Studenters upplevelser av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Studenters upplevelser av studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola Student s Experiences of the Counsellor Training Programme at Malmö University Faranak Moshiri Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006 Handledare: James Dresch Examinator: Nils Andersson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom enkätundersökning förklara varför studenterna som nu läser sin sista termin via distansformen av studie och yrkesvägledareprogrammet (Syv- programmet) på Malmö högskola valde denna studieform, samt hur de upplever sin utbildning. Mina frågeställningar är; har familjesituation eller arbetsförhållande påverkat studenternas val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Hur upplever studenterna sin utbildning vad det gäller informationen om utbildningen, lärarens respons och stöd, kontakter och bemötande av lärarna och annan personal samt ITtekniken som används under utbildningen? Resultaten av enkätundersökningen analyserar jag med följande teorier: Lewins levnadsrum, Supers livskarriär samt Moores transaktionell distans. Eftersom Syvprogrammet bedrivs både som campusutbildning i Malmö och som distans/utlokaliserad på olika orter bland annat Varberg, Jönköping och Örebro så har jag även gjort en jämförelse mellan studenterna både på campus och på de ovan nämnda orterna. Detta för att jag under arbetets gång har kommit fram till att utbildningen som bedrivs på campus inte skiljer så mycket från det som bedrivs på de andra orterna. Jag ville med detta visa på om studenterna i dessa grupper upplevde sin utbildning på annorlunda sätt. I mitt arbete kallar jag campusgruppen för Malmögruppen och de övriga för distansgruppen. Enkätsvaren tyder på att studenternas arbetsförhållande inte har varit deras primära orsak till val av utbildningsform. Några anser att deras familjesituation gjorde att de fick läsa på distans och flera anger att de inte skulle ha läst programmet om det inte fanns på distans. Studenterna överlag är nöjda med sin utbildning. Det förekommer dock en del kritik som skiljer sig mellan Malmögruppen och distansgruppen. Malmögruppen är nöjd med tekniken men missnöjd med lärarnas insats. De klagar över lärarnas tillgänglighet och menar att de inte har fått tillräckligt stöd och respons från dom. I motsats till dom är distansgruppen nöjd med lärarna och missnöjda med tekniken. Båda grupperna anser sig ha blivit väl bemötta av lärarna och annan personal. Resultaten av enkätundersökningen bekräftar till viss del de tidigare studier som har gjorts även om jag har haft svårt att finna något arbete som just behandlar den utlokaliserade formen av utbildning. Sökord: Arbetsförhållande, familjesituation, studenter, upplevelse, utbildningsform 3

4 Förord Min tack riktar sig till alla som hjälpt mig under arbetes gång. Speciellt tack till min handledare James Dresch verksam inom Syv- programmet vid lärarutbildningen i Malmö som har uppmuntrat, kritiserat och stöttat mig under arbetet med uppsatsen. Stor tack även till min älskade man som har inspirerat mig med sina idéer och bidragit med det praktiska. Jag tackar även Anders Lovén som trots att han är en upptagen man gav mig av sin tid och ställt upp på intervjun, det samma gäller Hans- Åke Hansson. Ett riktigt tack till Christine Andreasson och Carina Johansson som på mellanseminariet, men även efteråt tog sig tid för att läsa och kritisera mitt arbete. Sist men inte minst vill jag tacka mina informanter, det vill säga kurskamrater som går utbildningen samtidigt som jag själv och vilka bidragit med sina svar i enkäten. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Distans eller utlokaliserad? Begreppsdefinition Distans/utlokaliserad, när/campusutbildning Syfte Frågeställningar 13 2 Metod Urval Bortfallanalys Avgränsning Validitet/Reliabilitet Källkritik 18 3 Teori och litteraturbearbetning Tidigare studier Familjesituationen och arbetsförhållandes påverkan till val av studieform Information om utbildning Interaktion och kommunikation Tekniskt hjälpmedel Teoretisk referensram Supers livskarriärteori Teorin om levnadsrum Transaktionell distansteori 28 4 Resultat Den gemensamma enkätundersökningen Enkätundersökning av distansgruppen Har studenternas familjesituation påverkat deras val av utbildningsform? Har studenternas arbetsförhållande påverkat deras val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Studenternas upplevelse om utbildningen Information Kommunikation Bemötande Teknik 39 5

6 5 Analys och diskussion Studenternas livssituation Studenternas upplevelse om sin utbildning Diskussion 46 Källförteckning 49 Bilaga 6

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Vad distansutbildning är finns det många föreställningar om. Denna studieform förknippas ofta med vuxna personer som vill kombinera familj- och eller arbete med studie. 1 Det finns även olika föreställningar om hur en distansutbildning borde vara, på vilket sätt tekniken skall användas för att underlätta kommunikationen, samt hur interaktion och kommunikation mellan lärare och studenter ska ske. Till hösten 2003 antogs studerande i Malmö, Varberg, Jönköping och Örebro till Malmö högskolas studie- och yrkesvägledarprogrammet. Utbildningen i Malmö var en campusförlagd utbildning medan den på de andra orterna var en distans/utlokaliserad utbildning. Det råder oklarhet om definitionen av utbildningen på den distans/utlokaliserade formen då den gränsar mellan en distans och närutbildning. I mitt arbete använder jag begreppet distansgruppen för dem som går utbildningen utanför Malmö och jag använder begreppet Malmögruppen för dem som går utbildningen på campus i Malmö. Programmets studerande har olika åsikter om hur utbildningens olika delar har fungerat. Jag vill med detta arbete ta del av studenternas upplevelse om sin utbildning. Samtidigt som jag vill undersöka om familjesituationen eller arbetsförhållandet har påverkat studenterna då de valde utbildningen på distans. Min avsikt var från början att endast undersöka distansgruppens uppfattning om utbildningen. Men eftersom definitionen av utbildningen är oklar kommer jag även att göra en jämförelse mellan Malmögruppen och distansgruppen. Detta kommer att vara utanför ramen för min undersökning men jag anser att den ger unika information om utbildningen som bedrivs av Malmö högskola både på plats och på de ovan nämnda orterna. 1 Holmberg, Carl På distans, utbildning, undervisning och lärande. Utbildningsdepartementet, Stockholm 7

8 Min undersökning lyfter fram studenternas upplevelse om utbildningen och deras syn på vad som fungerade bra och mindre bra under utbildningens gång. Av denna anledning anser jag att både Malmö högskola och blivande Syv- studerande kan ta del av uppsatsen. Malmö högskola kan ta till sig studenternas åsikter och på så sätt förbättra utbildningens innehåll och utformning. Nedan kommer jag att förklara varför det råder oklarhet om definitionen av utbildningen och på vilket sätt detta har uppstått. Under rubriken begreppsdefinition tänker jag beskriva olika definitioner som jag använder i mitt arbete Distans eller utlokaliserad? Malmö högskolas Syv- program hos distansgruppen gränsar som jag tidigare nämnde mellan en distans och närutbildning. Enligt Monika Birgersson- Svensson 2 är studenterna naiva om dem tror att de läser på en vanlig distansutbildning. Hon menar att för tre år sedan när utbildningen startades i Varberg så var det folk som bodde i Malmö och sökte utbildningen i Varberg då de trodde att utbildningen var på distans. Detta för att det i Malmö högskolas kurskatalog stod att utbildningen bedrivs som distans i Varberg, Jönköping och Örebro. Det framkom inte i kurskatalogen att utbildningen är utlokaliserad i denna mening att studenterna behöver närvara exempelvis någon dag varje vecka i t.ex. Varberg. Detta rättade Malmö högskola till den 15 april 2005 och nu står det tydligt att distans/utlokaliserad innebär regelbundna träffar och föreläsningar på de olika orterna. I en personlig kontakt med programmets kvalitetsansvarig, Anders Lovén, undrade jag hur man skulle definiera utbildningen som bedrivs i Varberg, Jönköping och Örebro. Lovén menar att beroende på hur man ser på det så kan man säga att denna form av utbildningen är distans eller inte. Han menar att om man ser skillnaderna mellan denna form och den campusförlagda formen när det gäller till exempel kommunikationen med lärare och med andra studenter eller IT användandet osv. så kan utbildningen definieras som en distansutbildning. Men eftersom en distansutbildning i vanligt fall innebär ett antal träffar och lektioner på campus så kan man säga att utbildningen är utlokaliserad. 2 Verksam som studievägledare på campus i Varberg 8

9 Studenterna behöver inte åka hela vägen till Malmö för att delta i föreläsningarna utan de träffas på de olika orterna istället. 3 Lovén fortsätter med: Ett av målen med upplägget i den utlokaliserade formen är en fungerade kontakt med lärarna. Interaktionen mellan lärare och studenter samt studenter till studenter är något som måste möjliggöras. Men till en följd av detta så har det inneburit att lärarna ofta är på språng och inte tillgängliga på campus. 4 Lovén förklarar senare att: Det blir svårt att definiera exakt om utbildningen är det ena eller det andra då gränsen är väldigt vag. 5 För att få en klarare bild av om denna form av utbildning är mer lik närutbildning eller distansutbildning hänvisar jag till John A Bååth som i sin bok handbok för distansutbildare skriver att: Du [förkortning för distansutbildning] har ibland- särskilt på svenska högskolor kommit att uppfattas som ett antal kursträffar med mellanliggande rena självstudier [ ] Verklig distansutbildning kombineras dock ofta med närundervisning, t.ex. i form av kursträffar, eller med handledning på platsen, exempelvis i lokala studiecentra. I många fall uppmuntras också kursdeltagare att samlas gruppvis på egen hand under studiernas gång 6 Bååth förklarar vidare att det inte är så ovanligt att kombinera distansutbildning med närutbildning. 7 Han beskriver två typer av kombinationer: [Det första är distansutbildning med enstaka kursträffar, vilket innebär att man inleder och avslutar kursen med en träff och lägger kanske också in en eller ett par träffar under utbildningens gång. Kursträffen kan pågå en dag, under ett veckoslut eller i enstaka fall en hel vecka. Den andra typen av kombinationen är då 3 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 4 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 5 Ur min personlig kontakt med Anders Lovén 6 Bååth, John. A Handbok för distansutbildare, Utbildningsförlaget Brevskon. S Den utbildning som bedrivs lokalt i skolan 9

10 kursdeltagare studerar distanskurser men dessutom får handledning på dagtid eller kvällstid vid ett lokalt studiecentrum.] 8 Detta bekräftas även av Göran Larsson som också förklarar att: En stor del av dagens distansundervisning består av en kombination av traditionell närundervisning och distansundervisning via Internet. I anslutning till varje delkurs ges exempelvis en föreläsning, och därefter sker kommunikationen via Internet [ ] Denna form av undervisning är egentligen en blandform av när- och distansundervisning. Trots detta kallas denna typ av kurser vanligtvis för distanskurser. 9 I enlighet med dessa förklarningar så är den utlokaliserade formen av Syv- programmet en form av distansutbildning. Detta stämmer även med Lovéns tolkning då han menar att man kan definiera utbildningen som distans eftersom det finns viss skillnad mellan denna och den som bedrivs på campus. Lovén menar att utlokalisering av utbildningen var en bättra lösning då ren distans inte sågs som ett bra alternativ. Utlokaliseringen ses som enda sättet att få den interaktion och samarbete mellan studenter och lärare som är nödvändig för att utbildningen skall hålla bra kvalitet. 10 Med dessa tolkningar av distansutbildning kan jag ta mig friheten och förklara den utlokaliserade formen av Syv- programmet som en form av distansutbildning Begreppsdefinition I detta arbete använder jag olika begrepp så som närutbildning, campusutbildning, distansutbildning samt distans/utlokaliserad utbildning. Här nedan kommer jag kort presentera vad dessa olika utbildningsformer står för, samt ange min egen definition av distans och närutbildning. 8 Bååth s Larsson, Göran Från klassrum till cyberspace, att undervisa på distans. Studielitteratur, Lund. S Ur personlig kontakt med Lovén 10

11 1.3.1 Distans/utlokaliserad, när/campusutbildning Med distansutbildning menas den utbildningsform som är obegränsad i tid och rum så som Lars Torsten Eriksson m.fl. 11 förklarar utifrån Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) uppfattning om distansutbildning: De former av utbildning där man inte fortlöpande behöver närvara fysiskt i en bestämd skolmiljö 12 Eriksson m.fl. menar också att distansutbildning förut avsåg den utbildning som låg utanför den ursprungliga utbildningsplatsen. Men dagens distansutbildning handlar om att organisera utbildning så att den studerande blir mindre beroende och begränsad av tid- och/eller rumsvillkor. Den studerande får mer frihet att välja när, hur och var han/hon vill att studierna ska ske. 13 Sara Dahlström hänvisar i sitt arbete till Bååth (1994) som menar att distansutbildning innefattar alla utbildningsformer där: Lärare och studenter är fysiskt skilda från varandra men där, trots detta, någon form av tvåvägskommunikation förekommer mellan dem, med hjälp av ett eller flera medier. 14 Även Hübinette förklarar distansutbildning som en studieform som inte har den geografiska bundenheten och som tillämpar varierande kommunikationsmetoder. 15 Det finns ingen litteratur som behandlar den utlokaliserade formen av utbildning. Malmö högskola använder en kombinerad definition dvs. distans/utlokaliserad för sitt Syv- program vilket i mitt tycke är väldig lik Bååth och Larssons definition av distansutbildning, vilka jag redogjorde för under rubriken bakgrund. 11 Eriksson, Lars Torsten m.fl Distansutbildning vid Högskolan i Gävle, projektrapport av Learning Center, Gävle 12 Eriksson, m.fl S Eriksson, m.fl Dahlström, Sara Faktorer som utmärker framgångsrik distansutbildning på Högskolan i Gävle. D- uppsats, Gävle. S Hübinette, Staffan Flexibelt lärande flexibel organisation, om nödvändigheten av förändring i folkhögskolan, Rapport 2:2004 Hässleholm 11

12 Min egen definition av distansutbildning blir då alla utbildningsformer som bedrivs utanför campus det vill säga den skola som bedriver utbildningen. Detta innefattar utbildningar som är så väl renodlad distansutbildning som utlokaliserad utbildning men även kombinationer av dessa. Distansutbildning är också enligt min definition den utbildningsform som kräver tekniska hjälpmedel för kommunikationen mellan lärare och studenter samt innebär förekommande av en del självstudie. Min definition av utbildningen kommer att prägla i mitt arbete och jag kommer i fortsättningen använda begreppet distans istället för distans/utlokaliserad. Med närutbildning menas den utbildning som bedrivs på plats i skolan, som är rums och tidsbestämd och som innebär direkt kontakt mellan lärare och studenter. Eriksson m.fl. hänvisar till SFS uppfattning om närutbildning: Utbildning har traditionellt sett varit rums- och tidsbestämd och det har varit den studerande som skulle komma till platsen för utbildningen. 16 Sara Dahlström har i sitt arbete försökt att beskriva skillnaderna mellan distans och närutbildning. Hon hänvisar till Bååth (1994) som menar att I de väsentliga delarna vilar distansutbildning på samma pedagogiska principer som utbildning via närundervisning. De viktiga skillnaderna handlar om betingelserna för distansutbildning. En viktig sådan är att lärare och studenter inte befinner sig på samma plats, kontakten dem emellan måste ske via olika medier. 17 Närutbildning i enlighet med dessa förklaringar innebär den utbildningsform som bedrivs på plats i skolan, vilken innebär en direkt kontakt mellan lärare och studenter samt mellan studenter och studenter. Medan distansutbildning mest handlar om en utbildningsform som inte har närutbildningens begränsningar utan är friare i rum och tid. Om vad som kännetecknar en campusutbildning hittade jag inget material om vare sig i litteraturen eller på Internet. Men min tolkning av en campusutbildning är den traditionella utbildningsform som bedrivs på utbildningsplatsen, dvs. närutbildning. 16 Eriksson, m.fl Dahlström S. 6 12

13 Dessa förklaringar påverkar min syn på en när/campusutbildning. Min definition av dessa blir då en utbildning på plats i den skola som bedriver den, som innebär regelbundna, dagliga kontakter mellan lärare och studenter som i sin tur inte medför några begränsningar i rum eller tid. Med detta menar jag att lärarna är tillgängliga och studenterna lätt kan kontakta sin lärare utan att behöva använda något tekniskt hjälpmedel Syfte Syftet med detta arbete är att förklara varför studenterna som nu läser sin sista termin via distansformen av Syv- programmet på Malmö högskola valde denna utbildningsform, samt hur de upplever sin utbildning Frågeställningar Arbetet skall besvara dessa frågesällningar: Har studenternas familjesituation påverkat deras val av utbildningsform? Har studenternas arbetsförhållande påverkat deras val av utbildningsform? Skulle studenterna ha läst programmet även om det inte fanns på distans? Hur upplever studenterna sin utbildning vad det gäller informationen om utbildningen, lärarens respons och stöd, kontakter och bemötande av lärarna och annan personal samt IT- tekniken som används under utbildningen? 13

14 2. Metod Om begreppen kvalitativ och kvantitativ står i Enkätboken av Jon Trost att: Om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet. Det behöver inte bara vara siffror i mera begränsad mening utan också i överförd betydelse. Om jag sålunda använder ord som längre, fler eller mer är jag inne på ett kvantitativt tänkande. Kvalitativt blir mitt tänkande om jag helt lyckas undvika den sortens jämförelse. 18 Trost fortsätter att: Om jag vill kunna ange frekvenser skall jag göra en kvantitativ studie. Är jag intresserad av att kunna säga att ett visst antal procent av befolkningen tycker på det ena eller andra sättet skall jag göra en kvantitativ studie. 19 Metoden jag använde i mitt arbete är kvantitativ i form av enkäter som delades ut till grupper studerande vid Malmö högskola. Dessa grupper består av personer som nu går Syv- programmets sista termin i Malmögruppen och distansgruppen. Undersökningen är kvantitativ i den bemärkelse att resultatet presenteras i form av siffror och diagram till skillnad från en kvalitativ undersökning som baseras på en tolkning och beskrivning av svaren. Anledningen till att jag valde ett kvantitativt sätt för att undersöka var för det första att jag ville lyfta fram alla studenters uppfattning om utbildningen. Detta skulle enligt min åsikt inte ha lyckats på samma sätt som om jag valt en kvalitativ metod och gjort en tolkning av svaren. På Malmö högskolas webbplats kan man hitta en framställning av Syv-programmet på de olika orterna vilken där fastställs som en distansutbildning. Av denna anledning har jag också använt begreppet distans i enkätundersökningen Trost, Jan Enkätboken, Studentlitteratur, Lund. S Trost S

15 Datainsamling har skett dels genom frågeformulär som jag delade ut bland studenterna under Malmödagarna 21 dvs. då grupperna var samlade i Malmö, dels genom studier av skriftligt material som jag fann vara relevant för mitt ämne samt elektroniska källor. Enkäten har två delar, en gemensam del för alla studenter det vill säga både Malmögruppen och distansgruppen och en del som bara riktats till distansgruppen. Resultaten av denna jämförelse väljer jag att redovisa som inledning i resultat av mitt arbete. Denna del av arbete är att betrakta som en förstudie som i viss mån ligger utanför ramen för min undersökning men ger unik information om likheter/skillnader mellan Malmögruppen och distansgruppen Urval Totalt finns det 91 studenter som går sin sista termin på studie och yrkesvägledareprogrammet i Malmö. Av dessa är 19 från Varberggruppen, 17 från Jönköpinggruppen, 15 från Örebrogruppen och 40 från Malmögruppen och dessa utgjorde målgruppen för min undersökning. Jag valde min målgrupp efter det som kändes mest praktiskt. Jag kunde nu använda Malmödagarna för datainsamling vilket jag annars inte kunde ha gjort om jag undersökt andra grupper. En annan orsak till att jag valde just dessa studenter var att vi som går utbildningen i Varberg vid olika tillfällen under utbildningens gång diskuterat vår utbildning. Dessutom fick vi diskutera med andra grupper då vi alla var samlade i Malmö och delade då med oss av våra tankar och åsikter om utbildningen som jag gärna ville lyfta fram med detta arbete. Enkäten delades ut bland studenterna i respektive grupp och alla fick skriva sitt namn på ett löst papper, detta för att jag skulle kunna kontrollera antalet svar och bortfall. I undersökningen används dock inga namn och informanterna är anonyma. 21 Alla studerande både i campus i Malmö och de andra i orterna deltar tre dagar i föreläsningar i Malmö. Detta året inträffade Malmödagarna mellan 6-8 februari. 15

16 2.2. Bortfallanalys Vid en bortfallanalys måste man ta hänsyn till både externa och interna bortfallet. Det externa bortfallet utgör de enkätsvar som aldrig kommer in, d.v.s. de studenter som av någon anledning aldrig svarar på enkäten. Medan det interna bortfallet motsvaras av de frågor som inte har blivit besvarade i en i övrigt besvarad enkät. 22 I min undersökning fick de studenter som går sista året av Syv- programmet och som var närvarande under tre obligatoriska utbildningsdagar i Malmö fylla i enkäten. Samtliga studenter lämnade också in en ifylld enkät. Bortfallet är 7 personer dvs. ungefär 8 procent då totalt 84 personer har deltagit i undersökningen. Av dessa var 17 från Varberggruppen, 15 från Jönköpinggruppen, 13 från Örebrogruppen och 39 från Malmögruppen. Bortfallet beror på studenternas frånvaro under Malmödagarna. Jag är medveten om att jag kunde skicka enkäten till de resterande som inte var i Malmö då jag delade ut min enkät. Men eftersom detta handlade om några få personer som i mitt tycke inte kunde påverka resultaten så har jag låtit bli att skicka den till dem. Jag tycker därför att bortfallet är för lite för att kunna påverka validitet och reliabiliteten i min undersökning. Jag har ett litet internt bortfall då några av deltagarna låtit bli svara på några frågor. Exempel på detta var Malmögruppen som inte svarade på frågan om telebilden. Detta för att de inte använt denna teknik och naturligtvis kunde de då inte heller uttala sig om detta. Den andra frågan som jag fick intern bortfall på handlade om studenternas åsikt om hur kommunikationen med lärarna har fungerat. Några av studenterna har skrivit att de inte kunde svara på frågan då detta berodde på vem läraren var. Jag anser att detta bortfall inte har påverkat resultatet av undersökningen då det handlar om ca: 2 procent av deltagarna Avgränsning Jag avgränsade mig till de studenter som går sista terminen på Syv- programmet vid Malmö högskola. En avgränsning av ämnet var också nödvändig för att begränsa arbetets omfång till den 10-poängsram som gäller för uppsatsen. Av denna anledning 22 Dahlström

17 behandlas bl.a. inte ekonomiska aspekter som har stor betydelse när det gäller anordnande av en utbildning Validitet/Reliabilitet Per Andersson m.fl. beskriver i sin bok Kunskapers värde validiteten så: Att validera handlar alltså om att hitta styrkor [ ]. Att validera innebär med andra ord att göra något giltigt. Inom forsknings- och mätningssammanhang är validitet ett centralt begrepp, som då handlar om i vilken utsträckning man faktiskt mäter eller beskriver det man avsett att undersöka. 23 En annan källa beskriver validiteten så här: Validitet innebär att man har undersökt och mätt det man ville undersöka och inget annat. 24 För hög validitet bör man använda enkla meningar och begripliga och vanliga ord så att alla kan uppfatta frågorna rätt, menar Jan Trost. 25 Jag anser att undersökningen har hög validitet. Dels för att jag har undersökt det jag ville undersöka och dels för att jag beskriver det jag avser att beskriva i min undersökning. Med detta menar jag att jag utifrån enkätsvaren kommer fram till om familjesituation eller arbetsförhållande har haft betydelse för deltagarna då de sökte utbildningen i distansform samt hur studenterna uppfattar sin utbildning. Mina frågor anser jag vara lättbegripliga och jag har inte använt svåra ord som kan påverka svaren. Dessutom var jag på plats vilket gjorde att jag kunde svara på eventuelle frågor. Med intern validitet menas trovärdigheten av de slutsatser man drar i en speciell situation. Med extern validitet menas då att kunna generalisera slutsatserna till andra situationer Andersson, Per & Fejes, Andreas Kunskapers värde validering i teori och praktik. Lund. S Trost

18 [Man måste göra ett urval. När man gör sitt urval är det väldigt viktigt att man får personer som är representativa för den grupp jag vill dra slutsatser om.] 27 Jag anser också att situationen inte har påverkat deltagarnas svar då de var anonyma och lärarna inte var närvarande då de svarade på frågorna. Undersökningen håller därför hög intern validitet. Jag tror också att undersökningen har ganska hög extern validitet för att deltagarna troligtvis skulle ha svarat på samma sätt även i andra situationer. För undersökningen valde jag deltagarna utifrån tron på att just de kan ge de mest tillförlitliga svaren om hur utbildningen upplevs. Deltagarna befinner sig nu i slutet av utbildningen och har hunnit få en uppfattning om olika delar av utbildningen. Reliabilitet handlar om pålitlighet vilket innebär att den kunskap som kommer fram är framtagen på ett tillförligt sätt. För god reliabilitet gäller också att mätningen är korrekt gjord och att samma metod kan tillämpas av olika personer med samma material. Det gäller att vara systematisk och noggrann. 28 Reliabilitet innebär också att mätningen är stabil och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, att situationen skall vara likadan för alla. Idén med reliabilitet bygger på att man mäter, att man anger värden på variabler för varje enhet. 29 Jag anser att undersökningen har en ganska hög reliabilitet för att om jag låtit någon annan mäta deltagarnas svar skulle de ha kommit fram till samma resultat. Jag valde en kvantitativ enkätundersökning vilket innebär mindre av egen tolkning på deltagarnas svar. Jag var också på plats när deltagarna svarade på enkäten, detta gjorde att jag kunde förtydliga frågorna. Varje grupps svar har jag behandlat var för sig dessutom anger jag värden på variablerna för varje svar. Urvalet var inte slumpmässig och situationen var likadan för alla deltagare då de var på samma plats och vid samma tidpunkt Källkritik När det gäller källor så har jag använt både vetenskaplig litteratur och Internet. Den vetenskapliga litteraturen är att betrakta som mer tillförlitlig än Internet då det kan vara Trost

19 svårt att styrka källan och dess äkthet. Internet använde jag mig mest av för att hitta material i form av rapporter och uppsatser som har angivit författare och publikationsuppgifter vilket jag personligen tycker kan vara pålitliga då det är kontrollerbart. Men eftersom mycket av den litteratur jag använde var en tolkning av någon annans teori så kan jag ha gått miste om några ursprungstankar då jag gjorde min tolkning av någon annans tolkning. 19

20 3. Teori och litteraturbearbetning I detta kapitel behandlar jag den litteratur som har varit informationsskällan till mitt arbete. Dessa presenterar jag under rubriken tidigare studier och teoretiskt referensram. Tidigare studier delar jag upp i kategorierna information, interaktion och teknikiskt hjälpmedel. Jag behandlar även den litteratur som lyfter upp familjesituationen och eller arbetsförhållanden som den viktigaste orsak till val av distansutbildning. Under kategorin information behandlar jag litteratur som tar upp de upplysningar som studenter får innan studien börjar, bland annat skriftlig handledning, information om tekniskt utrusning osv. Kategorin interaktion behandlar samspelet mellan lärare och studenter och förklara på vilket sett denna interaktion borde gestalta sig i en distansutbildning. Tredje kategorin behandlar tekniken i distansutbildning. Jag väljer att lyfta upp och dela detta avsnitt i den ovan nämnda ordningen för att detta i mitt tycke är viktiga aspekter för att en utbildning skall uppfattas bra av studenter. I mitt arbete använder jag också teorier så som Supers karriärteori som handlar om människans olika åldersfaser och olika roller man tar under livets gång vilket har betydelse för individens karriärutveckling. Supers teori anser jag vara viktig att ta med i mitt arbete för att vi alla har byggt och byggt om vår karriär under livets gång och våra roller påverkar oss och våra beslut i livet. Jag använder också Lewins teori om levnadsrum som tar upp miljöns påverkan på individens och hennes beslutfattande i livet. Detta anser jag vara relevant för mitt arbete då jag vill se om tillexempel familjesituationen har påverkat studenterna då de sökte utbildningen på distans. Till sist använder jag mig av Moores teori om transaktionell distans som handlar om det pedagogiska avståndet som finns i växelspelet mellan lärare och studenter i en undervisningssituation. Detta är viktigt att ta med i arbetet för jag vill undersöka studenternas syn på hur kommunikationen mellan sig och lärarna har fungerat under utbildningen 20