Enhet Kinnarp/Åsarp. Likabehandlingsplan. mot mobbning och annan kränkande behandling. Reviderad

Transkript

1 Enhet Kinnarp/Åsarp Likabehandlingsplan mot mobbning och annan kränkande behandling Reviderad

2 Samrådsgruppen för en trygg skola består av: Två representanter ur elevrådet Två representanter ur föräldraföreningen Trygghetsgruppen Trygghetsgrupp: Thomas Pettersson, rektor Ami Millqvist, bitr. rektor Maria Jonsson, specialpedagog Johanna Korndahl, kurator Trygghetsgruppen träffas två gånger per termin: september och november februari och april Besök gärna någon av nedanstående hemsidor (eller ring) för ytterligare information om mobbning: BEO Barn- och elevombudet: BRIS: Friends: Föräldratelefon Tel Rädda Barnen: Föräldratelefon

3 Värdegrund Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Lpo 94) Målsättning Tillsammans ska vi skapa en trygg skola, där vi aktivt bekämpar alla former av kränkande behandling. Barn, ungdomar och vuxna; alla ska känna trivsel och mötas av respekt. På Kinnarpsskolan accepteras inte någon som helst tendens till trakasserier, våld eller mobbning i ord eller handling, varken när kränkningen utförs av elev eller när den utförs av vuxen. Vad menar vi med kränkande behandling? En person är utsatt för kränkande behandling när han/hon diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Mobbning är också kränkande behandling. En ny form av trakasserier har möjliggjorts genom mejl, sms, inlägg och fotografier på hemsidor och kommentarer på chatsidor. Dessa företeelser ryms också inom definitionen för kränkande behandling. Skolans arbete mot kränkande behandling Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling, handlar främst om att skolan har en mångfald av åtgärder för att förebygga kränkande handlingar samt för att bryta negativa mönster och beteenden. Det finns en Trygghetsgrupp på skolan med uppgift att ta sig an mobbningsärenden enligt vår Handlingsplan vid misstanke om mobbning. Det finns också en samrådsgrupp med uppgift att regelbundet se över och revidera vår trygghetsplan. Det är viktigt att skapa ett öppet klimat i klassen, så att eleverna vet att allt, stort som smått, kan tas upp till diskussion, exempelvis på klassråd eller kompissamtal. Genom regelbundna etiska samtal och gruppövningar i respektive klass, ge eleverna ökad självkännedom, bättre självkänsla, mod att säga nej till kränkande behandling, redskap för att själva kunna lösa konflikter samt förståelse för andra. Ett stöd i detta arbete kan vara t.ex. materialet Lions quest samt böcker som Livsviktigt, Gruppen som grogrund och Kompissamtal. Samverkan mellan klasserna (t.ex. temaarbeten, gemensamma aktiviteter och samlingar). Det är lärarens ansvar att vid bildandet av grupper se till att ingen blir utanför. Trivselenkät minst en gång per termin inför utvecklingssamtalen. Resultatet delges Trygghetsgruppen. Klassföreståndare sammanställer resultaten och dessa redovisas vid gemensam konferens

4 Skolans ordningsregler ska aktualiseras för personal, elever och föräldrar i början av varje läsår och finnas tillgängliga i skolkatalogen och på hemsidan. Samrådsgruppen utvärderar årligen Likabehandlingsplanen efter ev. synpunkter från elever, föräldrar och personal. Därefter delas den ut till samtliga familjer. Personalen fortbildas kontinuerligt genom enstaka kurser, lokala aktiviteter, skriftligt material,samt genom material från myndigheter/skolverket. I varje klass utses några kamratstödjare, som utbildas och regelbundet träffar trygghetsgruppen. Skolans rastvaktssystem bidrar till att motverka kränkningar av olika slag. En kartläggning av otrygga platser på skolområdet genomförs för att ge ledning för rastvakternas arbete Personal, elever och föräldrar; alla har ansvar för att förhindra varje försök till kränkande behandling. Alla måste våga se och ingripa! Definition: Mobbning Bråk Mobbning är när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. (Enl. professor Dan Olweus, Bergen) Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Spontant bråk mellan elever är inte mobbning. Skolan måste dock ingripa vid trakasserier och kränkningar, även om dessa bara sker vid enstaka tillfällen eller mellan jämbördiga elever/grupper av elever. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: ovilja att gå till skolan, ströfrånvaro ont i magen, huvudvärk, ingen aptit, tröstätning etc. har inga kamrater kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder har blåmärken verkar nedstämd och ledsen dalande prestationer - 3 -

5 glömmer idrottskläder deltar inte i olika fritidsaktiviteter får sms eller dylikt med kränkande innehåll Dessa tecken kan givetvis även bero på andra saker än mobbning. Ser Du några av dessa signaler fråga och prata med ditt barn! Är förklaringen rimlig? Var nyfiken! Tag kontakt med skolan! Utsätter ditt barn andra för kränkande behandling? Det kan vara svårt att ta till sig, att det egna barnet mobbar andra. Om det är så, måste du göra något år det! Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget barn. Forskning visar, att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet, om de inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsak, måste du göra något. Det är viktigt att vara en god förebild. Detta kan du göra: Gör klart för barnet, att du inte accepterar kränkande behandling och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Tag kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Handlingsplan vid misstanke om mobbning. Elev, förälder, personal eller annan person i elevens närhet, anmäler misstänkt mobbning till trygghetsgruppen (dokumenteras). Enskilda samtal med de inblandade. o Samtal med den utsatte (ev. tillsammans med föräldrar) och/eller någon vuxen som kan ha sett mobbningen, för att få reda på så mycket som möjligt. Viktigt att ge eleven stöd. o Samtal med förövaren/förövarna en i taget. Se till att eleverna inte kan tala med varandra inför samtalen. Vid samtalen deltar två vuxna ur Trygghetsgruppen; den ene leder samtalet, den andre antecknar. Mall för samtalen finns. Berörda föräldrar kontaktas efter de första samtalen Efter någon/några dagar kontrolleras med den utsatte att mobbningen upphört. Därefter enskilda uppföljningssamtal med förövarna. Samtalen med förövaren/förövarna upprepas - 4 -

6 Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Det gäller såväl för den utsatte, som för den/de som utfört kränkningen. Elev och föräldrar ska ges tillfälle att medverka vid upprättandet. Kontakt kan tas med andra instanser för att få hjälp. (Socialtjänst när ett barn far illa, polisen när den kränkande handlingen kan rubriceras som brottslig, arbetsmiljöverket vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.) Utvärdering av åtgärder och handlingar. Gjorde vi rätt? Blev resultatet, både på kort och på lång sikt, bra? Behöver vi utveckla våra metoder och arbetssätt? Om personal misstänks för kränkning av elev, ansvarar rektor för utredningen, som dokumenteras och rapporteras till Barn-och utbildningsförvaltningen

7 Var kan jag vända mig för att få hjälp? (Ur Olikas lika värde, Skolverket 2003) Till dig som elev Berätta för någon vuxen som du litar på, och som du tycker kan lyssna. Det kan vara en kompisstödjare på din skola, en lärare eller någon annan i personalen, eller någon i skolans antimobbningsteam. Berätta för dina föräldrar och prata med dina kompisar! Det är jobbigt att göra det, för man känner ofta skuld och skamkänslor, men det är ännu jobbigare att hålla allt inom sig själv. Du kan också kontakta någon av följande organisationer BARNOMBUDSMANNEN På Barnombudsmannens (BO) hemsida finns barn- och ungdomssajten Hallå. Där hittar du information om Barnombudsmannen och om dina rättigheter. Du kan diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. Du kan också skicka din fråga direkt till barnombudsmannen@bo.se BARNENS HJÄLPTELEFON BRIS, Barnens rätt i samhället, driver Barnens Hjälptelefon (för dig upp till 18 år). Hit kan man vända sig med allt som känns svårt. Inget problem är för stort eller för litet. Till exempel om man är ensam, rädd, ledsen eller bara behöver prata med någon vuxen. Ibland ringer barn och är oroliga för en kompis. De kan också vilja höra vad en vuxen tycker om ett problem innan de talar med sina föräldrar. Barnens Hjälptelefon är öppen mellan 15 och 19 måndag torsdag, mellan 14 och 18 på fredagar samt mellan 14 och 17 på lördag söndag. Den som ringer kan vara anonym och de som arbetar där har tystnadsplikt. Telefonerna visar inte vilket nummer man ringer ifrån och mottagaren betalar telefonsamtalet. Det syns inte heller på telefonräkningen vart man har ringt. Telefonnumret är BRIS hemsida har adress JOURHAVANDE KOMPIS Röda Korsets telefonjour Jourhavande kompis finns för att möta dig som ungdom och dina behov. Ditt samtal är alltid anonymt. Telefonjouren håller öppet måndag lördag och på söndagar. Telefonnumret är Här finns en checklista för hur du som elev kan gå till väga om du behöver hjälp. 1 Alla i skolan har ansvar för att ta itu med till exempel mobbning och annan kränkande behandling. Med kränkande behandling menas till exempel mobbning och rasistiska beteenden. Det kan handla om att bli utsatt för svordomar och fula ord. Könsord, förolämpningar, slag, sparkar och knuffar. Fasthållning, utfrysning, hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter och anonyma brev. Ingen, vare sig elever eller lärare, ska behöva stå ut med sådan behandling och det är skolans skyldighet att skydda eleverna mot detta. 2 Ingen lärare kan säga att det inte är hans eller hennes problem. Däremot kanske vissa lärare känner att han eller hon inte klarar av att lösa problemen. Då kan läraren, kanske tillsammmans med dina föräldrar, vända sig till skolans rektor. 3 Många skolor har särskilda antimobbningsteam som har ansvar för att lösa problem med mobbning. De ska också arbeta för att problemen inte ska uppstå. I

8 4 Din skolas rektor har, enligt läroplanen, ett särskilt ansvar för att skolan ska hjälpa elever som mobbas och behandlas illa. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Rektorn är också chef för lärarna på skolan med ett ansvar för att lärarna sköter sitt arbete, inte minst om det handlar om att en lärare kränker elever eller andra lärare. 5 Du har rätt att veta vad som gäller i skolans handlingsprogram mot mobbning. Här ska stå vem som ansvarar för vad på skolan, och vilka vägar du kan gå om du behöver hjälp. Skolan ska vara förberedd på vad den ska göra för att motverka att mobbning uppstår. Och på vad skolan ska göra om man upptäcker att mobbning pågår. 6 Om en elev behöver särskild hjälp ska skolan upprätta en plan, ett så kallat åtgärdsprogram, tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare. I planen ska beskrivas vad problemet är, vad man ska göra åt det och hur och när insatserna ska följas upp. 7 Om du och dina föräldrar inte får hjälp från skolan och/eller inte tycker att de gör tillräckligt, kan dina föräldrar vända sig till utbildningsförvaltningen i din kommun. Lärare och rektorer är anställda av kommunen och det är kommunen som är ansvarig för att skolorna lever upp till kraven som ställs. 8 Om ni ändå inte tycker att ni blivit hörda, eller att man gjort tillräckligt för att lösa problemet, kan man göra en anmälan till Skolverket. Du eller dina föräldrar kan ringa och tala med någon på Skolverket som arbetar med tillsynsfrågor, så får de mer hjälp om hur man ska göra. Det är dock viktigt att komma ihåg att Skolverket inte har rätt att ingripa i ett enskilt fall, utan enbart i efterhand utreder skolans ansvar. 9 Om mobbningen eller kränkningen som ägt rum är allvarlig och skulle kunna betraktas som ett brott, till exempel om du blivit illa slagen, kan man kontakta polisen. II