Studenters upplevelser av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenters upplevelser av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Studenters upplevelser av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola Student s Experiences of the Counsellor Training Programme at Malmö University Faranak Moshiri Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006 Handledare: James Dresch Examinator: Nils Andersson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom enkätundersökning förklara varför studenterna som nu läser sin sista termin via distansformen av studie och yrkesvägledareprogrammet (Syv- programmet) på Malmö högskola valde denna studieform, samt hur de upplever sin utbildning. Mina frågeställningar är; har familjesituation eller arbetsförhållande påverkat studenternas val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Hur upplever studenterna sin utbildning vad det gäller informationen om utbildningen, lärarens respons och stöd, kontakter och bemötande av lärarna och annan personal samt ITtekniken som används under utbildningen? Resultaten av enkätundersökningen analyserar jag med följande teorier: Lewins levnadsrum, Supers livskarriär samt Moores transaktionell distans. Eftersom Syvprogrammet bedrivs både som campusutbildning i Malmö och som distans/utlokaliserad på olika orter bland annat Varberg, Jönköping och Örebro så har jag även gjort en jämförelse mellan studenterna både på campus och på de ovan nämnda orterna. Detta för att jag under arbetets gång har kommit fram till att utbildningen som bedrivs på campus inte skiljer så mycket från det som bedrivs på de andra orterna. Jag ville med detta visa på om studenterna i dessa grupper upplevde sin utbildning på annorlunda sätt. I mitt arbete kallar jag campusgruppen för Malmögruppen och de övriga för distansgruppen. Enkätsvaren tyder på att studenternas arbetsförhållande inte har varit deras primära orsak till val av utbildningsform. Några anser att deras familjesituation gjorde att de fick läsa på distans och flera anger att de inte skulle ha läst programmet om det inte fanns på distans. Studenterna överlag är nöjda med sin utbildning. Det förekommer dock en del kritik som skiljer sig mellan Malmögruppen och distansgruppen. Malmögruppen är nöjd med tekniken men missnöjd med lärarnas insats. De klagar över lärarnas tillgänglighet och menar att de inte har fått tillräckligt stöd och respons från dom. I motsats till dom är distansgruppen nöjd med lärarna och missnöjda med tekniken. Båda grupperna anser sig ha blivit väl bemötta av lärarna och annan personal. Resultaten av enkätundersökningen bekräftar till viss del de tidigare studier som har gjorts även om jag har haft svårt att finna något arbete som just behandlar den utlokaliserade formen av utbildning. Sökord: Arbetsförhållande, familjesituation, studenter, upplevelse, utbildningsform 3

4 Förord Min tack riktar sig till alla som hjälpt mig under arbetes gång. Speciellt tack till min handledare James Dresch verksam inom Syv- programmet vid lärarutbildningen i Malmö som har uppmuntrat, kritiserat och stöttat mig under arbetet med uppsatsen. Stor tack även till min älskade man som har inspirerat mig med sina idéer och bidragit med det praktiska. Jag tackar även Anders Lovén som trots att han är en upptagen man gav mig av sin tid och ställt upp på intervjun, det samma gäller Hans- Åke Hansson. Ett riktigt tack till Christine Andreasson och Carina Johansson som på mellanseminariet, men även efteråt tog sig tid för att läsa och kritisera mitt arbete. Sist men inte minst vill jag tacka mina informanter, det vill säga kurskamrater som går utbildningen samtidigt som jag själv och vilka bidragit med sina svar i enkäten. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Distans eller utlokaliserad? Begreppsdefinition Distans/utlokaliserad, när/campusutbildning Syfte Frågeställningar 13 2 Metod Urval Bortfallanalys Avgränsning Validitet/Reliabilitet Källkritik 18 3 Teori och litteraturbearbetning Tidigare studier Familjesituationen och arbetsförhållandes påverkan till val av studieform Information om utbildning Interaktion och kommunikation Tekniskt hjälpmedel Teoretisk referensram Supers livskarriärteori Teorin om levnadsrum Transaktionell distansteori 28 4 Resultat Den gemensamma enkätundersökningen Enkätundersökning av distansgruppen Har studenternas familjesituation påverkat deras val av utbildningsform? Har studenternas arbetsförhållande påverkat deras val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Studenternas upplevelse om utbildningen Information Kommunikation Bemötande Teknik 39 5

6 5 Analys och diskussion Studenternas livssituation Studenternas upplevelse om sin utbildning Diskussion 46 Källförteckning 49 Bilaga 6

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Vad distansutbildning är finns det många föreställningar om. Denna studieform förknippas ofta med vuxna personer som vill kombinera familj- och eller arbete med studie. 1 Det finns även olika föreställningar om hur en distansutbildning borde vara, på vilket sätt tekniken skall användas för att underlätta kommunikationen, samt hur interaktion och kommunikation mellan lärare och studenter ska ske. Till hösten 2003 antogs studerande i Malmö, Varberg, Jönköping och Örebro till Malmö högskolas studie- och yrkesvägledarprogrammet. Utbildningen i Malmö var en campusförlagd utbildning medan den på de andra orterna var en distans/utlokaliserad utbildning. Det råder oklarhet om definitionen av utbildningen på den distans/utlokaliserade formen då den gränsar mellan en distans och närutbildning. I mitt arbete använder jag begreppet distansgruppen för dem som går utbildningen utanför Malmö och jag använder begreppet Malmögruppen för dem som går utbildningen på campus i Malmö. Programmets studerande har olika åsikter om hur utbildningens olika delar har fungerat. Jag vill med detta arbete ta del av studenternas upplevelse om sin utbildning. Samtidigt som jag vill undersöka om familjesituationen eller arbetsförhållandet har påverkat studenterna då de valde utbildningen på distans. Min avsikt var från början att endast undersöka distansgruppens uppfattning om utbildningen. Men eftersom definitionen av utbildningen är oklar kommer jag även att göra en jämförelse mellan Malmögruppen och distansgruppen. Detta kommer att vara utanför ramen för min undersökning men jag anser att den ger unika information om utbildningen som bedrivs av Malmö högskola både på plats och på de ovan nämnda orterna. 1 Holmberg, Carl På distans, utbildning, undervisning och lärande. Utbildningsdepartementet, Stockholm 7

8 Min undersökning lyfter fram studenternas upplevelse om utbildningen och deras syn på vad som fungerade bra och mindre bra under utbildningens gång. Av denna anledning anser jag att både Malmö högskola och blivande Syv- studerande kan ta del av uppsatsen. Malmö högskola kan ta till sig studenternas åsikter och på så sätt förbättra utbildningens innehåll och utformning. Nedan kommer jag att förklara varför det råder oklarhet om definitionen av utbildningen och på vilket sätt detta har uppstått. Under rubriken begreppsdefinition tänker jag beskriva olika definitioner som jag använder i mitt arbete Distans eller utlokaliserad? Malmö högskolas Syv- program hos distansgruppen gränsar som jag tidigare nämnde mellan en distans och närutbildning. Enligt Monika Birgersson- Svensson 2 är studenterna naiva om dem tror att de läser på en vanlig distansutbildning. Hon menar att för tre år sedan när utbildningen startades i Varberg så var det folk som bodde i Malmö och sökte utbildningen i Varberg då de trodde att utbildningen var på distans. Detta för att det i Malmö högskolas kurskatalog stod att utbildningen bedrivs som distans i Varberg, Jönköping och Örebro. Det framkom inte i kurskatalogen att utbildningen är utlokaliserad i denna mening att studenterna behöver närvara exempelvis någon dag varje vecka i t.ex. Varberg. Detta rättade Malmö högskola till den 15 april 2005 och nu står det tydligt att distans/utlokaliserad innebär regelbundna träffar och föreläsningar på de olika orterna. I en personlig kontakt med programmets kvalitetsansvarig, Anders Lovén, undrade jag hur man skulle definiera utbildningen som bedrivs i Varberg, Jönköping och Örebro. Lovén menar att beroende på hur man ser på det så kan man säga att denna form av utbildningen är distans eller inte. Han menar att om man ser skillnaderna mellan denna form och den campusförlagda formen när det gäller till exempel kommunikationen med lärare och med andra studenter eller IT användandet osv. så kan utbildningen definieras som en distansutbildning. Men eftersom en distansutbildning i vanligt fall innebär ett antal träffar och lektioner på campus så kan man säga att utbildningen är utlokaliserad. 2 Verksam som studievägledare på campus i Varberg 8

9 Studenterna behöver inte åka hela vägen till Malmö för att delta i föreläsningarna utan de träffas på de olika orterna istället. 3 Lovén fortsätter med: Ett av målen med upplägget i den utlokaliserade formen är en fungerade kontakt med lärarna. Interaktionen mellan lärare och studenter samt studenter till studenter är något som måste möjliggöras. Men till en följd av detta så har det inneburit att lärarna ofta är på språng och inte tillgängliga på campus. 4 Lovén förklarar senare att: Det blir svårt att definiera exakt om utbildningen är det ena eller det andra då gränsen är väldigt vag. 5 För att få en klarare bild av om denna form av utbildning är mer lik närutbildning eller distansutbildning hänvisar jag till John A Bååth som i sin bok handbok för distansutbildare skriver att: Du [förkortning för distansutbildning] har ibland- särskilt på svenska högskolor kommit att uppfattas som ett antal kursträffar med mellanliggande rena självstudier [ ] Verklig distansutbildning kombineras dock ofta med närundervisning, t.ex. i form av kursträffar, eller med handledning på platsen, exempelvis i lokala studiecentra. I många fall uppmuntras också kursdeltagare att samlas gruppvis på egen hand under studiernas gång 6 Bååth förklarar vidare att det inte är så ovanligt att kombinera distansutbildning med närutbildning. 7 Han beskriver två typer av kombinationer: [Det första är distansutbildning med enstaka kursträffar, vilket innebär att man inleder och avslutar kursen med en träff och lägger kanske också in en eller ett par träffar under utbildningens gång. Kursträffen kan pågå en dag, under ett veckoslut eller i enstaka fall en hel vecka. Den andra typen av kombinationen är då 3 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 4 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 5 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 6 Bååth, John. A Handbok för distansutbildare, Utbildningsförlaget Brevskon. S Den utbildning som bedrivs lokalt i skolan 9

10 kursdeltagare studerar distanskurser men dessutom får handledning på dagtid eller kvällstid vid ett lokalt studiecentrum.] 8 Detta bekräftas även av Göran Larsson som också förklarar att: En stor del av dagens distansundervisning består av en kombination av traditionell närundervisning och distansundervisning via Internet. I anslutning till varje delkurs ges exempelvis en föreläsning, och därefter sker kommunikationen via Internet [ ] Denna form av undervisning är egentligen en blandform av när- och distansundervisning. Trots detta kallas denna typ av kurser vanligtvis för distanskurser. 9 I enlighet med dessa förklarningar så är den utlokaliserade formen av Syv- programmet en form av distansutbildning. Detta stämmer även med Lovéns tolkning då han menar att man kan definiera utbildningen som distans eftersom det finns viss skillnad mellan denna och den som bedrivs på campus. Lovén menar att utlokalisering av utbildningen var en bättra lösning då ren distans inte sågs som ett bra alternativ. Utlokaliseringen ses som enda sättet att få den interaktion och samarbete mellan studenter och lärare som är nödvändig för att utbildningen skall hålla bra kvalitet. 10 Med dessa tolkningar av distansutbildning kan jag ta mig friheten och förklara den utlokaliserade formen av Syv- programmet som en form av distansutbildning Begreppsdefinition I detta arbete använder jag olika begrepp så som närutbildning, campusutbildning, distansutbildning samt distans/utlokaliserad utbildning. Här nedan kommer jag kort presentera vad dessa olika utbildningsformer står för, samt ange min egen definition av distans och närutbildning. 8 Bååth s Larsson, Göran Från klassrum till cyberspace, att undervisa på distans. Studielitteratur, Lund. S Ur personlig kontakt med Lovén 10

11 1.3.1 Distans/utlokaliserad, när/campusutbildning Med distansutbildning menas den utbildningsform som är obegränsad i tid och rum så som Lars Torsten Eriksson m.fl. 11 förklarar utifrån Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) uppfattning om distansutbildning: De former av utbildning där man inte fortlöpande behöver närvara fysiskt i en bestämd skolmiljö 12 Eriksson m.fl. menar också att distansutbildning förut avsåg den utbildning som låg utanför den ursprungliga utbildningsplatsen. Men dagens distansutbildning handlar om att organisera utbildning så att den studerande blir mindre beroende och begränsad av tid- och/eller rumsvillkor. Den studerande får mer frihet att välja när, hur och var han/hon vill att studierna ska ske. 13 Sara Dahlström hänvisar i sitt arbete till Bååth (1994) som menar att distansutbildning innefattar alla utbildningsformer där: Lärare och studenter är fysiskt skilda från varandra men där, trots detta, någon form av tvåvägskommunikation förekommer mellan dem, med hjälp av ett eller flera medier. 14 Även Hübinette förklarar distansutbildning som en studieform som inte har den geografiska bundenheten och som tillämpar varierande kommunikationsmetoder. 15 Det finns ingen litteratur som behandlar den utlokaliserade formen av utbildning. Malmö högskola använder en kombinerad definition dvs. distans/utlokaliserad för sitt Syv- program vilket i mitt tycke är väldig lik Bååth och Larssons definition av distansutbildning, vilka jag redogjorde för under rubriken bakgrund. 11 Eriksson, Lars Torsten m.fl Distansutbildning vid Högskolan i Gävle, projektrapport av Learning Center, Gävle 12 Eriksson, m.fl S Eriksson, m.fl Dahlström, Sara Faktorer som utmärker framgångsrik distansutbildning på Högskolan i Gävle. D- uppsats, Gävle. S Hübinette, Staffan Flexibelt lärande flexibel organisation, om nödvändigheten av förändring i folkhögskolan, Rapport 2:2004 Hässleholm 11

12 Min egen definition av distansutbildning blir då alla utbildningsformer som bedrivs utanför campus det vill säga den skola som bedriver utbildningen. Detta innefattar utbildningar som är så väl renodlad distansutbildning som utlokaliserad utbildning men även kombinationer av dessa. Distansutbildning är också enligt min definition den utbildningsform som kräver tekniska hjälpmedel för kommunikationen mellan lärare och studenter samt innebär förekommande av en del självstudie. Min definition av utbildningen kommer att prägla i mitt arbete och jag kommer i fortsättningen använda begreppet distans istället för distans/utlokaliserad. Med närutbildning menas den utbildning som bedrivs på plats i skolan, som är rums och tidsbestämd och som innebär direkt kontakt mellan lärare och studenter. Eriksson m.fl. hänvisar till SFS uppfattning om närutbildning: Utbildning har traditionellt sett varit rums- och tidsbestämd och det har varit den studerande som skulle komma till platsen för utbildningen. 16 Sara Dahlström har i sitt arbete försökt att beskriva skillnaderna mellan distans och närutbildning. Hon hänvisar till Bååth (1994) som menar att I de väsentliga delarna vilar distansutbildning på samma pedagogiska principer som utbildning via närundervisning. De viktiga skillnaderna handlar om betingelserna för distansutbildning. En viktig sådan är att lärare och studenter inte befinner sig på samma plats, kontakten dem emellan måste ske via olika medier. 17 Närutbildning i enlighet med dessa förklaringar innebär den utbildningsform som bedrivs på plats i skolan, vilken innebär en direkt kontakt mellan lärare och studenter samt mellan studenter och studenter. Medan distansutbildning mest handlar om en utbildningsform som inte har närutbildningens begränsningar utan är friare i rum och tid. Om vad som kännetecknar en campusutbildning hittade jag inget material om vare sig i litteraturen eller på Internet. Men min tolkning av en campusutbildning är den traditionella utbildningsform som bedrivs på utbildningsplatsen, dvs. närutbildning. 16 Eriksson, m.fl Dahlström S. 6 12

13 Dessa förklaringar påverkar min syn på en när/campusutbildning. Min definition av dessa blir då en utbildning på plats i den skola som bedriver den, som innebär regelbundna, dagliga kontakter mellan lärare och studenter som i sin tur inte medför några begränsningar i rum eller tid. Med detta menar jag att lärarna är tillgängliga och studenterna lätt kan kontakta sin lärare utan att behöva använda något tekniskt hjälpmedel Syfte Syftet med detta arbete är att förklara varför studenterna som nu läser sin sista termin via distansformen av Syv- programmet på Malmö högskola valde denna utbildningsform, samt hur de upplever sin utbildning Frågeställningar Arbetet skall besvara dessa frågesällningar: Har studenternas familjesituation påverkat deras val av utbildningsform? Har studenternas arbetsförhållande påverkat deras val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Hur upplever studenterna sin utbildning vad det gäller informationen om utbildningen, lärarens respons och stöd, kontakter och bemötande av lärarna och annan personal samt IT- tekniken som används under utbildningen? 13

14 2. Metod Om begreppen kvalitativ och kvantitativ står i Enkätboken av Jon Trost att: Om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet. Det behöver inte bara vara siffror i mera begränsad mening utan också i överförd betydelse. Om jag sålunda använder ord som längre, fler eller mer är jag inne på ett kvantitativt tänkande. Kvalitativt blir mitt tänkande om jag helt lyckas undvika den sortens jämförelse. 18 Trost fortsätter att: Om jag vill kunna ange frekvenser skall jag göra en kvantitativ studie. Är jag intresserad av att kunna säga att ett visst antal procent av befolkningen tycker på det ena eller andra sättet skall jag göra en kvantitativ studie. 19 Metoden jag använde i mitt arbete är kvantitativ i form av enkäter som delades ut till grupper studerande vid Malmö högskola. Dessa grupper består av personer som nu går Syv- programmets sista termin i Malmögruppen och distansgruppen. Undersökningen är kvantitativ i den bemärkelse att resultatet presenteras i form av siffror och diagram till skillnad från en kvalitativ undersökning som baseras på en tolkning och beskrivning av svaren. Anledningen till att jag valde ett kvantitativt sätt för att undersöka var för det första att jag ville lyfta fram alla studenters uppfattning om utbildningen. Detta skulle enligt min åsikt inte ha lyckats på samma sätt som om jag valt en kvalitativ metod och gjort en tolkning av svaren. På Malmö högskolas webbplats kan man hitta en framställning av Syv-programmet på de olika orterna vilken där fastställs som en distansutbildning. Av denna anledning har jag också använt begreppet distans i enkätundersökningen Trost, Jan Enkätboken, Studentlitteratur, Lund. S Trost S

15 Datainsamling har skett dels genom frågeformulär som jag delade ut bland studenterna under Malmödagarna 21 dvs. då grupperna var samlade i Malmö, dels genom studier av skriftligt material som jag fann vara relevant för mitt ämne samt elektroniska källor. Enkäten har två delar, en gemensam del för alla studenter det vill säga både Malmögruppen och distansgruppen och en del som bara riktats till distansgruppen. Resultaten av denna jämförelse väljer jag att redovisa som inledning i resultat av mitt arbete. Denna del av arbete är att betrakta som en förstudie som i viss mån ligger utanför ramen för min undersökning men ger unik information om likheter/skillnader mellan Malmögruppen och distansgruppen Urval Totalt finns det 91 studenter som går sin sista termin på studie och yrkesvägledareprogrammet i Malmö. Av dessa är 19 från Varberggruppen, 17 från Jönköpinggruppen, 15 från Örebrogruppen och 40 från Malmögruppen och dessa utgjorde målgruppen för min undersökning. Jag valde min målgrupp efter det som kändes mest praktiskt. Jag kunde nu använda Malmödagarna för datainsamling vilket jag annars inte kunde ha gjort om jag undersökt andra grupper. En annan orsak till att jag valde just dessa studenter var att vi som går utbildningen i Varberg vid olika tillfällen under utbildningens gång diskuterat vår utbildning. Dessutom fick vi diskutera med andra grupper då vi alla var samlade i Malmö och delade då med oss av våra tankar och åsikter om utbildningen som jag gärna ville lyfta fram med detta arbete. Enkäten delades ut bland studenterna i respektive grupp och alla fick skriva sitt namn på ett löst papper, detta för att jag skulle kunna kontrollera antalet svar och bortfall. I undersökningen används dock inga namn och informanterna är anonyma. 21 Alla studerande både i campus i Malmö och de andra i orterna deltar tre dagar i föreläsningar i Malmö. Detta året inträffade Malmödagarna mellan 6-8 februari. 15

16 2.2. Bortfallanalys Vid en bortfallanalys måste man ta hänsyn till både externa och interna bortfallet. Det externa bortfallet utgör de enkätsvar som aldrig kommer in, d.v.s. de studenter som av någon anledning aldrig svarar på enkäten. Medan det interna bortfallet motsvaras av de frågor som inte har blivit besvarade i en i övrigt besvarad enkät. 22 I min undersökning fick de studenter som går sista året av Syv- programmet och som var närvarande under tre obligatoriska utbildningsdagar i Malmö fylla i enkäten. Samtliga studenter lämnade också in en ifylld enkät. Bortfallet är 7 personer dvs. ungefär 8 procent då totalt 84 personer har deltagit i undersökningen. Av dessa var 17 från Varberggruppen, 15 från Jönköpinggruppen, 13 från Örebrogruppen och 39 från Malmögruppen. Bortfallet beror på studenternas frånvaro under Malmödagarna. Jag är medveten om att jag kunde skicka enkäten till de resterande som inte var i Malmö då jag delade ut min enkät. Men eftersom detta handlade om några få personer som i mitt tycke inte kunde påverka resultaten så har jag låtit bli att skicka den till dem. Jag tycker därför att bortfallet är för lite för att kunna påverka validitet och reliabiliteten i min undersökning. Jag har ett litet internt bortfall då några av deltagarna låtit bli svara på några frågor. Exempel på detta var Malmögruppen som inte svarade på frågan om telebilden. Detta för att de inte använt denna teknik och naturligtvis kunde de då inte heller uttala sig om detta. Den andra frågan som jag fick intern bortfall på handlade om studenternas åsikt om hur kommunikationen med lärarna har fungerat. Några av studenterna har skrivit att de inte kunde svara på frågan då detta berodde på vem läraren var. Jag anser att detta bortfall inte har påverkat resultatet av undersökningen då det handlar om ca: 2 procent av deltagarna Avgränsning Jag avgränsade mig till de studenter som går sista terminen på Syv- programmet vid Malmö högskola. En avgränsning av ämnet var också nödvändig för att begränsa arbetets omfång till den 10-poängsram som gäller för uppsatsen. Av denna anledning 22 Dahlström

17 behandlas bl.a. inte ekonomiska aspekter som har stor betydelse när det gäller anordnande av en utbildning Validitet/Reliabilitet Per Andersson m.fl. beskriver i sin bok Kunskapers värde validiteten så: Att validera handlar alltså om att hitta styrkor [ ]. Att validera innebär med andra ord att göra något giltigt. Inom forsknings- och mätningssammanhang är validitet ett centralt begrepp, som då handlar om i vilken utsträckning man faktiskt mäter eller beskriver det man avsett att undersöka. 23 En annan källa beskriver validiteten så här: Validitet innebär att man har undersökt och mätt det man ville undersöka och inget annat. 24 För hög validitet bör man använda enkla meningar och begripliga och vanliga ord så att alla kan uppfatta frågorna rätt, menar Jan Trost. 25 Jag anser att undersökningen har hög validitet. Dels för att jag har undersökt det jag ville undersöka och dels för att jag beskriver det jag avser att beskriva i min undersökning. Med detta menar jag att jag utifrån enkätsvaren kommer fram till om familjesituation eller arbetsförhållande har haft betydelse för deltagarna då de sökte utbildningen i distansform samt hur studenterna uppfattar sin utbildning. Mina frågor anser jag vara lättbegripliga och jag har inte använt svåra ord som kan påverka svaren. Dessutom var jag på plats vilket gjorde att jag kunde svara på eventuelle frågor. Med intern validitet menas trovärdigheten av de slutsatser man drar i en speciell situation. Med extern validitet menas då att kunna generalisera slutsatserna till andra situationer Andersson, Per & Fejes, Andreas Kunskapers värde validering i teori och praktik. Lund. S Trost

18 [Man måste göra ett urval. När man gör sitt urval är det väldigt viktigt att man får personer som är representativa för den grupp jag vill dra slutsatser om.] 27 Jag anser också att situationen inte har påverkat deltagarnas svar då de var anonyma och lärarna inte var närvarande då de svarade på frågorna. Undersökningen håller därför hög intern validitet. Jag tror också att undersökningen har ganska hög extern validitet för att deltagarna troligtvis skulle ha svarat på samma sätt även i andra situationer. För undersökningen valde jag deltagarna utifrån tron på att just de kan ge de mest tillförlitliga svaren om hur utbildningen upplevs. Deltagarna befinner sig nu i slutet av utbildningen och har hunnit få en uppfattning om olika delar av utbildningen. Reliabilitet handlar om pålitlighet vilket innebär att den kunskap som kommer fram är framtagen på ett tillförligt sätt. För god reliabilitet gäller också att mätningen är korrekt gjord och att samma metod kan tillämpas av olika personer med samma material. Det gäller att vara systematisk och noggrann. 28 Reliabilitet innebär också att mätningen är stabil och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, att situationen skall vara likadan för alla. Idén med reliabilitet bygger på att man mäter, att man anger värden på variabler för varje enhet. 29 Jag anser att undersökningen har en ganska hög reliabilitet för att om jag låtit någon annan mäta deltagarnas svar skulle de ha kommit fram till samma resultat. Jag valde en kvantitativ enkätundersökning vilket innebär mindre av egen tolkning på deltagarnas svar. Jag var också på plats när deltagarna svarade på enkäten, detta gjorde att jag kunde förtydliga frågorna. Varje grupps svar har jag behandlat var för sig dessutom anger jag värden på variablerna för varje svar. Urvalet var inte slumpmässig och situationen var likadan för alla deltagare då de var på samma plats och vid samma tidpunkt Källkritik När det gäller källor så har jag använt både vetenskaplig litteratur och Internet. Den vetenskapliga litteraturen är att betrakta som mer tillförlitlig än Internet då det kan vara Trost

19 svårt att styrka källan och dess äkthet. Internet använde jag mig mest av för att hitta material i form av rapporter och uppsatser som har angivit författare och publikationsuppgifter vilket jag personligen tycker kan vara pålitliga då det är kontrollerbart. Men eftersom mycket av den litteratur jag använde var en tolkning av någon annans teori så kan jag ha gått miste om några ursprungstankar då jag gjorde min tolkning av någon annans tolkning. 19

20 3. Teori och litteraturbearbetning I detta kapitel behandlar jag den litteratur som har varit informationsskällan till mitt arbete. Dessa presenterar jag under rubriken tidigare studier och teoretiskt referensram. Tidigare studier delar jag upp i kategorierna information, interaktion och teknikiskt hjälpmedel. Jag behandlar även den litteratur som lyfter upp familjesituationen och eller arbetsförhållanden som den viktigaste orsak till val av distansutbildning. Under kategorin information behandlar jag litteratur som tar upp de upplysningar som studenter får innan studien börjar, bland annat skriftlig handledning, information om tekniskt utrusning osv. Kategorin interaktion behandlar samspelet mellan lärare och studenter och förklara på vilket sett denna interaktion borde gestalta sig i en distansutbildning. Tredje kategorin behandlar tekniken i distansutbildning. Jag väljer att lyfta upp och dela detta avsnitt i den ovan nämnda ordningen för att detta i mitt tycke är viktiga aspekter för att en utbildning skall uppfattas bra av studenter. I mitt arbete använder jag också teorier så som Supers karriärteori som handlar om människans olika åldersfaser och olika roller man tar under livets gång vilket har betydelse för individens karriärutveckling. Supers teori anser jag vara viktig att ta med i mitt arbete för att vi alla har byggt och byggt om vår karriär under livets gång och våra roller påverkar oss och våra beslut i livet. Jag använder också Lewins teori om levnadsrum som tar upp miljöns påverkan på individens och hennes beslutfattande i livet. Detta anser jag vara relevant för mitt arbete då jag vill se om tillexempel familjesituationen har påverkat studenterna då de sökte utbildningen på distans. Till sist använder jag mig av Moores teori om transaktionell distans som handlar om det pedagogiska avståndet som finns i växelspelet mellan lärare och studenter i en undervisningssituation. Detta är viktigt att ta med i arbetet för jag vill undersöka studenternas syn på hur kommunikationen mellan sig och lärarna har fungerat under utbildningen 20

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun Telebild - det nya mediet för att nå maximal kunskap och gemenskap? Med fokus på användaren fördjupad

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs kalkylering i MS Excel 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning.

Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. Frågor och svar om steg 1 Conscientia grundutbildning V 2.4 Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna och svaren gällande vår utbildning. 1. Vad är Conscientiametoden? Det är en ny form av terapi

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Projektplan Nätcampus. David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan. Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna?

Projektplan Nätcampus. David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan. Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna? David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna? David Lifmark Sida: 2 (7) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan...

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser) Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer