FORSKARSKOLA SOMMAR med.lu.se. Kristina Hug Avdelningen för medicinsk etik

Transkript

1 FORSKARSKOLA SOMMAR 2014 Kristina Hug Avdelningen för medicinsk etik med.lu.se

2 VAD ÄR RÄTT ATT GÖRA HÄR?

3 VAD ÄR RÄTT ATT GÖRA HÄR?

4 TRE TEORIBILDNINGAR Konsekventialism: endast handlingens konsekvenser spelar roll för om den är rätt eller fel (t.ex. utilitarism) Deontologisk etik: det finns tillåtna, förbjudna och påbjudna handlingar (t.ex. Kants pliktetik) Dygdetik: den moraliska aktören är i centrum

5 REDSKAP FÖR ETISKT BESLUTFATTANDE Några exemplar: Moralisk intuition (el. grundläggande värderingar) Konsistens (lika fall ska bedömas lika) Begreppsanalys (vad innebär integritet, skada, risk ) Tankeexperiment Testa våra intuitioner Testa olika principer

6 STEG ATT TA FÖR ATT IDENTIFIERA OCH LÖSA ETT ETISKT PROBLEM 1. Klargör handlingsalternativ 2. Identifiera de som påverkas av olika handlingsalternativ 3. Beskriv deras intressen och potentiella intressekonflikter 4. Väg intressen av inblandade personer mot varandra på ett rättvist sätt OBS. Grunda dina premisser på uttalanden på bevisade fakta och akta dig för kunskapsluckor

7 BÖR RESULTAT SOM FRAMKOMMIT I OETISK FORSKNING ANVÄNDAS? Tänk på följande scenarios: Resultatet är vetenskapligt pålitligt OCH Resultatet är av stor betydelse till samhället OCH/ELLER Forskningen var gjort länge sedan

8 ETIK VAD ÄR DET? Metaetik. Rör moralens natur (t.ex. finns det moraliska sanningar) Deskriptiv etik. Handlar om människors faktiska moraluppfattning (t.ex. anser forskare att hedersförfattarskap är förkastligt) Normativ etik. Handlar om vilket moralsystem som är det rätta Tillämpad etik. Rör praktiska problem inom t.ex. forskning (t.ex. hur bör fusk bestraffas, är det försvarbart med plågsamma djurförsök )

9 NORMATIV / TILLÄMPAD ETIK Inte enbart tyckande (som minimum: systematiskt tyckande) Inte detsamma som kultur el. religion (Kan förklara vår inställning, men rättfärdigar den inte) Inte detsamma som praxis ( Så har vi alltid gjort ) Inte lagar, konventioner eller nämnders beslut (även om lag kan ses som kodifierad moral)

10 OLIKA FOKUS AV MEDICINSK ETIK Klinisk etik inkluderar medicinsk etik i snäv mening ("läkaretik") och vårdetik. Fokus i båda fallen är på relationerna mellan patienter och vårdpersonal. Socialetik undersöker fördelningen av resurser i hälso- och sjukvården och vem som har rätt till vilken vård. Forskningsetik behandlar etiska problem vid insamling, bearbetning och publicering av data i medicinsk forskning.

11 FORSKNINGSETIK: VAD ÄR DET? Principer och riktlinjer som hjälper forskaren att fatta svåra beslut angående sin forskning och vilka mål är mest viktiga när man måste väga olika värden mot varandra på ett rättvist sätt

12 OLIKA DELAR AV FORSKNINGSETIK Intern forskningsetik. Resonemang om etiska frågor som gäller själva hantverket forskarens ansvar gentemot forskningen och forskarsamhället då kallas forskaretik. Frågor om forskarens uppträdande i olika roller, om ansvar i samband med publicering och om s.k. vetenskaplig oredlighet hör hit. Extern forskningsetik. En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. (Vetenskapsrådet, God Forskningssed, 2011,

13 EXTERN FORSKNINGSETIK

14 ETT HISTORISKT EXEMPEL En gång hörde Jenner en bondflicka skryta med att jag kan inte få smittkoppor för jag har haft kokoppor. Både för kor och människor var kokopporna en mild och ofarlig sjukdom jämfört med smittkopporna. 20 år senare, den 14 maj 1796 ympade Jenner en frisk 8-årig pojke, James Phipps, med kokoppor. Smittämnet hade han tagit av en kokoppssjuk mjölkerska. Pojken insjuknade i de typiska symtomen på kokoppor men tillfrisknade som väntat ganska snabbt. Jenner avvaktade i sex veckor. Den första juli ympade jag honom med sekret som direkt tagits från utslagen på en smittkoppspatient. Jag gjorde flera ytliga snitt på bägge armarna och smittkoppssekretet penslades noga in, antecknade Jenner. Några veckor senare kunde Jenner konstatera att pojken förblev frisk. Den som en gång varit infekterad av kokopporna angrips aldrig av smittkoppor, sammanfattade Jenner sitt försök. Källa:

15 HUR SKA MAN TÄNKA HÄR? 1796 provade Edvard Jenner ett vaccin på den åttaårige James Phipps, som var son till Jenners trädgårdsmästare Kan hans handling försvaras? Vad spelar roll för vårt övervägande?

16 EN STÄNDIG AVVÄGNING Forskningsintresse: att angelägen forskning bedrivs Skyddsintresse: att forskningspersoner (eller andra) inte kommer till skada

17 TRE DIMENSIONER Etiskt försvarbar Nyttig Vetenskapligt bra

18 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I FORSKNINGSETIK

19 BIOMEDICINSK FORSKNING PÅ MÄNNISKOR KAN ENBART MOTIVERAS OM: Forskningen överensstämmer med allmänt vedertagna vetenskapliga principer och baseras på tillräcklig vetenskaplig kunskap och relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen utförs på ett sätt som respekterar och skyddar forskningspersoner och är rättvist mot dem Forskningen är moraliskt acceptabel i samhällen där forskningen utförs.

20 BIOMEDICINSK FORSKNING PÅ MÄNNISKOR KAN ENBART MOTIVERAS OM: Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda: Det finns inget alternativ med jämförbar effektivitet till forskning på människor, Risker som kan uppkomma inte är oproportionella i förhållande till den potentiella nyttan av forskningen, Forskningsprojektet har godkänts av forskningsetisk kommitté efter oberoende granskning av dess vetenskapliga värde och etiska godtagbarhet (Konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin)

21 BIOMEDICINSK FORSKNING PÅ MÄNNISKOR KAN ENBART MOTIVERAS OM: Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda: Informerat samtycke har inhämtats från forskningspersoner Informerat samtycke är uttrycklig och specifik Informerat samtycke är frivillig och får när som helst återkallas

22 VAD BÖR AVGÖRA HUR FORSKNING UTFÖRS? ETT FÖRSLAG: DE FYRA PRINCIPERNA 1. Autonomiprincipen (självbestämmandeprincipen) 2. Skadeprincipen 3. Godhetsprincipen 4. Rättviseprincipen

23 LITE MER OM SJÄLVBESTÄMMANDET OCH IN FORMERAT SAMTYCKE

24 I AUTONOMINS UTMARK Vissa individer saknar reella möjligheter att ta tillvara sina intressen Små barn Förståndshandikappade Medvetslösa Svårt dementa Akut eller svårt sjuka

25 UNDERÅRIGA FORSKNINGSPERSONER Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen (Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor) Enligt din åsikt, vad bör hända, om barnet säger ja och föräldrar säger nej? Vad skulle hända om barnet säger nej och föräldrar säger ja?

26 FORSKNINGSPERSONER UNDER 15 ÅR (MINDERÅRIGA) Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om en forskningsperson som är under 15 år (minderårig) inser vad den innebär för hans eller hennes del och motsätter sig att den utförs

27 VAD SKA VÄGLEDA BESLUT ÅT BESLUTSOFÖRMÖGNA? Försökspersonens bästa intresse (t ex nuvarande och framtida hälsa och välbefinnande) Vad hade försökspersonen önskat om

28 KLINISK FORSKNING PÅ ICKE BESLUTKOMPETENTA FÅR UTFÖRAS OM: Forskningen kan förväntas ge en kunskap som inte är möjlig att få genom forskning med samtycke, och Forskningen kan förväntas leda till direkt nytta för forskningspersonen.

29 OM FORSKNINGEN INTE FÖRVÄNTAS ATT LEDA TILL DIREKT NYTTA FÖR FÖRSÖKSPERSONEN: Forskningen får utföras om: Syftet är att bidra till ett resultat som kan vara till nytta för forskningspersonen eller någon annan som lider av samma eller liknande sjukdom eller störning, och Forskningen innebär en obetydlig risk för skada och ett obetydligt obehag för forskningspersonen.

30 MINIMAL RISK Två tolkningar Som en obetydlig risk, t.ex. en sådan som inte är större än vardagsrisker (t.ex. blodprov) I relation till de vetenskapliga alternativen

31 FORSKNING FÅR UTFÖRAS UTAN SAMTYCKE OM: Sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd (eller liknande förhållande) hos forskningspersonen hindrar att hans/hennes samtycke inhämtas; Forskningen kan förväntas ge en kunskap som inte är möjlig att få genom forskning med samtycke; Forskningen kan förväntas leda till direkt nytta för forskningspersonen.

32 ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (1) Är det försvarbart att, genom ersättning, locka forskningspersoner till att ingå i studier förenade med stora risker eller stort obehag? Bör minderåriga få ersättning för deltagande? Varför/varför inte?

33 ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (3) Får ej vara så hög att den kan anses utgöra en otillbörlig påtryckning att delta i forskningen som är smärtsamma, obehagliga eller i procedurer som kan innebära en viss risk

34 ERSÄTTNING TILL FORSKNINGSPERSONER (4) Ersättningar till minderåriga kräver extra noggrant övervägande Det är vid kliniska läkemedelsprövningar inte tillåtet (1992:859) med incitament eller ekonomiska förmåner om forskningspersonen är beslutsoförmögen Vid terapeutisk forskning bör i normalfallet, förutom enligt A och B, ingen ersättning utgå Försökspersonen skall informeras: Att ersättning enligt A och C är skattepliktig Om tidpunkt för utbetalning och reducering av ersättning om man inte fullföljer

35 SJÄLVBESTÄMMANDETS VILLKOR Försökspersonen måste få saklig och korrekt information Försökspersonen måste vara beslutskapabel Det måste säkerställas att försökspersonen förstått informationen Försökspersonen måste få tillfälle att själv fatta ett beslut (fri från direkt/indirekt tvång) Försökspersonen måste auktorisera sitt beslut (genom att t.ex. säga ja)

36 OLIKA PROBLEM MED INFORMERAT SAMTYCKE Kan det finnas fall där avstående från informerat samtycke kan betraktas som etiskt? Om ja, i vilken typ av fall? Olika former av informerat samtycke: opt-in och opt-out. Fördel och nackdel med opt-in och opt-out? Får man alltid kunna återkalla informerat samtycke när som helst?

37 UTTRYCKLIGT OCH PRESUMERAT (TYST) SAMTYCKE Uttryckligt samtycke (opt-in modell) Försökspersonen informeras om forskningen individuellt och aktivt väljer att delta i ett forskningsprojekt Presumerat samtycke (opt-out modell) Försökspersonen informeras om forskning genom media. Om hans/ hennes aktiv nekande svar saknas, det betraktas som samtycke Vilka argument kan uttryckas för och emot uttryckligt samtycke samt argument för och emot presumerat samtycke?

38 LITE MER OM RISK FÖR SKADA OCH NYTTA

39 VETENSKAPLIG KOMPETENS Vetenskaplig kompetens måste föreligga för att forskningen ska få utföras. Kompetens krävs för att (a) förutse och hantera ev. risker (b) dra säkra slutsatser från materialet.

40 SKADA KAN VARA T. EX.: Fysisk Psykologisk Ekonomisk Social

41 EXEMPEL PÅ SKADA Skada används i en vid mening. Permanent/tillfällig Fysisk/psykisk Lidande Förlorad kapacitet Skadade relationer Integritetskränkning Kränkning av rättigheter Viktigt att vara på det klara på vilken typ av skada som diskuteras

42 EXEMPEL PÅ NYTTA Vad inbegriper gott? Välbefinnande Hälsa Trygghet Goda/nära relationer Skydd mot fara Hjälp och stöd vid behov I medicinsk forskning på människor ska välbefinnande för den enskilde forskningspersonen företräda framför alla andra intressen (Helsingforsdeklarationen 2008).

43 VEM RISKERAR ATT TA SKADA? Forskningspersonen? Närstående? Patientgruppen? Framtida individer? Samhället i stort? Forskarna?...

44 EX. PÅ MÖJLIGA RISKER FÖR FORSKAREN Smittorisk (t.ex. från det virus man forskar på) Skaderisk via nya substanser (t.ex. nanopartiklar) Upplevt tvång att delta i studie, som kontroll etc... Upplevt tvång att bedriva forskning som strider mot ens samvete Risk för trakasserier (t.ex. av militanta djurrättsaktivister)

45 SKADERISK OCH EXEMPEL PÅ SKYDD SKADERISK EXEMPEL EXEMPEL PÅ SKYDD Fysisk Utmattning Möjlighet att vila Social Stigma Skydd av personuppgifter Psykologisk Oro Vän eller partner får medverka under försöket Juridisk Info om anv. av olagliga droger Skydd av personuppgifter Ekonomisk Få sparken Inte röja känslig information till arbetsgivaren Integritetsmässig Information sprids till obehöriga Endast forskarna har tillgång till information

46 RISK FÖR SKADA? Frågor till tredjeklassare om deras fritidsaktiviteter Samtal med äldre om ensamhet Intervjuer med kvinnor som förlorat ett barn i cancer Studie av stöd till närstående till personer som lider av psykisk sjukdom Forskning rörande sjukdomsgener

47 SKADAN KAN VARA INDIREKT Deltagaren kan känna stark (obefogad) oro för att medverkan kommer att få negativa effekter Deltagaren kan påverkas av att man avbryter pågående behandling

48 LITE OM SÅRBARHET

49 VEM ÄR SÅRBARA INDIVIDER/GRUPPER? Sårbara individer är de som är relativt eller absolut inkapabla att skydda sina intressen. De kan sakna tillräckligt makt, intelligens, utbildning, tillgångar, kraft eller andra egenskaper erforderliga för att skydda sina egna intressen (CIOMS riktlinjer, Nr. 13)

50 EXEMPLAR AV NÅGRA SÅRBARA GRUPPER ENLIGT RIKTLINJER Underordnade medlemmar i en hierarkisk grupp (t.ex. medicin och sjuksköterskestudenter, underordnad sjukhuspersonal, anställda av läkemedelsföretag, och medlemmar av de väpnade styrkorna eller polisen) Boende i vårdhem, personer som får socialbidrag, fattiga människor och arbetslösa, Vissa etniska minoriteter, hemlösa, nomader, fångar Flyktingar, personer som är politiskt maktlösa Patienter med obotlig sjukdom, patienter på akuten Medlemmar av samhällen obekanta med moderna medicinska begrepp.

51 FORSKNING PÅ SÅRBARA GRUPPER/ INDIVIDER ÄR BARA ETISK NÄR: 1. Forskningen inte kan utföras lika bra på en icke sårbar grupp 2. Forskningen syftar på att förbättra diagnostik, prevention eller behandling av sjukdomar som är typiska/unika för grupper i fråga 3. Forskningsresultat ska vara tillgängligt till försökspersoner samt andra individer i sårbara grupp i fråga 4. Riskerna involverade i forskningsprocedur utan prospekt att tillbringa direkt nytta till försöksperson, ska inte vara högre än riskerna i en rutin medicinsk eller psykologisk undersökning 5. Icke kompetenta försökspersoners förmyndare har samtyckt 6. Forskningsperson inte har några invändningar

52 OCH OM BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER FÖR FORSKNINGS ÄNDAMÅL

53 VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (5): Behandling av personuppgifter får godkännas bara om den är nödvändig för att forskningen ska kunna genomföras.

54 PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) OMFATTAR: All slags information som, direkt eller indirekt, kan hänföras till en fysisk person som är i livet (uppgifter om avlidna eller ännu inte födda personer inte omfattas av lagen) Kodade uppgifter så länge det finns en kodnyckel bevarad Uppgifterna som, trots att kodnyckeln förstörts, ändå går att härleda

55 KÄNSLIGA PERSONUPPGIFTER Får behandlas, om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna

56 FÖRBJUDET ATT BEHANDLA PERSONUPPGIFTER SOM AVSLÖJAR Ras eller etniskt ursprung Politiska åsikter Religiös eller filosofisk övertygelse eller Medlemskap i fackförening Hälsa eller sexualliv utan informerad samtycke

57 KÄNSLIGA PERSONUPPGIFTER Får behandlas utan uttryckliga samtycke för forskningsändamål om Behandlingen är nödvändig för det aktuella forskningsändamålet och Samhällsintresset av forskningsprojektet klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet OBS: behandlingen måste vara nödvändig samtidigt som en intresseavvägning skall göras (med helhetsbedömning av samtliga omständigheter)

58 NÅGRA SKYDDSKRAV Upprättande av kodlista (info. skiljs från person) Kodnyckel förvaras inlåst i kassaskåp (endast ansvarig har tillgång till listan) Även kodad data behandlas konfidentiellt Destruktion av känslig information (när data inte behövs längre, för anv. eller granskning) Dator ej ansluten till Internet (krävs av vissa nämnder/avdelningar)

59 UTLÄMNANDE AV MATERIALET Det går inte att lova att endast forskargruppen får ta del av materialet. Utlämnande kan krävas: Vid vetenskaplig kontroll (t.ex. inför disputation) För vidareanvändning av materialet för annan forskning I samband med undersökning av anklagelser om vetenskaplig oredlighet? Någon absolut sekretess går inte att utlova enligt svensk lag

60 VAD FORSKARNA INTE KAN LOVA: Att ingen någonsin utanför forskargruppen skall få ta del av materialet eller de uppgifter som samlats in i undersökningen Viktigt att inte blanda samman följande begrepp: Anonymitet Konfidentialitet

61 ANONYMITET Förutsätter att: kopplingen mellan prover eller svar på en enkät och en bestämd individ eliminerats, så att ingen kan återupprätta den Nackdelar: kontroll av forskarnas uppgifter blir svår eller omöjlig. Dessutom kan en grupp stigmatiseras genom publicering.

62 KONFIDENTIALITET Innebär skydd mot att obehöriga tar del av uppgifterna, men forskargruppen kan via kodnycklar hänföra uppgifter eller prover till enskilda individer (vem som är behörig eller obehörig har forskare inte rätt att slutligt avgöra) Försöksperson måste informeras om: Vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra (eller minska risken) för att känsliga personuppgifter sprids Under vilka betingelser man kan behålla dessa skyddsåtgärder (t ex användning av kodnycklar eller kryptering av vissa uppgifter)

63 KONFLIKT Forskarna: vill få fram ny kunskap Berörda: vill få skydd mot integritetsintrång Patienter: vill att uppgifter de lämnat till sin läkare stannar mellan dem Finansiärer: vill ha öppenhet och insyn i forskningen Samhälle: vill att resultat kan återanvändas eller utnyttjas av flera grupper (forskning kostar!) Vilka av dessa intressen skulle avväga i vilka situationer?

64 VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (3): Krav på respekt för människovärdet Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter skall alltid beaktas vid etikprövningen samtidigt som hänsyn skall tas till intresset av att ny kunskap kan utvecklas genom forskning.

65 OCH OM RÄTTVISA INOM FORSKNING

66 RÄTTVISEPRINCIPEN Alla försökspersoner ska behandlas på ett likvärdigt sätt En försöksperson får t.ex. inte särbehandlas (på irrelevant grund, t.ex. ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet ) Forskningen ska utföras på olika populationer så att alla kan dra nytta av forskningsresultat Resursfördelning för forskningens ändamål på ett rättvist sätt

67 INTERN FORSKNINGSETIK

68 HUR GÖR DU? Du har alldeles för länge, i dina ansökningar till forskningsrådet och vi olika internationella symposier, skyltat med ett större arbete som snart är klart. Nu ska ni äntligen publicera arbetet. Det är hög tid eftersom du har förstått att en grupp i Hamburg har ett motsvarande arbete på gång. Då finner en medarbetare till dig ett förargligt fel i ett av era datorprogram. Det sannolika är att felet inte spelar någon roll men det kommer att ta minst ett halvt år att till fullo utreda konsekvenserna. Om arbetet inte kommer ut före nästa ansökningsomgång eller akterseglas av tyskarna så äventyras försörjningen av en postdoktor och en forskarassistent som finansieras genom bidraget från rådet. Källa: Vetenskapsrådet: God forskningssed

69 VETENSKAPLIG OREDLIGHET Snäva definitioner Fabricering av data Manipulering av data Plagiat Stöld av data/idéer Breda definitioner Oärlighet mot sponsorn Överdrivning av egna goda egenskaper i t.ex. ansökan om medel Publicering av samma resultat i olika kontexter Sabotage av kollegas arbete Avvikelse från riktlinjer

70 H. HILLMAN: PROBLEMET PARAFRAUD Författare som inte publicerar resultat som inte stödjer deras hypoteser Författare som inte utför avgörande kontrollexperiment Författare som gör anspråk på författarskap till artiklar där de inte har tillfört något bidrag Granskare som rekommenderar refusering av artiklar utan att specificera skäl eller relevanta referenser

71 DET KAN VARA SVÅRT ATT AVGÖRA OM FUSK FÖREKOMMIT Svårt att bestämma var den exakta gränsen går mellan slarv, fusk, önsketänkande osv. Svårt att säkerställa att forskaren avsiktligt försökt vilseleda Svårt att avgöra vilka personer, i t.ex. ett forskarlag, som bör hållas ansvariga

72 DISKUSSIONSFRÅG Varför forskarna falsifierar eller plagierar??

73 KÄLLHÄNVISNINGAR Det alltid måste gå att avgöra vad som är författarens eget bidrag och vad som är hämtat från andra källor Källhänvisningar ska: ange var material som inte är eget kommer ifrån fungera som en hjälp till framtida forskare som vill kontrollera källan och finna mer material ska säga något om källans karaktär, d.v.s. om uppgiften som hämtas bara finns hos den författare som hänvisas till eller om uppgiften är att betrakta som allmängods (Lunds Universitets nationalekonomiska institutionen)

74 KÄLLHÄNVISNING: OLIKA SYSTEM Harvardsystemet är rätt vanligt bland naturvetare Oxfordsystemet är vanligare bland humanister Vancouversystemet används ofta inom medicin och biomedicin

75 HARVARDSYSTEMET: NÅGRA NYTTIGA WEBBSIDOR Exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen: referenser-harvard kallhanvisningar-harvard pid=346637&sid= citing/monash-harvard-referencing-guide-2012.pdf

76 VANCOUVERSYSTEMET: NÅGRA NYTTIGA WEBSIDOR Exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Vancouversystemet: pid=346637&sid= VCC_VancouverStyleGuide.pdf vancouv.pdf Vancouver_referencing.pdf

77 FORSKNINGSFUSK INTE NYTT UNDER SOLEN 1912 fann en engelsk arkeolog skelettdelar, som påstods tillhöra en dittills okänd föregångare till människan. Först långt senare avslöjade andra forskare att det rörde sig om en förfalskning. Fynden, ett käkben och en skalle, kom i själva verket från en orangutang och en människa.

78 DISKUSSIONSFRÅGA Vem som kan skadas av vetenskaplig oredlighet??

79 VAD BÖR GÖRAS NÄR VETENSKAPLIG OREDLIGHET MISSTÄNKS? När vetenskaplig oredlighet misstänks: Whistle-blowing Kolla att misstanke är välgrundat När vetenskaplig oredlighet är bevisat: Olika sanktioner Publicering av errata Ta bort publicerat artikeln från en tidskrift ( retraction )

80 VID MISSTANKE OM FUSK! Misstanke om vetenskaplig oredlighet ska omgående skriftligen anmälas till Nämnden för utredning av vetenskaplig oredlighet, vid Lunds universitet. Anmälan ska ges in till förvaltningschefen vid Lunds universitet. Mer info här: forskningsetisk_information/ vetenskaplig_oredlighet

81 VAD KAN GÖRAS FÖR ATT FÖREBYGGA VETENSKAPLIG OREDLIGHET? Exemplar: Riktlinjer för dokumentation av forskningsresultat Riktlinjer för arkivering av forskningsprotokoll Klargöra vem har vilken ansvar Undervisning av forskningsetik Revidering av system av akademiska meriter

82 ÄR DET RÄTT ATT DENNA PERSON STÅR SOM MEDFÖRFATTARE? Inför ett sammanträde i betygsnämnden upptäcker en av ledamöterna att tre delarbeten har en medförfattare som avled 3.5 år sedan. Dessa arbeten är publicerade i år eller är just insända manuskript. Den aktuella författaren har alltså varit död i minst två år innan arbetena skrevs färdigt. Materialinsamlingen skedde emellertid för omkring 5 år sedan. Vederbörande kan alltså ha varit inblandad i projektplanering och insamlingen men knappast analysen och tolkningen. Än mindre kan denna medförfattare ha haft möjlighet att påverka skrivningarna, godtagit innehållet eller den slutgiltiga utforma ingen av artiklarna.

83 KRAV FÖR FÖRFATTARSKAP Substantiell bidrag till: Koncept & design, eller analys & interpretering av data OCH Skrivning av artikel eller kritisk revidering av intellektuell innehåll OCH Slutlig godkännande av slutlig version som skickas till tidskriften (International Committee of Medical Journals Editors, Uniform requirements for manuscripts submitted to biomedical journals )

84 EXEMPEL PÅ SÅDANT SOM I SIG INTE RÄCKER Teknisk hjälp (statistik, IT, labb ) Datainsamling Att man tillfrågas vara medförfattare Finansiering/möjliggörandet av studien

85 FÖRFATTARSKAP INTE UTAN KRAV Författarna ansvarar (delvis?) för arbetets kvalitet (från referenser till tillvägagångssätt) Därmed måste de vara beredda att försvara arbetet (eller delar därav)

86 EGENSKAPER AV EN BRA VETENSKAPLIG FORSKARE Objektivitet när man söker kunskap Skepticism när man kritiskt utvärderar andras vetenskapligt arbete Ärlighet angående eget arbete, även när resultat inte blir vad man har förväntat sig Aktsamhet man ska vara noggrann i sin forskning t.ex. när man samlar och sparar data, och rapporterar forskningsresultat Ödmjukhet inför sitt ämne och inför sina kollegor Modighet att erkänna när man själv har gjort fel, att våga göra det rätta, särskilt när det inte är populärt eller svårt

87 VIKTIGA DOKUMENT Nürnbergkoden Helsingforsdeklarationen (Int) Belmontrapporten (USA) Oviedokonventionen (Europa) CIOMS Riktlinjer (FN-initierad) Etikprövningslagen (Sv)

88 LITTERATURTIPS (1) Forskningsetik : En introduktion av Birgitta Forsman Vad beror forskningsfusk på och hur kan man hindra det? Vad krävs för att få vara medförfattare till en vetenskaplig artikel? Måste man alltid begära informerat samtycke när man forskar på människor? Får man använda foster som forskningsobjekt? När bör ett djurförsök avbrytas? Vem tar ansvar för for skningens konsekvenser? Är en forskares yttrandefrihet obegränsad? Får man använda resultat av omoralisk forskning? Vilka är det som överhuvud taget skall bestämma om vetenskapens moral? Det här är några frågor som diskuteras i denna grundbok om forskningsetik. (

89 LITTERATURTIPS (2) Forskningsetik för medicinare och naturvetare av Gert Helgesson Är djurförsök etiskt försvarbara, och i så fall på vilka grunder? Vilka principiella invändningar kan resas mot stamcellsforskning och genetisk förändring av växter och djur? Finns det forskningsområden som ingen överhuvudtaget borde ägna sig åt? I vilken utsträckning kan nya lagar och etiska riktlinjer ta hand om de etiska svårigheter och problem som kan tänkas uppstå? Hur kan oetisk forskning förebyggas? Dessa är några av de frågor som diskuteras i denna introducerande bok (

90 LITTERATURTIPS (3) Kan hämtas gratis från: download/ 18.3a36c20d133af0c