Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Halvårsrapport 2008

Transkript

1 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun. Halvårsrapport Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Cecilia Ökvist Lennart Persson På uppdrag av:

2 Halvårsrapport (17) 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. AKTIVITETER FAKTARUTA...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 7. SLUTSATSER/AVVIKELSER... 17

3 Halvårsrapport (17) 1. SAMMANFATTNING KrAmi är ett program, som vänder sig till personer med kriminell bakgrund som också är arbetslösa och i det flesta fall även har missbruksproblem. Programmet har som övergripande mål att deltagarna skall få arbete och i övrigt kunna leva ett liv som är bättre anpassat till samhället. Det som kännetecknar KrAmi är samverkan mellan flera myndigheter, det pedagogiska förhållningssättet - som är en tillämpning av konsekvenspedagogiken, samt att en stor del av programmet består av arbetsträning på praktikplatser. Praktikplatserna söks uteslutande på den öppna arbetsmarknaden. KrAmi finns sedan tidigare på nio orter i landet. Malmö var landets första verksamhet och startade KrAmi har en riksorganisation som erbjuder personalen gemensam utbildning och ser till att de olika KrAmi verksamheterna har ett gemensamt förhållningssätt. Personalen har också regelbunden handledning. Verksamheten är beprövad och det finns också resultat som visar att denna form av projekt fungerar för den enskilde individen. Genom samverkan mellan kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten ska deltagare i KrAmi ges bättre förutsättningar att rehabiliteras och genom arbete eller utbildning kunna återgå till ett mer aktivt deltagande i samhället. Syftet är kortfattat: Att förhindra marginalisering av individer med svag förankring på arbetsmarknaden Att den sökande skall finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller börja studera och påbörja en personlig process mot en mer samhällsanpassad livsorientering. Att etablera en fungerande samverkansmodell för Umeå mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. I Umeå arbetar idag varje myndigheten på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för den aktuella målgruppen och dessa klienter är resurskrävande för samtliga myndigheter. Att förena kompetens och utveckla samverkan av det slag som KrAmi innebär kan bidra till att effektivisera och förbättra utfallet på såväl individ- som samhällsnivå. De övergripande individmålen för KrAmi är: Att erhålla ett arbete, en meningsfull fritid och ett bra socialt liv. Att tänka konsekvenser; att tänka först och handla sedan. Detta arbetssätt är ett alternativ till behandling och även till annat pedagogiskt förändringsarbete. Att bli självförsörjande Att inte vara beroende av myndigheter Av deltagarna förväntas ca 45 % erhålla ett arbete Av deltagarna förväntas ca 5-7 % gå vidare till studier

4 Halvårsrapport (17) Organisations mål: Organisationens mål är att finna och implementera en modell i syfte att stärka samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. Resultat: Fram till har 44 personer skrivits in i. Av dessa har: 15 personer erhållit arbete på den öppna arbetsmarknaden 3 person påbörjat studier 23 personer avbrutit deltagandet Resterande är fortfarande inskrivna vid KrAmi, har praktikplats eller söker sådan.

5 Halvårsrapport (17) 2. DELTAGARE 2.1 Deltagarnas förutsättningar Målgrupp KrAmi vänder sig till män i åldern år med en kriminell bakgrund, missbruksbakgrund och ett socialmedicinskt funktionshinder. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på ca år. De personer som kan bli aktuella för KrAmi skall vara aktuella inom kriminalvården och socialtjänsten. De som skrivs in i KrAmi skall vara aktuell inom kriminalvården vid inskrivningsdagen, antingen genom att de är dömda till skyddstillsyn eller kommer att friges från fängelsestraff. Deltagandet bygger på frivillighet men för att de skall beredas plats i programmet krävs ett eget intresse samt uppvisad drogfrihet. Det som är gemensamt för denna klientgrupp är att det har svårigheter att ingå i den ordinarie verksamheten som arbetsförmedlingen har. Många har lite eller ingen erfarenhet av den öppna arbetsmarknaden och är ofta beroende av försörjningsstöd via socialtjänsten. Rekryteringen av deltagare till KrAmi sker främst från Kriminalvården, såväl från frivården som från anstalterna. Det som kännetecknar många personer i denna målgrupp är att de inte har haft förmåga att följa samhällets regler-/normsystem och har blivit föremål för en eller flera insatser av olika myndigheter. Dessa klienter har idag ofta svårt att se hur de kan få hjälp genom myndigheter. De har ofta olika kontakter på arbetsförmedlingen, vilket kan innebära att förmedlaren inte har kännedom om klientens bakgrund. Socialtjänsten kräver att klienten skall stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd i realiteten innebär detta ett inskrivningsbesök. Därefter har klienten svårt att ta initiativ till ytterligare insatser. Det är idag ovanligt att det sker en samlad bedömning och gemensam samverkan mellan kriminalvård och arbetsförmedling. Kriminalvården och socialtjänsten samverkar kring behandlingsinsatser m.m. 2.2 Genomförande och process Rekrytering av klienter Genom att presentera KrAmi: s verksamhet på samtliga enheter som kan tänkas rekrytera klienter till verksamheten skapade vi förutsättningar för att få intresserade deltagare, detta påbörjades under våren Det är till antalet

6 Halvårsrapport (17) många handläggare i såväl kriminalvården, socialtjänsten och arbetsförmedling som kommer i kontakt med de klienter som potentiellt skulle kunna vara aktuella för KrAmi. Om inte den enskilde handläggaren har god kännedom om KrAmi kommer denne inte att rekommendera klienter till verksamheten. Det är viktigt att information om KrAmi är en ständigt återkommande punkt på de samarbetande myndigheternas arbetsplatsträffar. Handläggarna måste hela tiden få bli påminda om att de ska tänka KrAmi för att hålla uppe antalet anmälda deltagare till verksamheten. En fördel med placeringen av KrAmi lokalen bredvid Frivården har varit att det kunnat vara en nära kontakt med frivårdshandläggarna som är de som hittills anmält majoriteten av alla deltagare. Frivårdshandläggarna är också relativt få och det är lätt att hålla sig uppdaterad om nya anställda som tillkommer och uppdatera dem om KrAmi:s verksamhet. Det finns antagligen ett antal klienter som avslutats inom frivården/kriminalvården men fortfarande passar in i KrAmis andra målgruppskriterier. Vid de tillfällen då grupperna inte fylls upp helt av klienter som rekryteras från Kriminalvården skulle man kunna fylla upp grupperna med dessa. Det kan t.ex. röra sig om personer dömda till skyddstillsyn som fortfarande har prövotid kvar för denna. För att få socialtjänsten och arbetsförmedlingen att vidareförmedla dessa klienter till KrAmi krävs då att vi på samma sätt som mot frivården har en mer kontinuerlig kontakt med socialtjänsten och arbetsförmedlingen när det gäller information om KrAmi. Arbetet med att marknadsföra KrAmi ute på myndigheterna är en viktig del som vi hela tiden måste arbeta aktivt med. Vägen till KrAmi Vägen till KrAmi börjar med en Intresseanmälan. Den ska ha inkommit till KrAmi senast tre veckor innan kursstart. Berörda myndigheter ska ha erhållit ett schema med datum för aktuella gruppinformationer och kursstarter. Klienternas handläggare på främst socialtjänsten och frivården kan hjälpa till och förbereda klienten för KrAmi genom att se till att denne har ett ordnat boende, är drogfri och har ett ordnat liv i övrigt. Problemen har främst varit att klienterna inte varit drogfria, inte orkat kliva upp på morgonen eller inte haft ett fast boende och därför inte kunnat börja KrAmi eller hoppat av på ett tidigt skede i kursen. Frivårdshandläggarna hjälper även till med inbjudan till informationsmöte i form av en inbjudan som delas ut skriftligen. Några dagar innan informationsmötet bjuder KrAmi personalen in klienterna genom att ringa upp dem och personligen. Informationsmöten hålls en och en halv vecka innan en gruppstart. På informationsmötet informerar en eller flera från KrAmi personalen om hur tiden på KrAmi ser ut samt vilka krav och möjligheter som finns. På dessa

7 Halvårsrapport (17) informeras För dem som vill finns nu en betänketid på 5 dagar för att bestämma sig om de vill börja KrAmi. För de som redan bestämt sig finns möjlighet att boka en tid för intervju. För de som vill ha betänketid gäller det att höra av sig inom fem dagar för att boka tid för intervju. Under dessa dagar är det därmed extra viktigt att KrAmi personalen är tillgänglig för bokning av intervjuer eller kompletterade frågor. Den personliga intervjun är ett tillfälle för KrAmi personalen att få veta en del om hur deltagarens personliga förutsättningar ser ut samt en del om personens bakgrund. Intervjun är också till för att kunna bedöma om klienten är motiverad att börja KrAmi. Vid kö till KrAmi kommer intervjun att ligga till grund för en bedömning av vilka som är mest lämpliga att börja KrAmi. Oftast bokas tid för urinprov efter intervjun om klienten fortfarande är intresserad av att börja KrAmi. Urinprovstider bokas av socialsekreteraren hos Narkotika analys enheten. Klienten ska vara helt drogfri den dag vägledningskursen startar. I samband med kursstarten på vägledningskursen sker inskrivning i KrAmi. Den nya deltagaren skriver då på KrAmi kontraktet, Sekretess samtycket och fyller i M1 blanketten för Susam. KrAmi deltagaren får också KrAmis egen arbetsförmedlare som handläggare och får tillfälle att bli handikappkodad med koden socialmedicinskt funktionshinder. Vägledningskursen är tre veckor lång. Vägledningskursen innehåller samhällsinformation, vägledning mot val av arbete eller studier, socialhandlingskompetens, studiebesök m.m. Syftet med vägledningskursen är att deltagaren efter kursen ska vara ganska klar med vad denne vill arbeta med eller studera till. När deltagaren gått klart den tre veckor långa vägledningskursen övergår denne till förberedelse för praktiksök alternativt val av studier. Deltagarna får i de flesta fall själv ta den första kontakten med praktikplatsen. Sedan gör en ur KrAmi personalen och deltagaren ett besök på praktikplatsen för att diskutera hur en eventuell praktik skulle kunna se ut och hur chanserna att få arbete är efter praktiken. Målet med en praktikplats ska vara att deltagaren lär sig ett nytt arbete eller har en mycket stor chans att får arbete efter praktiken. Ingen deltagare ska göra praktik enbart för att ha en tillfällig sysselsättning. Under praktiktiden kommer deltagarna till KrAmi varannan vecka för gemensamma träffar med andra praktikanter. På dessa träffar ger man deltagarna tid att berätta om sin praktikplats, arbetsuppgifter och hur dennes arbete på praktikplatsen utvecklas. Syftet med dessa träffar är att deltagarna ska få insikt i andra arbeten och kunna ta del av eventuella problem som kan uppstå på en arbetsplats. Med jämna mellanrum bokar man tid med deltagaren och arbetsgivaren för praktikuppföljning. Syftet med detta är att arbetsgivaren ska känna att det finns ett stöd bakom praktikanten, få insikt om i hur deltagaren utvecklas på

8 Halvårsrapport (17) arbetsplatsen och att om det finns problem kunna reda ut dessa i tid istället för att avsluta praktiken. Tidsplan Deltagarens arbete mot målet finna, få och behålla ett arbete/utbildning sker i olika etapper: Deltagandet i schemalagd gruppvägledning med fokus på att finna sin väg mot arbete genom att inventera sina intressen, resurser och valmöjligheter. Tid: 3 veckor. Finna och få praktikplats på den öppna arbetsmarknaden utifrån individuella förutsättningar. Tid: 1-2 veckor. Praktik på den öppna arbetsmarknaden med syfte att få arbete eller utbildning. Tid: 1-6 månader. Uppföljning av eleven under ett år efter anställning/utbildningsstart med syfte att behålla arbete eller utbildningsplats. Historik var alla tre personal på plats för att starta KrAmi i Umeå. De första veckorna gick framförallt ut på att sätta oss in i KrAmi:s arbetssätt. Vi hade även mycket arbete med att färdigställa de lokaler som ställts till förfogande för verksamheten.

9 Halvårsrapport (17) startade den första gruppen med deltagare vid. På grund av den relativt korta förberedelsetiden var deltagarantalet endast fyra personer. Målsättningen är att varje grupp skall innehålla 6-8 deltagare. Det har visat sig vara relativt svårt att fylla grupperna med tillräckligt antal deltagare även på senare tid. Vi tror inte att detta beror på att det finns för få klienter utan mer på att målgruppen vi vänder oss mot är ytterst svårmotiverade vilket gör att vi hela tiden behöver förbättra oss, och våra samarbetspartners, i rekryteringsprocessen. Grupprocessen När det gäller de första tre veckornas vägledningskurs har det varit tydligt att en större gruppstorlek ger en betydligt mer givande gruppdynamik för såväl personalen som deltagarna. Diskussionerna blir intressantare och möjligheterna för deltagarna att ta del av varandras olika erfarenheter blir större. Att börja KrAmi är att göra ett val då deltagaren väljer att lägga sin bakgrund inom kriminalitet och eventuellt missbruk bakom sig. En del i detta innebär kanske också att man måste försöka lämna delar av sitt sociala nätverk bakom sig och skapa ett nytt. Att då få ingå i en grupp av deltagare med samma mål, att gå vidare i livet, ger tillfälle att hitta nya bekantskaper som befinner sig på samma väg i livet. Vi har under projektets gång följt olika konstellationer av grupper, stora, små, tysta eller pratsamma. Den erfarenhet vi kan dra av dessa olika grupper är att det är bra för deltagarna att komma till en grupp som har dynamik. Man kan märka att deltagarna i dessa grupper mognar fram på ett sätt både under vägledningskurs, praktiksök och praktiktiden. De deltagare som får en positiv gruppupplevelse och trivs bra tenderar vara mer benägna att fortsätta hålla kontakten med KrAmi och vid tillfälliga bakslag, exempelvis vid byte av praktikplats, kunna hålla modet uppe och leta något nytt. Vägledningsprogrammet är i många delar uppbyggt på att deltagarna själva bidrar med diskussioner och kommentarer. När det varit en positiv stämning i gruppen så har även de som annars är tysta och blyga kunnat få ta plats. Det kan kännas att de i dessa grupper tar hand om varandra på ett annat sätt. De står upp för varandra och uppmuntrar varandra. Det känns även som att förhållandet till personalen blir annorlunda då de kan se förbi att vi är myndighetspersoner som de flesta har stor misstro till och istället kunna ta hjälp av oss med deras individuella behov i målet med att finna få och behålla ett arbete. I de fall vi haft grupper med många tysta och tillbakadragna har vi inte kunnat se att det utvecklats några kamratrelationer. Man upplever också en negativ stämning i gruppen de få gånger det blir en diskussion. Personerna i dessa grupper har varit svårare att få ut på arbetsmarknaden, kanske inte bara för att de i sig är tystlåtna utan också för att de själva inte tar några initiativ och att

10 Halvårsrapport (17) deras negativa inställning gör att de blir svåra att motivera att prova något nytt. Det blir lite som i skolan när man hittar på orsaker till frånvaro och man får en känsla av att deltagarna tror att de är här för vår skull. Det är lätt hänt att gå in i deltagarnas negativa anda. För oss som personal måste vi orka hålla ut och fortsätta som vanligt än fast gruppen är negativ. Vi tror att vi genom handledning kan komma att bli bättre på att medverka till att förändra en grupp till det bättre. Det är som sagt svårt att på förhand styra hur en grupp blir. Vi tror dock att en blandning av åldrar är ett framgångsrecept. De yngre som kanske nyss gått ut skolan och fortfarande är inne i skolans värld märker snabbt vilket snack som inte tolereras i gruppen, exempelvis är skryt om helgens fest och annat är inte lika häftigt på KrAmi som det kanske var i skolan. Utöver åldrarna handlar det naturligtvis om att ha några individer som skapar liv i gruppen. Detta kan vara bra att tänka på i framtiden om det skulle komma till den punkten att vi måste välja ut vilka som ska få börja KrAmi, alltså då intresset är större än antalet platser i varje grupp. 2.3 Resultat och effekter De deltagare som fram till i dag har skrivits in i KrAmi motsvarar till stora delar den planerade målgruppen. Deltagarna är år med tyngdpunkten på åldersspannet år. Målgruppen var från början ålder Det är en målgrupp som vi till en början var så flexibla med att den ganska snabbt utvecklades och mer korrekt bör vara med vissa undantag för någon 36-åring. Vi kan dock se att det finns en vits med att ha en 20 års gräns då man känner att det ändå skiljer mycket i mognad mellan en 18-åring och en 20-åring. Därför bör man kanske överväga att vid ett högre tryck på gruppintagningen prioritera de som är över 20 år. Alla som börjat KrAmi och varit under 20 år har hoppat av eller blivit avstängda på grund av kontraktsbrott. Statistiken ser alltså betydlig bättre ut för de över 20 år. Åldersfördelning 2007: Född Antal Ålder

11 Halvårsrapport (17) Av de 44 deltagarna har 40 stycken försörjningsstöd när de började KrAmi. En deltagare uppbar sjukersättning. I KrAmi tvingar man inte deltagarna att gå ut på praktik bara för att ha en sysselsättning. Syftet ska vara att det ska leda till ett arbete eller en kompetens inom arbetsområdet som gör att deltagaren kan söka arbete på en liknande arbetsplats. I mottot att få, finna och behålla ett arbete kan man se att svårigheten ofta ligger i att behålla arbetet. Vi tror att genom att deltagarna själva får välja en praktikplats som de är intresserade av finns större motivation att ge ett bra intryck på praktikplatsen och hålla motivationen uppe även när det kanske händer något annat i dennes liv som gör att de får tankar på att hoppa av.

12 Halvårsrapport (17) 3. PERSONALEN 3.1 Personalens förutsättningar En personal från varje myndighet, en frivårdsinspektör, en arbetsförmedlare och en socialsekreterare, samtliga med flerårig erfarenhet av respektive yrkesområde utgör den grupp som arbetar med KrAmi projektet. Personalen har tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. De har genomgått gemensam utbildning i konsekvenspedagogik och skall beredas möjlighet till handledning och fortbildning i konsekvenspedagogik Genom att vara endast tre personer som arbetar tillsammans får personalen ett nära samarbete och det är enkelt med kunskapsöverföring mellan varandra. Med tre personer gick det snabbt att komma igång med arbetet och det var smidigt att lära oss av varandra. Detta har gjort att vi efter ett år har en relativt god förmåga att täcka upp för varandra om någon skulle vara borta. Det är dock tydligt att sårbarheten är stor. Om en personal är borta märks det framförallt på arbetsbelastningen för de andra. Man kan säga att erfarenheten under året är att tre personer är lämpligt, om alla tre finns på plats, men att det är sårbart att vara så få. Vi är även sårbara, framförallt när det gäller beslut som skall tas av handläggaren från arbetsförmedlingen. Om denne inte finns på plats under en längre period, mer än en vecka, krävs det att det finns någon annan person på arbetsförmedlingen att vända sig till för att erforderliga beslut skall kunna tas. 3.2 Genomförande och process I inledningsfasen har vi använt oss av KrAmi i Eskilstuna som mentorer för verksamheten i Umeå. Vi har av Eskilstuna fått möjlighet att ta del av en verksamhet som sedan flera år fungerar på ett bra sätt med goda resultat och omsätta deras erfarenheter till att passa verksamheten i Umeå. Genom regelbundna träffar, två tillfällen per år, mellan samtliga KrAmi verksamheter i landet får vi även en god insyn i hur andra lägger upp sitt arbete. Att ta del av goda idéer och synsätt från andras erfarenheter ger oss möjlighet att ständigt utveckla vår egen verksamhet. 3.3 Resultat och effekter

13 Halvårsrapport (17) KrAmi har funnits som koncept i 28 år. Det ger en bra möjlighet att studera utfall och förväntade resultat för den målgrupp vi arbetar med. Vi får därigenom en tydlig uppfattning om hur vi i Umeå bör ligga till för att bedömas vara en fungerande verksamhet.

14 Halvårsrapport (17) 4. DELTAGANDE ORGANISATIONER 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar KrAmi är uppbyggt av en samverkan mellan tre parter; arbetsförmedling, socialtjänsten Umeå och kriminalvården/frivården Umeå. Ledningsansvaret samordnas i en styrgrupp med en representant från vardera myndighet. Förutom representanter från respektive myndighet ingår även representant från samordningsförbundet. Lokaler för verksamheten har tagits fram och dessa har renoverats utformats på ett bra sätt för att uppfylla de behov som funnits för verksamheten. Förutsättningar har även ordnats så att personalen har möjlighet att koppla upp sig på sina respektive myndigheters datanätverk. 4.2 Genomförande och process Under våren 2007 var behovet stort av snabba beslut från styrgruppen. De flesta frågor handlade om införskaffande av inventarier och liknande. Vi hade då täta möten, ungefär varannan vecka. När verksamheten kom igång på allvar minskade behovet av dessa snabba beslut. Styrgruppsmötena kom mer att handla om mer övergripande principfrågor. Vi beslutade då att minska frekvensen på möten till att hållas en gång per månad och ser i framtiden att möten var sjätte vecka nog är rimligt. På sikt ser vi också att samverkan kan utökas och även beröra Landsting och Försäkringskassan. Det finns klienter som är aktuella inom kriminalvården och är beviljade sjukaktivitetsersättning och sjukpenning. Vi ser att inom aktuell målgrupp finns personer som ser sjukaktivitetsersättningen som en enda möjlig väg till att ha en ordnad försörjning. Kan vi jobba med denna grupp innebär det att målgruppen som ansöker om sjukaktivitetsersättning kan minska. 4.3 Resultat och effekter Undersökningar har gjorts av KrAmi på andra orter i landet. Te.x utgav socialstyrelsen 2002 Med arbete som insats - Klienteffekter och samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete. Studien visade att KrAmi var mycket kostnadseffektiv och gav en stor samhällsekonomisk vinst jämfört med andra jämförbara insatser. För KrAmi i Umeå är det ännu för tidigt att uttala sig om några resultat då underlaget ännu inte är tillräckligt stort och majoriteten av de som skrivits in i verksamheten ännu inte är färdiga.

15 Halvårsrapport (17) 5. AKTIVITETER Aktivitet Start Slut Iordningsställande av lokaler, kunskapsinhämtande m.m Utbildning i konsekvenspedagogik Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs Vägledningskurs

16 Halvårsrapport (17) 6. Faktaruta Ålder Kön Beräknat Utfall Antal deltagare: Män Kvinnor Män Kvinnor 2 Antal i arbetet* Män Kvinnor Män Kvinnor 1 Antal i studier** Män Kvinnor Män Kvinnor 0 Antal som avbrutit Män Kvinnor Män Kvinnor 1 Antal som upplevt att livssituationen Män förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal som upplevt att insatsen har hållit god Män kvalité förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal individer som ansett att de kunnat Män påverka insatsen. (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor * Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. **Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning.

17 Halvårsrapport (17) 7. SLUTSATSER/AVVIKELSER I dagsläget har vi goda kunskaper i hur vi bör arbeta med vår målgrupp för att hjälpa dessa med vårt mål, att finna, få och behålla ett arbete. Det är en svår målgrupp i så motto att de flesta har ringa eller ingen arbetslivserfarenhet, svaga skolresultat och det flesta har en bakgrund med ett relativt omfattande missbruk av narkotika. Vi kommer att tvingas acceptera att relativt många faller ifrån på grund av dessa problem men hoppas att även i fortsättningen kunna uppnå att 45% av de som börjar kommer ut i arbete eller studier. Den stora utmaningen framöver är att lyckas motivera tillräckligt många klienter att börja KrAmi.