DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister. www.mjolkframjandet.se"

Transkript

1 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för dietister Feb 2007

2 Innehållsförteckning Inledning För vem passar DASH? Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Beskrivning av DASH-studierna DASH i praktiken jämförelse DASH och SNÖ Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Hur ser en DASH-dag ut för en man? DASH-pyramiden Referenser DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

3 Inledning För vem passar DASH? DASH-kosten är en kost rik på frukt, grönt och magra mjölkprodukter som visats kunna sänka blodtrycket. Kosten passar t ex yngre personer med högt blodtryck som enda riskfaktor och som ännu inte börjat med medicinering. Den kan också vara ett bra komplement för patienter som redan börjat medicinering mot högt blodtryck. Kosten är utformad så att patienten ska hållas viktstabil, och resultat på blodtrycket kan förväntas efter ca 8 veckor. Det är viktigt att påpeka att även små förändringar i livsstil kan hjälpa till att hålla blodkärlen i hjärnan friska och hålla blodtrycket nere vilket medför en minskad risk för stroke. DASH-kosten är dessutom snarlik de kostråd som ges i Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel, SNÖ. Detta material är framtaget av Mjölkfrämjandet och faktagranskat av Dietisternas Riksförbund (DRF) referensgrupp inom kardiologi. Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. Maja Erlandsson, livsmedelsagronom Mjölkfrämjandet Vad är högt blodtryck? Högt blodtryck innebär ett blodtryck högre än 140 mmhg i systoliskt tryck och 90 mmhg i diastoliskt tryck (för patienter med diabetes och/eller njursjukdom gäller högre än 130/80 mmhg). År 2004 uppskattades förekomsten av högt blodtryck i Sverige till 1,8 miljoner personer, vilket motsvarar ca 27 % av den vuxna befolkningen, dvs 20 år och äldre. Hypertoni är lika vanligt bland kvinnor som bland män. (1) Varför är högt blodtryck farligt? Förhöjt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-/ kärlsjukdom. En systolisk blodtrycksökning på 20 mmhg eller en diastolisk blodtrycksökning på 10 mmhg över nivån 115/75 mmhg fördubblar risken att dö i hjärt-/kärlsjukdom. Riskökningen är oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom och är likartad för kvinnor och män. (1) 3 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

4 Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Enligt SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) är ändrad livsstil grunden för att kunna behandla högt blodtryck. (1) Att ändra livsstil kan innebära ökad fysisk aktivitet, viktminskning, rökstopp, minskat alkoholintag eller kostförändring. Ett sätt att förändra kosten är att börja äta enligt DASH-modellen. I många studier har man försökt fastställa vilka kostkomponenter som påverkar blodtrycket. I studier har man gett supplement, t ex kalcium och magnesium, av enskilda näringsämnen för att se deras effekt på blodtrycket. Det har dock varit svårt att fastställa hur dessa fungerar i en sammansatt kost. Därför genomförde forskare ett projekt med stöd från the National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA, där man tog fram en kost rik på de mineraler man sett haft blodtryckssänkande effekt. Mineralerna i kosten kom framför allt från frukt och grönt, spannmål och magra mjölkprodukter och kosten fick namnet DASH, Dietary Approaches to Stop Hypertension. Fakta Vem genomförde DASH-studierna? DASH-studierna bekostades av National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA och genomfördes vid fyra olika sjukhus; Brigham and Women s Hospital, Boston, MA; Duke Hypertension Center and the Sarah W. Stedman Nutrition and Metabolism Center, Durham, NC; Johns Hopkins Medical Institutions, Baltimore, MD; and Pennington Biomedical Research Center, Baton Rouge, LA. Man hade också ett samordningscenter vid Kaiser Permanente Center for Health and Research in Portland, OR. Hur genomfördes den första studien, DASH? I den första DASH-studien (2) ingick 459 vuxna personer med systoliskt blodtryck på max 160mmHg, och diastoliskt blodtryck på mmhg. Ca 27 % av deltagarna hade högt blodtryck (hypertension). Ca 50 % var kvinnor och ca 60 % var afroamerikaner. Under tre veckor lät man alla personerna äta en kontrollkost (run-in diet) med lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Försökspersonerna delades sedan in i grupper där de fick äta en av tre olika dieter under åtta veckor. 1) Kontrollkost lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Kalium-, magnesium- och kalciuminnehållet var lågt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 2) Frukt- och gröntkost- Denna kost gav mer frukt och grönsaker men mindre snacks och godis än kontrollkosten. Kalium- och magnesiuminnehållet var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 3) Kombinationskost (DASH) Denna kost var rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter och hade lägre nivåer mättat fett, totalt fett och kolesterol än kontrollkosten. Innehållet av kalium, magnesium och kalcium var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. Natriuminnehållet i de olika kosterna var lika, omkring 3 g per dag (dvs 7,5 g salt per dag), personerna var viktstabila och fick dricka max två alkoholhaltiga drycker per dag. 4 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

5 Resultat Vid studiens start var medelvärdet på det systoliska blodtrycket i gruppen 131,3 ±10,8 mm Hg och det diastoliska blodtrycket 84,7±4,7 mm Hg. Resultaten blev dramatiska blodtryckssänkningar. Personer som ätit kombinationskosten (DASH-kosten) minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 5,5 och 3,0 mm Hg mer än kontrollgruppen. Personer som ätit fruktoch gröntkosten minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 2,8 mm Hg resp. 1,1 mm Hg mer än kontrollpersonerna. Se fig 1 och 2. Bland personerna som från början hade förhöjt blodtryck (systoliskt tryck på 140 mm Hg eller diastoliskt tryck på 90 mm Hg eller båda) sänktes trycket med 11,4 resp. 5,5 mm Hg mer av DASH-kosten än kontrollkosten och 7,2 resp. 2,8 mm Hg mer av frukt- och gröntkosten än av kontrollkosten. Bland personerna med normalt blodtryck var motsvarande blodtryckssänkningar 3,5 resp. 2,1 mm Hg med DASH-kosten och 0,8 resp. 0,3 mm Hg med frukt- och gröntkosten. Se fig 1 och 2. De olika blodtryckssänkande läkemedel som används i Sverige ger en sänkning av blodtrycket på ca 10/5 mm Hg då de används separat (1). Att äta DASH-kost kan alltså ge en blodtryckssänkning motsvarande de vanligaste medicinerna. I okomplicerad steg 1 hypertension (systoliskt tryck: mm Hg, diastoliskt tryck: mm Hg) kan kostförändringar göras som inledande behandling istället för blodtryckssänkande medicin (8). Ett annat fynd ur studien var att personerna som ätit DASH-kost minskade sitt blodtryck utan att de tappade vikt. Blodtryckssänkningen infann sig redan efter två veckor på DASH-kosten och behölls sedan ytterligare sex veckor till studiens slut. Man fann också att blodtryckssänkningen var lika för män och kvinnor samt att den var oberoende av vikt, alkoholintag och saltintag. Försökspersonerna rapporterade heller inga gastrointestinala problem. Vad är orsaken till DASH-effekten Fortfarande är det oklart exakt vad i DASH-kosten som ger den blodtryckssänkande effekten. I många studier har man undersökt effekten av kalcium, magnesium och kalium på blodtryck (8). Bevisen kring kalcium (13, 14, 15) och magnesium (19, 20) är tvetydiga. Oftast är studierna supplementeringsstudier där man gett tillskott av kalcium eller magnesium till försökspersoner. Man har inte kunnat se någon konsekvent blodtrycksförändring. Vad gäller kalium är bevisningen starkare och flera meta-analyser har visat samband mellan ett högt kaliumintag och lägre blodtryck (10, 11, 12). Eftersom DASH-kosten är fiberrik har även fiberinnehållet i kosten föreslagits som en av orsakerna bakom blodtryckssänkningen. Ett flertal studier har genomförts för att undersöka effekten av fiber, antingen i kosten eller som supplement, på blodtryck (17, 18). Inga konsekventa resultat har dock framkommit. Inte heller DASH-kostens låga fettinnehåll eller låga innehåll av mättat fett har kunnat förklara den blodtryckssänkande effekten. I flera studier har man undersökt effekten av kostens totala fettinnehåll resp. innehåll av mättat fett på blodtryck men inga konsekventa resultat har funnits (19). 5 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

6 Fig 1 Förändring systoliskt blodtryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=235) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll mm Hg Fig 1. Genomsnittlig förändring av systoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. Fig 2 Förändring diastoliskt tryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=234) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll 5 6 mm Hg Fig 2. Genomsnittlig förändring av diastoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. 6 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

7 Hur genomfördes den andra studien, DASH-sodium? I en andra studie undersöktes DASH-kostens betydelse för blodtrycket i kombination med ett reducerat saltintag (3). 412 personer med systoliskt blodtryck på mm Hg och diastoliskt blodtryck på mm Hg ingick i studien. Ca 41 % av försökspersonerna hade högt blodtryck vid studiens start. Ca 57% var kvinnor och ca 57% var afroamerikaner. Personerna fick äta antingen DASH-kost med tre olika nivåer av salt eller typisk amerikansk kost med tre olika nivåer av salt. Varje period med en viss saltnivå pågick under en månad. De olika saltnivåerna var hög mg Na/dag; medel mg Na/dag och låg mg Na/dag (dvs 8,25, 6,0 och 3,75 g salt per dag). Resultat Man fann att alla personer som åt DASH-kosten hade lägre blodtryck än personerna i kontrollgruppen, oavsett salthalt i maten. Man fann även att blodtrycket sjönk mer ju lägre salthalt man hade i maten. Den största blodtryckssänkningen fick de personer som åt DASH-kost och reducerade natriumhalten till 1500 mg/dag (dvs 3,75 g salt/dag). Personer som från början hade högt blodtryck fick den största sänkningen, men även personer med normalt blodtryck sänkte blodtrycket med DASH-kost i kombination med lågt saltinnehåll. Salt (NaCl) Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2004, begränsas till 6 g per dag för kvinnor och 7 g per dag för män (6). Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten (7) äter kvinnor ca 7 g salt per dag och män ca 9 g salt per dag. Slutsats DASH-studien visar att man med en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter kan sänka blodtrycket lika mycket som vid medicinering med ett blodtryckssänkande läkemedel. Vid medicinering ska dock kosten ses som ett komplement. DASH-kosten sänker blodtrycket effektivast hos personer med högt blodtryck men även hos personer med normalt blodtryck (2). Även små minskningar av blodtrycket är viktiga eftersom de kan ha stor betydelse för risken att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, stroke och hjärtinfarkt (9). DASH har också visat sig ha flera fördelar förutom den blodtryckssänkande effekten. Man har exempelvis sett samband mellan DASH-kost och lägre förekomst av metabola syndromet (5) och mellan DASH-kost och bättre benhälsa (4). Att äta DASH-kost i kombination med minskat saltintag gör att blodtryckssänkningen blir ännu effektivare. Personer som både äter en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter samt reducerar sitt saltintag sänker sitt blodtryck effektivt. 7 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

8 DASH i praktiken I USA rekommenderas DASH som komplement till deras motsvarighet till de nordiska näringsrekommendationerna NNR. I Sverige finns sedan 2003 SNÖ, Svenska Näringsrekommendationerna Översatta till livsmedel. Vid en jämförelse mellan SNÖ och DASH-kosten vid olika energinivåer ser man vissa skillnader som redovisas nedan. Alla uträkningar är gjorda av Viveca Annell, leg. dietist. Näringsberäkningsprogrammet Kostdata har använts. Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2100 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* Grönsaker Potatis DASH kcal Gram/dag Bröd (största del fullkorn) Pasta, ris, flingor couscous, torr (största del fullkorn) Kött, fågel, ägg 116 max 90 (magert kött) Fisk, skaldjur 45 max 100 Chark, korv, blodmat 34 Mjölk, fil, yoghurt (magra) Keso, grädde 5 keso kan användas i mindre mängder Ost (10% fetthalt) Matfett inkl olja Baljväxter, torr Nötter ej angivet 15 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2800 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ 2760 kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* Grönsaker Potatis DASH 2800 kcal Gram/dag Bröd DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

9 Pasta, ris, flingor, couscous, torr Kött, fågel, ägg 146 max 100 (magert kött) Fisk, skaldjur 64 max 125 Chark, korv, blodmat 41 Mjölk, fil, yoghurt (endast magra) Keso, grädde 25 keso kan användas i mindre mängder Ost (10% fetthalt) Matfett inkl olja Baljväxter, torr Nötter, frön ingen uppgift 20 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Att tänka på Det är viktigt att välja livsmedel med lågt saltinnehåll. Det är svårt att hålla mättat fett på nivån 6 E%. I DASH-studierna har man inte undersökt olika mängd mättat fett så det finns mycket lite evidens för att nivåerna måste hållas så låga. Det viktiga är de stora förändringarna mer frukt och grönt och mer magra mjölkprodukter för att få upp nivåerna av mineraler. Utrymmet för godis, läsk, snacks och alkohol är mycket litet i DASH-kosten. Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Exempel dagsmeny S N Ö/Greta 2180 kcal Frukost 1 glas lättmjölk (2 dl) 2 rågbröd (60 g) med leverpastej 14% (30 g), paprika (15 g) 1 vitt bröd (25 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (20 g), apelsinmarmelad (15 g) te 1 äpple Lunch Biff Stroganoff (250 g), ris (50 g okokt), broccoli (100 g) grönsallad, tomat, gurka (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd, smörgåsfett 40% (10 g) te 2 skorpor 1 banan 9 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

10 Middag blodpudding 13% (150 g), lingonsylt 2 msk (34 g) vitkål (70 g), morot (70 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) Utrymme 1 glas cider 1% (2 dl) 4 rutor choklad (20 g) Dagen ger: Kcal 2181 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium 832 mg Protein 91 17% Kalium mg Fett 71 29% Magnesium 287 mg Mfet 26,5 11% Fiber 27 Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Exempel DASH 2100 Frukost Lunch Middag Kväll Två smörgåsar med mager ost, mjölk, frukt, juice: 1 glas lättmjölk (2 dl), 2 rågbröd (60 g), 2 port smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), gurka (20 g), paprika (20 g) en banan (110 g), litet glas apelsinjuice (120 g) Kaffe med mjölk, grahamsskorpa, frukt: lättmjölk (40 g), två grahamsskorpor (26 g), äpple (125 g) Rostbiffsallad med potatis, grönsaker och bröd: rostbiff (95 g), kokt kall potatis (175 g), gröna bönor (45 g), ättiksgurka (40 g), grönsallad (30 g), paprika (30 g), vinägrett (15 g), två skivor fiberfranska (50 g) Bärsmoothie: frysta blåbär (50 g), frysta hallon (50 g), naturell lättyoghurt (150 g), lättmjölk (50 g), strösocker (4 g) Blodpudding med lingon-vitkålssallad, morot, bröd, mjölk: blodpudding 8% (100 g), lingonsylt (15 g), vitkål (100 g), morot (100 g), rapsolja (0,5 msk), en skiva fiberfranska (25 g), ett knäckebröd (12 g), smörgåsfett (8 g) Fruktsallad med nötter: en halv banan (55 g), 1 kiwi (65 g), 1 clementin (60 g), hasselnötter (15 g) 10 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

11 Dagen ger: Kcal 2101 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium mg Protein 95 18% Kalium mg Fett 62 26% Magnesium 504 mg - Mfet 15 6,4% Fiber 38 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2100 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på kcal-nivå Frukost Lunch Middag Kväll något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10%, en skiva per bröd gurka + paprika på smörgåsen ej vitt bröd, leverpastej eller marmelad tillägg; ett litet glas apelsinjuice och en banan mjölk i te/kaffe tillägg: grahamsskorpor rostbiffsallad istället för Biff Stroganoff fiberfranska istället för vitt bröd inget fett på bröden smoothie istället för te, skorpa och banan magrare blodpudding och mindre mängd mindre mängd lingonsylt större portion vitkål och morot + lite dressing med rapsolja något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; en skiva fiberfranska och ett glas lättmjölk fruktsallad med nötter istället för cider och chokladbit 11 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

12 Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Exempel dag SNÖ/Hans 2800 kcal Frukost havregrynsgröt (225 g), lättmjölk (2,5 dl), lingonsylt (2 msk) 2 rågbröd (60 g), leverpastej 14% (15 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g), apelsinjuice (2 dl ) kaffe, lättmjölk (40 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) 1 apelsin Lunch Fiskgryta med saffransgräddfil: torsk (150 g), räkor (50 g) potatis (210 g), flyt matfett (15 g) lök (30 g), tomater (100 g), fänkål (50 g), gräddfil (40 g) sallad, gurka, tomat (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd (50 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), gurka (20 g) Middag ärtsoppa med fläsk (300 g), senap (1 msk) 2 rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 morot (70 g) 3 pannkakor på lättmjölk (270 g), lingonsylt (3 msk) Kväll Te, 1 rågsiktsbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g) Dagen ger: Kcal 2795 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium 1528 mg Protein % Kalium 5121 mg Fett 86 27% Magnesium 511 mg Mfet 28,7 9,2% Fiber 38 Hur ser en DASH-dag ut för en man? Exempel DASH 2800 Frukost Havregrynsgröt, mjölk och sylt, två grova smörgåsar med messmör, banan och apelsinjuice: havregrynsgröt (225 g), lättmjölk, (250 g), lingonsylt (15 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), messmör (20 g), banan (105 g), apelsinjuice (120 g) 12 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

13 Lunch Middag Caffe latte, grahamsskorpa och apelsin: lättmjölk (150 g), grahamsskorpa (13 g), apelsin (110 g) Fiskgryta med potatis, gräddfil, grönsaker, vinägrett, bröd med smörgåsfett 40%: torsk (100 g), räkor (50 g), potatis (250 g), lök (30 g), kross tomater (100 g), fänkål (50 g), flytande matfett (15 g), gräddfil (30 g), sallad, tomat och gurka (100 g), vinägrett (15 g), två skivor vitt bröd (50 g), smörgåsfett 40% (8 g) Kaffe med mjölk, grov smörgås med matfett och paprika lättmjölk (40 g), rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (4 g), paprika (20 g) Ärtsoppa med fläsk, pannkaka med sylt och extra blåbär och hallon, morot, två grova bröd med smörgåsfett, ett glas mjölk: ärtsoppa (250 g), senap (15 g), två pannkakor (180 g), blåbärssylt (15 g), blåbär (50 g), hallon (50 g), två morötter (140 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett (8 g), lättmjölk (200 g) Kväll Kiwi (65 g), sötmandel (20 g) Dagen ger: Kcal 2785 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium mg Protein % Kalium mg Fett 82 26% Magnesium 656 mg - Mfet 21 6,8% Fiber 46 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2800 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på 2800 kcal-nivå Frukost mindre mängd lingonsylt något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10% mager messmör istället för leverpastej mindre mängd juice tillägg; banan caffe latte istället för kaffe med lite mjölk grahamsskorpa utan smörgåsfett istället för knäckebröd med smörgåsfett 13 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

14 Lunch Middag Kväll mindre mängd torsk större portion potatis mindre mängd gräddfil något större mängd vinägrett något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; kaffe med lättmjölk och paprika på smörgåsen något mindre mängd smörgåsfett på rågbrödet mindre mängd ärtsoppa med fläsk något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden två morötter istället för en mindre mängd pannkaka färska bär blandas med en mindre mängd sylt tillägg: 1 glas mjölk kiwi och några sötmandlar istället för ostsmörgås 14 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

15 DASH-pyramiden (2100 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 15 sötmandlar, 15 hasselnötter, 10 cashewnötter, 1,5 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 1 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, 7 8 port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 3 4 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 2 3 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 7 8 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 4 5 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice DASH-pyramiden (2800 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 20 sötmandlar, 20 hasselnötter, 15 cashewnötter, 2 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 2 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 4 5 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 3 4 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 9 11 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 5 6 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice 15 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

16 Referenser: 1) Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturgenomgång. SBU-rapport nr 170/1, ) Appel LJ et al 1997 A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. N Eng J Med 336(16): ) Sacks FM et al Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches to stop hypertension (DASH) diet. N Eng J Med 344 (1): ) Doyle L & Cashman KD 2004 The DASH diet may have beneficial effects on bone health. Nutr Rev 62(5): ) Azadbakht L et al Beneficial effects of a Dietary Approaches to Stop Hypertension eating plan on features of the metabolic syndrome. Diabetes Care 28(12): ) Nordic Nutrition Recommendations, 2004, 4th edition. Nordic council of minister nord 2004:13, Copenhagen ) Riksmaten Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket ) Appel L et al Dietary Approaches to Prevent and Treat Hypertension: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension 47: ) Cook NR et al Implications of small reductions in diastolic blood pressure for primary prevention. Arch Intern Med 155 (7): ) Cappucio FP & Mac Gregor GA 1991 Does potassium supplementation lower blood pressure? A meta-analysis of published trials. J Hypertens. 9: ) Whelton PK et al Effects of oral potassium on blood pressure: a meta-analysis of randomised controlled trials. JAMA 277: ) Geleijnse JM et al Blood pressure response to changes in sodium and potassium intake: a metaregression analysis of randomised trials. J Hum Hypertens. 17: ) Allender PS et al Dietary calcium and blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Ann Intern Med 124: ) Bucher HC et al Effects of dietary calcium supplementation on blood pressure. A meta-analysis of randomized controlled trials. JAMA 275(13): ) Griffith LE et al The influence of dietary and nondietary calcium supplementation on blood pressure: an updated metaanalysis of randomized controlled trials. Am J Hypertens. 12: ) He J & Whelton PK 1999 Effect of dietary fiber and protein intake on blood pressure: a review of epidemiologic evidence. Clin Exp Hypertens. 21(5-6): ) He J et al Effect of dietary fiber intake on blood pressure: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Hypertens. 22(1): ) Morris MC 1994 Dietary fats and blood pressure. J Cardiovasc Risk 1(1): ) Mizushima S et al Dietary magnesium intake and blood pressure: a qualitative overview of the observational studies. J Hum Hypertens. 12: ) Jee SH et al The effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Am J Hypertens. 15: Detta material är faktagranskat av: Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. 16 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för patienter www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning DASH kost mot högt blodtryck För vem passar DASH? Tre viktiga mineraler Så här

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot 60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Lunch Köttgryta med röd curry och kokosmjölk med råris Majs och gröna ärtor

Lunch Köttgryta med röd curry och kokosmjölk med råris Majs och gröna ärtor En veckas meny för gravida (2400 kcal) Alla måltider gäller för en person. Måndag En havregrynsgröt, mellanmjölk och lingonsylt En skiva rågbröd med matfett, ost och paprika 1 port havregrynsgröt 2 dl

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Tabeller www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Mjölk och mjölkprodukter Frukt Grönsaker Spannmål Nötter Kött och fisk Matfett Källor till Kalcium

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Kost mot högt blodtryck DASH-modellen

Kost mot högt blodtryck DASH-modellen Kost mot högt blodtryck DASH-modellen Högt blodtryck är något av en dold folksjukdom. Man räknar med att cirka en miljon svenskar har ett förhöjt blodtryck eller hypertoni som är den medicinska termen.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist www.egofood.se alexandra@egofood.se BALANS för hälsa & prestation Träning/Motion Kost Vila Extra viktigt med bra mat för barn som tränar? Frisk Stark

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?

Läs mer

Frukost och mellanmål

Frukost och mellanmål Frukost och mellanmål - Små mål med stor betydelse Ett inspirationshäfte från 1 Varför frukost? Morgonmålet lägger grunden till hela dagen och frukosten hjälper dig att få en bra start och gör att du känner

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

god mat i dagarna sju

god mat i dagarna sju god mat i dagarna sju Frukost Lunch Middag Mellanmål Här visas en översikt över vilka rätter du kan njuta av dag efter dag. Recepten hittar du på följande sidor. Dag 1 Kassler & Ugnspotatis, sid 38 Korvpytt,

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén leg dietist, Ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset Uppsala 20171110 Historik, skäl och förekomst vegetarian/vegan

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013 Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram Mellanmålsmeny - 250 kcal och 5 gram protein Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram 1/2 orientaliskt bröd (libabröd) eller 1 skriva valfritt bröd 3 msk hummus 1 tsk oliv- eller rapsolja 1

Läs mer

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i Bra mat i förskolan. Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan". Det sunda mellanmålet Mjölk med smörgås, frukt och grönsak är en bra grund för eftermiddagsmellanmålet.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer