1 (9) Information om det pågående förändringsarbetet kring IT-verksamheten i Järfälla kommun

Transkript

1 1 (9) Utbildningsnämnden Information om det pågående förändringsarbetet kring IT-verksamheten i Järfälla kommun Med anledning av skrivelse daterad från Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, ställd till Utbildningsnämnden samt Barnoch ungdomsnämnden har jag bjudits in till Utbildningsnämndens sammanträde den 2 december 2010 för att informera om förändringsarbetet kring Järfällas ITverskamhet. Med anledning av detta lämnar jag följande information. De fackliga organisationernas skrivelse (inklusive dess bilagor) omfattar ett antal frågeställningar, bl.a. gällande förändringarna kring - IT-verksamheten hanterat lokalt vs centralt inom kommunens organisation kring IT (i en IT-styrningsfunktion respektive ett IT-servicekontor), - IT-tekniker lokalt vs samlade inom IT-servicekontoret, - upphandlingen gällande IT-tjänster och outsourcing av delar av ITverksamheten (samt därtill hörande utredningar och den behovsanalys som genomfördes inför beslutet att genomföra upphandlingen) och - behovsanalys och hantering av den pedagogiska IT-verksamheten. De fackliga organisationerna har vid ett flertal tillfällen involverats i förändringsarbetet och -processerna. Eftersom frågorna som behandlas i skrivelsen sträcker sig kring så många och stora områden så ser jag ingen annan möjlighet än att svara utförligt kring hur förändringsprocesserna har bedrivits kring respektive del. Angående IT hanterat lokalt vs centralt inom kommunens organisation kring IT (i en IT-styrningsfunktion och ett IT-servicekontor) En rad utredningar (samt framtagandet av kommunens e-strategi) som genomfördes inom kommunen under 2007 och 2008 visade på behovet av en översyn av kommunens organisering av IT-frågor. Djupare analys och utredning kring frågan genomfördes under 2008 vilket ledde fram till att kommunens förvaltningschefsgrupp arbetade fram en ny principorganisation för kommunens ITorganisation, som presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott samt beslutades (dnr Kst 2008/339) och trädde i kraft från och med Därefter finns ett antal verkställighetsbeslut gällande organisationens utformning, roller och ansvar mm. Inrättandet av den nya IT-organisationen i Järfälla kommun föregicks också av förhandlingar med de fackliga organisationerna som finns representerade i kommunens centrala samverkansgrupp. Inriktningen i besluten kring kommunens IT-verksamhet var att den ska ha en tydlig IT-styrning och att den ska samordnas samt organiseras genom en IT-styrnings- Kommunledningskontoret Besöksadress: Vasaplatsen 11, Jakobsberg IT-avdelningen Postadress: JÄRFÄLLA Anders Thoursie, CIO Telefon växel: Telefon: (direkt) Mobil: E-post: kommunstyrelsen@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro:

2 (9) funktion samt ett IT-servicekontor. Genom att samla olika funktioner som tidigare funnits utspridda på olika förvaltningar, förtydliga och renodla uppdrag och roller så var syftet med den nya organisationen att den skulle ge goda förutsättningar att nå en ökad professionalisering. Som ett led i att förbereda och förankra förändringsarbeten gällande större frågor kopplat till IT-verksamheten så har IT-styrningsfunktionen inrättat ett rådgivande forum där alla förvaltningarna finns representerade. Forumet benämns SVIT (Samverkan Verksamhet och IT). Angående IT tekniker lokalt vs samlade inom IT-servicekontoret Etableringen av IT-servicekontoret skulle ske genom att alla IT-relaterade arbetsuppgifter (bl.a. systemförvaltning, hantering av samtliga nätverk och datorer, itteknik och it-support) fördes in i IT-servicekontoret. Detta var till stor del genomfört intill kontorets bildande den 1 april Ett par delar kvarstod dock att föra in i ITservicekontoret efter dess bildande, bl.a. skolornas IT-tekniker och IT-support (för såväl bibliotek, förskola, grundskola och gymnasium). Den dåvarande chefen för ITservicekontoret, Peter Nilsson, fick i uppdrag av undertecknad att slutföra detta under våren/hösten Som stöd i detta arbete genomförde f.d. förvaltningsdirektören Elisabet Stålhane en analys och sammanställning över IT-relaterade arbetsuppgifter samt en detaljering av vilken personal inom förskola, grundskola och gymnasium som arbetade med dessa uppgifter och till hur stor del av tjänsten som uppgifterna omfattade. Sammanställningen kring detta delgavs, den 11 maj 2009, till förvaltningsdirektörerna Kah Slenning och Kerstin Ekenberg samt dåvarande skolchefen Jan-Erik Sahlberg. Tyvärr drog arbetet kring detta ut på tiden då IT-servicekontoret bytte chef vid årsskiftet 09/10. Yvette Heikka-Mukka tillträdde som chef för IT-servicekontoret 1 januari 2010 och återupptog arbetet med att konsolidera in de IT-relaterade arbetsuppgifterna till ITservicekontoret. Detta gjordes genom en förnyad analys och intervjuer med berörd personal samt dess chefer vilket därefter rapporterades till förvaltningsdirektörerna Kah Slenning och Kerstin Ekenberg samt skolchefen Margareta Forslund. Berörda befattningar inom dåvarande Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen fördes, efter facklig samverkan med SKTF den 17 maj 2010, över till IT-servicekontoret. Angående utredning som genomförts inför beslutet att genomföra upphandling gällande IT-tjänster och outsourcing En av de första åtgärderna som genomfördes inom ramen för den nya ITorganisationen under 2009 var att göra en genomgripande analys av Järfälla kommuns IT-miljö, dvs samtliga nät/it-infrastrukturer, datorer, licenser, it-säkerhet och arbetssätt kring dessa delar. Analysen visade bl.a. att Järfälla har en totalt sett en stor IT-miljö som bestod av fyra separata ITinfrastrukturer och totalt ca datorer. En stor del av dessa datorer hanteras helt manuellt och ungefär 40 % av alla datorer är mycket gamla och behöver bytas ut. En problematik som försvårar situationen kring detta är att

3 (9) många verksamheter inte har planerat in kostnader för återinvesteringsbehov i sina budgetar och detta gäller även samtliga fyra IT-infrastrukturer som fanns (dvs återinvesteringar saknas helt eller var mycket små i relation till storleken på respektive infrastruktur). Inom t.ex. Jakgym-nätets IT-infrastruktur (gymnasienät) fanns ett extremt personberoende till en person med mycket i lösningen som var specialanpassat med t.ex. egna script och bristfällig dokumentation, vilket innebär att om personen slutar så kommer det vara mycket kostsamt och riskfyllt när andra skall ta över förvaltningen av IT-systemen/-infrastrukturen. Det fanns stora brister i kommunens licenshantering, vilket vid revision kommer att leda till såväl de stora kostnader som man redan borde ha betalat, men också dryga böter eftersom den bristande hanteringen varit omfattande. Det fanns även brister i backup-hanteringen inom vissa delar av kommunens infrastrukturer, vilket kan få förödande konsekvenser vid haveri, både kostnadsmässigt och verksamhetsmässigt. Analysen visade att IT-infrastrukturen i Järfälla kommun var decentraliserad vilket dels får till följd att många enskilda personberoenden finns och dels att investeringar inte är förankrade i en gemensam strategi vilket i sig resulterar i en ökad kostnad för inköp och administration av licenser, utrustning, kompetens och externa leverantörer. Effekten av att koordinera inköp och beställningar samt konsolidera antalet produkter, kompetenser och leverantörer handlar nödvändigtvis inte om stora kostnadsbesparingar vid inköp av hård- och mjukvara. Snarare handlar det om minskade kostnader för att föra in den totala lösningen, dvs. att designa, implementera, drifta och inte minst att supportera/stödja användare och att integrera lösningen i kommunens IT-infrastruktur. Detta går hand i hand med standardisering eftersom det är enklare att centralisera och konsolidera miljön om det finns färre olika komponenter att hantera. Genom att centralisera tekniken blir det enklare för driftsorganisationen att hantera support, administration och drift från en central punkt. Minskat personberoende och ökad säkerhet är andra stora positiva effekter. Med ett samlat kompetenscentra, i form av IT-servicekontoret, får dessutom de personerna som arbetar med IT rätt förutsättningar till kompetensutveckling samt till att agera mer professionellt i relation till kommunens alla kärnverksamheter. Analysen har behandlats i forumet SVIT samt redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott och dessförinnan redovisats för de fackliga organisationerna i centrala samverkansgruppen. Angående mätning och behovsanalys som genomförts inför beslutet att genomföra upphandling gällande IT-tjänster och outsourcing Efter ovan nämnda nulägesanalys gällande Järfälla kommuns IT-miljö stod det klart att IT-infrastrukturen i stora delar var i behov av uppgradering och stora förändringar. En av flera förändringar var att byta ut kommunens fyra nät/itinfrastrukturer till ett kommungemensamt nät (en gemensam IT-infrastruktur). Det

4 (9) fanns många goda skäl till detta; funktionella, säkerhetsmässiga, effektivitetsmässiga, kostnadsmässiga och kompetensmässiga skäl. Förändringsarbetet inleddes efter att nulägesanalysen genomförts och en handlingsplan etablerats kring prioriterade områden. För att säkerställa verksamheternas upplevelse av hur IT-verksamheten fungerar så genomfördes en s.k. NKI-mätning (Nöjd Kund Index) riktad mot samtliga anställda i kommunen. Cirka 900 personer besvarade enkäten fullständigt (med Barn- och ungdomsförvaltningen och Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen i topp gällande svarsfrekvens). Samma undersökning genomförs hos många andra organisationer så Järfällas mätvärden kan därför ställas i relation till en bredare bas (benchmarking). Undersökningen omfattade bl.a. användarnas uppfattning om driften, supportbehov, supportnivå, stöd för arbetsuppgifterna, utbildningsstöd. Järfällas mätvärden låg i denna mätning under benchmark med särskilda noteringar kring bl.a. - stort behov av enklare IT-miljö / IT-lösningar - långa svarstider för systemen inom skolelevadministration - oklart för användarna vart man ska vända sig för IT-stöd/-support - frekventa skrivarproblem - hög grad av dubbelarbete för användarna pga IT-systemen och rutiner - användare upplever sig ha stort utbildningsbehov kring IT - personal som arbetar med IT-support upplever sig att ha stort behov av utbildning för att hantera IT-miljön och kunna ge användarna stöd Utöver NKI-mätningen (som även kommer att genomföras årligen framledes) beslöt IT-styrningsfunktionen att också genomföra en behovsanalys i syfte att tydliggöra verksamhetens behov kring IT-utrustning, programvaror, verksamhetssystem och support/användarstöd. Behovsanalysen genomfördes dels genom en enkät riktad till samtliga chefer inom kommunen och dels genom intervjuer/workshops med verksamhetschefer (inkl rektorer). Behovsanalysen gav IT-servicekontoret en god bild kring hur behoven ser ut gällande olika typer av IT-arbetsplatser (och andra datorer för olika användningsområden) samt särskilda behov kring dessa, önskemål kring support/användarstöd (samt vilka tider denna behöver finnas), övriga behov kring hårdvara och programvara, trådlöst nätverk, beställningsrutiner, servicenivåer, felhantering etc. Resultatet av behovsanalysen återrapporterades till samtliga verksamhetschefer, redovisades för representanterna inom SVIT samt till de fackliga organisationerna i centrala samverkansgruppen. Vid redovisningen för de fackliga organisationerna lämnades synpunkten att behovsanalysens resultat även borde tillgängliggöras för alla medarbetare i syfte att säkerställa att alla anställda får möjlighet att ta del av behovsbilden och därmed även kunna komplettera med sådant som man upplever saknas. Detta var en god idé, vilket ledde till att en artikel skrevs och publicerades på Portalen (intranätet) tillsammans med hela resultatet av behovsanalysen. Medarbetare uppmanades också att komma in med kompletteringar/synpunkter till en särskild e-postadress. Vidare publicerades också en artikel i personaltidningen Bladet om behovsanalysens resultat och uppmanade medarbetare att läsa den detaljerade redovisningen på Portalen samt komplettera med egna synpunkter/behov till den särskilda e- postadressen.

5 (9) Angående beslutet att genomföra upphandling gällande IT-tjänster och outsourcing Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade (dnr Kst 2010/212) om upphandling av IT-tjänster och outsourcing skulle ske avseende tre huvudtjänster: IT-arbetsplatser Drift av system Drift av Infrastruktur Huvudsakliga skäl till att genomföra en kommungemensam upphandling kring dessa områden var: Koncentration på kärnkompetenser inom IT-servicekontoret. IT-verksamheten är i sin helhet en stödfunktion till kommunens övriga verksamhet, men särskådar man arbetsuppgifterna inom IT-verksamheten så kan man särskilja sådana uppgifter som kräver särskilda kunskaper om kommunens verksamhet från sådana arbetsuppgifter som är av generell karaktär och som snarare enbart kräver djup och bredd i kunskaperna kring just specifika IT-områden. Den sistnämnda kategorin av uppgifter utgörs av de identifierade områdena, som angivits ovan, och kan genomföras av en extern part lika väl eller bättre än med kommunens egen personal. Utifrån ett kommunalt verksamhetsperspektiv är det kritiska dels att säkerställa ett väl fungerande IT-stöd, men likväl att långsiktigt säkerställa en organisation med rätt resurser och kompetenser. Detta uppnås genom att fokusera på att behålla kärnkompetenser för en kompetent beställarorganisation, ledning, styrning och leveransuppföljning samt verksamhetsstödjande funktioner inom ITservicekontoret. Bemanningen av IT-servicekontoret har inte tillräcklig kapacitet eller kompetens för att hantera hela kommunens IT-infrastruktur och genomföra de förändringsarbeten som behöver implementeras, utöver att leverera enligt de överenskommelser som man har med kommunens olika verksamheter (gällande bl.a. systemförvaltningsuppdrag mm). Därtill finns behovet av att agera mer proaktivt och serviceorienterat samt professionellt utforma tjänster utifrån verksamheternas behov samt systematiskt följa upp leveranser och kundnöjdhet med avseende på kvalitet, kostnader och anpassningsbarhet. Att etablera en IT-organisation som operativt driftar och förvaltar hela ITinfrastrukturen och dessutom tillgodoser behoven av en hög tillänglighet och support under en stor del av dygnet kräver en organisation/bemanning som är väsentligt större än vad som idag finns inom IT-servicekontoret. Därtill behöver man säkerställa redundans, både i teknik och i personal, vilket driver kostnader rejält. Befintligt avtal (gällande det administrativa nätverket) med Siemens IT Solutions and Services löper ut under I och med att avtalet med Siemens löper ut under första halvåret av 2011 så står IT-servicekontoret inför att hantera de leveranser som Siemens har ansvarat för, om inget annat görs. Att fortsätta med en partiell outsourcing finns det dock inte skäl för (bl.a. eftersom själva ITinfrastrukturen också förändras till ett nät), utan en bredare upphandling behöver genomföras för att bättre möta de behov som kommunens verksamheter har.

6 (9) Kommunövergripande kostnadskontroll kring IT. Kommunen bör genom en samordnad upphandling kunna uppnå lägre kostnader över tiden gällande pris/prestanda. Ökad flexibilitet / anpassningsförmåga för att hantera många krav och behov av olika nivåer av tillgänglighet. Kommunens verksamhet är stor och bred, vilket även avspeglar sig på de krav/behov man därmed har på IT-stödet. En etablerad IT-sourcingleverantör har den här typen av spännvidd av krav även från andra kunder, vilket gör att kostnaden för att hålla en högre tillgänglighet och större anpassningsbarhet, dygnet runt, året runt, kan delas på flera parter. Genom att köpa definierade tjänster av en etablerad leverantör så kan IT-servicekontoret leverera och tillgodose verksamheternas krav och behov utan att behöva expandera organisationen i stor omfattning. Kravställningen och upphandlingen inriktar sig mer på att kravställa kompletta tjänsteleveranser där leverantören i större grad ansvarar för hur och på vilket sätt tjänsterna produceras och levereras (utifrån de standarder som Järfälla kommun har definierat). I och med att kommunen i sin helhet kravställer och köper kompletta tjänster (t.ex. tjänsten IT-arbetsplats) så baseras därmed också detta på att kommunen kommer att betala en hyra för de tjänster man nyttjar. Ägandet av all utrustning förläggs därmed hos leverantören, vilken ansvarar för utrustningen som en del av de tjänster man levererar. Det finns flera fördelar med detta, bl.a. så förläggs all praktisk hantering på leverantören (från inköp, utplacering till avveckling), kommunen binder inte kapital. Processer för inköp och lagerhantering hanteras av leverantören. Samverkan genomfördes med de fackliga organisationerna i den centrala samverkansgruppen den 28 maj 2010 inför beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott. De fackliga organisationerna gavs också tillfälle den 5 juli 2010 att ta del av, och lämna synpunkter på, förfrågningsunderlaget i sin helhet innan det publicerades. Den 1 november 2010 fattade kommunstyrelsens arbetsutskott tilldelningsbeslut (dnr Kst 2010/391) där Kerfi AB antogs som ny leverantör efter att utvärderingen visat att deras anbud varit det bästa. Angående intern finansieringsmodell kring IT och kostnadseffekter för verksamheterna Som ett led i förändringsarbetet kring kommunens IT-verksamhet har också ett omfattande arbete gjorts kring att etablera en ny finansieringsmodell kring IT. Ett utkast till ny finansieringsmodell har funnits framme sedan april 2010 och diskuterats med samtliga förvaltningar inom ramen för forumen SVIT, Styr-Upp-gruppen och ekonomgruppen. Finansieringsmodellen bygger på principen att samtliga verksamheter betalar för de direkta kostnader som finns knutna till respektive verksamhet gällande IT-arbetsplatser, licenser, skrivare/kopiatorer, på-platsen-stöd, kostnader för verksamhetens egna verksamhetssystem och en andel av Portalens kostnader (intranätet) i relation till antal anställda i verksamheten. IT-infrastrukturen och övriga kommungemensamma system finansieras centralt genom anslag.

7 (9) Med denna nya finansieringsmodell kring IT i Järfälla kommun och med de upphandlade villkoren som kommer att gälla kring datorer/it-arbetsplatser så innebär det en kvalitetsökning för samtliga verksamheter gällande IT-utrustning och väsentligt högre servicenivå än vad kommunen har idag. I de ekonomiska kalkyler och analyser som gjorts per förvaltning konstaterar Kommunledningskontoret att förändringarna för kommunens verksamheter innebär besparingar, eller för vissa delar är kostnadsneutrala, jämfört med de kostnader man har idag, trots kvalitets- och servicenivåökningen. Angående hantering av den pedagogiska IT-verksamheten En oro som lyfts fram i de fackliga organisationernas skrivelse (daterad ) till Utbildningsnämnden samt Barn- och ungdomsnämnden är avsaknad av behovsanalys kring, och hanteringen av, den pedagogiska IT-verksamheten. Jag menar dock att denna oro är obefogad, då behovsanalysen som genomförts i alla delar har just fokuserat på att få fram behov för de specifika verksamheter vi bedriver inom Järfälla kommun (kopplat till de tjänsteområden som skulle upphandlas). Specifika verksamheter bedrivs i Järfälla i form av skolor för olika åldrar (där lärandet, pedagogik och lärmiljön mm står i fokus), men likväl i form av socialtjänst med mycket sekretessklassad information (likt skolhälsovårdens journaler) och med öppettider långt utanför vardagar och kontorstider (och därmed behov av support dessa tider), i form av äldreomsorg där enkelhet och användarvänlighet är prioriterat, i form av bygg- och miljöförvaltning med behov av stryktålig utrustning som tål väder och vind, i form av biblioteksverksamhet med datorer som är tillgängliga för allmänheten och naturligtvis i form av en del administrativ verksamhet som finns kopplad till alla specifika verksamheter. Därtill har vi också en kris- och beredskapsorganisation som ska fungera (och likväl dess utrustning och kommunikation) i mycket krävande och problematiska situationer (och behoven här är bl.a. driftssäkerhet och redundans). Jag menar därför att den kommunala IT-verksamheten sträcker sig över många olika specifika områden, där skolans behov är ett stort område och där särskilda behov har fångats upp i samband med behovsanalysen och vidare hanterats som krav i upphandlingen (men även vid utformning av IT-servicekontorets organisation). Exempel på sådana krav, i upphandlingen, som kan härledas specifikt till skolverksamheten är bl.a. följande: En viktig del som påverkar det stöd som skolans verksamhet behöver (kopplat till IT) är snabb inställelsetid och möjligheten att kunna åtgärda fel inför (eller i värsta fall, under) en lektion. Här har vi sett till att de personer som arbetar inom IT-servicekontoret med att utgöra på-platsen-stöd (vilket oftast är samma personer som tidigare arbetat för en enskild skola som IT-tekniker) kommer att ha möjlighet att senast inom 30 minuter få enskilda datorer upplåsta av leverantören och erhålla administratörsrättigheter för dem. Detta innebär att, om så krävs, så kan IT-servicekontorets personal snabbt få utökade rättigheter för att därigenom kunna försöka avhjälpa fel som kan kräva åtkomst till datorn genom

8 (9) högsta rättighetsnivån. Detta krav är något som är unikt för Järfällas upphandling och som vi inte sett hos någon annan outsourcingupphandling. Ett annat potentiellt bekymmer för skolans IT-miljö är att den består av många olika applikationer (programvaror). I en standardiserad hantering av ITarbetsplatser så sköts installationer och uppdateringar genom att man paketerar alla applikationer som därefter installeras automatiskt över nätverket (dvs ingen manuell hantering krävs). Detta innebär stora effektiviseringsvinster kring själva installationsprocesserna mm, men paketering av applikationer tillför en kostnad per applikation (vilket i Stockholms kommun resulterat i mycket kritik från skolorna då det upplevs som, ur skolans perspektiv, onödiga kostnader). Att använda sig av den här tekniken är dock en självklarhet för en så här stor ITverksamhet som Järfälla kommun har. I Järfälla har vi dock valt att inte låta den enskilda skolan betala för paketeringskostnaden, utan den delen bekostas centralt inom ramen för IT-infrastrukturen. Detta pga att nyttan med paketering primärt kan kopplas till just IT-infrastrukturen. Vidare kommer ett särskilt laboratorienätverk för bl.a. gymnasiet att skapas inom ramen för det nya, gemensamma, nätverket. På detta nät kommer de delar av gymnasiet (och liknande verksamheter) kunna laborera med datorer med fullständiga administratörsrättigheter (om skolan vill tillåta det). Detta är alltså ett slags test-/utbildningsnät som ska användas till lärsituationer kring IT-teknik mm. Tack vare att kommunen som helhet upphandlar, och successivt förbrukar, ganska stora volymer av datorer löpande så kan nämnda laboratorieverksamheter också dra nytta av detta. Ytterligare ett specifikt krav som ställts utifrån skolans behov är att outsourcingleverantören årligen ska kunna tillgängliggöra ca 100 st utrangerade datorer för laboratorieverksamhet och teknisk lärandemiljö. I samband med upphandlingens genomförande så är man som offentlig verksamhet tvungen, enligt LOU, att definiera utvärderingskriterier för de olika krav som ställs upp. Ett sådant krav som vi ställde upp i Järfällas outsourcingupphandling och som påverkat de olika anbudsgivarnas erhållna totalbetyg avsåg leverantörens erfarenhet av IT inom just pedagogisk verksamhet. Kerfi AB erhöll goda betyg kring detta då man har stor erfarenhet av bl.a. kommunala skolor och IT inom pedagogisk verksamhet. Behovsanalysen och upphandlingen kring IT-tjänster och outsourcing omfattar naturligtvis inte utveckling av själva IT-pedagogiken, utan de omfattar utrustning och särskilda krav som fångats upp kopplat till support, kostnader, flexibilitet mm. De organisatoriska förändringar som genomförts det senaste året där roller och tjänster har flyttats in till IT-servicekontorets organisation har inte på något sätt heller omfattat IT-pedagoger. De tjänster som förts in i IT-servicekontoret har enbart avsett renodlade IT-relaterade arbetsuppgifter såsom IT-tekniker som utför installationer och IT-support. Att dessa organisatoriskt tillhör IT-servicekontoret betyder inte heller att de fortsättningsvis fysiskt inte kommer att finnas ute i skolmiljöerna. De som arbetar som på-platsen-stöd kommer att finnas ute i de

9 (9) verksamheter som har bett om att få det stödet. Att de organisatoriskt tillhör ITservicekontoret skapar dock en större flexibilitet kring arbetsfördelning och ger en ökad professionalisering då de som arbetar med IT verkligen kompetensmässigt också kan utvecklas inom området på ett annat sätt än om man är anställd på en lokal enhet. I övrigt vad gäller den pedagogiska IT-verksamheten så menar jag att det är mycket av denna som inte alls hanteras inom ramen för outsourcingupphandlingen. Det projekt som jag ser, och den upphandling, som inom Järfälla kommun i största grad får en direkt påverkan på IT-pedagogiken inom skolan är projektet gällande en skolportal och de utbildningssatsningar som är kopplade till detta. Skolportalen ska ha funktionalitet både för viss skoladministration, kommunikation mellan elever/lärare/föräldrar men även konkreta funktioner som är avsedda för just lärsituationer, grupp- och klassarbeten mm. Projektet skolportal är ett fullt ut verksamhetsdrivet projekt, där skolor har bildat arbets- och projektgrupper för att arbeta fram kravspecifikation och upphandlingsunderlag. Anders Thoursie CIO Bilagor Skrivelse, inkl bilagor, med rubriken Upphandling av IT-tjänster och outsourcing av delar av verksamheten, daterad från Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet Expedieras till Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsdirektör Skolchef förskola och grundskola Sveriges Skolledarförbund Lärarnas Riksförbund Lärarförbundet