DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister. www.mjolkframjandet.se"

Transkript

1 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för dietister Feb 2007

2 Innehållsförteckning Inledning För vem passar DASH? Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Beskrivning av DASH-studierna DASH i praktiken jämförelse DASH och SNÖ Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Hur ser en DASH-dag ut för en man? DASH-pyramiden Referenser DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

3 Inledning För vem passar DASH? DASH-kosten är en kost rik på frukt, grönt och magra mjölkprodukter som visats kunna sänka blodtrycket. Kosten passar t ex yngre personer med högt blodtryck som enda riskfaktor och som ännu inte börjat med medicinering. Den kan också vara ett bra komplement för patienter som redan börjat medicinering mot högt blodtryck. Kosten är utformad så att patienten ska hållas viktstabil, och resultat på blodtrycket kan förväntas efter ca 8 veckor. Det är viktigt att påpeka att även små förändringar i livsstil kan hjälpa till att hålla blodkärlen i hjärnan friska och hålla blodtrycket nere vilket medför en minskad risk för stroke. DASH-kosten är dessutom snarlik de kostråd som ges i Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel, SNÖ. Detta material är framtaget av Mjölkfrämjandet och faktagranskat av Dietisternas Riksförbund (DRF) referensgrupp inom kardiologi. Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. Maja Erlandsson, livsmedelsagronom Mjölkfrämjandet Vad är högt blodtryck? Högt blodtryck innebär ett blodtryck högre än 140 mmhg i systoliskt tryck och 90 mmhg i diastoliskt tryck (för patienter med diabetes och/eller njursjukdom gäller högre än 130/80 mmhg). År 2004 uppskattades förekomsten av högt blodtryck i Sverige till 1,8 miljoner personer, vilket motsvarar ca 27 % av den vuxna befolkningen, dvs 20 år och äldre. Hypertoni är lika vanligt bland kvinnor som bland män. (1) Varför är högt blodtryck farligt? Förhöjt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-/ kärlsjukdom. En systolisk blodtrycksökning på 20 mmhg eller en diastolisk blodtrycksökning på 10 mmhg över nivån 115/75 mmhg fördubblar risken att dö i hjärt-/kärlsjukdom. Riskökningen är oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom och är likartad för kvinnor och män. (1) 3 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

4 Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Enligt SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) är ändrad livsstil grunden för att kunna behandla högt blodtryck. (1) Att ändra livsstil kan innebära ökad fysisk aktivitet, viktminskning, rökstopp, minskat alkoholintag eller kostförändring. Ett sätt att förändra kosten är att börja äta enligt DASH-modellen. I många studier har man försökt fastställa vilka kostkomponenter som påverkar blodtrycket. I studier har man gett supplement, t ex kalcium och magnesium, av enskilda näringsämnen för att se deras effekt på blodtrycket. Det har dock varit svårt att fastställa hur dessa fungerar i en sammansatt kost. Därför genomförde forskare ett projekt med stöd från the National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA, där man tog fram en kost rik på de mineraler man sett haft blodtryckssänkande effekt. Mineralerna i kosten kom framför allt från frukt och grönt, spannmål och magra mjölkprodukter och kosten fick namnet DASH, Dietary Approaches to Stop Hypertension. Fakta Vem genomförde DASH-studierna? DASH-studierna bekostades av National Heart, Lung, and Blood Institute (NHLBI) i USA och genomfördes vid fyra olika sjukhus; Brigham and Women s Hospital, Boston, MA; Duke Hypertension Center and the Sarah W. Stedman Nutrition and Metabolism Center, Durham, NC; Johns Hopkins Medical Institutions, Baltimore, MD; and Pennington Biomedical Research Center, Baton Rouge, LA. Man hade också ett samordningscenter vid Kaiser Permanente Center for Health and Research in Portland, OR. Hur genomfördes den första studien, DASH? I den första DASH-studien (2) ingick 459 vuxna personer med systoliskt blodtryck på max 160mmHg, och diastoliskt blodtryck på mmhg. Ca 27 % av deltagarna hade högt blodtryck (hypertension). Ca 50 % var kvinnor och ca 60 % var afroamerikaner. Under tre veckor lät man alla personerna äta en kontrollkost (run-in diet) med lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Försökspersonerna delades sedan in i grupper där de fick äta en av tre olika dieter under åtta veckor. 1) Kontrollkost lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost (35,7 E% totalt fett, 14,1 E% mättat fett, 12,4 E% enkelomättat fett och 6,2 E% fleromättat fett). Kalium-, magnesium- och kalciuminnehållet var lågt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 2) Frukt- och gröntkost- Denna kost gav mer frukt och grönsaker men mindre snacks och godis än kontrollkosten. Kalium- och magnesiuminnehållet var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. 3) Kombinationskost (DASH) Denna kost var rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter och hade lägre nivåer mättat fett, totalt fett och kolesterol än kontrollkosten. Innehållet av kalium, magnesium och kalcium var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen. Natriuminnehållet i de olika kosterna var lika, omkring 3 g per dag (dvs 7,5 g salt per dag), personerna var viktstabila och fick dricka max två alkoholhaltiga drycker per dag. 4 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

5 Resultat Vid studiens start var medelvärdet på det systoliska blodtrycket i gruppen 131,3 ±10,8 mm Hg och det diastoliska blodtrycket 84,7±4,7 mm Hg. Resultaten blev dramatiska blodtryckssänkningar. Personer som ätit kombinationskosten (DASH-kosten) minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 5,5 och 3,0 mm Hg mer än kontrollgruppen. Personer som ätit fruktoch gröntkosten minskade sitt blodtryck med i genomsnitt 2,8 mm Hg resp. 1,1 mm Hg mer än kontrollpersonerna. Se fig 1 och 2. Bland personerna som från början hade förhöjt blodtryck (systoliskt tryck på 140 mm Hg eller diastoliskt tryck på 90 mm Hg eller båda) sänktes trycket med 11,4 resp. 5,5 mm Hg mer av DASH-kosten än kontrollkosten och 7,2 resp. 2,8 mm Hg mer av frukt- och gröntkosten än av kontrollkosten. Bland personerna med normalt blodtryck var motsvarande blodtryckssänkningar 3,5 resp. 2,1 mm Hg med DASH-kosten och 0,8 resp. 0,3 mm Hg med frukt- och gröntkosten. Se fig 1 och 2. De olika blodtryckssänkande läkemedel som används i Sverige ger en sänkning av blodtrycket på ca 10/5 mm Hg då de används separat (1). Att äta DASH-kost kan alltså ge en blodtryckssänkning motsvarande de vanligaste medicinerna. I okomplicerad steg 1 hypertension (systoliskt tryck: mm Hg, diastoliskt tryck: mm Hg) kan kostförändringar göras som inledande behandling istället för blodtryckssänkande medicin (8). Ett annat fynd ur studien var att personerna som ätit DASH-kost minskade sitt blodtryck utan att de tappade vikt. Blodtryckssänkningen infann sig redan efter två veckor på DASH-kosten och behölls sedan ytterligare sex veckor till studiens slut. Man fann också att blodtryckssänkningen var lika för män och kvinnor samt att den var oberoende av vikt, alkoholintag och saltintag. Försökspersonerna rapporterade heller inga gastrointestinala problem. Vad är orsaken till DASH-effekten Fortfarande är det oklart exakt vad i DASH-kosten som ger den blodtryckssänkande effekten. I många studier har man undersökt effekten av kalcium, magnesium och kalium på blodtryck (8). Bevisen kring kalcium (13, 14, 15) och magnesium (19, 20) är tvetydiga. Oftast är studierna supplementeringsstudier där man gett tillskott av kalcium eller magnesium till försökspersoner. Man har inte kunnat se någon konsekvent blodtrycksförändring. Vad gäller kalium är bevisningen starkare och flera meta-analyser har visat samband mellan ett högt kaliumintag och lägre blodtryck (10, 11, 12). Eftersom DASH-kosten är fiberrik har även fiberinnehållet i kosten föreslagits som en av orsakerna bakom blodtryckssänkningen. Ett flertal studier har genomförts för att undersöka effekten av fiber, antingen i kosten eller som supplement, på blodtryck (17, 18). Inga konsekventa resultat har dock framkommit. Inte heller DASH-kostens låga fettinnehåll eller låga innehåll av mättat fett har kunnat förklara den blodtryckssänkande effekten. I flera studier har man undersökt effekten av kostens totala fettinnehåll resp. innehåll av mättat fett på blodtryck men inga konsekventa resultat har funnits (19). 5 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

6 Fig 1 Förändring systoliskt blodtryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=235) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll mm Hg Fig 1. Genomsnittlig förändring av systoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. Fig 2 Förändring diastoliskt tryck 0 Alla deltagare (n=459) Män (n=234) Kvinnor (n=225) Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Blodtryckminskning DASH-kost jmf kontroll Blodtryckminskning frukt- och gröntkost jmf kontroll 5 6 mm Hg Fig 2. Genomsnittlig förändring av diastoliskt blodtryck efter DASH-kost jämfört med kontrollkost resp. frukt- och gröntkost jämfört med kontrollkost. 6 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

7 Hur genomfördes den andra studien, DASH-sodium? I en andra studie undersöktes DASH-kostens betydelse för blodtrycket i kombination med ett reducerat saltintag (3). 412 personer med systoliskt blodtryck på mm Hg och diastoliskt blodtryck på mm Hg ingick i studien. Ca 41 % av försökspersonerna hade högt blodtryck vid studiens start. Ca 57% var kvinnor och ca 57% var afroamerikaner. Personerna fick äta antingen DASH-kost med tre olika nivåer av salt eller typisk amerikansk kost med tre olika nivåer av salt. Varje period med en viss saltnivå pågick under en månad. De olika saltnivåerna var hög mg Na/dag; medel mg Na/dag och låg mg Na/dag (dvs 8,25, 6,0 och 3,75 g salt per dag). Resultat Man fann att alla personer som åt DASH-kosten hade lägre blodtryck än personerna i kontrollgruppen, oavsett salthalt i maten. Man fann även att blodtrycket sjönk mer ju lägre salthalt man hade i maten. Den största blodtryckssänkningen fick de personer som åt DASH-kost och reducerade natriumhalten till 1500 mg/dag (dvs 3,75 g salt/dag). Personer som från början hade högt blodtryck fick den största sänkningen, men även personer med normalt blodtryck sänkte blodtrycket med DASH-kost i kombination med lågt saltinnehåll. Salt (NaCl) Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2004, begränsas till 6 g per dag för kvinnor och 7 g per dag för män (6). Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten (7) äter kvinnor ca 7 g salt per dag och män ca 9 g salt per dag. Slutsats DASH-studien visar att man med en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter kan sänka blodtrycket lika mycket som vid medicinering med ett blodtryckssänkande läkemedel. Vid medicinering ska dock kosten ses som ett komplement. DASH-kosten sänker blodtrycket effektivast hos personer med högt blodtryck men även hos personer med normalt blodtryck (2). Även små minskningar av blodtrycket är viktiga eftersom de kan ha stor betydelse för risken att utveckla kardiovaskulära sjukdomar, stroke och hjärtinfarkt (9). DASH har också visat sig ha flera fördelar förutom den blodtryckssänkande effekten. Man har exempelvis sett samband mellan DASH-kost och lägre förekomst av metabola syndromet (5) och mellan DASH-kost och bättre benhälsa (4). Att äta DASH-kost i kombination med minskat saltintag gör att blodtryckssänkningen blir ännu effektivare. Personer som både äter en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter samt reducerar sitt saltintag sänker sitt blodtryck effektivt. 7 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

8 DASH i praktiken I USA rekommenderas DASH som komplement till deras motsvarighet till de nordiska näringsrekommendationerna NNR. I Sverige finns sedan 2003 SNÖ, Svenska Näringsrekommendationerna Översatta till livsmedel. Vid en jämförelse mellan SNÖ och DASH-kosten vid olika energinivåer ser man vissa skillnader som redovisas nedan. Alla uträkningar är gjorda av Viveca Annell, leg. dietist. Näringsberäkningsprogrammet Kostdata har använts. Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2100 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* Grönsaker Potatis DASH kcal Gram/dag Bröd (största del fullkorn) Pasta, ris, flingor couscous, torr (största del fullkorn) Kött, fågel, ägg 116 max 90 (magert kött) Fisk, skaldjur 45 max 100 Chark, korv, blodmat 34 Mjölk, fil, yoghurt (magra) Keso, grädde 5 keso kan användas i mindre mängder Ost (10% fetthalt) Matfett inkl olja Baljväxter, torr Nötter ej angivet 15 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Jämförelse mellan SNÖ och DASH på 2800 kcal. Hur mycket av varje livsmedel blir det? SNÖ 2760 kcal Gram/dag Frukt, bär, juice* Grönsaker Potatis DASH 2800 kcal Gram/dag Bröd DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

9 Pasta, ris, flingor, couscous, torr Kött, fågel, ägg 146 max 100 (magert kött) Fisk, skaldjur 64 max 125 Chark, korv, blodmat 41 Mjölk, fil, yoghurt (endast magra) Keso, grädde 25 keso kan användas i mindre mängder Ost (10% fetthalt) Matfett inkl olja Baljväxter, torr Nötter, frön ingen uppgift 20 * Grammängden beräknad på färsk frukt och juice Att tänka på Det är viktigt att välja livsmedel med lågt saltinnehåll. Det är svårt att hålla mättat fett på nivån 6 E%. I DASH-studierna har man inte undersökt olika mängd mättat fett så det finns mycket lite evidens för att nivåerna måste hållas så låga. Det viktiga är de stora förändringarna mer frukt och grönt och mer magra mjölkprodukter för att få upp nivåerna av mineraler. Utrymmet för godis, läsk, snacks och alkohol är mycket litet i DASH-kosten. Hur ser en SNÖ-dag ut för en kvinna? Exempel dagsmeny S N Ö/Greta 2180 kcal Frukost 1 glas lättmjölk (2 dl) 2 rågbröd (60 g) med leverpastej 14% (30 g), paprika (15 g) 1 vitt bröd (25 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (20 g), apelsinmarmelad (15 g) te 1 äpple Lunch Biff Stroganoff (250 g), ris (50 g okokt), broccoli (100 g) grönsallad, tomat, gurka (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd, smörgåsfett 40% (10 g) te 2 skorpor 1 banan 9 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

10 Middag blodpudding 13% (150 g), lingonsylt 2 msk (34 g) vitkål (70 g), morot (70 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) Utrymme 1 glas cider 1% (2 dl) 4 rutor choklad (20 g) Dagen ger: Kcal 2181 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium 832 mg Protein 91 17% Kalium mg Fett 71 29% Magnesium 287 mg Mfet 26,5 11% Fiber 27 Hur ser en DASH-dag ut för en kvinna? Exempel DASH 2100 Frukost Lunch Middag Kväll Två smörgåsar med mager ost, mjölk, frukt, juice: 1 glas lättmjölk (2 dl), 2 rågbröd (60 g), 2 port smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), gurka (20 g), paprika (20 g) en banan (110 g), litet glas apelsinjuice (120 g) Kaffe med mjölk, grahamsskorpa, frukt: lättmjölk (40 g), två grahamsskorpor (26 g), äpple (125 g) Rostbiffsallad med potatis, grönsaker och bröd: rostbiff (95 g), kokt kall potatis (175 g), gröna bönor (45 g), ättiksgurka (40 g), grönsallad (30 g), paprika (30 g), vinägrett (15 g), två skivor fiberfranska (50 g) Bärsmoothie: frysta blåbär (50 g), frysta hallon (50 g), naturell lättyoghurt (150 g), lättmjölk (50 g), strösocker (4 g) Blodpudding med lingon-vitkålssallad, morot, bröd, mjölk: blodpudding 8% (100 g), lingonsylt (15 g), vitkål (100 g), morot (100 g), rapsolja (0,5 msk), en skiva fiberfranska (25 g), ett knäckebröd (12 g), smörgåsfett (8 g) Fruktsallad med nötter: en halv banan (55 g), 1 kiwi (65 g), 1 clementin (60 g), hasselnötter (15 g) 10 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

11 Dagen ger: Kcal 2101 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium mg Protein 95 18% Kalium mg Fett 62 26% Magnesium 504 mg - Mfet 15 6,4% Fiber 38 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2100 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på kcal-nivå Frukost Lunch Middag Kväll något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10%, en skiva per bröd gurka + paprika på smörgåsen ej vitt bröd, leverpastej eller marmelad tillägg; ett litet glas apelsinjuice och en banan mjölk i te/kaffe tillägg: grahamsskorpor rostbiffsallad istället för Biff Stroganoff fiberfranska istället för vitt bröd inget fett på bröden smoothie istället för te, skorpa och banan magrare blodpudding och mindre mängd mindre mängd lingonsylt större portion vitkål och morot + lite dressing med rapsolja något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; en skiva fiberfranska och ett glas lättmjölk fruktsallad med nötter istället för cider och chokladbit 11 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

12 Hur ser en SNÖ-dag ut för en man? Exempel dag SNÖ/Hans 2800 kcal Frukost havregrynsgröt (225 g), lättmjölk (2,5 dl), lingonsylt (2 msk) 2 rågbröd (60 g), leverpastej 14% (15 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g), apelsinjuice (2 dl ) kaffe, lättmjölk (40 g) 1 knäckebröd, smörgåsfett 40% (5 g) 1 apelsin Lunch Fiskgryta med saffransgräddfil: torsk (150 g), räkor (50 g) potatis (210 g), flyt matfett (15 g) lök (30 g), tomater (100 g), fänkål (50 g), gräddfil (40 g) sallad, gurka, tomat (100 g), vinägrett (10 g) 2 vita bröd (50 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), gurka (20 g) Middag ärtsoppa med fläsk (300 g), senap (1 msk) 2 rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (10 g) 1 morot (70 g) 3 pannkakor på lättmjölk (270 g), lingonsylt (3 msk) Kväll Te, 1 rågsiktsbröd (30 g), smörgåsfett 40% (5 g), ost 17% (22 g) Dagen ger: Kcal 2795 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium 1528 mg Protein % Kalium 5121 mg Fett 86 27% Magnesium 511 mg Mfet 28,7 9,2% Fiber 38 Hur ser en DASH-dag ut för en man? Exempel DASH 2800 Frukost Havregrynsgröt, mjölk och sylt, två grova smörgåsar med messmör, banan och apelsinjuice: havregrynsgröt (225 g), lättmjölk, (250 g), lingonsylt (15 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett 40% (8 g), två skivor ost 10% (20 g), messmör (20 g), banan (105 g), apelsinjuice (120 g) 12 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

13 Lunch Middag Caffe latte, grahamsskorpa och apelsin: lättmjölk (150 g), grahamsskorpa (13 g), apelsin (110 g) Fiskgryta med potatis, gräddfil, grönsaker, vinägrett, bröd med smörgåsfett 40%: torsk (100 g), räkor (50 g), potatis (250 g), lök (30 g), kross tomater (100 g), fänkål (50 g), flytande matfett (15 g), gräddfil (30 g), sallad, tomat och gurka (100 g), vinägrett (15 g), två skivor vitt bröd (50 g), smörgåsfett 40% (8 g) Kaffe med mjölk, grov smörgås med matfett och paprika lättmjölk (40 g), rågbröd (30 g), smörgåsfett 40% (4 g), paprika (20 g) Ärtsoppa med fläsk, pannkaka med sylt och extra blåbär och hallon, morot, två grova bröd med smörgåsfett, ett glas mjölk: ärtsoppa (250 g), senap (15 g), två pannkakor (180 g), blåbärssylt (15 g), blåbär (50 g), hallon (50 g), två morötter (140 g), rågbröd (60 g), smörgåsfett (8 g), lättmjölk (200 g) Kväll Kiwi (65 g), sötmandel (20 g) Dagen ger: Kcal 2785 Gram E% Mineraler Kolhydrater % Kalcium mg Protein % Kalium mg Fett 82 26% Magnesium 656 mg - Mfet 21 6,8% Fiber 46 Förändringar i DASH-dag jämfört med SNÖ 2800 kcal Förändringar i DASH-menyn i förhållande till SNÖ på 2800 kcal-nivå Frukost mindre mängd lingonsylt något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden magrare ost 10% mager messmör istället för leverpastej mindre mängd juice tillägg; banan caffe latte istället för kaffe med lite mjölk grahamsskorpa utan smörgåsfett istället för knäckebröd med smörgåsfett 13 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

14 Lunch Middag Kväll mindre mängd torsk större portion potatis mindre mängd gräddfil något större mängd vinägrett något mindre mängd smörgåsfett på bröden tillägg; kaffe med lättmjölk och paprika på smörgåsen något mindre mängd smörgåsfett på rågbrödet mindre mängd ärtsoppa med fläsk något mindre mängd smörgåsfett på rågbröden två morötter istället för en mindre mängd pannkaka färska bär blandas med en mindre mängd sylt tillägg: 1 glas mjölk kiwi och några sötmandlar istället för ostsmörgås 14 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

15 DASH-pyramiden (2100 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 15 sötmandlar, 15 hasselnötter, 10 cashewnötter, 1,5 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 1 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, 7 8 port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 3 4 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 2 3 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 7 8 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 4 5 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice DASH-pyramiden (2800 kcal) Livsmedelsmängder för en dag. Nötter, 1 port: t ex 20 sötmandlar, 20 hasselnötter, 15 cashewnötter, 2 msk linfrö Baljväxter, 1 port: t ex 0,5 dl kokta ärter, bönor, linser Sötsaker, 2 port: t ex 1 tsk socker, 1 tsk marmelad, 1 msk sylt Fett, port: t ex 5 g smörgåsfett, 0,5 msk olja, 0,5 msk flytande margarin, 1 msk vinägrett, 1 tsk majonnäs 80% Grönsaker, 4 5 port: t ex 1 morot, 1 dl majs, 1 port broccoli, 0,5 port spenat, ½ paprika, 1,25 dl grönsaksjuice, Potatis, 1 port: 2 potatisar Mjölkprodukt, 3 4 port: t ex 2,5 dl naturell mjölk, fil, yoghurt 0,5%, 2 skivor ost 10% fett Kött, fågel, fisk, 2 port: t ex 90 g magert kött, 100 g fisk, 1 ägg Spannmål, 9 11 port: t ex 1 skiva bröd fiberrikt, 30 g flingor, gryn, 1,25 dl kokt pasta, ris, couscous Frukt, 5 6 port: t ex 1 färsk frukt, 2 torkade aprikoser, 2 dl bär, 1,25 dl juice 15 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

16 Referenser: 1) Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturgenomgång. SBU-rapport nr 170/1, ) Appel LJ et al 1997 A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. N Eng J Med 336(16): ) Sacks FM et al Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches to stop hypertension (DASH) diet. N Eng J Med 344 (1): ) Doyle L & Cashman KD 2004 The DASH diet may have beneficial effects on bone health. Nutr Rev 62(5): ) Azadbakht L et al Beneficial effects of a Dietary Approaches to Stop Hypertension eating plan on features of the metabolic syndrome. Diabetes Care 28(12): ) Nordic Nutrition Recommendations, 2004, 4th edition. Nordic council of minister nord 2004:13, Copenhagen ) Riksmaten Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket ) Appel L et al Dietary Approaches to Prevent and Treat Hypertension: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension 47: ) Cook NR et al Implications of small reductions in diastolic blood pressure for primary prevention. Arch Intern Med 155 (7): ) Cappucio FP & Mac Gregor GA 1991 Does potassium supplementation lower blood pressure? A meta-analysis of published trials. J Hypertens. 9: ) Whelton PK et al Effects of oral potassium on blood pressure: a meta-analysis of randomised controlled trials. JAMA 277: ) Geleijnse JM et al Blood pressure response to changes in sodium and potassium intake: a metaregression analysis of randomised trials. J Hum Hypertens. 17: ) Allender PS et al Dietary calcium and blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Ann Intern Med 124: ) Bucher HC et al Effects of dietary calcium supplementation on blood pressure. A meta-analysis of randomized controlled trials. JAMA 275(13): ) Griffith LE et al The influence of dietary and nondietary calcium supplementation on blood pressure: an updated metaanalysis of randomized controlled trials. Am J Hypertens. 12: ) He J & Whelton PK 1999 Effect of dietary fiber and protein intake on blood pressure: a review of epidemiologic evidence. Clin Exp Hypertens. 21(5-6): ) He J et al Effect of dietary fiber intake on blood pressure: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Hypertens. 22(1): ) Morris MC 1994 Dietary fats and blood pressure. J Cardiovasc Risk 1(1): ) Mizushima S et al Dietary magnesium intake and blood pressure: a qualitative overview of the observational studies. J Hum Hypertens. 12: ) Jee SH et al The effect of magnesium supplementation on blood pressure: a meta-analysis of randomized clinical trials. Am J Hypertens. 15: Detta material är faktagranskat av: Maria K Gustafsson, leg. dietist Danderyds sjukhus samt ordförande DRF referensgrupp inom kardiologi. Åsa Wiberg, leg. dietist Kullbergska sjukhuset, Katrineholm och Nyköpings lasarett samt ledamot DRF referensgrupp inom kardiologi. 16 DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för patienter www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning DASH kost mot högt blodtryck För vem passar DASH? Tre viktiga mineraler Så här

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Kost mot högt blodtryck DASH-modellen

Kost mot högt blodtryck DASH-modellen Kost mot högt blodtryck DASH-modellen Högt blodtryck är något av en dold folksjukdom. Man räknar med att cirka en miljon svenskar har ett förhöjt blodtryck eller hypertoni som är den medicinska termen.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Tabeller www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Mjölk och mjölkprodukter Frukt Grönsaker Spannmål Nötter Kött och fisk Matfett Källor till Kalcium

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

1 dl keso mini 1,5% Allévo Mellanmål frukt och nötbar 140-160 kcal 1 hackat äpple Allévo VLCD shake 110 kcal 135 kcal

1 dl keso mini 1,5% Allévo Mellanmål frukt och nötbar 140-160 kcal 1 hackat äpple Allévo VLCD shake 110 kcal 135 kcal Meny 1500 kcal Dag 1 2 dl lättfil naturell 1 skiva knäckebröd m lättmargarin 0,75 dl basmüsli 1 skiva ost 17% 5 sötmandlar gurkskivor 1 hackad kiwi 375 kcal 1 dl keso mini 1,5% Allévo frukt och nötbar

Läs mer

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal Meny 2500 kcal Dag 1 2,5 dl mellanfil 1 skiva rågbröd m lättmargarin 1 dl basmüsli 2 skivor ost 17% 8 sötmandlar gurkskivor 1 kiwi kaffe med 0,5 dl mellanmjölk 560 kcal 1 skiva knäckebröd m lättmargarin

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Meny 2000 kcal. Dag 1

Meny 2000 kcal. Dag 1 Meny 2000 kcal Dag 1 2,5 dl lättfil naturell 1 skiva rågbröd m lättmargarin 0,75 dl basmüsli 1 skiva ost 17% 5 sötmandlar gurkskivor 1 hackad kiwi kaffe med 0,5 dl lättmjölk 475 kcal 1,5 dl keso 4% Allévo

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Bra mat på vår LSS-bostad

Bra mat på vår LSS-bostad Bra mat på vår LSS-bostad En informationsbroschyr till dig som är anställd på en LSS-bostad i Skärholmens stadsdelsförvaltning. SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/skarholmen INLEDNING Bra

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Bulgurmenyn Frukost totalt 115.5 kcal (138 kcal): 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Salta ägget. Grönt ekologiskt te är

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer