LÅGKOLHYDRATKOST SOM KOSTREKOMMENDATION FÖR PERSONER MED DIABETES MELLITUS TYP 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÅGKOLHYDRATKOST SOM KOSTREKOMMENDATION FÖR PERSONER MED DIABETES MELLITUS TYP 2"

Transkript

1 Hälsa och samhälle LÅGKOLHYDRATKOST SOM KOSTREKOMMENDATION FÖR PERSONER MED DIABETES MELLITUS TYP 2 EN LITTERATURSTUDIE RICHARD CHRONQUIST ELISABETH HAGMAN Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2011 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 LÅGKOLHYDRATKOST SOM KOSTREKOMMENDATION FÖR PERSONER MED DIABETES MELLITUS TYP 2 EN LITTERATURSTUDIE RICHARD CHRONQUIST ELISABETH HAGMAN Chronquist, R & Hagman, E. Lågkolhydratkost som kostrekommendation för personer med diabetes mellitus typ 2 en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Abstract Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Syfte: syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori. Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning. De identifierade nackdelarna sammanfattades i två teman; compliance och kostrekommendation. Diskussion: Lågkolhydratkost har flera stora medicinska fördelar jämfört med lågfettkost. Nackdelarna är kopplade till problem att följa dieten på längre sikt och till avsaknaden av enhetliga kostråd. Mer forskning på dessa områden krävs samt en fastställd rekommendation från Socialstyrelsen. Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, egenvård, Hba 1 c, kostrekommendationer, lipidvärde, lågkolhydratkost, viktminskning. 2

3 LOW-CARBOHYDRATE DIET AS A DIETARY RECOMMENDATION FOR PEOPLE WITH TYPE 2 DIABETES MELLITUS A LITERARY STUDY RICHARD CHRONQUIST ELISABETH HAGMAN Chronquist, R & Hagman, E. Low Carbohydrate Diet as a Dietary Recommendation for People with Type 2 Diabetes Mellitus - A Literary Study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Abstract Background: Type 2 Diabetes Mellitus (DMT2) is one of our most common diseases with several serious complications, where cardiovascular disease is the most common cause of death. Dietary treatment is one of the most important parts of the patient s management of the disease. In 2008 the National Swedish Board of Health and Welfare approved of Low Carbohydrate Diet to be used as dietary recommendation for patients with DMT2. Aim: The aim of the study was to study the benefits and the setbacks with low carbohydrate diets as dietary recommendation for patients with DMT2. Method: The study is a systematic literary study based on articles found in the PubMed database. Thirteen articles were valued and ten of them were considered to be of high enough quality to be included in the study. The result of the study was discussed with regard to Orem s nursing theory. Result: The benefits of the study were sorted into four themes; weight loss, lowered levels of glucose and insulin, improved lipid levels and reduced use of anti-diabetic medication. The identified setbacks were sorted into two themes; compliance and dietary advice. Discussion: Low Carbohydrate Diets has several big medical benefits compared to a Low Fat Diet. The setbacks are connected to long-term adherence of dietary advice and the lack of standard dietary advice. More research in these areas is duly needed, together with a set recommendation from the National Swedish Board of Health and Welfare. Keywords: Type 2 Diabetes Mellitus, Dietary Recommendation, HbA 1c, lipid levels, Low Carbohydrate Diet, Self-Care, weight loss. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 Diabetes Mellitus typ Epidemiologi:... 5 Etiologi:... 5 Behandling och komplikationer:... 5 Insulin... 6 Historik... 6 Aktuell forskning... 7 Kostrekommendationer... 9 Omvårdnadsperspektiv... 9 SYFTE METOD Inklusions- och exklusionskriterier Artikelsökning Granskning och värdering Resultatanalys RESULTAT Viktminskning Lipidvärden Glukos- och insulinhalter Läkemedelsbehandling Compliance Kostrekommendation DISKUSSION Metoddiskussion Svagheter Styrkor Resultatdiskussion Fördelar Nackdelar Sammanfattning LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1. Checklista för kvantitativa artiklar RCT Bilaga 2: Matris

5 INLEDNING Vi har valt att fördjupa oss i lågkolhydratkosten och dess för- och nackdelar som kostrekommendation för typ 2-diabetiker. Detta eftersom utbildningen på området ej täckts inom sjuksköterskeutbildningen. Vi upplever att det är av vikt för all vårdpersonal att kunna ge patienterna en nyanserad bild av kost och kostrekommendationer som ligger väl i linje med aktuell forskning och som på vetenskaplig grund kan möta de frågor som mediadebatten kan väcka hos patienterna, detta inom ramen för den evidensbaserade omvårdnaden. Under de senaste åren har det i Sverige vuxit fram en intensiv debatt angående kostrekommendationer för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) patienter. Detta beroende på att ny forskning på området går stick i stäv med Livsmedelsverkets (1) rekommendationer angående andelen kolhydrater i kosten. Den nya forskningen grundar sig i stort sett på en återupptäckt av Dr Atkins metod från 60-talet med lite kolhydrater och mycket fett (2). I USA skedde återupptäckten redan under 1990-talet medan genombrottet i Sverige dröjde till 2005, när Dahlqvist startade sin blogg (3) om nya kostråd för viktkontroll och senare blev anmäld till Socialstyrelsen (2). Därmed var debatten igång. Vad ska diabetikern äta? BAKGRUND Diabetes Mellitus typ 2 Epidemiologi: Enligt Folkhälsorapporten 2009 (4) har andelen feta och överviktiga personer i Sverige ökat. Dock har incidensen för DMT2 inte ökat. Huruvida detta beror på en vändning eller på att ökningen ännu inte visat sig i statistiken är ännu oklart (4). Det faktiska antalet typ 2-diabetiker har däremot ökat, vilket beror på att patienter lever allt längre med sin sjukdom och på att sjukdomen idag ofta upptäcks på ett tidigare stadium än förr (4). Mellan % av alla diabetiker i Sverige är typ 2-diabetiker (4; 5). Sjukdomen har flera riskfaktorer gemensamt med hjärt-/kärlsjukdomar, bl.a. hypertoni, övervikt, låg utbildningsståndpunkt, manligt kön, ärftlighet, rökning, dåliga matvanor, stress och begränsad fysisk aktivitet och de vanligaste dödsorsakerna bland typ 2- diabetiker är också hjärtinfarkt och stroke (4). Etiologi: DMT2 beror på ökad insulinresistens i kroppens vävnader, vilket gör att mer insulin krävs för att hålla blodets glukoshalt under kontroll (5; 6). Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för utveckling av DMT2 (6). Redan vid ett måttligt förhöjt BMI (27 kg/m 2 ) är risken för att få DMT2 förhöjd (6). Även bukfetma är identifierat som en viktig riskfaktor, vilket förklarar varför män är mer utsatta än kvinnor, som i högre utsträckning har sina fettdepåer kring lår och stuss (6). Behandling och komplikationer: Behandlingen syftar till att hålla blodsockervärdet under kontroll (5) samt att undvika övervikt/bukfetma (7). Detta genom rökstopp, motion, kost, insulinbehandling och peroralt antidiabetika (ex. metformin och sulfonureider) (5). Dessa faktorer påverkar insulinresistens, blodsockernivå och vikt på olika sätt 5

6 och syftar till att göra patienten symptomfri och att undvika sjukdomens allvarliga senkomplikationer som exempelvis hjärtproblem, diabetesnefropati, diabetesretinopati och ateroskleros (5). Läkemedel som på olika sätt höjer insulinnivån som t.ex. insulin, SU-preparat (sulfonureider), glinitider, exenatid och DDP-4 hämmare (5) har samtliga hypoglykemi som allvarlig och vanlig biverkning (8) samt också en lång rad andra biverkningar. Att så långt det är möjligt därför behandla DMT2 med livsstilsförändringar är därför mer skonsamt för patienterna. Motion och rökstopp är odiskutabelt positiva (5; 9), men när det gäller kosten uppstår diskussion (se avsnittet aktuell forskning ), inte om vikten av kostbehandling, utan om hur denna ska se ut. Insulin Insulin är ett anabolt och antikatabolt hormon som har många olika effekter och verkningsområden i kroppen (10). Den mest kända effekten är regleringen av blodets glukoshalt genom glukosupptag till kroppens muskelceller, men insulinet stimulerar också tillväxt och faciliterar påbyggnaden av energidepåerna i muskler, lever och fettvävnad (10). Den antikatabola effekten består i att en hög insulinnivå i blodet förhindrar att energireserverna bryts ner (10). Efter en måltid stiger glukoshalten i blodet och insulin frisätts (5). En del av den tillförda näringen används direkt i kroppen medan överskottet med insulinets hjälp lagras som energireserv i levern. Det är ett system anpassat för människans livsföring så som den såg ut på stenåldern, då mat endast fanns i överflöd under vissa perioder på året (11). Kroppen behövde kunna lagra energi för att ta av under vintern. En hög halt insulin resulterar alltså i ökad energiinlagring och hunger eftersom kroppen är försatt i energisparläge (11). Historik Kostrekommendationerna för diabetiker har genom historien varierat något oerhört. Innan insulinet kom 1922 var lågkolhydratkost det vanligaste (2) behandlingsalternativet. Redan 1898 dök en långsiktig behandling med lågt kolhydrat- och högt fettinnehåll upp i USA. Denna visade sig vara effektiv, både på människor och i djurförsök (2; 12). Man skiljde dock inte på typ 1- och typ 2- diabetes, utan rekommenderade samma kost till alla, vilket ofta ledde till att barnen (troligen då typ 1-patienter) antingen dog i diabeteskoma efter högt kolhydratintag eller av svält på grund av för lågt energiintag, medan vuxna patienter klarade sig rätt väl (2). Denna behandling spreds internationellt och dök upp i Sverige första gången 1916, men hann aldrig få fäste innan insulinet introducerades några år senare (2; 12). På 20-talet var det vanligt med en kolhydratrik kost med mycket potatis och spannmål i samhället som helhet. I och med insulinbehandlingen kunde diabetespatienterna öka sitt kolhydratintag och närma sig konsumtionen i övriga samhället (2). Patienterna slapp svältdieter och verkade må bättre och leva längre, dock visade det sig på 50- och 60-talet att många, i takt med den ökade livslängden, fick svåra komplikationer av sin diabetes blindhet, hjärtproblem, amputationer och njurproblem bl.a. (2). Blodsockrets roll diskuterades på nytt, nu kopplat till senkomplikationerna och diskussionerna om kostrekommendationer kom igång igen. Främst inriktade man sig på att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och rekommenderade därför kost som var fettsnål (2). Rekommendationerna kom därefter att handla om olika typer av fetter att mättade fetter skulle undvikas, till förmån för fler- och enkelomättade fetter (2; 6

7 13). Detta trots att konklusiva bevis för att fett var farligt saknades (14). På 60- talet lanserade Atkins lågkolhydratkosten åter i USA som kostrekommendation för diabetes typ 2-patienter (2; 14). I slutet av 70-talet ökade också intresset för kostfibrer, vilka visade sig inverka på glukosupptaget från tarmen så att man fick långsammare och jämnare blodsockerstegring (2). I början av 80-talet introducerades GI (Glykemiskt Index). Teorin går ut på att inte alla kolhydrater är skadliga, utan att det handlar om hur snabbt de bryts ned i kroppen (13). Ju längre kolhydratkedjor, desto längre nedbrytningstid vilket också medför att blodsockernivån hålls jämnare efter måltider och behovet av insulintillförsel minskar (13). Dessa nya rön ledde också till framtagning av nya läkemedel som skulle hindra produktionen av glukos i levern (ex. Metformin) (2; 12; 15). Från 80-talet och framåt har patienterna själva kunnat mäta sitt blodsocker, vilket har revolutionerat diabetesvården eftersom patienterna kan ta ett större egenansvar och även själva snabbt upptäcka vilka förändringar olika kostalternativ har på deras blodsocker (2; 12). Idag har pendeln börjat svänga tillbaka och dietråden från preinsulineran med kolhydratfattig kost har fått en renässans, även om de forna svältkurerna är ett minne blott. 60-talets Atkinsmetod (2) är i mångt och mycket den som nu nått en bredare publik, även här i Sverige och ofta benämns LC/HF (Low Carb/High Fat). (2; 3; 14)Att den här typen av kost är mer effektiv vid viktminskning än lågfettkost är vid det här laget välbelagt i ett flertal studier (16; 17; 18). Det är som kostbehandling av DMT2-patienter som debatten nu handlar. Aktuell forskning Socialstyrelsen beslutade 2008 att lågkolhydratkost får tillämpas i kostrekommendationer inom vården och att forskningsresultatet stämmer överens med vetenskap och beprövad forskning (19). För att ytterligare undersöka forskningsunderlaget beställdes också en systematisk litteraturstudie från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Denna publicerades 2010 och är försiktigt positiv till lågkolhydratkost för diabetiker (2). Dock understryker både SBU och Socialstyrelsen (2; 19) behovet av ytterligare forskning på området framförallt avseende långtidsverkan och en noggrann uppföljning av patienternas hälsa. I SBU-rapporten (2) heter det: I dagens kostråd till personer med diabetes ingår ofta en rekommendation om högt fiberintag och intag av livsmedel med lågt glykemiskt index (GI). Vår kunskapsöversikt visar att det finns begränsat vetenskapligt underlag för att en markant sänkning av glykemiskt index leder till förbättrat HbA1c och högre HDL-kolesterol, medan en måttlig sänkning av GI tycks ha obetydliga effekter. (2 s. 348) Vid diabetes tycks lågfettkost (med <10 E% från mättat fett och E% från kolhydrater) och måttlig lågkolhydratkost (30 40 E%) ha likartade effekter på HbA1c och kroppsvikt. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna på diabeteskomplikationer. (2 s. 349) Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att råd om medelhavskost gynnsamt påverkar vissa laboratorievariabler och behovet av oral antidiabetesbehandling vid nydebuterad typ 2-diabetes. (2 s. 349) 7

8 Lågkolhydratkostens kritiker, i en stor debattartikel anförda av Marcus (20), menar att det kortsiktigt gynnsamma resultatet beror på ketos, alltså en nedbrytning av kroppseget fett, vilket är en effekt av underskott på glukos (eg. kolhydrater) och något som uppstår vid långvarig svält. De menar (20) vidare att det inte finns några studier som visar på positiva långtidseffekter och att det minskade insulinbehovet inte behöver vara ett tecken på förbättring eftersom det ökade fettintaget kan ge ökad insulinresistens och att det minskade insulinbehovet beror på det låga kolhydratinnehållet. Vidare menar de att en kost med högt fettinnehåll höjer LDL-halten i blodet och ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar (20). Eenfeldt, en av förespråkarna för lågkolhydratkost (14) instämmer i att ketos innebär att kroppens fett i levern omvandlas till ketoner som i likhet med glukos fungerar som bränsle i kroppens vävnader. Att detta skulle vara något onormalt, skadligt eller sjukligt tar han däremot avstånd ifrån och menar att det är ett naturligt tillstånd som bottnar i stenåldersmänniskans oregelbundna intag av föda (14). Det är skillnad på ketos och det sjukliga tillståndet ketoacidos, menar han. Att fet mat skulle öka insulinresistensen verkar inte heller stämma. I en artikel i Vaskulär medicin (21) skriver Tengblad om hur DMT2-incidensen minskar med medelhavsdiet jämfört med lågfettdiet. Patienterna som åt medelhavskost med tillskott av olivolja eller nötter löpte 52 % (22) lägre risk att utveckla DMT2 än de som åt fettsnålt. Den gamla sanningen att enkel- och fleromättat fett skulle vara nyttigare än mättat fett och att det mättade fettet skulle vara direkt skadligt, som framförs i debatten (20) och i medicinsk litteratur (5; 13) kan också ha börjat vackla. Tengblad (21) refererar till en amerikansk observationsstudie där man följt över 3000 patienter under flera år (23), deras kostvanor, mätvärden och i vilken utsträckning de utvecklat DMT2. Studien spårade transpalmitoleatsyra, som finns naturligt i fullfettsmejeriprodukter som grädde, smör och ost. Resultatet visade att de patienter som åt mest av dessa produkter hade högst nivå transpalmitoleatsyra i blodet. Den höga nivån associerades med högre HDL-kolesterol, lägre triglyceridnivå, lägre HDL-kvot, lägre CRP och slutligen minskad insulinresistens (23). Dessutom var DMT2-incidensen betydligt lägre bland dessa patienter (23). När det gäller läkemedelbehandlingen av diabetiker är denna i mångt och mycket baserad på gamla meriter. Insulinet var när det kom på 1920-talet det efterlängtade svaret på alla böner och har länge åtnjutit status som mirakelmedicin (2; 12). Att diabetiker skall behandlas med insulin och/eller andra typer av antidiabetiska läkemedel har sedan dess setts som naturligt. Att hålla blodsockret under kontroll är av yttersta vikt för att förebygga komplikationer (5). Modernare studier kan dock visa på att det finns anledning att vara sparsam med medicineringen. I ACCORD-studien (24) från 2008 ville man undersöka om intensiv blodsockersänkande läkemedelsbehandling kunde förebygga hjärtsjukdomar. Studien omfattade mer DMT2-patienter och pågick från 2001 till 2008 då den avbröts i förtid eftersom fler av de som slumpats till intensivbehandling dog än bland dem som fick vanlig behandling (24). Dessutom var det i denna grupp vanligare med allvarlig hypoglykemi och stor viktuppgång (24). 8

9 Kostrekommendationer Livsmedelsverket (1) rekommenderar DMT2-patienter att följa deras riktlinjer där energiintaget (E %) anges enligt följande: Fett (25-35 % varav max 10 % mättat fett), kolhydrater (50-60 % med ett intag av kostfibrer på g/dag) och proteiner (10-20 %). Kolhydratintaget rekommenderas att komma från fiberrika produkter. Intag av renframställda sockerarter (som bl.a. återfinns i läsk) bör begränsas. Mättat fett uppges höja LDL-nivån och därmed öka risken för hjärtkärlsjukdomar (1). Livsmedelsverkets rekommendationer är framtagna för friska människor, men även diabetiker och hjärtsjuka rekommenderas (1) att följa kostråden. Men det är Socialstyrelsen som ska ange reglerna för behandling av sjuka (25), inte Livsmedelsverket. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (26) anges inga definierade dieter eller kostråd. Riktlinjerna är allmänna och använder begreppet livsstilsåtgärder utan närmare precision. I sina rekommendationer till DMT2-patienter (27) är man inte tydligare. I avsnittet om förändrade levnadsvanor hänvisas patienterna att söka råd och stöd hos hälso- och sjukvården. Lågkolhydratkost: Det finns flera typer av lågkolhydratkost från stenålderskost till medelhavskost och LC/HF. För att hålla begreppet lågkolhydratkost så öppet som möjligt användes definitionen: innehållande högst 40 % kolhydrater av det totala energiinnehållet (E %) för denna litteraturstudie. De nedan beskrivna diettyperna speglar de vanligast förekommande alternativen i forskningen. Med lågkolhydratkost avses i allmänhet kost med lägre procentdel kolhydrater än Livsmedelsverkets rekommendation (se ovan) (14). Några exakta definierade procentsatser förefaller inte finnas, utan dessa skiftar mellan olika diettyper (3; 14). Dahlqvist, som förespråkar LC/HF, begränsar i sina rekommendationer (28) kolhydratintaget till g/dag och avråder ifrån spannmålsprodukter, socker, ris och potatis. Istället rekommenderar hon ett ökat intag av mejeriprodukter (fullfettsprodukter, mättat fett), kött, fisk, grönsaker (men inte frukt och rotfrukter) och ägg. Ett annat populärt lågkolhydratalternativ är medelhavskosten, inte heller här förefaller det finnas en enhetlig definition, men kostråden liknar i mångt och mycket de för LC/HF, men med ett ökat tillskott av olivolja, nötter och andra produkter med höga halter av enkel- och fleromättade fetter samt vin i måttliga mängder (2; 14). Vidare återfinns begreppet stenålderskost eller paleolitisk kost, vilket syftar till att efterlikna den mat som fanns tillgänglig för våra förfäder (jägare/samlare). Denna inkluderar ett större intag av animaliska produkter, främst viltkött och fisk, samt olika rotfrukter, nötter, bär och frukt (29). Kosten omfattar inte spannmål, mejeriprodukter, socker eller salt (29). Omvårdnadsperspektiv Egenvården är en essentiell del i behandlingen av DMT2, både vad gäller läkemedelsbehandling, egenkontroller, livsstilsförändringar och kostbehandling. DMT2 är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling, men kan med rätt behandling och god compliance hållas under kontroll under mycket lång tid. Med compliance avses patientens förmåga, vilja och motivation att följa givna 9

10 behandlingsrekommendationer både på kort och lång sikt. Att patienten får korrekt information och ett värdefullt stöd och vägledning av såväl medicinsk som omvårdnadspersonal är en förutsättning för detta. Som teoretisk grund för detta framstår Dorothea Orems teori om omvårdnadssystem, vilken är en del av hennes egenvårdsmodell (30), som mest logisk. Kirkevold (30) använder begreppet omvårdnadskapacitet för att beskriva de egenskaper som personalen behöver för att kunna vårda. Detta skiljt från egenvårdskapaciteten, d.v.s. individens kunskap, inställning och förmåga att sköta sin egen vård (30). Teorin utgår ifrån ett par enkla riktlinjer för personalen, som t.ex. att vägleda och stödja, att skapa en utvecklande miljö samt att undervisa och att hjälpa patienten att självständigt klara sig utifrån de förutsättningar skadan eller sjukdomen ger (30). Det är sjuksköterskans uppgift att ge patienten stöd och vägledning samt att hjälpa patienten med det som patienten inte klarar av att göra själv. Som del i undervisningen och stödet blir det särskilt viktigt för sjuksköterskan att besitta god kunskap och kunna förmedla denna på ett fullgott sätt så att patienten kan ta till sig kunskapen och tillämpa den i egenvården och i förestående livsstilsförändringar med god compliance. Förutsättningen för detta är att sjuksköterskans kunskap är evidensbaserad och nyanserad och att både fördelar och nackdelar är kända och delges patienten. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka lågkolhydratkostens för- och nackdelar som kostrekommendation för diabetes mellitus typ 2-patienter. METOD Arbetet har genomförts som en systematisk litteraturstudie och har i stort följt den arbetsgång som föreslås av Forsberg och Wengström (31) avseende systematiska litteraturstudier. Urvalsprocessen följde Forsbergs (31) anvisning i sex steg: 1. Identifiera intresseområde och sökord. 2. Bestäm kriterier. 3. Sökning i lämpliga databaser. 4. Sökning efter pågående forskning. 5. Välj relevanta titlar och läs abstracts. Gör första urvalet. 6. Läs artiklarna i sin helhet, kvalitetsvärdera. Gör slutliga urvalet. Inklusions- och exklusionskriterier Mycket har skrivits om ämnet i form av akademiska debattartiklar och en del av dessa presenteras och diskuteras i bakgrund och diskussion, men ingår inte i litteratursökningen. Inte heller har populärvetenskapliga artiklar och böcker inkluderas i studien. Både kvalitativa och kvantitativa studier har varit av intresse. Det är vetenskapliga artiklar, studier och forskningsresultat kring lågkolhydratkost som varit fokus för litteratursökningen. Begränsningarna för databassökningarna var published in the last 10 years samt abstracts. En stor del av forskningen på området omfattar mycket korta studier. För att få även ett långtidsperspektiv på resultatet eftersträvades en jämn 10

11 fördelning mellan lång- och korttidsstudier. Gränsen sattes till 1 år. En begränsning sattes också, som redovisats tidigare, för definitionen av lågkolhydratkost till max 40 % av det dagliga energiintaget. Riskfaktorer och riskgrupper för diabetes typ 1 och typ 2 är helt väsensskilda. Studier genomförda på diabetes typ 1-patienter har därför exkluderats. Tabell 1. Resultatöversikt av artikelsökning i PubMed. Nr Sökväg alt. MESH term Limits Träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa artiklar Anv. artiklar 1 Ketogenic Diet (M) Ketogenic diet (M) AND Diabetes Mellitus Type 2 (M) Diabetes Mellitus Type 2 (M) AND Diet, Carbohydraterestricted Diabetes Mellitus Type 2 (M) AND Diet, Carbohydraterestricted (M) Diet, Carbohydrate-restricted (M) Dietary Carbohydrates (M) AND Blood Glucose (M) AND Diabetes Mellitus, Type 2 (M) Cholesterol (M) AND Diabetes Mellitus, Type 2 (M) AND Dietary Carbohydrates (M) Ketogenic Diet AND Diabetes Mellitus Type 2 Ab Ab Ab 1, 10 years Ab 1, 10 years Ab 1, 10 years Rekommendation per e-post från Dr Eenfeldt Totalt antal använda artiklar: 13 1 Abstract. 2 Published in the last 10 years. 3 En av de valda artiklarna har efter värdering exkluderats. 4 Artikeln därefter hämtad från PubMed. Sökningarna är genomförda Artikelsökning Litteratursökningen har gjorts på två sätt, dels genom databassökning och dels genom manuell sökning (31). Huvudsakligen har databasen PubMed använts vid datainsamlingen. Sökningar har även gjorts i databasen CINAHL. Sökningarna har utgått ifrån ett antal MeSH-termer identifierade och översatta via Karolinska Institutets söktjänst Svenska MeSH. Från början inkluderades tretton artiklar, tolv av dessa söktes via PubMed och en genom manuell sökning. Dessa redovisas i tabell 1. Liknande sökningar har gjorts via CINAHL. Dessa redovisas ej eftersom inga ytterligare relevanta artiklar påträffades. 11

12 Granskning och värdering Efter avslutad databassökning granskades de 13 artiklarna och värderades med stöd av den mall som föreslagits av Forsberg (31) för randomiserade kontrollstudier (se bilaga 1). Samtliga artiklar värderades av båda författarna och därefter jämfördes värderingsformulären och beslut togs om eventuell inkludering. I tveksamma fall fördes en diskussion och dessa artiklar blev föremål för ytterligare granskning. På detta sätt föll tre artiklar bort som av olika skäl inte nådde godtagbar standard. En var en pilotstudie till en redan inkluderad större studie, en saknade helt kontrollgrupp och var mycket liten och en hade brister i designen, vilket påverkade resultatet. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Resultatanalys Artiklarnas resultat sammanfördes i tabell 2 för ökad överskådlighet. Endast statistiskt signifikanta skillnader noterades. Fördelarna kunde därefter sammanfattas med fyra övergripande teman (se Resultat), vilka tillsammans omfattade de redovisade resultaten. Nackdelarna framkom delvis på samma sätt och delvis genom noggrann genomläsning av artikelförfattarnas diskussioner avseende nackdelar. På så sätt identifierades två teman. För- och nackdelar redovisade i endast en artikel bedömdes inte vara tillräckligt allmänt gällande för att i stort påverka det samlade resultatet. RESULTAT Utförlig redovisning av artiklarna redovisas i matrisform och återfinns i bilaga 2. Samtliga inkluderade studier var kvantitativa studier med någon form av test- och kontrollgrupp. Alla studier utom tre jämförde lågkolhydratkost i någon form med traditionellt rekommenderad diabeteskost. Undantagen var Pohl et al. (32), där man jämfört kolhydratreducerad sondmat med standardsondmat, Boden et al. (33) där deltagarna inlett studien med att bibehålla sin vanliga kosthållning utan förändringar eller dietråd för att sen övergå till lågkolhydratkost och slutligen Dashti et al. (34) där samtliga deltagare fick LC/HF-kost och grupperna istället delades upp i normalt resp. förhöjt p-glukosvärde. Fyra av studierna (se tabell 2) löpte över ett år eller mer och uppfyllde därmed de ställda kriterierna för långtidsstudier (34; 35; 36; 37). I linje med syftet att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter sammanställdes studiernas resultat i tabell 2 nedan. För utförligare redovisning av resultatet hänvisas till bilaga 2, där samtliga artiklar presenteras överskådligt i matrisform. Ur det samlade resultatet urskiljdes följande teman med tillhörande underteman vad gällde fördelar: Viktminskning: viktnedgång, sänkt BMI, minskat midjemått, minskat kroppsfett. Lipidvärden: sänkta kolesterol-, triglycerid- och LDL-värden. Höjda HDLvärden. Glukos- och insulinhalter: sänkta p-glukos- (även fasteglukos), HbA 1c -, p- insulin- och c-peptidvärden samt ökad glukostolerans. Läkemedelsanvändning: minskad/avslutad insulin- och antidiabetikamedicinering. 12

13 Avseende nackdelar identifierades följande teman: Compliance: Dålig compliance på lång sikt. Kostrekommendation: Avsaknad av enhetliga kostråd. Viktminskning Samtliga studier utom en, Pohl et al. (32), redovisade statistiskt signifikant viktnedgång i förhållande till baselinedata och fem (33; 34; 38; 39; 40) av dessa redovisade också en statistiskt signifikant viktnedgång i förhållande till kontrollgrupp/traditionell diabeteskost (se tabell 2). Viktnedgången började direkt och var som mest effektiv de första månaderna för att därefter plana ut enligt Esposito et al. (37). Davis et al. (35) rapporterar en viss viktuppgång efter längre tid kopplat till ökat kolhydratintag i dietens senskede. Viktminskningen förefaller bero på ökad fettförbränning, vilket påvisas genom mätning av halten kroppsfett och den ökade förekomsten av ketoner i urin och blod, vilket gjordes av Boden et al. (33). Det tycks också finnas visst stöd för att de lägre insulin-, glukos- och leptinhalterna i kroppen kan inverka positivt på viktminskningen enligt samma studie (33). Vidare redovisade fyra studier (se tabell 2) ett lägre energiintag för lågkolhydratgruppen jämfört med kontrollgruppen, vilket också bidragit till viktminskningen (33; 35; 38; 39). Lipidvärden Åtta av de tio studierna (se tabell 2) redovisade positivt signifikanta skillnader i lipidvärden (33; 34; 35; 36; 37; 39; 40; 41). Dessa inkluderade sänkta LDL-, triglycerid-, totalkolesterolvärden, förhöjda HDL-värden samt sänkt HDL-kvot. Värt att notera var att även LC/HF-dieterna Boden et al. (33), Dashti et al. (34), Davis et al. (35) och Westman et al. (40), vilka saknar begränsning av intaget mättat fett kan rapportera positiva förändringar i lipidvärdena eller utebliven försämring. Glukos- och insulinhalter Samtliga studier påvisade statistiskt signifikant sänkning av HbA 1c - och/eller fasteglukosvärden jämfört med baseline, vilket tyder på en förbättrad glykemisk kontroll. Fem studier (se tabell 2) redovisade signifikant större sänkning av HbA 1c för lågkolhydratgruppen jämfört med kontrollgruppen (35; 36; 37; 39; 40). I Dashtis et al. studie (34) försvann dock denna skillnad efter 6 månader, vilket kan ge ett visst stöd för att lågkolhydratkost ger snabbare blodsockersänkande effekt, liksom snabbare viktminskning. På samma sätt, vilket framgår av tabell 2 redovisade fem studier (32; 33; 34; 36; 37) sänkta b-glukosvärden jämfört med kontrollgrupperna och ytterligare tre (39; 40; 41) jämfört med baseline. Inget stöd för utjämning på 13

14 Tabell 2. Resultatöversikt av relevanta variabler med signifikant förbättrade värden. Artikel Ref 1 år Vikt BMI HbA 1 c b-glukos p-insulin Kolesterol Triglycerid LDL HDL Boden et al. 5 (33) X X X X X X X X Daly et al. 6 (41) X 2 X 2 X 2 X X X 2 Dashti et al. 5 (34) X X X X X X X X Davis et al. 5 (35) X X 2 X 4 X X X Dyson et al. 6 (38) X X 2 X 2 X Elhayany et al. 7 (36) X X 2 X X 3 X X X 3 X 3 Esposito et al. 8 (37) X X 1 X X X X 1 X X X Jönsson et al. 9 (39) X X X X 2 X 2 X X X Pohl et al. 10 (32) X 2 X X Westman et al. 5 (40) X X X 2 X 2 X X X 2 1 Ej skillnad mellan grupperna efter 2 år. 2 Signifikant förändring från baseline för båda/alla grupper utan inbördes signifikant skillnad. 3 Signifikant förändring från baseline för både kolhydratreducerad och traditionell medelhavskostgrupp. 4 Ej skillnad mellan grupperna efter 6 mån. 5 LC/HF-kost. 6 Kolhydratbegränsning, ej mättat fett. 7 Medelhavskost/kolhydratbegränsad medelhavskost. 8 Medelhavskost. 9 Stenålderskost. 10 Sondmat med kolhydratbegränsning. Ketoner HDLkvot Läkemedel Blodtryck kcalintag Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2011 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

15 längre sikt motsvarande den för viktminskning kunde dock noteras. Studien om sondmatning, Pohl et al., (32) visade också på minskad förekomst av hyperglykemi jämfört med den traditionellt kostbehandlade kontrollgruppen. Det fanns även visst stöd för en sänkning i halten insulin i blodet. Boden et al. (33) visade på sänkta p-insulinhalter jämfört med kontrollgruppen och ytterligare två, Jönsson et al. (39) och Westman et al. (40) på minskningar jämfört med baseline. Läkemedelsbehandling Inga studier rapporterade ökat behov av läkemedelsbehandling (vare sig antidiabetika eller insulin) i samband med lågkolhydratkost, däremot rapporterade sex studier (se tabell 2) att en signifikant större del av deltagarna fått minska eller sätta ut ett eller flera av sina läkemedel jämfört med kontrollgruppen (32; 33; 35; 37; 40; 41). Dessa förändringar gällde även behovet av insulinmedicinering. Compliance Som presenterats ovan syns en tendens till vikande viktminskning under senskedet i långtidsstudierna och en utjämning av HbA 1c -värdet på längre sikt. Dessa resultat har av Davis et al. (35) tolkats som resultatet av vikande compliance vad gäller kostråden, vilket gett en successivt ökande procentandel kolhydrater i kosten. Daly et al. (41) redovisar i sin korttidsstudie att deltagarna i lågkolhydratgruppen åt en högre andel kolhydrater än rekommenderat (om än mindre än kontrollgruppen). Artikelförfattarna diskuterar om detta beror på svårigheten att hitta matvaror som fungerar eller om deltagarna underskattat mängden kolhydrater i det de ätit. För korttidsstudierna syns annars en högre grad av compliance hos deltagarna i lågkolhydratgruppen vad gäller bortfall enligt Dyson et al. (38) och minskat energiintag i studierna Boden et al. (33), Jönsson et al. (39). Kostrekommendation Som kan utläsas ur bilaga 2 så är spridningen på dieterna, deras innehåll och halt kolhydrater mycket stor. Trots detta har likartade resultat erhållits i samtliga studier. Den stora spridningen uppfattas dock i sig som en nackdel eftersom det försvårar för vårdpersonal att ge patienterna bra enhetlig information med fullgott vetenskapligt stöd. DISKUSSION Metoddiskussion För att nå syftet genomfördes arbetet som en systematisk litteraturstudie. Avsteg från den arbetsgång som Forsberg och Wengström (31) presenterar har dock gjorts för att arbetet skulle rymmas inom de uppsatta ramarna för kursen. Att verkligen samla in all forskning på området lät sig inte göras helt. Medvetenhet har funnits om att detta avsteg kan ha påverkat studiens objektivitet och resultat och ansträngningar har gjorts för att resultatet skall bli så rättvisande som möjligt. Strävan har varit att presentera olika typer av studier, positiva och negativa, i syftet att få en mer samlad bild av lågkolhydratkost som rekommendation för kostbehandling av diabetes typ 2-patienter. 15

16 Avseende fördelningen av artiklar så finns det en god fördelning mellan lång- och korttidsstudier liksom för den geografiska spridningen med artiklar från både Europa (inkl. Sverige), Nordamerika och mellanöstern. Samtliga artiklar är kvantitativa vilket beror på att några kvalitativa artiklar ej hittats. Detta kan ses som en svaghet eftersom sådana studier skulle kunna ge kompletterande bild av omvårdnaden runt den här typen av kost, där de kvantitativa studierna mer fokuserar på medicinska aspekter. Samtliga artiklar i studien redovisar positiva resultat för lågkolhydratkost. Det kan inte uteslutas att sökorden (som redovisas i tabell 1) varit sådana att studier som påvisar negativa effekter uteslutits, även om strävan hela tiden varit att hålla sökorden så öppna och neutrala som möjligt. Svagheter svagheter omfattar ett flertal punkter. För det första sattes en definition av låghydratkost till max 40 % kolhydrater, vilket samtliga artiklar utom en höll sig inom. Viss tvekan fanns inför avgränsningen och om den borde varit lägre för att säkerställa en ordentlig skillnad mot de svenska näringsrekommendationerna (1), vilka förespråkar % kolhydrater. En lägre gräns hade kanske kunnat ge en annorlunda resultatbild. Att gränsen 40 % valdes till slut berodde på att det var den gräns som sattes i SBU:s rapport (2). Samtliga studier utom en (Esposito et al. (37)), i vilken man satt gränsen till < 50 % kolhydrater, hamnade inom denna definition. Denna studie inkluderades trots detta eftersom den bedömdes visa på ett värdefullt resultat. En studie, Dashti et al. (34), redovisade inte könsfördelningen på deltagarna, men detta bedömdes vara av underordnad betydelse varför studien trots det inkluderades. Jönsson et al. (39) nådde inte riktigt power och flera studier (se bilaga 2) redovisade inte någon powerberäkning (33; 34; 36; 38; 41). Dessa inkluderades ändå eftersom bortfallet var acceptabelt och väl redovisat. En annan svaghet var att endast PubMed använts som sökmotor. Visserligen gjordes ett antal sökningar också i CINAHL, vilka inte gav några nya resultat, men ytterligare studier kunde eventuellt hittats genom andra sökmotorer eller genom t.ex. Google Scholar. PubMed är dock den största och mest omfattande databasen för medicinska studier och eftersom sökningarna i CINAHL inte gav resultat är förhoppningsvis antalet relevanta artiklar som förbisetts på detta sätt få. Dock kan det inte uteslutas att mer omvårdnadsorienterade artiklar på detta vis missats. Vidare har inte någon pågående, ännu opublicerad forskning hittats. Något som rekommenderades av Forsberg et al. (31). Detta beror delvis på uppsatsarbetets begränsande ramar, men framförallt på att kunskap har saknats om var och hur man som student får tillgång till sådan information och hur den i så fall skulle presenteras. Ytterligare en svaghet är avsaknaden av poängbedömning i det värderingsformulär (bilaga 1) som användes vid artikelgranskningen. Dock bedömdes varje artikel av båda uppsatsförfattarna och där tvivel uppstod om artiklarnas kvalitet fördes en diskussion innan beslut om inkludering eller exkludering togs. På så sätt minimerades risken för godtycklig granskning och de aktuella studiernas svagheter vägdes mot styrkorna och den potentiella effekt 16

17 svagheten kunde ha på resultatet. På detta sätt exkluderades tre artiklar och övriga inkluderades. En ytterligare svaghet som identifierats avseende metoden är den i förväg uppsatta tidsplanen som fallerade eftersom analysarbetet och matrisframställningen drog ut avsevärt på tiden. Om det i slutändan påverkat arbetet negativt är tveksamt. Snarare har en lugnare och mer metodisk arbetsgång varit möjlig. Styrkor Designen har passat syftet väl och genererat resultat som väl svarar mot detta. Artiklarnas resultat är homogent trots stora skillnader i definitioner, design och kostalternativ, vilket tyder på en viss mättnad i urvalet. Vidare kan den stora geografiska och kulturella spridningen mellan artiklarnas ursprung ses som en styrka då den pekar på en god generaliserbarhet och överförbarhet mellan olika populationer. Resultatdiskussion Som teoretisk ram för studien användes Orems (30) egenvårdsteori. Kopplingen bedömdes vara närmast självklar eftersom diabetespatienten har ett enormt egenansvar för behandlingen av sin sjukdom och är i stort behov av rätt information, bra stöd och undervisning för att klara detta. Vikten av god compliance kan inte underskattas. Dock redovisar artiklarna i studien medicinska resultat och behandlar inte omvårdnadsbiten. För sjuksköterskan är det dock centralt att kunna tillgodogöra sig medicinska forskningsresultat och tillämpa dem i omvårdnaden av patienterna och det arbetet faller väl inom ramarna för Orems teori. Orems starka förespråkande av egenvård och egenansvar samt vårdpersonalens roll som vägledare och stöttare kopplas i denna studie till de medicinska aspekter som är basen för den evidensbaserade omvårdnaden. identifierade nackdelar är något mer direkt förknippade med omvårdnaden och bör som sådana problematiseras i vården av diabetespatienter. Fördelar Viktminskning. Övervikt är den enskilt viktigaste riskfaktorn för att utveckla DMT2. Likadant är det med risken för allvarliga senkomplikationer av sjukdomar, vilken ökar kraftigt vid övervikt. Därför kan det anses vara ytterst angeläget att hitta effektiva, skonsamma sätt för DMT2-patienter att gå ned i vikt och att hålla vikten under kontroll på lång sikt. Idag är viktminskning på kirurgisk väg ett allt vanligare alternativ (5; 20), ett alternativ som dock kan medföra oerhörda biverkningar, livsstilsförändringar och lidande för patienterna. Frågan är om inte en kost- och livsstilsförändring där patienten själv genom egenvård sänker sin vikt är betydligt skonsammare och leder till ökad compliance och livskvalitet? Stödet för att lågkolhydratkost ger en effektivare viktminskning än traditionell diabeteskost ter sig mycket starkt, åtminstone tidigt i behandlingen. Det är också intressant att notera att denna nedgång även sker i mycket korta studier, såsom Boden et al. (33) i vilken deltagarna endast följdes under två veckor med LC/HFkost. En fettsnål kost ger inte alls denna omedelbara viktnedgång. Detta styrks också av hur skillnaderna i viktminskning suddas ut på lång sikt i tre av fyra långtidsstudier (se tabell 3). Bägge kostalternativen ger alltså viktminskning, men olika snabbt. 17

18 Orsaken till den snabba nedgången tros vara ketostillståndet, vilket styrks av förekomsten av ketoner i både blod och urin hos deltagarna i denna studie samt de sänkta halterna b-glukos och p-insulin och det lägre kaloriintaget. Ketos är ett naturligt tillstånd som uppkommer när kroppens tillförsel av glukos i form av kolhydrater minskar eller uteblir, vilket sker vid strikta former av lågkolhydratkost och vid svälttillstånd (14; 20; 42). Ketonförekomsten är en restprodukt av detta. Huruvida detta är skadligt för kroppen eller inte diskuteras dock flitigt. Nyare forskning på kroppens fettvävnad har visat att en mycket större omsättning med förbränning och inlagring sker och det mycket snabbare än man tidigare trott (42). Marcus et al. (20), vilka framför kritik mot användningen av ketos som viktminskningsmetod, menar att det rör sig om svält och att det skulle vara olämpligt som bantningskur. Som svar på detta menar Eenfeldt (14) att ketos är lika naturligt som fettinlagringen och att båda delarna var nödvändiga för att våra förfäder skulle överleva årets magra perioder. Idag, när kylskåpen och frysdiskarna är fulla av mat året runt, har vi, menar han, hoppat över de tidigare svältperioderna och göder oss med kolhydrater i överflöd året runt (14). Eftersom kostbehandling på lång sikt är en fråga om egenvård blir också patientens compliance central. En alltför krånglig, enformig diet eller en diet som ger långsamma förändringar är svårare att som sjuksköterska motivera patienten att följa. Lågkolhydratkosten, framförallt i sina extremare varianter, såsom LC/HF kan visserligen framstå som krånglig och enformig, men har den fördelen att ge en närmast omedelbar respons på vågen, vilket torde stärka patienten i föresatsen att följa dieten. Glukos- och insulinhalter. Som presenterades i bakgrunden är insulinet i sig ett hormon som både främjar fettinlagring i kroppen i det att det hjälper till i omvandlingen av glukos till triglycerider och förhindrar nedbrytning av energidepåerna (10). Det ligger inte långt bort att förstå att höga insulinhalter i kroppen då skulle öka risken markant för övervikt. Som diskuterades ovan är just övervikt den viktigaste riskfaktorn för diabetes, ändå medicinerar man med insulininjektioner för att få kontroll över det skenande b-glukosvärdet. Borde man inte snarare överväga att använda metoder som förhindrar b-glukosstegringen? Att minska intaget kolhydrater istället för att på medicinsk väg hindra upptaget av dessa? Lågkolhydratkost ter sig i detta ljus som en fördelaktig behandlingsmetod eftersom den inte bara ger förbättrad glykemisk kontroll genom uteblivna b- glukosstegringar efter måltiderna utan även på längre sikt genom sänkt HbA 1c. Resultatet visade också på ett visst stöd för sjunkande p-insulinhalt med denna behandling, vilket också bör beaktas i sammanhanget. Vad som också kan diskuteras i resultatet är att blodsockernivåerna, på samma sätt som viktminskningen, utjämnades mellan kostalternativen i två av långtidsstudierna, men sänktes mer effektivt initialt. Denna snabba sänkning kan, precis som viktminskningen, ses som en god fördel för att stärka patientens motivation i egenvården. Den moderna diabetesvården har ju det goda med sig att patienten själv enkelt kan mäta sitt blodsocker och således själv omedelbart upptäcka de positiva förändringarna och dessutom vid behov sänka sin insulinmedicinering. 18

19 Läkemedelsbehandling. Kopplat till de sänkta glukosnivåerna fanns också i resultatet ett gott stöd för att lågkolhydratkost minskar behovet av läkemedelsbehandling, både vad gäller orala antidiabetika och insulin. En diabetiker idag använder ofta flera olika typer av läkemedel för att hantera sin sjukdom (5). Läkemedel har biverkningar och redan idag försöker man i diabetesvården att åstadkomma nödvändiga förbättringar i patienternas hälsotillstånd i tidigt skede genom livsstilsförändringar snarare än med hjälp av läkemedel (5). Vidare problem kunde också skönjas i ACCORD-studien (24), vilken nämndes i bakgrunden, där de som erhöll intensivbehandling med blodsockersänkande läkemedel dog tidigare än de som fick normal behandling. En studie är knappast nog för att bannlysa läkemedelsbehandlingen ur diabetesvården och det är heller inte syftet med diskussionen. Istället kan den tjäna väl som en varningsklocka och ytterligare en motivation för både personal och patienter att så länge som möjligt behandla DMT2 med sunda kostrekommendationer. 6 av 10 artiklar (se tabell 2) redovisade signifikant minskad läkemedelsanvändning för lågkolhydratpatienter jämfört med kontrollgrupperna. I flera av artiklarna har den allmänt erkända GI-metoden använts som kontrolldiet. Denna har dokumenterat god effekt på den glykemiska kontrollen eftersom den favoriserar livsmedel med kolhydrater som tar lång tid för kroppen att bryta ner. Patienten slipper på så vis de stora svängningarna i blodsockret, men intar trots det en hög halt glukos som ska tas om hand i kroppen och med insulinets hjälp lagras till energi. I detta avseende går GI-kosten hand i hand med läkemedelsbehandlingen och ger inte upphov till samma minskningar i medicineringen som lågkolhydratkosten, åtminstone inte efter vad som går att utröna ur denna studies resultat. Ett stabilare blodsockervärde och minskad insulinbehandling i kombination med viktminskning bör ge goda förutsättningar för patienten att under mycket lång tid kunna hålla sin sjukdom under kontroll med egenvård och kanske på så vis få slippa de digra komplikationer som ett skenande blodsocker, insulinresistens och de risker som insulinbehandling medför. Därför blir också den vikt som från vårdens sida läggs på stödet i egenvården central. Återigen kan en god koppling göras till Orems teori om stöd i egenvård samt om vikten av att patienten självständigt ska kunna leva ett så normalt och fullödigt liv som möjligt med de förutsättningar som sjukdomen ger. Kostbehandling torde inte bara vara mer ekonomiskt ur ett samhällsperspektiv utan även skonsammare för patienten än multipla läkemedel (13). Detta är en diskussion väl värd att föra. Den handlar om att undvika lidande och öka patienternas livskvalitet genom jämförelsevis enkla åtgärder. Eenfeldt (14) tar upp ett fenomen som han menar är tydligt när det gäller blodfettssänkande läkemedel, nämligen det att patienterna hellre tar en tablett om dagen än avstår från den onyttiga maten som orsakar de höga värdena. En parallell skulle kunna dras till diabetesvården, då en del kanske anser det enklare att ta lite tabletter än att lägga om hela sin kost och kanske dessutom börja motionera regelbundet, så som de flesta livsstilsförändringsrekommendationer ser ut idag. Här blir det intressant att diskutera vad denna inställning beror på. Är det patienterna som är lata och letar efter en enkel väg ur situationen? Är det månne läkarna som är lata och hellre skriver recept på läkemedel än på nyttig mat och ett omvårdnadsarbete inriktat på stöd och vägledning? Eller är det kanske intensiv 19

20 marknadsföring från läkemedelsföretagen som får oss att glömma alternativen och blint behandla allt med en massiv mängd läkemedel? Frågan har inget enkelt svar, men är värd att diskutera, både bland läkare och bland omvårdnadspersonal. Kvalitativ forskning på området kunde kanske ge spännande resultat eller viktiga ledtrådar? Lipidvärden. Det fjärde och sista identifierade temat bland fördelarna är de förbättrade lipidvärdena. Dessa omfattar inte bara sänkningar av de negativa värdena så som triglycerider, LDL och kolesterol utan även höjningar av det goda värdet HDL, som tros skydda kärlen mot ateroskleros (5). Flera av artikelförfattarna, däribland Elhayany et al. (36), har i sin design och sitt kostupplägg velat undvika det mättade fettet och rekommenderat enkel- och fleromättat fett som alternativ. De har också kontrollerat deltagarnas lipidvärden efter tecken på ogynnsamma förändringar. Intressant här är att alla dessa farhågor kommit på skam. Istället redovisar flera studier (se tabell 2) förbättrade värden, bättre än de lågfettalternativ de jämförs med och som under mycket lång tid ansetts vara det enda alternativet för den som vill äta hjärtsmart mat. Vidare är det, som framkom i resultatet, intressant att även de studier som är gjorda på LC/HF-kost redovisat dessa förbättrade värden, trots att de helt saknat begränsningar av mättat fett i kosten. Vad detta beror kan förstås diskuteras, men resultatet verkar tyda på att kritikernas farhågor (20) om ökad risk för hjärt- /kärlsjukdomar är, om inte obefogade så i alla fall långt ifrån bekräftade. Enligt förespråkaren Eenfeldt (14) beror de positiva förändringarna i lipidvärden på ketos och den ökade förbränningen av triglycerider som blir följden av denna. Den lipidsänkande effekten av lågkolhydratkost bör inte underskattas. Hjärt- /kärlsjukdomar är, som framkom i bakgrunden, en av de viktigare riskfaktorerna kopplade till både övervikt och DMT2 och även den vanligaste dödsorsaken för dessa patienter. Nackdelar Några medicinska nackdelar med lågkolhydratkost har, som tidigare redovisats inte uppdagats inom ramen för denna studie och inte heller har sådana uppdagats i litteraturen annat än i debattforum. Dessa nackdelar presenterades i bakgrunden och bemöts i diskussionen efterhand som resultatet pekat på motstridiga fakta. De identifierade nackdelarna med kolhydratfattig kost är alltså inte medicinska nackdelar utan rör båda implementeringen av sådana kostrekommendationer. I denna studie pekar resultatet främst på två teman; dålig compliance och stora skillnader i dietsammansättning och kostråd. Dålig compliance. Det verkar finnas ett visst stöd för vikande compliance på lång sikt. Som också redovisades i resultatdelen så var deltagarna i lågkolhydratkostgrupperna ofta mer entusiastiska och följde sin diet bättre än kontrollgrupperna i korttidsstudierna. Något förefaller dock hända efter ett par månader. De positiva effekter som identifierats ovan verkar bromsa in, vilket skulle kunna göra patienterna mindre motiverade att fortsätta följa kostråden. En viss risk finns också för att kostråden i sig blir en belastning eftersom de i princip går ut på att undvika kolhydratrika livsmedel såsom potatis, pasta, ris och bröd. För den som inte tillagar alla sina mål hemma själv från grunden kan det bli svårt att på längre sikt upprätthålla en sådan diet och försöka hitta snabbmat, lunchrestaurangmat och annat som går bra att äta utan krångel eller konstiga 20

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender

Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Viktkontroll med Svetol /klorogensyra/ i CoffeeSlender Produkten och dess innehåll CoffeeSlender är ett snabbkaffe som saluförs dels i lösvikt, dels i doskuvert vardera innehållande 2 200 mg pulver. Varje

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

6. Invändningar du bör vara beredd

6. Invändningar du bör vara beredd 6. Invändningar du bör vara beredd på Om du skulle få för dig att börja äta en kolhydratfattig kost så kommer två saker att hända. Om du hör till dem som väger för mycket kommer du med den allra största

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 Vi läkare kan ha svårt att motivera våra patienter för bra och noggran behandling. Diabetes och särskilt gammelmans diabetes ger knappast några som

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Effekter av lågkolhydratkost vid diabetes typ 2

Effekter av lågkolhydratkost vid diabetes typ 2 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Effekter av lågkolhydratkost vid diabetes typ 2 En litteraturstudie Författare: Therese Nordquist Alexander Waara Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Du har en produkt som får oss att må bra

Du har en produkt som får oss att må bra Du har en produkt som får oss att må bra Bra mat för människan Nyckeln till din merförsäljning Allt fler svenskar intresserar sig för en kosthållning vars inverkan på kroppens blodsockernivå är så minimal

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET

EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET Hälsa och samhälle EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET - EN KVANTITATIV LITTERATURSTUDIE JACOBSEN PAULA KNUTSSON HELÉNE Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer