Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. Kinnarpsskolan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan

2 Samrådsgruppen för en trygg skola består av: - Två representanter ur elevrådet - Två representanter ur föräldraföreningen - Skolans trygghetsgrupp Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Ami Millqvist, förskolechef/bitr. rektor - Åsa Lyckebäck, specialpedagog - Göran Fagerblom, kurator Trygghetsgruppen träffas två gånger per termin. Besök gärna nedanstående hemsidor, eller ring, för ytterligare information om mobbning: - BEO Barn- och elevombudet: info@barnombudsmannen.se - BRIS Föräldratelefon Friends Tel: Rädda Barnen, Föräldratelefon

3 Värdegrund Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Målsättning Långsiktigt mål Tillsammans ska vi skapa en trygg skola, där vi aktivt bekämpar alla former av kränkande behandling. Barn, ungdomar och vuxna, alla, ska känna trivsel och mötas av respekt. På Kinnarpsskolan accepteras inte någon som helst tendens till trakasserier, våld eller mobbning i ord eller handling, varken när kränkningen utförs av elev eller när den utförs av vuxen. Mål för läsåret Tydliggöra gången när handlingsplanen mot kränkande behandling sätts i verket och effektivisera insatser och åtgärder kopplade till likabehandlingsplanen. Vem gör vad? Vart/hur ska händelser rapporteras? (trygghetsgruppen ansvarar) Identifiera via elevenkät platser som anses otrygga på skolan. (trygghetsgruppen ansvarar) Fortsätta arbetet för ett bättre språkbruk på skolan. (klasslärare och elevrådet ansvarar) Alla resultat från enkäter och observationer diskuteras och analyseras tillsammans med eleverna. (Klasslärare ansvarar)

4 Vad menar vi med kränkande behandling? En person är utsatt för kränkande behandling när han/hon diskrimineras på grund av kön, gränsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Mobbning är också kränkande behandling. Trakasserier genom mejl, sms, inlägg och fotografier på hemsidor och kommentarer på chatsidor är företeelser som också ryms inom definitionen för kränkande behandling. Skolans arbete mot kränkande behandling Det finns en trygghetsgrupp på skolan med uppgift att ta sig an mobbningsärenden enligt vår Handlingsplan vid misstanke om mobbning. Det finns också en samrådsgrupp med uppgift att en gång per år se över och revidera vår Likabehandlingsplan. Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling, handlar främst om att skolan har en mångfald av åtgärder för att förebygga kränkande handlingar samt för att bryta negativa mönster och beteenden. Det är viktigt att skapa ett öppet klimat i klassen, så att eleverna vet att allt, stort som smått, kan tas upp till diskussion, exempelvis på klassråd eller kompissamtal. Genom regelbundna etiska samtal och gruppövningar i respektive klass, ge eleverna ökad självkännedom, bättre självkänsla, mod att säga nej till kränkande behandling, redskap för att själva kunna lösa konflikter samt förståelse för andra. Stöd i detta arbete är materialet Lions quest samt böckerna Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Kompissamtal. Samverkan mellan klasserna för att ena skolan, för att eleverna ska lära känna varandra över klassgränserna är också något vi jobbar med i temaarbeten och gemensamma aktiviteter. Läraren ansvarar för att sätta ihop grupper i undervisningssituationer så att ingen riskerar att bli utanför. Trivselenkät genomförs minst en gång per termin inför utvecklingssamtalen. Klassföreståndare sammanställer resultaten och dessa redovisas vid gemensam konferens. Skolans ordningsregler ska aktualiseras för personal, elever och föräldrar i början av varje läsår och finnas tillgängliga i skolan och på hemsidan. En kamratstödjare rör sig i högstadiets korridorer en dag per vecka. Personal, elever och föräldrar; alla har ansvar för att förhindra varje försök till kränkande behandling. Alla måste våga se och ingripa!

5 Definition: Mobbning bråk Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Spontant bråk mellan individer är inte mobbning, Skolan måste dock ingripa vid trakasserier och kränkningar, även om dessa bara sker vid enstaka tillfällen eller mellan jämbördiga individer/grupper av individer. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: Ovilja att gå till skolan, ströfrånvaro. Ont i magen, huvudvärk, ingen aptit, tröstätning etc. Har inga kamrater. Kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder. Har blåmärken. Verkar nedstämd och ledsen. Dalande prestationer. Glömmer idrottskläder. Deltar inte i olika fritidsaktiviteter. Får sms eller dylikt med kränkande innehåll. Dessa tecken kan givetvis bero på andra saker än mobbning. Ser du några av dessa signaler, fråga och prata med ditt barn. Är förklaringen rimlig? Var nyfiken! Ta kontakt med skolan! Utsätter ditt barn andra för kränkande behandling? Det kan vara svårt att ta till sig, att det egna barnet mobbar andra. Om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget barn. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsak, måste du göra något. Det är viktigt att vara en god förebild. Detta kan du göra: Gör klart för barnet att du inte accepterar kränkande behandling och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Tag kontakt med skolan för att få hjälp med problemet.

6 Handlingsplan vid misstanke om mobbning Rektor ansvarar inom sin enhet för att handlingsplanen följs och att personalen har god kompetens inom området. Rektor har det övergripande ansvaret för att handlingsplanen finns och hålls aktuell. Elev, förälder, personal eller annan person i elevens närhet, anmäler misstänkt mobbning till trygghetsgruppen (dokumenteras). Enskilda samtal med de inblandade följer. Dessa leds av två personer ur trygghetsgruppen. Den ene leder samtalet och den andre antecknar. Mall för samtalen finns. 1. Samtal med den utsatte (ev. tillsammans med föräldrar) plus någon vuxen som sett mobbningen för att ta reda på så mycket som möjligt om mobbningen. Eleven ges stöd. 2. Samtal med övriga inblandade, en i taget. Se till att eleverna inte kan tala med varandra inför samtalen. Om mobbning konstateras Efter någon/några dagar kontrolleras med den utsatte att mobbningen upphört. Därefter sker enskilda uppföljningssamtal med mobbarna. Samtalen med de inblandade upprepas under längre tid. Täta samtal till en början, efterhand med längre intervall. Kontakt med berörda föräldrar efter första mötet. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Det gäller såväl för den utsatte som för den/de som utfört kränkningarna. Elev och föräldrar ska ges tillfälle att medverka vid upprättandet. Utvärdering av åtgärder och handlingar. Gjorde vi rätt? Blev resultatet, både på kort och lång sikt, bra? Behöver vi utveckla våra metoder och arbetssätt? Om personal misstänks för kränkning av elev, ansvarar rektor för utredningen. Arbetsgång för att upptäcka och förebygga kränkande behandling och mobbning som berör personal Information om vår handlingsplan till personal. Kontinuerlig punkt vid medarbetarsamtal. Tydligt formulerade frågor om kränkande behandling genom enkätundersökning genomförs vid behov. Minst en gång per läsår genomförs en skriftlig enkät. Frågorna ställs till personal. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling och mobbning som berör personal 1. Misstanke om att kränkande behandling förekommer anmäls till skolledning och/eller facklig företrädare eller annan personal som anmälaren har förtroende för. 2. Vid anmälan skall skolledare göra en bedömning av anmälan snarast och träffa berörda parter för att gå igenom anmälan och enas om en strategi för hanterande av situationen. 3. Enskilda samtal med den/de som anses ha utfört den kränkande handlingen genomförs av skolledning. 4. Företagshälsovården kan kopplas in som resurs.