C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10
|
|
- Maja Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 N. Cutaneus antebrachii lateralis T12 L1 T2 T2 N. Radialis C6 N. Ulnaris S2 Nn. Intercostales Rr. Cutanei anterior et lateralis T6 N. Cutaneus brachii medialis T10 N. Cutaneus brachii posterior N. Cutaneus antebrachii medialis N. Cutaneus antebrachii lateralis N. Iliohypogastricus L1 T12 S3 N. Medianus T4 T8 L2 N. Iliohypogastricus N. Axillaris T3 T1 Nn. Supraclaviculares Bakre sakrala hudgrenar C6 N. Radialis, R. Superficialis L2 C8 C8 C7 C7 N. Medianus N. Ulnaris N. Genitofemoralis N. Cutaneus femoralis lateralis N. Ilioinguinalis N. Obturatorius N. Cutaneus femoralis lateralis N. Cutaneus femoralis posterior N. Obturatorius N. Femoralis N. Fibularis superficialis N. Femoralis N.Saphenus N. Suralis N. Tibialis N. Plantaris medialis N. Plantaris lateralis N. Saphenus S1 N. Fibularis superficialis N. Suralis N. Fibularis profundus DERMATOM T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis C5 C5 Laterala grenar från N. Intercostales C3 C4 C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar Korta cervikala hudgrenar C3
2 Neurologisk terminologi ORDLISTA FÖR NEUROLOGISK SYMPTOMLÄRA Fenotyp Genotyp En individs utseende och egenskaper En individs arvsanlag 52 Prefixet a- innebär total frånvaro av en funktion och dys- nedsatt eller förändrad funktion. Hemipares Hemiplegi Ensidig förlamning/svaghet Ensidig förlamning orsakad av cirkulationsrubbning i hjärnan Afasi, Dysfasi Afoni Ageusi Agnosi Agrafi Akinesi, Hypokinesi Alexi Amnesi Analgesi Anestesi Apraxi Areflexi Asteni Ataxi Atrofi Commotio Demens Desorientering Diadokokinesi Diplopi Dysartri Dysestesi Dysfagi Dysfoni Dystoni Encefalit Excitatorisk Fascikulationer Talrubbning Total oförmåga att frambringa ljud Smakbortfall Oförmåga att igenkänna Oförmåga att skriva Rörelsefattigdom Störd förmåga att läsa Minnesförlust Oförmåga att känna smärta Känselbortfall/bedövning Rubbad förmåga till ändamålsenliga rörelser Bortfall av senreflex Brist på kraft och energi Koordinationsstörning Förtvining Hjärnskakning Uttalad generell nedsättning av högre funktioner Bristande medvetenhet om situationen Snabba, alternerande rörelser Dubbelseende Artikulationsrubbning Obehag av normalt ej obehaglig känselstimulans Sväljningssvårigheter Heshet Förhöjd tonus med ofrivilliga rörelser och felställningar Hjärnhinneinflammation Stimulerande, retande Okontrollerbara småryckningar i enstaka muskler Hyperestesi Hyperkinesi Hypestesi Idiopatisk Infantil Inhibitorisk Ipsilateral Juvenil Klonisk Koma Konfusion Kontralateral Kortikal Kontusion Lesion Meningit Mios Mononeuropati Monopares Motorik Mutism Mydriasis Myelit Myelopati Myopati Myotoni Neglekt Neuralgi Överkänslighet för känselstimulus Ofrivilliga rörelser Nedsatt känsel Av okänt ursprung Barnslig I neurofysiologisk mening hämmande I samma kroppshalva Hos en ung person Om muskelkontraktion: Ryckvis/förvirrad Medvetslös Förvirring Andra kroppshalvan Avseende cortex, barken Kross- eller stötskada av kroppsvävnad Skadestället i vid mening Hjärnhinneinflammation Sammandragen pupill Funktionsstörning i enskild perifer nerv Svaghet i en extremitet Rörelse Stumhet Vidgad pupill Inflammation i ryggmärgen Nedsatt funktion i ryggmärgen Funktionsstörning i muskler Ofrivilligt långsam avslappning efter muskelkontraktion Bristande medvetenhet om den ena sidan Smärta vid nervskada med abnorm impulsbildning NEURO. TERM
3 42 BÅL OCH EXTREMITETER POSTERIORT 1. Smärta över skuldran M. Supraspinatus M. Trapezius Mm. Rhomboideii Smärta mellan skulderbladen Mm. Rhomboideii 3. Smärta över axelns baksida M. Deltoideus pars posterior et medialis 4. Smärta över armens baksida M. Deltoideus pars posterior 5. Smärta över inre armbågsknölen M. Pectoralis major et minor 6. Smärta över armbågen M. Serratus posterior 7. Smärta över yttre armbågsknölen M. Supinator M. Brachioradialis M. Extensor carpi radialis longus 8. Smärta över underarmens ulnarsida M. Pectoralis major et minor 10. Smärta över underarmens radialsida M. Infraspinatus M. Brachioradialis M. Supraspinatus 11. Smärta över handleden och handryggen M. Extensor carpi radialis longus et brevis M. Extensor digitorum 12. Smärta över tummen och tumroten M. Supinator M. Brachialis 13. Smärta över fingrarnas ryggsida M. Extensor digitorum Mm. Interossei dorsales 14. Smärta över nedre bröstryggen M. Iliocostalis thoracis M. Multifi dus M. Rectus abdominis 15. Smärta över sidan på bröstet M. Serratus anterior M. Intercostalis externus et internus 16. Smärta över ländryggen M. Gluteus medius M. Multifi dus M. Iliopsoas 17. Smärta över korsryggen M. Gluteus medius M. Quadratus lumborum M. Gluteus maximus 19. Smärta över lårets insida M. Pectineus M. Vastus medialis M. Gracilis M. Adductor magnus 20. Smärta över lårets baksida Hamstringsmuskulaturen 21. Smärta över lårets utsida och höft M. Vastus lateralis M. Piriformis 22. Smärta över knävecket M. Biceps femoris M. Popliteus 23. Smärta över knäts utsida M. Vastus lateralis 24. Smärta över underbenets baksida M. Triceps surae 25. Smärta över underbenets utsida M. Fibularis longus et brevis 26. Smärta över hälen och hälsenan M. Soleus M. Quadratus plantae M. Tibialis posterior TRP Smärta över underarmens baksida M. Teres major M. Extensor carpi radialis longus et brevis 18. Smärta över sätet M. Gluteus medius et maximus M. Quadratus lumborum M. Iliocostalis lumborum
4 Differentialdiagnostiskt schema för huvudvärk 36 KLINISKT RELEVANTA FYND VID OLIKA TYPER AV HUVUDVÄRK Migrän Hortons Trigeminus- Spännings- Huvudvärk huvudvärk neuralgi huvudvärk vid hjärntumör Kön Kvinnor Män Kvinnor: Män Kvinnor: Män Båda könen 60 70% 80 90% 2:1 3:1 Typisk 10 25åå 20 40åå 50 60åå 15 50åå Alla åldrar Debutålder Lokalisation Ofta unilateralt Alltid unilateralt, Unilateralt, Vanligt hela Varierande, ögat, pannan, inom huvudet, ofta ofta occipitalt tinningen, käken N. Trigeminus bandkänsla utbredningsområde Karaktär Ökar successivt till Mycket intensiv, Mycket intensiv Kontinuerlig, Sprängande, intensiv, bultande, skärande eller som en elektrisk dov, molande, förvärras av fysisk sprängande. sprängande stöt vid beröring tryckande ansträngning Förvärras av fysisk av trigeminus- ansträngning området Förknippade Ljus- och ljud- Ögonrodnad, Smärtgrimas, Palapationsöm Illamående, symptom känslighet, tårflöde, rodnad över skalpen / kräkningar, illamående, ev. Horner syndrom nackens muskulatur. neurologiska kräkningar, personlighets- Ofta bruxism fokalsymptom flimmerskotom förändring Attackduration Timmar dagar Minuter timmar Sekunder 1 minut Ständig, fluktuerande Minuter timmar repetitivt inga attacker Attackfrekvens Varierande, ofta Dagligen i veckor - Ofta flera gånger Ständig, fluktuerande Ofta flera gånger 1 4 gånger/månad månader per dygn inga attacker per dygn Dygnsvariation Som regel tidigt Ofta på Dagtid, speciellt Hela dagen Tidig morgon på morgonen natten vid måltider Remissionslängd Varierande, Månader år Varierande Inga, eller beroende exempelvis gradvis av yttre faktorer Utlösande faktorer Stress, ost, vin, Öl, alkohol Stimulering av Psykiska påfrestningar, Förvärras av hostchoklad, triggerzoner depression, stress, eller nysstöt, menstruation statisk belastning fysisk ansträngning TESTER
5 Neurologiskt status och tester NEUROLOGISKA TESTER Neurologiskt status övre extremitet / huvud Grovmotorik C1 Hög flexion i halsryggen C2 Extension av halsryggen C3 Lateralflexion av halsryggen C4 Elevation av axlar / skuldror C5 Abduktion i axelleden C6 Dorsalflexion i handleden C7 Palmarflexion i handleden C8 Flexion i fingrarnas IP-leder Th1 Abduktion i MCP-leder Reflexer C5 Bicepsreflex C6 Brachioradialisreflex C7 Tricepsreflex Sensorik C1 Hjässan C2 Ansiktet C3 Halsen lateralt C4 Området ut mot acromion C5 Lateralt axeln C6 Radialsidan av underarmen/tummen C7 Långfingret C8 Lillfingret Th1 Ulnart underarm Th2 Medialt överarm Th3 Armhålan Neurologiskt status nedre extremitet Grovmotorik L2 Flexion i höftled Extension i knäled Dorsalflexion och supination i fotled Extension av stortå S1 Pronation och plantarflexion i fotled S2 Flexion i tårnas IP-leder Reflexer Patellarreflex S1 S2 Achillesreflex 18 Sensorik L1 Distalt om Lig. Inguinale L2 Anteriort lår Medialt knä Mediala underbenet ner mot mediala malleolen Lateralt underben, fotryggen medialt S1 Lateralt fot S2 Posteriort lår S3 Medialt glutealt S4 Perineum, genitalia, distala sacrum Babinskis tecken Utförande Babinskis tecken föreligger: Lumbalrygg Aktiva rörelser Dra långsamt med ett relativt vasst föremål utmed laterala fotranden från hälen framåt Om det uppkommer en dorsalflexion av stortån och ibland spretning av övriga tår Flexion/extension (40-60/20-35 grader) Lateralflexion (15-20 grader) Rotation (3-18 grader) Kompressionstest / Quadrant test Utförande Patienten sittande. Utför extension, lateralflexion samt ipsilateral rotation i lumbalrygen. Anlägg lätt tryck i vertikal riktning på bröstryggen Positivt test Identisk neurogen utstrålning/smärta Valsalva Utförande Patienten ryggliggande. Placera patientens händer på magen Patienten tar ett djupt andetag och håller andan medan du utför ett tryck på händerna i 10 sekunder Positivt test Identisk neurogen utstrålning TESTER
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Läs merManuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan
Läs merManuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi
Läs merStretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merAnatomi Kroppens muskler
Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis
Läs merStretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merKroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna
Läs merKARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt
Läs merStretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Läs merStretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Läs merBröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Läs merDominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Läs merFokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Läs merAnatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor
Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan
Läs merMEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
Läs merYTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det
Läs merAnatomi och rörelselära för Fysiopraktor
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin
Läs merANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merOrtopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus
Läs merBen. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder
Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna
Läs merBehandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:
Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merUppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Läs merDominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 11; 2017 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Läs mer2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Läs merFUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN
FUNKTIONELL ANATOMI BÅLEN RYGGENS MUSKULATUR m. trapezius Ursprung: os occipitale, lig. nuchae, nedre processus spinosi cervicales + processus thoracales Fäste: laterala clavicula, acromion, spina scapulae
Läs merFoten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament
Läs merHär är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Läs merSTYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD
STYRKA GENERELLT TRÄNINGSTYP BELASTNING AV HASTIGHET REPS / SET VILA MAX I % TEMPO MAX STYRKA 85-100 % HÖG/MAXIMAL 1-5 REPS / 2-5 SET 3-5 MIN MELLAN SET MUSKELTILLVÄXT 65-85 % LÅNGSAM/HÖG 6-12 REPS / 2-4
Läs merKnät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Läs merANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att
Läs merCentrumbildning Axel armbågsprotes
Centrumbildning Axel armbågsprotes Funktionell anatomi armbåge Ingrid Hultenheim Klintberg Med dr, Specialistfysioterapeut Armbågens leder 1. Humero-ulnara leden gångjärnsled, mkt stabil i max extension
Läs merCỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)
MẸMBRUM INFẸRIUS Nedre extremiteten (benet och bäckengördeln). CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) Bäckengördeln (höftbenen), bildar tillsammans med korsbenet bäckenringen. cọxa Höften fẹmur
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merAnatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi
Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt
Läs meranatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Läs merLaborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera
Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara
Läs merRadialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11
Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial
Läs merMuskelgrupper och dess användningsområden.
Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs mer4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM
4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM Piriformis är en muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen. Ischiasnerven, löper ut från ryggmärgen i nedre delen av ryggen, L4 - S3 (S2), och går genom nedre
Läs merOrtopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!
Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi
Läs merEXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik
EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
Läs merPalpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev
Nacke & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni förekommer
Läs merDiagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Läs merNationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 12; 2018 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Bedömning utförd av arbetsterapeut Bedömningsdatum (år mån dag) KLASSIFIKATION AV
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merKompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merKlassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN
Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.
Läs merInstruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik. Nervstatus
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Nervstatus 2019-02-11 Introduktion Hos patienter som söker med neurologiska symtom är anamnesen oftast vägledande för att formulera hypoteser om patologin. Då används
Läs merM EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL
de Arbete M EB A Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan Bruksanvisning MANUAL 1 Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker AMM Lund: Jenny Gremark- Simonsen 046 173164, jenny.gremark-simonsen@skane.se
Läs merDiagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Läs merAxlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.
Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha
Läs merUtgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd
Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier
Läs merErgonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll
Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 Introduktion Patienter som söker med neurologiska symtom gagnas av en strukturerad neurologisk undersökning. Undersökningen är en screening
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merLOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA
LOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA SCREENINGVERKTYG Det här screeningverktyget underlättar ditt dagliga arbete eftersom det: är avsett för patienter med långvarig smärta underlättar diagnostisering av neuropatisk
Läs merSida 1 av 6. Ryggliggande
Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och
Läs merVibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande
Rehablådan Lösningar efter individens behov Vibrosphere Träningsprogram Förebyggande och Rehabiliterande Vibrosphere Unik balansträning för en starkare kropp Unik balansträning för en starkare kropp Vibrosphere
Läs merBOTOX (botulinumtoxin typ A) Spädningstabell och vägledning vid behandling av spasticitet i övre och nedre extremiteten i samband med stroke
BOTOX (botulinumtoxin typ A) Spädningstabell och vägledning vid behandling av spasticitet i övre och nedre extremiteten i samband med stroke Spädningstabell för injektionsflaska med 100 respektive 200
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs merEHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX
INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX Appendix A. Momentbeskrivning testperson Aina...57 Appendix B. Momentbeskrivning testperson Beata...60 Appendix C. Momentbeskrivning testperson Cilla...63 Appendix D. Momentbeskrivning
Läs merMiniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin
Nacke-arm-hand & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum...... Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni
Läs merBehandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1
Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera
Läs merKursinnehåll kurser i Kinesiologi
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi Grundkurs 1 Terapilokalisering - TL Indikatormuskel - IM Neurovaskulära punkter - NV Neurolymfatiska punkter - NL Hur man utför en muskeltestning Hypertoniska muskler
Läs merÖvning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad
1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad
Läs merLedstatus. Patienten stående
Introduktion till ledstatus Reumatologkliniken Danderyds sjukhus AB Screening-anamnes för problem i rörelseorganen 1. Känner du någon smärta eller stelhet i nacke, rygg, armar eller ben? 2. Kan du gå upp-
Läs merBeskrivning till blankett Funktionsanalys sittande
Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient
Läs merVerksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler
Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se
Läs merKomplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer
Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,
Läs merHANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset
HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3
Läs merKARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära
KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa
Läs merSTATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS
STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merMETODBOK FÖR NEUROGRAFIER
2009-10-29/meg METODBOK FÖR NEUROGRAFIER Kontrollera ID och välj rätt patient i dagslistan (KP). Skriv in patientens kroppslängd och din signatur som undersökare. Kroppslängd och ålder kommer att användas
Läs merPerifera nervkomplikationer efter partus
Perifera nervkomplikationer efter partus Lars Johan Liedholm Neurocentrum, NUS Umeå larsjohan.liedholm@vll.se 33-årig förstföderska. Epidural L3-L4 anläggs ua. Smärtor ner i ffa VÄ ben i samband med krystvärkar.
Läs merSkuldrans funktionella anatomi
Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led
Läs merTENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen
Läs mer1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33
Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna
Läs merBALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar
BALANSBOLL Styrketräning Ett urval övningar Svettisdagarna 2002 Innehåll Gång på stället... 3 Höftlyft... 4 Sidorullning på rygg... 5 Ryggresning på knä... 6 Ryggresning på tå... 7 Crunches... 8 Svankpress...
Läs merOmtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht-11 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merPersonnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?
2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej
Läs merFysioterapi metoder för undersökning Startkort
Fysioterapi metoder för undersökning Startkort Studentens namn Termin, År... Innehåll Översikt av samtliga undersökningsmetoder Startkortstabeller, underlag för examination (del av examination) Rättigheter
Läs merOmtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Läs merPrimär handläggning av patienter efter nacktrauma
1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig
Läs merBALANSBOLL. Övningsexempel. av Olle Furberg 2003-11-26
BALANSBOLL Övningsexempel av Olle Furberg 2003-11-26 Innehåll Gång på stället... 3 Knästående balans... 4 Knäböj... 5 Crunches... 6 Svankpress... 7 Omvända crunches på boll... 8 Vindrutetorkare... 9 Rysk
Läs merOmtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för hälsa och rehabilitering Vt 2012 Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6
Läs merMinnesregler för anatomiskt lärande
Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt
Läs merQualisys Running Analysis
1 - Situps "fällkniven" Ligg på rygg med armarna längs sidan. Lyft upp benen samtidigt som du lyfter överkroppen mot benen. I slutläget har endast rumpan kontakt med underlaget och fingrarna nuddar vristen/tårna.situp,
Läs merSjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta
Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs mer