Kost mot högt blodtryck DASH-modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kost mot högt blodtryck DASH-modellen"

Transkript

1 Kost mot högt blodtryck DASH-modellen Högt blodtryck är något av en dold folksjukdom. Man räknar med att cirka en miljon svenskar har ett förhöjt blodtryck eller hypertoni som är den medicinska termen. De svenska riktlinjerna för normalt blodtryck är idag 140/90 dvs det systoliska trycket bör ligga under 140 mg Hg och det diastoliska under 90 mg Hg. För diabetiker gäller lägre värden. Det är viktigt att blodtrycket mäts i vila under lugna förhållanden. WHO har mer skärpta rekommendationer för högt blodtryck. Optimalt ska trycket ligga på 120/80 och normalt räknas upp till 130/85. Värden däröver räknas som förhöjt. När blodtrycket är för högt jobbar hjärtat hårdare än vad det behöver. Hjärtmuskeln växer för att kunna arbeta mot det högre trycket. Det ökade trycket på kärlen leder också till att kärlväggarna förtjockas, vilket förklarar det ökade kärlmotståndet. Vid långvarig och uttalad förhöjning av blodtrycket kan allvarliga livshotande skador orsakas i de organ som är mest beroende av att blodtrycket hålls inom normala gränser i hjärta, hjärna och njurar. Högt blodtryck ger nästan aldrig några direkta symtom. Är det mycket förhöjt kan man bli trött, yr eller få ont i huvudet. INNEHÅLL: DASH-studien Kost och rekommenderat intag Portionsmängder Livsmedelsval Måltidsplanering Matsedelsförslag När man äter ute DASH-studien, Dietary Approaches to Stop Hypertension, är den största undersökning som klart bevisar att kostfaktorer har betydelse för blodtrycket. DASH-kosten är framtagen av American Heart Association:s Nutritions-kommitté. Mjölkfrämjandet och Frukt & Grönt Främjandet har översatt den amerikanska kosten till svenska förhållanden.

2 DASH-modellen: DASH-studien DASH-studien DASH-studien, Dietary Approaches to Stop Hypertension trial, är den största undersökning som klart har bevisat att kostfaktorer förutom salt och alkohol har betydelse för blodtrycket. I DASH har man tagit hänsyn till en hel kost och inte bara tittat på några enstaka livsmedel eller ämnen. Metod Studien (Sacks 1995) utfördes som en randomiserad, kostkontrollerad studie. I studien ingick 459 personer, 49 % kvinnor från 22 års ålder och uppåt. Personerna hade ett systoliskt tryck på 160 mg Hg eller lägre och det diastoliska trycket låg mellan 80 och 95 mg Hg. Under åtta veckor fick personerna äta någon av följande koster: 1 En typisk amerikansk kost med mycket fett och lite frukt och grönsaker. 2 En kost med mycket frukt och grönt. Kosten innehöll mycket kalium, magnesium och fiber. 3 En kost med mycket frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter. Kosten var hög i mineralerna kalcium, kalium och magnesium, hög i fiberintag och låg i mättat fett. Försökskosterna gav lika mycket natrium 3,1 g per dag och kosten ledde ej till några betydande viktförändringar. Före den kostreglerade perioden på åtta veckor fick samtliga deltagare äta en typisk amerikansk kost under tre veckor. Resultat Blodtrycket reducerades av både kost 2 och 3 men resultatet visade att den kombinerade kosten, som innehöll både frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, reducerade blodtrycket mest. Den kombinerade kosten, med frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkte både det systoliska och diastoliska trycket signifikant. Blodtrycket sänktes i medeltal med 6 mg Hg i det systoliska trycket och med 3 mg Hg i det diastoliska trycket. Personer med ett högre blodtryck från början visade större sänkningar, upp till 11 mg Hg i det systoliska och 6 mg Hg i det diastoliska trycket. Kosten med mycket frukt och grönsaker utan magra mjölkprodukter sänkte endast det systoliska trycket. Det systoliska trycket sänktes ungefär hälften så mycket som med den kombinerade kosten. Minskning av blodtrycket kunde ses redan efter två veckors kosthållning. I tidigare studier på kost och högt blodtryck har viktnedgång visat sig vara en betydande faktor för sänkning av blodtrycket. I DASH-studien höll man samtliga personer som ingick i studien viktstabila vilket visar att sänkningen av blodtrycket skedde utan viktnedgång. Viktnedgång är förstås ytterligare till fördel för sänkning av blodtrycket om personen är överviktig. Summering DASH-studien visade att en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter har effekt på blodtrycket. Kosten ger ett högt intag av mineralerna kalcium, kalium och magnesium, ett högt fiberintag och lågt intag av fett som resulterar i en sänkning av både det systoliska och diastoliska blodtrycket. REFERENSER: Sacks FM mfl. Rationale and design of the Dietary Approaches to Stop Hypertension trial (DASH): a multicenter controlled-feeding study of dietary patterns to lower blood pressure. Ann Epidemiol 1995;5: M. Appel mfl. A clinical trail of the effects of dietary patterns on blood pressure. New England J. Med. 1997;336: DASH hemsida:

3 DASH-modellen: Kost och rekommenderat intag Kost och rekommenderat intag Den rekommenderade kosten kan användas både av personer som har ett lätt förhöjt blodtryck utan medicinering av personer och av personer med medicinering mot högt blodtryck. Observera, vid medicinering ska kosten ses som ett komplement. Medicinen ska inte tas bort. FETT, PROTEIN OCH KOLHYDRATER Fettandelen i kosten ska ligga på 27 E% och fettet ska till största del komma från de omättade fetterna (21 E%). Proteinandelen bör ligga på ca 18 E% och kolhydrater på 55 E% per dag. De svenska näringsrekommendationernas fördelningen av de energigivande ämnena är 30 E% fett, 15 E% protein och 55 E% kolhydrater. Fiberintaget ska vara 30 g per dag som är samma rekommendation som de svenska näringsrekommendationerna KALCIUM Kosten bör ge 1200 mg kalcium per dag. De svenska näringsrekommendationerna anger 800 mg kalcium för både kvinnor och män per dag. Kalcium finns mycket i: mjölk- och mjölkprodukter, oskalade sesamfrön, mandel, nötter, spenat, grönkål, fikon, bönor, ärtor, broccoli, vitkål, fiskbullar, sardiner, strömming, sill. Kosten innehåller mycket frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter. För den som inte är van vid så stora mängder frukt, grönsaker och mjölk kan det kännas som mycket mat i början. Det bästa och lättaste sättet att fördela de rekommenderade portionerna av frukt, grönsaker och mjölkprodukter är att äta tre huvudmåltider och tre mellanmål. Då kan någon frukt eller grönsak ingå vid varje mål och mjölkprodukter vid tre av måltiderna. Kosten är mycket fiberrik som till en början kan ge upphov till väderspänningar för ovana magar. Genom att sakta öka intaget och vänja magen vid en fiberrikare kost kan man undvika detta. Rekommenderat intag De rekommenderade mängderna för de energigivande näringsämnena fett, protein, kolhydrater samt mineralerna kalcium, kalium och magnesium i en kost på 2000 kcal är: KALIUM Kosten bör ge mg kalium per dag. De svenska näringsrekommendationerna anger mg kalium för kvinnor och mg kalium för män per dag. Kalium finns mycket i: potatis, ärtor, bönor, linser, banan, torkad frukt, nötter, mandlar, blomkål, avokado, spenat, champinjoner, morot, palsternacka, råg (knäckebröd, rågbröd, rågflingor), messmör, mjölk- och mjölkprodukter, fisk och kött. MAGNESIUM Kosten bör ge 480 mg magnesium per dag. De svenska näringsrekommendationerna anger 280 mg för kvinnor och 350 mg för män per dag. Magnesium är den mineral som är svårast att täcka. De viktigaste källorna är: potatis, ärtor, bönor, linser, banan, spenat, squash, nypon, gurka, vitkål, hallon, sallad, kiwi, broccoli, torkad frukt, nötter, mandlar, skaldjur, fisk, vetekli, spannmål, ris, mjölk- och mjölkprodukter och kött.

4 DASH-modellen: Portionsmängder Portionsmängder Kosten dagligen innehålla följande portionsmängder av olika livsmedelsgrupper. Bröd, gryn och flingor (fiberrika sorter) 7 8 portioner per dag 1 skiva bröd 1,25 dl gryn/musli/flingor 1,25 dl kokt ris/pasta/couscous/nudlar Grönsaker och potatis 4 5 portioner per dag 2,5 dl råa grönsaker 1,25 dl kokta grönsaker 1,5 2 dl grönsaksjuice 2 potatisar Frukt 4 5 portioner per dag 1 medelstor frukt drygt 0,5 dl torkad frukt drygt 0,5 dl färska eller frysta bär 1,5 2 dl juice Mjölkprodukter 2 3 portioner per dag 2,5 dl lätt- eller minimjölk 2,5 dl lättfil eller lättyoghurt (osockrad) 3 skivor ost 10 17% fett Fett 2 3 portioner per dag 1 tsk fast/flytande margarin (80 g fett) 2 tsk lättmargarin (40 g fett) 1 tsk olja 2 tsk lättmajonnäs Fisk, kött och fågel 2 portioner eller mindre per dag 85 g kött/fisk/fågel Kosten ska per vecka innehålla följande portionsmängder av olika livsmedelsgrupper. Nötter, frön och bönor 4 5 portioner per vecka 0,8 dl nötter (43 g) 2 tsk frön 1,25 dl kokta bönor Sötsaker och godis 5 portioner per vecka 1 tsk socker 1 tsk marmelad 2,5 dl saft 3 geléhallon

5 DASH-modellen: Livsmedelsval 1 Livsmedelsval Mjölkprodukter Lättmjölk, minimjölk, naturell lättyoghurt, lättfil och ost med 10 17% fetthalt är mjölkprodukter som man ska använda mycket av. Keso, kesella och smältost kan också användas men dessa produkter är inte lika kalciumrika. Lite fetare mjölkprodukter går bra att använda i mindre mängder t ex i kaffet. För att komma upp till de rekommenderade mängderna så kan man tänka på att dricka lätt- eller minimjölk till varje måltid. Lättfil och lättyoghurt är bra att använda till frukost och till mellanmål. Ett glas smaksatt mjölk eller mjölkdrink (se recept under mellanmål) kan också vara gott. Lättglass eller fettfri yoghurtglass kan passa som mellanmål eller till efterätt. Drick kaffe med mjölk. Hälften ganska starkt kaffe med lika mycket värmd mjölk smakar bra. en portion pasta eller ris. Att baka en stor potatis i mikron på några minuter är en bra och snabb lunch tillsammans med tillbehör. Frukt och bär Frukt och bär kan du äta färsk, frusen, konserverad eller dricka som juice. Det är bra att variera och äta av många olika frukter. De mest mineralrika frukterna är: banan, honungs- och nätmelon, hallon, kiwi, torkad frukt, passionsfrukt och svarta vinbär. Ät frukt till mellanmål. Frukt är lätt att ha med sig var man är. Gör en fruktsallad till efterätt. Blanda fruktbitar i grönsalladen, hackat äpple eller päron eller varför inte bitar av papaya. Råriven morot blandat med rårivet äpple gör salladen mer saftig. Grönsaker Det är viktigt att äta av många olika sorters grönsaker och få med rotfrukter och baljväxter (ärtor, bönor, linser) i kosten. Potatis räknas som en grönsaksportion och innehåller mycket mineraler. Grönsaker som man ska äta mycket av är: ärter, bönor, spenat, grönkål, blomkål, broccoli, morot, palsternacka, squash, gurka, avokado och potatis. När man kokar grönsaker kan man tänka på att använda så lite vatten som möjligt. En del av kalium lakas nämligen ut i vattnet. Ett bra sätt är att koka grönsakerna i mikron, då behövs bara någon matsked vatten. Soppa med grönsaker är också ett bra sätt att inte gå miste om kalium. En hjälp att få i sig de mängder av grönsaker som rekommenderas är att blanda ner grönsaker i maten. Dryga ut köttfärssåsen med rivna morötter, blanda i hackad spenat i pannkakssmeten, använd rikligt med rotfrukter i köttgrytan, tillsätt gröna ärtor i riset och små broccolibuketter eller hackad grönkål i potatismoset. Ladda frysen med olika djupfrysta grönsaksblandningar. Då har du alltid grönsaker hemma som kan blandas i maten eller värmas i mikron som tillbehör. Tänk på att potatis räknas som en grönsaksportion. Två potatisar ger dubbelt så mycket magnesium som Bröd, flingor och gryn Bröd, flingor och gryn bör till största del komma från de fiberrika sorterna. Det är i de grövre skaldelarna som största andelen mineraler finns. Vid val av bröd och flingor är det gröna Nyckelhålet en hjälp som visar att brödet eller flingorna innehåller mycket fiber. Istället för det vanliga vita riset kan man använda fullkornsris eller råris. De innehåller mer mineraler än det vita riset. Fullkornsris har lika lång koktid som vanligt ris men råris behöver lite mer tid. Om man gillar cornflakes kan man prova byta ut dem mot fiberrika veteflingor, bran flakes. Dessa innehåller mer fiber och mineraler. Nu finns knäckebröd berikade med magnesium och kalcium. Det kan var ett bra komplement.

6 DASH-modellen: Livsmedelsval 2 Livsmedelsval Olja och margarin Det synliga fettet i kosten margarin och oljor ingår i ganska små portioner. För att få två till tre portioner fett att räcka under en dag är det viktigt att tänka på hur man fördelar dem. Om man äter två smörgåsar på morgonen och använder två teskedar lättmargarin har man förbrukat en fettportion. Väljer man ett fetare margarin med 80 g fett måste man hushålla med en tesked margarin till två skivor bröd. Använd de magrare sorterna av margarin, mejeri- och charkvaror. Livsmedel med hårda ytor som rent kött, färs eller korv tar åt sig mycket lite av det fett som det steks i. Livsmedel med porösa ytor som panerat kött, fisk eller potatis drar däremot åt sig mycket av stekfettet. Med teflonpanna kan man undvika att använda fett överhuvudtaget vid stekning. Att koka mat kräver inte heller något extra fett. Koka kött, fisk, kyckling eller korv tillsammans med grönsaker så får du en mustig rätt. Till salladsdressing kan man blanda lika delar citronsaft med vatten och krydda. Kött, fisk och kyckling Kött, fisk och fågel ingår i ganska små mängder i kosten. Huvudmåltiderna ska till största del bestå av potatis, ris eller pasta och mycket grönsaker. Den minsta delen blir kvar till kött, fisk eller kyckling. Man kan också byta ut den delen mot ägg. Rent kött är mager mat men tänk på att välja magra sorter av charkvaror och frysta färdiga rätter. Nyckelhålssymbolen är en hjälp att hitta de mer fettsnåla charkprodukterna. Grillad kyckling blir mager om man tar bort skinnet. När du tillreder kött och fisk är det fettsnålaste alternativet att koka, ugnsbaka eller grilla. Undvik paneringar som suger upp fett under stekning. Nötter och frön Lite nötter, mandlar och frön ska ingå i kosten varje vecka. De är mineralrika men också mycket rika på fett. Ett bra sätt att fördela portionerna är att strö lite solrosfrö eller hackade nötter/mandlar i frukostflingorna. Man kan också välja bröd som innehåller solrosfrön eller nötter. Sötsaker och godis Kosten är sparsam på sötsaker som kan kännas svårt för den som gillar sött. Men sötbehovet kan minska när man äter regelbundet med flera mellanmål per dag. Många frukter är söta som kan stilla sötbegäret. Skivad banan på smörgås kan ersätta en bulle till eftermiddagskaffet eller några bitar torkad frukt som mellanmål. För den som är van att söta kaffet eller filen kan ett bordssötningsmedel vara en hjälp.

7 DASH-modellen: Måltidsplanering Måltidsplanering Vår kropps biologiska rytm säger att kroppen mår bäst av att fördela maten över dagen med tre huvudmåltider, frukost, lunch och middag och två till tre mellanmål. Då kommer blodsockret ligga jämt över dagen och det har en gynnsam effekt på blodfetterna. Många undviker mellanmål antingen för att man inte tycket man har tid eller för att man är rädd att gå upp i vikt. Utan mellanmål är det svårt att komma upp i rekommenderad mängd frukt, grönsaker och mjölkprodukter som bör ingå. Det finns alltid tid för ett fruktmellanmål. Frukt kan du ha med i väskan och äta där du befinner dig. Arbetar du på en arbetsplats med pentry kan du förvara knäckebröd, fullkornsskorpor, pålägg, yoghurt att ta till mellanmål. Vikten ökas inte av att vi äter fler gånger per dag, tvärtom, det är lättare för kroppen att ta hand om mat som kommer lite och ofta än i stora portioner och sällan. FÖRSLAG PÅ HUR EN DAG KAN SE UT Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Två skivor grahamsbröd med lättmargarin, två skivor ost 17 % fetthalt och skivad gurka En skiva knäckebröd med lättmargarin och skivad paprika Ett glas lättmjölk En kiwi Äpple, kaffe Pasta- och kycklingsallad Pasta, kyckling, majs, tomat, gurka, isbergsallad, gröna ärtor Dressing på lättfil, lättmajonnäs och curry Dryck: vatten En banan Kaffe med mellanmjölk Två rågskorpor med lättmargarin och skivad gurka Potatis, köttbullar och brun buljongsås. Sallad på riven vitkål, morot och äpple. En knäckebrödssmörgås med lättmargarin. Dryck ett glas lättmjölk. Fruktkräm på torkad frukt med lättmjölk. 1 kiwi Dagen ger: Energi kcal Magnesium 479 mg Kalcium mg Fiber 37 g Kalium mg

8 DASH-modellen: Matsedelsförslag 1 Matsedelsförslag FRUKOSTAR Filfrukost 2,5 dl lättfil 3/4 dl basmusli 1/2 banan, skivad 1 msk solrosfrön/hackade nötter 1 skiva mjukt fiberrikt bröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva ost, % fett Grönsaker/frukt Grötfrukost 1 portion havregrynsgröt 2,5 dl lätt/minimjölk 1 msk lättsockrat frukt- eller bärmos 1 skiva mjukt fiberrikt bröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva ost, % fett Grönsaker/frukt Smörgåsfrukost 2 skivor mjukt fiberrikt bröd 1 skiva knäckebröd 2 tsk lättmargarin 2,5 dl lätt/minimjölk 1 msk mjukost % fett 2 skivor ost % fett Grönsaker/frukt Vällingfrukost 2,5 dl fullkornsvälling 1 skiva mjukt fiberrikt bröd 1 skiva knäckebröd 2 tsk lättmargarin 2 skivor ost % Grönsaker/frukt Grönsaker/frukt kan vara: pålägg av paprikaringar, tomatskivor, gurkskivor, skivat äpple, skivad banan ätas som hel grönsak/frukt t ex en tomat, en clementin, ett äpple. drickas som juice 1,5 dl frukt- eller grönsaksjuice lite torkad frukt t ex tre aprikoser, två msk russin eller en bit torkad papaya. Som pålägg har ost används i samtliga frukostar. Ost ger mycket kalcium. Om köttpålägg används blir det mindre mängder kött kvar att använda till lunch och middag.

9 DASH-modellen: Matsedelsförslag 2 Matsedelsförslag MELLANMÅL Mellanmålet ska innehålla någon frukt och/ eller grönsak. Om man inte dricker mjölk till huvudmåltiderna bör någon form av mjölkprodukt ingå i mellanmålet. Exempel på mellanmål är: En frukt. Ett glas juice. Smörgås med margarin och skivade grönsaker. Smörgås med messmör och skivad banan/äpple är ett sött och gott alternativ till kaffet. Cafe au lait och en frukt. Lättfil/lättyoghurt naturell med skivad frukt. Fettsnål yoghurtglass med skivad banan. Fullkornsskorpor med mjukost och gurka. Riskakor med mjukost och skivat äpple. Några torkade aprikoser. Mjölkdrink (se recept). MJÖLKDRINK 2 STORA GLAS Man kan använda elvisp, vanlig stålvisp eller en mixer. 1 banan 2 tsk kakao 1 msk socker 3 dl lättmjölk Mosa banan med kakao och socker i en bunke. Tillsätt mjölk och vispa kraftigt. Häll upp i glas MJÖLKDRINK MED BÄR 2 dl jordgubbar, hallon 1 msk socker 3 dl lättmjölk Mosa bären med sockret i en bunke. Tillsätt sockret och vispa kraftigt tills drycken blir skummig. LUNCH MIDDAG Lunchen ska innehålla fyra grupper av livsmedel 1. Grönsaker, rotfrukter och frukt 2. Ris, pasta, potatis, gryn och/eller bröd 3. Kött, fisk, kyckling eller ägg 4. Mjölkprodukt Genom att se till att dessa grupper finns med i varje lunch och middag kan du komponera efter eget tycke, smak och situation. Det kan bli en traditionell husmansrätt, ett vegetariskt alternativ, en soppa, smörgåslunch eller en sallad.

10 DASH-modellen: När man äter ute När man äter ute På lunchresturanger brukar det nästan alltid finnas ett salladsbord. Ta rikligt från salladsbordet av så många sorter som möjligt. Ta lite dressing. Dressing på restaurang är ofta feta. Hemma kan du göra goda och smala dressingar av lättfil, lättyoghurt och lättmajonnäs. eller bacon. Hoppa över pommes strips, ta en liten sallad till och drick lättmjölk. Ät gärna en eller två frukter efter måltiden. Vid korvkiosken är potatismos ett bättre alternativ framför pommes frites. Undvik feta sallader som räksallad, drick lättmjölk och fyll på med frukt. Smörgås Det finns många bra smörgåsluncher men också många feta. Välj hellre skinka eller rostbiff som är mycket magra alternativ framför salami. Mozzarellaost är magrare än den vanlig osten. Om de gör i ordning smörgåsen medan du väntar kan du be dem lägga på extra rikligt med grönsaker. De röror som vissa smörgåsar innehåller är tyvärr ofta feta av majonnäs och/eller créme fraiche. Fråga vad de använde för ingredienser innan du bestämmer dig. Drick lättmjölk till smörgåsen och avsluta med en frukt. När man väljer huvudrätt kan man tänka på hur rätten är tillagad och om den innehåller mycket fett. Stekt potatis kan oftast bytas mot kokt potatis eller ris. Se upp för panerade kött- och fiskrätter och feta såser. Wokad mat är bra. Där ingår ofta rikligt med grönsaker och tillagningen är relativt fettsnål. Drick gärna lättmjölk till maten och ät en knäckebrödsskiva med lite margarin. Hamburgare och korv När man äter en måltid på hamburgerrestaurang är det bra att välja hamburgare utan extra tillbehör som ost Pizza Pizza är ofta en fettrik måltid med lite fiber. Genom att välja en pizza med mycket grönsaker och kanske be pizzabagaren att vara sparsam med osten så blir fördelningen bättre. Drick lättmjölk till och avsluta med en frukt. Hemma kan du göra goda bra pizzor med mycket grönt. Kebab Kebab med bröd är en bra och fettsnål måltid. Be gärna om mer grönsaker, drick lättmjölk till och avsluta måltiden med en frukt.

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för patienter. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för patienter www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning DASH kost mot högt blodtryck För vem passar DASH? Tre viktiga mineraler Så här

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

1 dl keso mini 1,5% Allévo Mellanmål frukt och nötbar 140-160 kcal 1 hackat äpple Allévo VLCD shake 110 kcal 135 kcal

1 dl keso mini 1,5% Allévo Mellanmål frukt och nötbar 140-160 kcal 1 hackat äpple Allévo VLCD shake 110 kcal 135 kcal Meny 1500 kcal Dag 1 2 dl lättfil naturell 1 skiva knäckebröd m lättmargarin 0,75 dl basmüsli 1 skiva ost 17% 5 sötmandlar gurkskivor 1 hackad kiwi 375 kcal 1 dl keso mini 1,5% Allévo frukt och nötbar

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Meny 2000 kcal. Dag 1

Meny 2000 kcal. Dag 1 Meny 2000 kcal Dag 1 2,5 dl lättfil naturell 1 skiva rågbröd m lättmargarin 0,75 dl basmüsli 1 skiva ost 17% 5 sötmandlar gurkskivor 1 hackad kiwi kaffe med 0,5 dl lättmjölk 475 kcal 1,5 dl keso 4% Allévo

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal

1 skiva knäckebröd m lättmargarin Allévo High Protein Milkshake 220 kcal 1 kokt ägg Allévo High Protein Drink 200 kcal 1 äpple Allévo Bar 200 kcal Meny 2500 kcal Dag 1 2,5 dl mellanfil 1 skiva rågbröd m lättmargarin 1 dl basmüsli 2 skivor ost 17% 8 sötmandlar gurkskivor 1 kiwi kaffe med 0,5 dl mellanmjölk 560 kcal 1 skiva knäckebröd m lättmargarin

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Märit Ivarsson Kostkonsult

Märit Ivarsson Kostkonsult Märit Ivarsson Kostkonsult Mellanmål Bakgrund Det här dokumentet skall vara en vägledning för alla som tillagar och serverar mellanmål. De nya råden Bra mat i förskolan och Bra mat i skolan är grunden

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Tabeller www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Mjölk och mjölkprodukter Frukt Grönsaker Spannmål Nötter Kött och fisk Matfett Källor till Kalcium

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister. www.mjolkframjandet.se

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Vägledning för dietister. www.mjolkframjandet.se DASH Dietary Approaches to Stop Hypertension Vägledning för dietister www.mjolkframjandet.se Feb 2007 Innehållsförteckning Inledning För vem passar DASH? Hur kan man påverka blodtrycket med kosten? Beskrivning

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg

Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg Fredrik Paulún Kristina Andersson och Martin Brunnberg Gå ner ett kilo i veckan FÖRE- LÄSNING Uppläsare: Fredrik Paulún Det här är en föreläsning om Isodieten av Fredrik Paulún. I foldern finns litet urval

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Bulgurmenyn Frukost totalt 115.5 kcal (138 kcal): 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Salta ägget. Grönt ekologiskt te är

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46 Pasta mozzarella med bresaola vecka 46 inspiration Pasta mozzarella med bresaola Bönor steks ihop med vitlök där sedan citronsaft, färsk basilika, soltorkade tomater och riven mozzarella blandas till en

Läs mer

Bra mat på vår LSS-bostad

Bra mat på vår LSS-bostad Bra mat på vår LSS-bostad En informationsbroschyr till dig som är anställd på en LSS-bostad i Skärholmens stadsdelsförvaltning. SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/skarholmen INLEDNING Bra

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer