-T = Arbetsterapeutprogrammet termin 3 Medicinska ämnen HT 2008 FUNKTIONELL ANATOMI Mårten Risling. Kärlöversikt. Artärer. Vener

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-T = Arbetsterapeutprogrammet termin 3 Medicinska ämnen HT 2008 FUNKTIONELL ANATOMI Mårten Risling. Kärlöversikt. Artärer. Vener"

Transkript

1 -T = Arbetsterapeutprogrammet termin 3 Medicinska ämnen HT 2008 FUNKTIONELL ANATOMI Mårten Risling Kärlöversikt Artärer Vener 1

2 Armens nerver Plexusbildningen gör den perifera innervationen mer komplicerad. Om du kan detaljerna om detta kan du ha goda möjligheter till en avancerad nivå-diagnostik. Plexus brachialis Hela ventrala grenarna av C5-C8 Delar av C4 & Th1 Primär strängar (trunks) Truncus superior C4, C5, C6 Truncus medius C7 Truncus inferior C8, Th1 Fasciculus lateralis N. musculocutaneus till överarmens främre mm. slutar med n. cutaneus antebrachii lat. N. medianus Fasciculus posterior N. axillaris N. radialis till armens bakre mm. N. cutaneus brachii posterior N. cutaneus antebrachii posterior Fasciculus medialis N. medianus N. ulnaris båda dessa försörjer underarmens och handen främre mm. N. cutaneus brachii medialis N. cutaneus antebrachii medialis Plexus brachialis huvudsträngar Fasciculus posterior truncus sup, med & inf bakre delar Fasciculus lateralis truncus sup & med främre delar Fasciculus medialis truncus inf. främre del Skador på truncusnivå : Övre plexusförlamning = C5 & C6 = Erb-Duchenne (drabbar skuldra & armbåge) Nedre plexusförlamning = C8 & Th1 = Klumke (drabbar främst handen) 2

3 Nervöversikt N. medianus; viktiga passager Mellan m. pronator teres båda huvuden. Genom m. flexor digitorum superficialis. Genom canalis carpi. N. ulnaris; viktiga passager Septum intermusculare mediale. Bakom epicondylus medialis. Mellan m. flexor carpi ulnaris båda huvuden. Bindvävsstråk vid os pisiforme. N. radialis; viktiga passager Sulcus nervi radialis. Septum intermusculare laterale. Frohses arkad (ramus prof. passage genom m. supinator). 3

4 Osteologi kring skuldran Det är viktigt att du inser att rörelser i denna region är oftast ett resultat av förflyttningar i flera olika leder. 4

5 Art. sterno-clavicularis Art. acromio-clavicularis Art. humeri Art. humeri Labrum glenoidale Slapp ledkapsel Lig. coracohumerale Lig. coraco-acromiale Bursa subacromialis Vagina synovialis intertubercularis med bicepssenan Muskelkapseln 5

6 Scapulas rörelser Linjära rörelser: - Elevation: höjning, lyfta på axlarna. - Depression: sänkning, motsats till elevation. - Protraktion: framåtdragning, föra axlarna framåt. - Retraktion: dragning av scapula bakåt mot medellinjen. Motsats mot protraktion. Angulära rörelser (kring en AP-rr-axel genom acromioclavikular-leden): - Uppåtrotation: cavitas riktas uppåt, - Nedåtrotation: cavitas riktas nedåt, Muskulatur som påverkar scapulas rörelser mot bålen Muskler från bål till skuldergördel: m. pectoralis minor m. trapezius m. rhomboideus m. levator scapulae m. serratus anterior Muskler från bål till humerus: m. latissimus dorsi m. pectoralis major 6

7 Muskulaturen kring art. humeri A = m. teres minor B = m. infraspinatus C = m. supraspinatus D = m. subscapularis E = senan till biceps långa huvud A-D = Muskelkapseln 7

8 Rörelser i art. humeri Rörelser i axelleden: 1) Bilateral rörelseaxel: flexion extension 2) Anterio-posterior rörelseaxel: abduktion adduktion 3) Longitudinell rörelseaxel: utåtrotation inåtrotation. 8

9 Rotation i art. humeri Osteologin kring armbågsleden 9

10 Funktionella leder: art. humero-radialis, art. humero-ulnaris art. radio-ulnaris proximalis (fungerar tillsammans med radio-ulnaris distalis). a) Bilateral rörelseaxel genom epicondylerna. Flexion extension. b) Longitudinell rörelseaxel genom caput radii och caput ulnae, snett longtudinellt genom underarmen, gemensam för båda lederna mellan radius och ulna. Pronation supination. (Supination = när handflatan riktas framåt) 10

11 Armbågsledens supinatorer M. supinator (n. radialis) - vid extension M. biceps brachii (n. musculocutaneus) - vid flexion Armbågsledens pronatorer M. pronator teres (n. medianus) M. pronator quadratus (n. medianus) 11

12 Inom underarmen finns många muskler som är viktiga för handens rörelser: Tvärsnitt genom underarmen Retinaculum flexorum Detta retinaculum håller flexor senor på plats in mot handrotsbenen Canalis carpi (se sid 14)! 12

13 Retinaculum extensorum Dessa musklers senor passerar i de sex senfacken: 1) M. abductor pollicis longus M. extensor pollicis brevis 2) M. extensor carpi radialis longus M. extensor carpi radialis brevis 3) M. extensor pollicis longus 4) M. extensor digitorum M. extensor indicis 5) M. extensor digiti minimi 6) M. extensor carpi ulnaris Senfacken är numrerade från 1-6. Förträngningar är vanliga i det första av senfacken (Morbus de Quervain). 13

14 Canalis carpi 9 flexorsenor och en nerv (n. medianus) Egen tunnel för nervus ulnaris och a.v. ulnaris Handens ben HANDEN innehåller: 27 ben (19 rörben) 19 inre muskler och ungefär lika många senor som aktiveras av muskler på underarmen. 14

15 Radius distala ända OSTEOLOGI RADIUS ULNA DISTALT: 15 grader vinkel - radius/ulna 12 grader vinkel - radius/volart Dessa vinklar försöker man återställa efter frakturer. Handled(er) HANDLEDEN är nyckeln till handen Betraktas här som en funktionell enhet bestående av 1. art. radiocarpale 2. art. mediocarpea 3. art. radio-ulnares (prox. & dist.) I art. radiocarpale och art. mediocarpea finns två rörelse axlar: 1) frontalt / dorsalt (volarflexion / dorsalextension) 2) adduction / abduction (ulnardeviation / radialdeviation). I art. radioulnares sker pronation och supination. Ex. på en osund vinkel... Uppgift: Palpera distala radius från dorsalsidan. Tvärfraktur med dorsalbockning av distala radius (Colle s fraktur) är mycket vanligt, och ger ofta upphov till en typisk felställning, s.k. bajonettställning. Denna fraktur ger inte upphov till compartmentsyndrom, men kan kompliceras av ruptur av senan till m. ext. poll. longus. Hur kollar man dess funktion? Vid dorsalextension och ulnaldeviation uppträder carpus som en enhet och handledsrörelsen sker främst i radiocarpalleden. Os scaphoideum är i detta läge longitudinellt med radius rörelseaxel. Vid volarflexion och radialdeviation låses mediocarpalleden upp. Volarflexion och radialdeviation är huvudsakligen mediocarpalrörelser. Os scaphoideum är nu vinkelrät mot radiusaxeln. 15

16 Carpus Små med-rörelser (överkurs)... För att du skall bli riktigt övertygad om att de 8 små handrotsbenen är en dynamisk enhet kommer följande påstående: Vid abduction / adduction sker en del automatiska rörelser i handrotsbenen: ABDUCTION proximala raden pronation-flexion distala raden supination-extension ADDUCTION proximala raden supination-extension distala raden pronation-flexion Dessa rörelser tar normalt ut varandra, men vad händer vid störningar i det normala - ex. vid scaphoideum pseudoartros? (Du behöver inte kunna redogöra för dessa små rörelser, men kom gärna ihåg att de finns!) Handledens flexorer: 1. flexor carpi radialis 2. palmaris longus 3. flexor carpi ulnaris Handledens extensorer: 1. extensor carpi radialis longus 2. extensor carpi radialis brevis 3. extensor carpi ulnaris M. extensor carpi ulnaris Senan har en speciell fibrös tunnel som bildas av det djupa lagret av fascia antebrachii. Denna tunnel medger en viss transversell rörlighet: I pronation ligger den medialt vid vid ulnas huvud. I supination glider den i riktning mot radius. Detta innebär att i supination är den en extensor (synergist med extensor carpi radialis longus & brevis). i pronation är den antagonist till dessa och synergist med flexor carpi ulnaris. 16

17 Anatomi av betydelse vid frakturer på os scaphoideum: Palpation är en viktig undersökning när man misstänker att os scaphoideum kan vara skadat. En ny fraktur är ofta svår att visa med röntgen - inte alls så tydlig som på bilden ovan. Fraktur av os scaphoideum är ett allvarligt tillstånd, som kan äventyra handens framtida funktion varför det är viktigt att rutinmässigt palpera detta ben vid handledsskador. Historien om ett ligament: Som du kanske ser så finns det en hel massa ligament som stabiliserar radiocarpal och mediocarpal-lederna. Det ligament som har markerats på bilden nedan finns på volarsidan och utspänner sig mellan radius och os capitatum. Man har funnit att just detta ligament trycker mot os scaphoideum vid pronation/supination. Ett sådant tryck är naturligtvis olämpligt för läkningen av frakturer på os scaphoideum. Det brukar därför anses vara lämpligt att förhindra pronation/supination. Detta kan man göra med gipsbandage som inte bara omfattar handledsregionen utan även armbågen. 17

18 Mellanhanden CARPO-METACARPAL LEDERNA (CMC): Konkaviteten kan omformas. Sadelleden stor rörlighet. IV 10 grader. V 20 grader. Betydelse för de ulnara fingrarnas möjlighet att pressa föremål mot handflatan. Frakturer på metacarpalbenen är vanliga. Vid instabila frakturer sjunker knogen in. När man ska reponera (rätta till) en sådan fraktur är det viktigt att ingen rotationsfelställning uppstår, liksom vid fingerfrakturer. Det kollar man på följande sätt: Vid böjning av MP och PIP-lederna ska fingret peka mot os scaphoideum. En särskilt vanlig metacarpalfraktur (slagsmål) sitter distalt på 5:e metacarpalbenet. Om du har knubbiga fingrar så bör du prova ett och ett. Varför kan du inte testa tummens metacarpalben på detta sätt? 18

19 Fingerleder MP (metacarpophalangeal led) MP-lederna: Volarplattor är främre förstärkning av kapseln som förhindrar hype Zancollis senring. Kraftig ligg. apparat = lig. intermetacarpale. 85 grader flex. Slappare ledkapslar än IP-lederna. Uppgift: Abducera fingrarna med sträckt resp. böjd MP. Skillnad? Orsak? Ligamentens organisation är hemligheten bakom detta fenomen. I vilket läge tror du att kollateralligamenten är mest slappa. Pga. ledytan bredast volart är koll-ligg endast stabila vid flex. Man får aldrig immobilisera vid ext! (En böjd MP-led) Distala ändan av metacarpalbenet (MP-lederna II-V från palmarsidan) Proximala delen av den proximala phalangen Interphalangeal (IP)-leder: PIP 115 grader flex - ingen hyperext DIP 80 grader flex, viss hyperext (liksom i MP) - medför större fingertoppskontakt. Viss supination för att möta tummen. PIP MP DIP 19

20 MM. Inteross. Mellan metacarpalbenen på dorsalsidan kan man palpera de dorsala interosséerna. N. ulnaris försörjer samtliga interosséer. Palmara adducerar mot långfingret Dorsala abducerar från långfingret Djupt fäste lat på basen av prox phalang samt i MP kapsel ansvarar för laterala rörelser. Ytligt fäste extensoraponeurosen. Genom inteross verkan blir fingerrörelser mindre beroende av handleden. Inteross stabiliserar MP när ext digitorum verkar. Lumbricaler Innervationen som för m. flex. dig. prof. Stabiliserar också MP Främst PIP & DIP ext sedan MP flex. Drar flex prof sena distalt när denna är i vila = del av ext-mekanismen. Verkar även direkt i extensoraponeurosen. som extensor. 20

21 Extensor-apparaten Dorsal- eller extensor aponeurosen Vilken nerv är skadad? EXT. DIGITORUM: Har förmåga att sträcka MP, PIP, DIP. PIP + DIP endast om hyper ext i MP ej sker. Interosseer & lumbr. stabiliserar normalt i MP. Om dessa ej fungerar får man hyperext i MP och klo i PIP/DIP. EXT.RÖRELSEN: Börjar normalt i MP, sedan DIP och sedan PIP (genom att obl.ret.lig spännes). 21

22 Fingrarna är gjorda för flexion... Dubbla senor Senskidor Observera att senskidorna i lillfingret och tummen står i förbindelse med senskidorna vid canalis carpi M. flexor digitorum profundus fäster på distala phalangen. Superficialis på mellanphalanagen Observera de kors- och ringformade förstärkningarna av senskidorna. Funktion som retinaculum. Kraft... FLEX-KRAFT (prova om detta stämmer) Mest på mellanphalangen. Extrinsic starkare än intrinsic III, IV Intrinsic starkare än extrinsic I, V. Extrinsic något starkare i II. De fyra ulnara fingrarnas kraft fördelar sig enligt följande: Dig. III 33.5% av kraften II 25 % IV 25 % V 16,5% Flex. prof verkar först Flex. superfic + lumbr verkar vid kraft grepp Observera att flexorerna är kraftigare än extensorerna. 22

23 Sambandet mellan handled och kraft vid finger-flex: En muskel kan inte förkorta sig hur mycket som helst. Den maximala förkortningen för t.ex. musculus flexor digitorum profundus är ca. 7cm. Den effektiva kraften som muskeln kan utveckla påverkas bl.a. av läget för de leder som passeras av muskeln eller dess sena. Den kraft som m. flexor digitorum profundus vid finger-flexionen är störst om handleden samtidigt är lätt extenderad (ca. 20 ). Vid maximal handleds-flexion är finger-flexions kraften endast ca. 25% av den maximala. Eftersom handleds-extension ökar finger-flexions kraften verkar handledsextensorerna som synergister med fingerflexorerna. Flexor digitorum profundus passerar, genom sitt djupa läge i canalis carpi, mycket nära rörelseaxeln för flexion/extension i handleden. Därför kommer denna flexormuskel inte att motverka handledsextensorernas arbete i någon större utsträckning. Handledsextensorerna passerar långt dorsalt om rörelse-axeln. De har därför en längre momentarm än flexor profundus och kan effektivt påverka handleden. 23

24 Finger flexionen i detalj.. Hur gör man egentligen? Den normala fingerflexionen börjar i PIP-leden och fortsätter sedan med DIP-leden och slutligen i MP-leden. Mellan flexorsenskidan och dorsal- aponeurosen finns ett litet ligament, Oblique retinacular ligament. Det förlöper palmart om rörelse-axeln i PIP-leden men dorsalt i DIP-leden. Ligamentet är spänt och förhindrar flexion i DIP-leden så länge som PIP-leden är extenderad. Efter påbörjad flexion i PIP-leden blir ligamentet slappt och försvårar ej längre flexionen i DIP-leden. Den muskel som du normalt använder vid denna del av flexions-rörelsen är m. flexor digitorum profundus. Flexor superficialis tar du till vid kraftigare grepp. Flexor profundus fäster på ytter-phalangen medan flexor superficialis fäster på mellanphalangen. Profundus kan som du nu förstår påverka samtliga leder i fingret. Om man vill undersöka superficialissenan Du måste förhindra att flexor profundus utför sitt arbete. Tag tag ett stadigt tag i patientens fingrar II, IV & V och håll dessa extenderade samtidigt som patienten får böja dig. III. Om senan är hel kommer du att se en flexion i PIPleden men ej i DIP-leden. Hur kan man nu blockera flexor profundus på detta sätt? Jo, den har en mer enhetlig muskelbuk än flexor superficialis, som har tydliga individuella muskelbukar för varje finger. 24

25 Att röra på tummen... IP MP CMC Pronation av metacarpalbenet TUMMENS MUSKLER Försörjs av 3 nerver (ulnaris, medianus & r. prof. n.radialis). Tummen; dorsalt M. abductor pollicis longus; fäster på os metacarpale I. M. extensor pollicis brevis; fäster på tummens grundphalang. M. extensor pollicis longus; fäster på tummens ändphalang. Samtliga försörjs av r. profundus n. radialis Thenarmusklerna M. abductor pollicis brevis; ytligast; fäster på tummens grundphalang; abduction & opposition (n. medianus). M. opponens pollicis; fäster på tummens metacarpalben; opposition (n. medianus). M. flexor pollicis brevis; fäster på tummens grundphalang; böjer i grundleden (n. medianus & ulnaris). M. adductor pollicis; fäster på grundphalangen & sesamben; adduction (n.ulnaris) Adduktion Supination av metacarpalbenet En indelning av thenarmusklerna: 1) Ytliga thenarmsukler: M. abductor poll brev M. opponens pollicis M. flexor pollicis brevis pronation - n. medianus 2) Djupare thenarmuskler: M. adductor pollicis M. interosseus dorsalis I supinatorer - n. ulnaris 25

26 M. flexor pollicis longus M. flexor pollicis longus Fäster på ändphalangen - kan böja i tummens alla leder. Senan passerar mellan de ytligare och djupare thenarmusklerna Försörjs av n. interosseus ant. från n. medianus. Selektiva skador på denna nerv förekommer. Patienten visar då en oförmåga att böja tummens interphalangeal-led, men har intakt känsel inom handen. Bortfall av flex. i pekfingrets DIP-led kan förekomma samtidigt. Kärl och nerver inom handen Artärerna bildar bågar, som är ursprunget för fingrarnas kärl. 4 små artärer till varje finger. Bäst känsel inom de sträckade områdena (motsvarar kontaktområden vid precisionsgrepp) Skillnad på de perifera nervernas utbredning och dermatomens utbredning. Detta kan göra det lättare att skilja på känselbortfall vid diskbråck och perifera nervskador. 26

hụmerus Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna. cạput hụmeri Humerus proximala ledkula.

hụmerus Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna. cạput hụmeri Humerus proximala ledkula. MẸMBRUM SUPẸRIUS Övre extremiteten (armen och skuldergördeln) CỊNGULUM MẸMBRI SUPERIỌRIS (CỊNGULUM PECTORẠLE) Skuldergördeln (skulderbladet och nyckelbenet) axịlla Armhålan brạchium Överarmen, från axelleden

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Dominerande neurologiskt symtom:

Dominerande neurologiskt symtom: Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform

Läs mer

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det

Läs mer

Specifik Rörelselära 1 KARL

Specifik Rörelselära 1 KARL Specifik Rörelselära 1 KARL Skuldergördeln AC-leden SC-leden GH-leden (Art. humeri) ST-leden (funktionell led) SC-leden- (3 frihetsgrader-funktionellt, rotatorisk och translatorisk komp.) - protraktion/retaraktion.

Läs mer

M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL

M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL de Arbete M EB A Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan Bruksanvisning MANUAL 1 Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker AMM Lund: Jenny Gremark- Simonsen 046 173164, jenny.gremark-simonsen@skane.se

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi

HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi HAND och HANDLED 2013.11.13 / Thomas Strand Handens anatomi Digitus (Digitorium I-V) Phalanger (Tumme; distal, proximal) ( Dig II-V; distal, mellan, proximal) Metacarpalben (I-V) Carpalben Trapetzium,Trapetzoideum,

Läs mer

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt

Läs mer

Funktionell anatomi Axel

Funktionell anatomi Axel Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att

Läs mer

Deskriptiv anatomi handledning

Deskriptiv anatomi handledning Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3 VT-2015 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...

Läs mer

Skuldrans funktionella anatomi

Skuldrans funktionella anatomi Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Deskriptiv anatomi handledning

Deskriptiv anatomi handledning Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3- HT 2010 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer

Läs mer

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)

Läs mer

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna

Läs mer

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

METODBOK FÖR NEUROGRAFIER

METODBOK FÖR NEUROGRAFIER 2009-10-29/meg METODBOK FÖR NEUROGRAFIER Kontrollera ID och välj rätt patient i dagslistan (KP). Skriv in patientens kroppslängd och din signatur som undersökare. Kroppslängd och ålder kommer att användas

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Radialispares

Behandlingsriktlinje. Radialispares 2012 Behandlingsriktlinje Radialispares Behandlingsriktlinjer Radialispares INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla handrehabilitering

Läs mer

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament

Läs mer

NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand

NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand 1 Version 1, 2012 2 HAKIR Handkirurgiskt kvalitetsregister INNEHÅLL: Inledning 4 Armbåge: Extension och flexion 6

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan

Läs mer

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

Dissektionshandledning KARL. Termin 3

Dissektionshandledning KARL. Termin 3 Dissektionshandledning KARL LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Pontus Lundberg Gustav Stålhammar Reviderad VT 2015 1 Innehåll HALS 2-

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX

INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX Appendix A. Momentbeskrivning testperson Aina...57 Appendix B. Momentbeskrivning testperson Beata...60 Appendix C. Momentbeskrivning testperson Cilla...63 Appendix D. Momentbeskrivning

Läs mer

Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus?

Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus? Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Vårterminen 2008 Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis

Läs mer

Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna

Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna KNÄ Gående: Hälta, kort belastningsfas Stående: Valgus/varus, bakercysta Liggande: Hypotrofi av muskler, rodnader, hematom, missfärgning, ärr, sår, svullnad, hydrops Rörlighet Flexion/ extension (inkl.

Läs mer

HAKIR NATIONELL MÄTMANUAL. Handkirurgiskt kvalitetsregister. Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand

HAKIR NATIONELL MÄTMANUAL. Handkirurgiskt kvalitetsregister. Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand HAKIR Handkirurgiskt kvalitetsregister NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand 1 Version 1, 2010 2 HAKIR Handkirurgiskt kvalitetsregister INNEHÅLL: Inledning

Läs mer

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85

Läs mer

Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier

Läs mer

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på

Läs mer

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för hälsa och rehabilitering Vt 2012 Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6

Läs mer

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Ishockey Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa

Läs mer

Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin

Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin Nacke-arm-hand & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum...... Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni

Läs mer

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht-11 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Instabilitet utan impingement

Instabilitet utan impingement Idrottsmedicin Steg 1 Axelskador Björn Engström, M.D., Ph.D. Karolinska Institutet Sjukhistoria! Trauma?! Gammal skada? Skadat andra axeln?! General ledlaxitet?! Smärta? Instabilitet? Rörelseomfång?! Problem

Läs mer

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara

Läs mer

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se

Läs mer

anatomi 3 av 3 BAS 9

anatomi 3 av 3 BAS 9 anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Handstatus

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Handstatus SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Handstatus 2016-08-31 Introduktion Syftet med detta dokument är att presentera en riktad handundersökning efter trauma. Till handen räknas grund-, mellan- och ändfalangerna.

Läs mer

Stretchövningar Tennis

Stretchövningar Tennis Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Handout om handkirurgi för primärvårdsläkare inom Landstinget Gävleborg

Handout om handkirurgi för primärvårdsläkare inom Landstinget Gävleborg ortopedi Handout om handkirurgi för primärvårdsläkare inom Landstinget Gävleborg www.lg.se 1 En del av Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning Förord... 3 Handskelett... 3 Handinnervation... 4 Handens

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Handfunktionsutredning arbetsterapeuter Instruktioner:

Handfunktionsutredning arbetsterapeuter Instruktioner: Handgruppen PV Skåne/ Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut asa.bjarnung@skane.se Handfunktionsutredning arbetsterapeuter Instruktioner: 1. Inspektion: Enligt formulär. 2. Rörlighet: Mäts enligt bifogad referens

Läs mer

Intyg hand-, arm- eller axelskada

Intyg hand-, arm- eller axelskada Intyg hand, arm eller axelskada Undersökningsdatum Skada nr 1 Den skadade Efternamn och tilltalsnamn Utdelningsadress Skadedatum 2 Postnummer och ort Diagnos p g a skadefallet (såväl på latin som svenska)

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

Ultraljud av karpus på häst

Ultraljud av karpus på häst Ultraljud av karpus på häst - en metodbeskrivning Josefine Rosenqvist Handledare: Kerstin Hansson Inst. för kliniska vetenskaper Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 2008:63 Fakulteten för veterinärmedicin

Läs mer

Minnesregler för anatomiskt lärande

Minnesregler för anatomiskt lärande Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt

Läs mer

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10

C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10 16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre

Läs mer

Deskriptiv anatomi handledning

Deskriptiv anatomi handledning Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3-4 Godfried M. Roomans Anca Dragomir Harriet Nilsson Mats Hjortberg 1 Reviderad VT 2009 INNEHÅLL 1. HUVUD... 3 SKELETTET... 3

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

MR Axel. Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund

MR Axel. Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund MR Axel Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Axelns biomekanik Statiska stabiliserare: Ben, brosk, labrum, negativt intraartikulärt tryck,

Läs mer

Injektions och infiltrations teknik i skuldran

Injektions och infiltrations teknik i skuldran Injektions och infiltrations teknik i skuldran Litteratur: L. Ombregt. P Bisshop, H.J. ter Veer, T. Van de Velde. A System of Orthopaedic Medicine 1 INNEHÅLL Artriter i humero-scapularleden 3 Intra-articulär

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2 WORLD ARCHERY Coach s Manual Nivå 2 Innehåll Innehåll Förord, Introduktion. 3 Etik.. 15 Anatomi... 21 Barebow.. 37 Cloutskytte.. 53 Compound... 61 Skyttar med funktionshinder 83 Kampen mot dopning 101

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Människan i rörelse. Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20

Människan i rörelse. Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20 Människan i rörelse Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20 2 3 Röntgenbilder på ben I dissektionssalen finns en permanent rtg.bild-utställning. Dessa studerar

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng...

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng... UPPSALA UNIVERSITET HT2007 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2007-12-01 Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng... Skrivningen har x blad med y frågor Max. z poäng, godkänt

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2014-11-08 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Skrivningen omfattar 33 frågor. Totalt ger skrivningen 91 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Barnfrakturklassifikationer

Barnfrakturklassifikationer Barnfrakturklassifikationer 20100601 Gunvor Evegren, Gerd Sunebo, Liselotte Zättlin Michael Tallberg, Alexandra Johansson Innerhållsförteckning Barnklassifikation... 3 Klassifikation av fyseolysfraktur

Läs mer

NATIONELL MANUAL för mätning av handfunktion efter nervreparation

NATIONELL MANUAL för mätning av handfunktion efter nervreparation NATIONELL MANUAL för mätning av handfunktion efter nervreparation Manual efter nervreparation - nervfunktion i handen enligt Rosen-score 1 Version 2, 2016 Dokumentation av handfunktion efter nervreparation

Läs mer

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor. COLUMNA VERTEBRALIS Columna vertebralis Columna vertebralis bildas av till kotor staplade på varandra. De 9-0 sista kotorna är sammanväxta med varandra och bildar två separata ben, os sacrum och os coccygis.

Läs mer

n klinik och vetenskap medicinens abc

n klinik och vetenskap medicinens abc medicinens abc läs mer I nästa nummer: ABC om Handledens ligamentskador behandling ABC om Handledens ligamentskador diagnostik Skador i skafolunära ligamentet 4 1 2 20 4 13 Skador i triangulära fibrokartilaginära

Läs mer

Nervskador i handen. Medicinens ABC. ABC om. Anatomi

Nervskador i handen. Medicinens ABC. ABC om. Anatomi Peter Axelsson, ST-läkare peter.axelsson@vgregion.se Jan Fridén, professor, överläkare; båda vid handkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ABC om Nervskador i handen Ett handtrauma

Läs mer

Ledstatus. Patienten stående

Ledstatus. Patienten stående Introduktion till ledstatus Reumatologkliniken Danderyds sjukhus AB Screening-anamnes för problem i rörelseorganen 1. Känner du någon smärta eller stelhet i nacke, rygg, armar eller ben? 2. Kan du gå upp-

Läs mer

Mphi Vet-Användarhandbok

Mphi Vet-Användarhandbok Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den

Läs mer

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Basalt om ögonmotorik Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Föreläsningen Varför behöver man röra på ögonen? Extraokulära muskler Kärl- och nervförsörjning Musklernas effekt på ögonrörelserna

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom 2012 Behandlingsriktlinje Karpaltunnelsyndrom 017 Behandlingsriktlinjer för Karpaltunnelsyndrom INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för

Läs mer

NYCKEL TILL ERGONOMISK CHECKLISTA - DATORARBETE 20 aug 1997

NYCKEL TILL ERGONOMISK CHECKLISTA - DATORARBETE 20 aug 1997 NYCKEL TILL ERGONOMISK CHECKLISTA - DATORARBETE 20 aug 1997 1 ARBETSPLATSUTFORMNING (hjälpmedel: måttband) Stol Sitthöjd Justerbar sitthöjd Gungfunktion Ryggstödets höjd Ryggstödets bredd Armstöd Låg =

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-02-27 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 46 frågor. Totalt ger skrivningen 103 poäng. Godkändgränsen är 60 % (61 poäng).

Läs mer

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Kroppens leder. Niklas Dahrén Kroppens leder Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Ledernas uppbyggnad Olika typer av leder Axelledens anatomi Rotatorkuffen stabiliserar axelleden Hö

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-11-09 kl. 09.00-14.00. Bergsbrunnagatan 15 sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng).

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?

Läs mer

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Fotboll Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en

Läs mer