Åsarpsskolans likabehandlingsplan Trygghetsplanen

Transkript

1 Åsarpsskolans likabehandlingsplan Trygghetsplanen mot mobbning och annan kränkande behandling Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Reviderad

2 Värdegrund Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Lgr 11) Målsättning Nulägesanalys / kartläggning Trivselenkäterna, som genomförts under vt -14, visar att 5% av eleverna sällan är rädda på rasterna, resterande 95% är aldrig rädda på rasterna. Under läsåret har trivsel- och trygghetsfrågor kontinuerligt diskuterats i klasserna. Långsiktigt mål: Tillsammans vill vi behålla en trygg skola, där vi aktivt bekämpar alla former av kränkande behandling. Barn, ungdomar och vuxna; alla ska känna trivsel och mötas av respekt. På Åsarpsskolan accepteras inte någon som helst tendens till trakasserier, våld eller mobbning i ord eller handling, varken när kränkningen utförs av elev eller när den utförs av vuxen. Mål för läsåret 14-15: Att skolmiljön, såväl inomhus som utomhus, ska upplevas som trygg av eleverna även fortsättningsvis. Åtgärder/metoder: Att i en ny elevenkät identifiera de platser på skolan som eleverna upplever som otrygga. (Ansvar Trygghetsgruppen). Att tillsammans med eleverna analysera och diskutera resultatet (Ansvar resp. klasslärare). I klassråden ge förslag till åtgärder som sedan vidarebehandlas i elevrådet (Ansvar resp. klasslärare). Personalgruppen analyserar och diskuterar resultaten från enkäten samt funderar över åtgärder (Ansvar Trygghetsgruppen). Representanter ur elevrådet och trygghetsgruppen fastställer de åtgärder som ska genomföras (Ansvar Trygghetsgruppen). Uppföljning/utvärdering: Trivselenkät samt enkät om skolmiljön i sept -14 och mars -15 1

3 Vad menar vi med kränkande behandling? En person är utsatt för kränkande behandling när han/hon diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mobbning är en form av kränkande behandling. En ny form av trakasserier har möjliggjorts genom mejl, sms, inlägg och fotografier på hemsidor och kommentarer på chattsidor. Dessa företeelser ryms också inom definitionen för kränkande behandling. Skolans arbete mot kränkande behandling Det finns en Trygghetsgrupp (se sista sidan) på skolan med uppgift att ta sig an mobbningsärenden enligt vår Handlingsplan vid misstanke om mobbning. Det finns också en Samrådsgrupp (se sista sidan) med uppgift att en gång per år se över och revidera vår Trygghetsplan. Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling, handlar främst om att skolan har en mångfald av åtgärder för att förebygga kränkande handlingar samt för att bryta negativa mönster och beteenden. Det är viktigt att skapa ett öppet klimat i klassen, så att eleverna vet att allt, stort som smått, kan tas upp till diskussion, exempelvis på klassråd eller kompissamtal. Genom regelbundna etiska samtal och gruppövningar varje vecka i respektive klass, ge eleverna ökad självkännedom, bättre självkänsla, mod att säga nej till kränkande behandling och/eller tillit att be en vuxen om hjälp, redskap för att själva kunna lösa konflikter samt förståelse för andra. Ett stöd i detta arbete kan vara t.ex. materialet/böckerna Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Kompissamtal. Samverkan mellan klasserna (t.ex. temaarbeten, gemensamma aktiviteter och samlingar). Det är lärarens ansvar att sätta ihop grupper i undervisningssituationer. Ingen ska riskera att bli utanför. Trivselenkät/enkät Otrygga platser två gånger per läsår (sep och april). Resultatet delges Trygghetsgruppen. 2

4 Skolans ordningsregler ska aktualiseras för personal, elever och föräldrar i början av varje läsår och finnas tillgängliga i Trygghetsplanen samt på hemsidan. Samrådsgruppen utvärderar Trygghetsplanen i början av läsåret efter ev. synpunkter från elever, föräldrar och personal. Därefter delas den ut till samtliga familjer. Personal, elever och föräldrar; alla har ansvar för att förhindra varje försök till kränkande behandling. Alla måste våga se och ingripa! Definition: Mobbning Bråk Mobbning är när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. (Enl. professor Dan Olweus, Bergen.) Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Spontant bråk mellan individer är inte mobbning. Skolan måste dock ingripa vid trakasserier och kränkningar, även om dessa bara sker vid enstaka tillfällen eller mellan jämbördiga individer/grupper av individer. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: ovilja att gå till skolan, ströfrånvaro ont i magen, huvudvärk, ingen aptit, tröstätning etc. har inga kamrater kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder har blåmärken verkar nedstämd och ledsen dalande prestationer glömmer idrottskläder 3

5 deltar inte i olika fritidsaktiviteter får sms el.dyl med kränkande innehåll Dessa tecken kan givetvis även bero på andra saker än mobbning. Ser Du några av dessa signaler fråga och prata med ditt barn! Är förklaringen rimlig? Var nyfiken! Tag kontakt med skolan! Om ditt barn är mobbat kan du göra en del själv för att stötta det t.ex. lära barnet att säga ifrån klart och tydligt. Utsätter ditt barn andra för kränkande behandling? Det kan vara svårt att ta till sig, att det egna barnet mobbar andra. Om det är så, måste du göra något åt det! Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget barn. Forskning visar, att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet, om de inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsak, måste du göra något. Det är viktigt att vara en god förebild. Detta kan du göra: Gör klart för barnet, att du inte accepterar kränkande behandling och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Tag kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. 4

6 Handlingsplan vid misstanke om mobbning Rektor ansvarar inom sin enhet för att handlingsplanen följs och att personalen har god kompetens inom området. Rektor har det övergripande ansvaret för att handlingsplanen finns och hålls aktuell. Elev, förälder, personal eller annan person i elevens närhet, anmäler misstänkt mobbning till trygghetsgruppen. (Dokumenteras) Enskilda samtal med de inblandade. o Samtal med den utsatte (ev. tillsammans med föräldrar) och/eller någon vuxen som kan ha sett mobbningen, för att få reda på så mycket som möjligt. Viktigt att ge eleven stöd. o Samtal med övriga inblandade en i taget. Se till att eleverna inte kan tala med varandra inför samtalen. Vid samtalen deltar två vuxna ur Trygghetsgruppen; den ene leder samtalet, den andre antecknar. Mall för samtalen finns. Om mobbning konstaterats Efter någon/några dagar kontrolleras med den utsatte att mobbningen upphört. Därefter enskilda uppföljningssamtal med mobbarna. Samtalen med de inblandade upprepas under längre tid. Täta samtal till en början, efterhand med längre intervall. Kontakter med berörda föräldrar efter de första samtalen. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Det gäller såväl för den utsatte, som för den/de som utfört kränkningen. Elev och föräldrar ska ges tillfälle att medverka vid upprättandet. Utvärdering av åtgärder och handlingar. Gjorde vi rätt? Blev resultatet, både på kort och på lång sikt, bra? Behöver vi utveckla våra metoder och arbetssätt? Om personal misstänks för kränkning av elev, ansvarar rektor för utredningen. 5

7 Arbetsgång för att upptäcka och förebygga kränkande behandling och mobbning som berör personal Information om vår handlingsplan till personal. Kontinuerlig punkt vid medarbetarsamtal. Tydligt formulerade frågor om kränkande behandling genom enkätundersökning genomförs vid behov. Minst en gång per läsår genomförs en skriftlig enkät. Frågorna ställs till personal. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling och mobbning som berör personal 1. Misstanke om att kränkande behandling förekommer anmäls till skolledning och/eller facklig företrädare eller annan personal som anmälaren har förtroende för. 2. Vid anmälan skall skolledare göra en bedömning av anmälan snarast och träffa berörda parter för att gå igenom anmälan och enas om en strategi för hanterande av situationen. 3. Enskilda samtal med den/de som anses ha utfört den kränkande handlingen genomförs av skolledning. 4. Företagshälsovården (Kinnekullehälsan) kan kopplas in som resurs. 6

8 Åsarpsskolans ordningsregler Vår skola ska vara en arbetsplats där man visar vänlighet och omtänksamhet. Alla på Åsarpsskolan använder ett vårdat språk utan svordomar och könsord visar hänsyn och respekt mot varandra är aktsamma om möbler och material hjälps åt att hålla ordning och plockar upp efter sig kommer i tid till lektionerna stör ej kamrater som arbetar Detta händer om vi bryter mot reglerna: 1. tillsägelse 2. meddelande till föräldrar 3. samtal med rektor Detta händer om vi förstör något: 1. olyckshändelse skolan står för kostnaden 2. vårdslöshet familjen står för halva kostnaden 3. med avsikt familjen står för hela kostnaden Det vi förstör ska vi reparera eller ersätta. Läraren avgör om en elev har ett störande eller farligt föremål med sig till skolan och har då rätt att beslagta föremålet. 7

9 Var kan jag vända mig för att få hjälp? (Ur Olikas lika värde, Skolverket 2003) Till dig som elev I Bilaga Berätta för någon vuxen som du litar på, och som du tycker kan lyssna. Det kan vara en kompisstödjare på din skola, en lärare eller någon annan i personalen, eller någon i skolans antimobbningsteam. Berätta för dina föräldrar och prata med dina kompisar! Det är jobbigt att göra det, för man känner ofta skuld och skamkänslor, men det är ännu jobbigare att hålla allt inom sig själv. Du kan också kontakta någon av följande organisationer: BARNOMBUDSMANNEN På Barnombudsmannens (BO) hemsida hittar du information om Barnombudsmannen och om dina rättigheter. Du kan diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. BARNENS HJÄLPTELEFON BRIS, Barnens rätt i samhället, driver Barnens Hjälptelefon (för dig upp till 18 år). Hit kan man vända sig med allt som känns svårt. Inget problem är för stort eller för litet. Till exempel om man är ensam, rädd, ledsen eller bara behöver prata med någon vuxen. Ibland ringer barn och är oroliga för en kompis. De kan också vilja höra vad en vuxen tycker om ett problem innan de talar med sina föräldrar. Barnens Hjälptelefon är öppen mellan 15 och 21 måndag fredag, samt mellan 15 och 18 på lördag söndag. Den som ringer kan vara anonym och de som arbetar där har tystnadsplikt. Telefonerna visar inte vilket nummer man ringer ifrån och mottagaren betalar telefonsamtalet. Det syns inte heller på telefonräkningen vart man har ringt. Telefonnumret är BRIS hemsida har adress

10 Bilaga Checklista Här finns en checklista för hur du som elev kan gå till väga om du behöver hjälp. Alla i skolan har ansvar för att ta itu med till exempel mobbning och annan kränkande behandling. Med kränkande behandling menas till exempel mobbning och rasistiska beteenden. Det kan handla om att bli utsatt för svordomar och fula ord. Könsord, förolämpningar, slag, sparkar och knuffar. Fasthållning, utfrysning, hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter och anonyma brev. Ingen, vare sig elever eller lärare, ska behöva stå ut med sådan behandling och det är skolans skyldighet att skydda eleverna mot detta. Ingen lärare kan säga att det inte är hans eller hennes problem. Däremot kanske vissa lärare känner att han eller hon inte klarar av att lösa problemen. Då kan läraren, kanske tillsammmans med dina föräldrar, vända sig till skolans rektor. Många skolor har särskilda antimobbningsteam som har ansvar för att lösa problem med mobbning. De ska också arbeta för att problemen inte ska uppstå. Din skolas rektor har, enligt läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolan ska hjälpa elever som mobbas och behandlas illa. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Rektorn är också chef för lärarna på skolan med ett ansvar för att lärarna sköter sitt arbete, inte minst om det handlar om att en lärare kränker elever eller andra lärare. Du har rätt att veta vad som gäller i skolans handlingsprogram mot mobbning. Här ska stå vem som ansvarar för vad på skolan, och vilka vägar du kan gå om du behöver hjälp. Skolan ska vara förberedd på vad den ska göra för att motverka att mobbning uppstår. Och på vad skolan ska göra om man upptäcker att mobbning pågår. Om en elev behöver särskild hjälp ska skolan upprätta en plan, ett så kallat åtgärdsprogram, tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare. I planen ska beskrivas vad problemet är, vad man ska göra åt det och hur och när insatserna ska följas upp. II

11 Bilaga Om du och dina föräldrar inte får hjälp från skolan och/eller inte tycker att de gör tillräckligt, kan dina föräldrar vända sig till utbildningsförvaltningen i din kommun. Lärare och rektorer är anställda av kommunen och det är kommunen som är ansvarig för att skolorna lever upp till kraven som ställs. Om ni ändå inte tycker att ni blivit hörda, eller att man gjort tillräckligt för att lösa problemet, kan man göra en anmälan till Skolverket. Du eller dina föräldrar kan ringa och tala med någon på Skolverket som arbetar med tillsynsfrågor, så får de mer hjälp om hur man ska göra. Det är dock viktigt att komma ihåg att Skolverket inte har rätt att ingripa i ett enskilt fall, utan enbart i efterhand utreder skolans ansvar. Om mobbningen eller kränkningen som ägt rum är allvarlig och skulle kunna betraktas som ett brott, till exempel om du blivit illa slagen, kan man kontakta polisen. III

12 Samrådsgruppen för en trygg skola består av: En representant ur elevrådet En representant ur föräldraföreningen En representant ur trygghetsgruppen Trygghetsgrupp: Tommy Forsberg, rektor Ann-Marie Ahl, lärare Maléne Hagneryd, lärare Ann-Chatrine Brorsson, lärare Marita Eriksson, lärare Barbro Dahlstrand, specialpedagog Trygghetsgruppen träffas minst en gång per termin i september och april samt vid behov. Ytterligare information Besök gärna någon av nedanstående hemsidor (eller ring) för ytterligare information om mobbning: o BEO Barn- och elevombudet: o BRIS: Barnens hjälptelefon BRIS vuxentelefon om barn o Friends: o Rädda Barnen: Föräldratelefon