilket medför att även samhällsrisken bör kunna betraktas vara acceptabel. Avståndet mellan järnväg och bostäder i anslutning till Östrands fabriksområde överskrider 150 m och riskerna för att FAGO-olycka på järnvägen skulle medföra konsekvenser för närboende bedöms därmed vara försumbar. Slutsats: Den aspekt som fortsatt behöver beaktas avseende samhällsrisk är framförallt klordioxid-hanteringen. Åtagande om fortsatt riskanalys för klordioxid kommer att regleras i exploateringsavtal mellan kommunen och SCA. Underlag och resonemang som ligger till grund för ovanstående slutsatser finns redovisade i bilaga 5. PM Förändringar och risker, SCA Östrand sid 14(14)