Göteborgs Stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Göteborgs Stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Jämställdheten ska öka! Det har kommunfullmäktige fastslagit i budget för Göteborgs Stad. Dessutom ska varje nämnd och styrelse genomföra en kartläggning av resursfördelning utifrån kön. Målet är att resurser, tjänster och service som kommunen erbjuder ska vara fördelade efter behov, lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla oavsett kön. Stadsledningskontoret avrapporterade det första arbetet inom programmet (Håj) i februari 2011 till kommunstyrelsen. I samband med detta fick vi ett förnyat uppdrag som bestod av att samordna fortsatt arbete inom Program för hållbar jämställdhet. Jag har haft uppgiften, som vice stadsdirektör och tillika programägare för Håj, att leda detta arbete. Till min hjälp har jag haft två styrgrupper som sammanlagt representerat de sju delprojekten. Varje delprojekt har letts av projektledare och tillsammans har vi genomfört en rekordstor satsning på jämställdhet i Göteborgs Stad som gett en mängd kvalitetseffekter. Ett övergripande mål i styrningen av programmet har varit att vi ska gå från öar av projekt till en jämställdhetsintegrerad stad. Med det menar vi att jämställdhetsintegrering inte kan bedrivas vid sidan om det ordinarie arbetet utan att det är viktigt för förvaltningar och bolag att utveckla jämställdhet inom sitt vanliga linjearbete. Utvecklingsarbetet skulle ha ett tydligt medborgar- och brukarperspektiv. Vi valde ut projekt som vi bedömde skulle bidra till att skapa lärande, bidra till spridning och de skulle vara intressanta såväl för staden som för nationell nivå. Nu ser vi att de projekt som genomfört utvecklingsarbetet i nära koppling till den dagliga verksamheten också uppnått väldigt bra resultat. Det är nu vår resa börjar! Det är med stolthet och glädje vi här redovisar vårt arbete och de erfarenheter vi gjort! Peter Lönn Vice stadsdirektör Programägare för Program för Hållbar Jämställdhet Göteborgs Stad 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Följande delprojekt ingår i Hållbar Jämställdhet :... 8 Resultat Programmål och utfall Effekter av arbetet Oväntade effekter Genomförande Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Genomförda utbildningar och resultatet av dessa Kommunikation och kunskapsspridning Utvärdering och lärdomar Utvärdering på central och lokal nivå Lärdomar från arbetet med programmet Vikten av genomtänkta mål Vikten av genomtänkta avgränsningar För och nackdelar med externa konsulter För- och nackdelar med samverkan organisationer emellan Behovet av politiska mål Nyttan av att samtalet om jämställdhet har brett ut sig Bilagor Bilaga1: Metodutveckling inom äldreomsorgen Göteborgs Stad 3

4 Bilaga 2: Jämställdhetsintegrerad medborgardialog Bilaga 3: Jämställd parkering Bilaga 4: Jämställdhet i fördelning av bostäder Bilaga 5: JämtEvent på GotEvent Bilaga 6: Jämställt bemötande Bilaga 7: Jämställt Föreningsliv Göteborgs Stad 4

5 Sammanfattning I två och ett halvt år har sju delprojekt tillsammans med en övergripande projektorganisation samordnad av stadsledningskontoret i Göteborgs Stad, på en mängd olika sätt arbetat aktivt för att ge göteborgarna en mer jämställd stad att bo och leva i. Projektet Hållbar Jämställdhet har lett till skillnader i såväl strukturer och processer som i arbetssätt och förhållningssätt, och har även gett många avtryck i verksamhetsplaner och andra strategiska dokument som ger förutsättningar för fortsatt utveckling och breddning av jämställdhetsarbetet under de kommande åren. Projektet har hittills bland annat resulterat i: En förbättrad jämställdhetsintegrering i äldreomsorgen i fyra stadsdelar via t ex utvecklat metodstöd för biståndsprövning, medveten kommunikation i inbjudan till daglig verksamhet samt verktyg för kontinuerlig reflektion kring utvecklad jämställdhet hos både medarbetare och ledare. Metodstöd för jämställdhetssäkrad medborgardialog som är implementerad eller på väg att implementeras i tre stadsdelar och som nu sprids även till andra förvaltningar. Det första av flera planerade samverkansprojekt för ökad trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv i och kring stadens parkeringshus genomförs under hösten 2013 i samarbete mellan Göteborgs Parkerings AB, kommunala förvaltningar och bolag samt privata fastighetsaktörer. Processen för anvisning av bostäder vid Fastighetskontoret är jämställdhetssäkrad och en åtgärdsplan för att jämställdhetsintegrera verksamheten i fastighetskontorets bostadsenhet är i stort framtagen. Verksamhet hos Got Event är genomlyst ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta har lett till att respektive affärsområde från och med 2014 ska arbeta med aktiviteter för ökad mångfald genom t ex förändrad marknadsföring, förändrat värvningsarbete samt fördjupad analys av kvinnor och mäns förväntningar och upplevelse av arenor och evenemang. Göteborgs Stad 5

6 Jämställdhetssäkrade processer för rekrytering, bemötande i samband med inspektion, samt utformning av beslut och andra skrivelser hos Miljöförvaltningen, samt påbörjad åtgärdsplan för att möta en oväntad effekt av arbetet medvetenhet kring ojämställt bemötande från kundernas sida. Genomlysning av process för, och effekter av utvecklingsbidrag till jämställdhetsförbättrande projekt hos Idrotts- och Föreningsförvaltningen, vilket lett till insikten om att ökad jämställdhet leder till ökande medlemstal bland både kvinnor och män, där övriga föreningars medlemstal generellt minskar. Delprojektet har även lett till en rad aktiviteter för att öka jämställdheten i föreningslivet som t ex utveckling av IT-stöd, ansökningsblanketter, rutiner och förbättrad statistik, samt fortsatt utbildning av medarbetarna. Generellt beskriver delprojekten att arbetet har lett till både ökad medvetenhet och ökat intresse för jämställdhetsfrågor internt i organisationerna såväl som hos samverkande parter. De effekter som redan nu syns i verksamheterna som en följd av projektens arbete är bland annat: Fler män och kvinnor deltar vid träffpunkternas aktiviteter i de berörda stadsdelarna, fler kvinnor och män är delaktiga vid upprättande av genomförandeplaner inom äldreomsorgen, och beskrivande ord (adjektiv) är borttagna ur utredningar för bistånd då det visat sig att olika sorters adjektiv användes beroende på brukarens kön. Fler (och mindre resursstarka) målgrupper kom till tals via den nya strukturen i den första jämställdhetssäkrade medborgardialogen arrangerad tillsammans med Trafikkontoret. Det nya arbetssättet tycks även ha lett till färre överklaganden än normalt. Den arbetsmodell som tagits fram för bedömning av anläggningar med fokus på trygghet tillämpas nu för Parkeringsbolagets alla anläggningar, och arbete pågår för att samverkansarbetet som ses som en nödvändig framgångsfaktor för ökad trygghet ska fortgå efter projektets slut via det stadenövergripande samverkansorganet Trygg Vacker Stad. Utvidgad jämställdhetssäkring inom Fastighetskontoret där man nu utifrån erfarenheterna av att jämställdhetssäkra anvisningsprocessen även arbetar med att utveckla verksamhetssystemet och se över kriterierna i samverkansavtalen med stadsdelarna. Genusperspektiv i alla kommande kundundersökningar hos Got Event och en medvetenhet om behovet av att bredda verksamheten för att omfatta fler målgrupper hos styrelse och ledning. Göteborgs Stad 6

7 Utökad styrning med fokus på förbättrad jämställdhet inom Idrotts- och föreningsförvaltningen gentemot de föreningar som ansöker om anläggningsbidrag och utvecklingsbidrag. Bakgrund Göteborgs Stad har jobbat med jämställdhetsfrågor på en kommunövergripande nivå sedan 80 talet. Från och med år 2000 tog kommunen ett mer samlat strategiskt steg i och med att förvaltningar och bolag erbjöds delta i processledarutbildning i jämtegrering (idag kallas det jämställdhetsintegrering). Sedan dess har kommunen arbetat allt mer aktivt med jämställdhetsintegrering. Utvecklingen av prioriterat mål följs upp i den ordinarie uppföljningsprocessen och presenteras för kommunstyrelsen enligt fastställd rapportstruktur för alla politikens sakområden. Under förra programperioden för Program för Hållbar Jämställdhet fick fyra olika konstellationer inom Göteborgs Stad medel för utvecklingsarbete. I första sökandeomgången fick stadsdelsförvaltning, SDF, Torslanda och Utbildningsförvaltningen medel. I sökomgång två fick SDF Frölunda-Högsbo i samverkan med SDF Gunnared medel och i den tredje omgången fick stadskansliet medel från SKL. APeL Forskning & Utveckling genomförde under mars/april 2011 en samlad utvärdering av samtliga satsningar med medel från Program för Hållbar Jämställdhet. Resultaten utgjorde underlag för organisering och arbetssätt i den nuvarande satsningen. Inför 2011 års ansökansprocess fick Göteborgs Stad önskemål från SKL om att skicka in en samlad ansökan. På kommunstyrelsens uppdrag fick stadsledningskontoret ansvaret för samordningen och bjöd därmed in samtliga förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad att delta. Ett antagande var att fem - sju organisationer skulle vilja vara med i den gemensamma ansökan, istället blev det 14. Samtliga projekt var viktiga och genomtänkta, men då kraven på samordning ansågs vara centralt och då den sammanlagda summa som söktes för projekten dessutom uppgick till c:a 14 miljoner kronor, det vill säga nästa 25 % av den sammanlagda summan som skulle fördelas i denna ansökningsomgång stod det klart att något måste göras. Efter att stadsledningskontoret gått igenom samtliga ansökningar och identifierat vilka insatser de deltagande organisationerna ville genomföra valdes därför sju delprojekt ut. Grundkriteriet var att projektet hade en koppling till tidigare arbeten med inriktning på hållbar jämställdhet och att det skulle bidra till att skapa lärande, såväl inom Göteborgs Stad, som för liknande organisationer i resten av landet genom t ex. SKL:s forum för kunskapsspridning. Ytterligare krav var att projekten skulle ha ett tydligt medborgar-/brukarperspektiv, samt gärna grunda sig på en samverkanstanke. För de projekt som hade en liknande projektidé föreslogs samverkan, vilket har skett inom Delprojekt 1 och 2, men även projekt 3 och 4 bygger på samverkan med andra aktörer/organisationer i staden. Göteborgs Stad 7

8 Följande delprojekt ingår i Hållbar Jämställdhet : Delprojekt 1 Metodutveckling äldreomsorg Mål: Den verksamhet, de tjänster och den service som erbjuds inom äldreomsorgen ska vara lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla oavsett kön. Samarbetande organisationer: stadsdelsförvaltningarna Örgryte-Härlanda, Västra Hisingen, Västra Göteborg och Norra Hisingen Delprojekt 2 Jämställdhetsintegrerad medborgardialog Mål: Att skapa en metod för jämställdhetsintegrerad medborgardialog som leder till att kvinnor och män deltar i samhällsutvecklingen och är delaktiga och påverkar samhällets utformning på lika villkor. Samarbetande organisationer: SDF Majorna-Linné, Västra Hisingen, Västra Göteborg Delprojekt 3 Jämställd parkering via samverkan Mål: Ökad jämställdhet och trygghet i stadsrummet genom systematisk medvetenhet i kommunens planering och förvaltning. Befintlig metod utvecklas i samverkan med berörda organisationer och implementeras i planarbete. Organisation: Göteborgs Parkering AB, i samarbete med ett flertal organisationer inom Göteborgs Stad. Delprojekt 4 Jämställdhet i fördelning av bostäder Mål: Kvalitetssäkra Fastighetskontorets förtursverksamhet i syfte att garantera att den uppnår hög kvalitet och goda resultat och svarar mot både kvinnors och mäns villkor och behov samt att kommunens resursanvändning kopplade till Fastighetskontorets beslut sker på ett likvärdigt och jämställt sätt. Organisation: Göteborgs Stads Fastighetskontor, i samarbete med stadens samtliga stadsdelar, som ansöker om förtur till bostad för människor som av sociala och medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Delprojekt 5 JämtEvent på Got Event Mål: Att erbjuda kommuninvånarna en evenemangsverksamhet som är jämställd. Organisation: Got Event AB Delprojekt 6 Jämställt bemötande Göteborgs Stad 8

9 Mål: De medborgare och aktörer som Miljöförvaltningen möter inom ramen för sin verksamhet ska inte diskrimineras eller upplevas som ojämställd, vid exempelvis inspektioner, möten, beslut och i annan kommunikation, såsom informationsmaterial. I förlängningen ska detta utvecklingsarbete leda till större förtroende för stadens verksamhet. Organisation: Miljöförvaltningen Delprojekt 7 Jämställt föreningsliv Mål: Målet är att Idrott och föreningsförvaltningen ska stödja kvinnor och mäns, flickor och pojkar på ett likvärdigt och jämställt sätt när det gäller förvaltningens verksamheter och resursfördelning. Organisation: Idrotts- och föreningsförvaltningen Respektive delprojekts bakgrundsbeskrivningar återfinns i bilaga 1-7. Delprojekten har stöttats av en kommuncentral programledning som erbjudit stöd i form av t ex samordning, projektadministration, uppföljningsstöd, processledarutbildning samt erfarenhetsutbyten. Totalt sökte de sju delprojekten plus tre kommunövergripande delprojekt sex miljoner kronor i medel från SKL. SKL beviljade tre miljoner, vilket gjorde att de tre kommuncentrala delprojekten ströks och att medel omfördelades mellan de sju ovan beskrivna delprojekten. Detta sågs initialt som en motgång men omfördelningen av medel bidrog i flera fall till ett tidigt intresse från nämnder och styrelser som visat sig vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att nå resultat. De uteblivna kommunövergripande projekten (ledarskapsutbildning med genusperspektiv, följeforskning samt kommuncentral projektledning) ledde till att delprojekten fick ta ett ökat eget ansvar vilket även det visat sig vara positivt resultatmässigt även om det otvivelaktigt även lett till tunga arbetsbördor för delprojektledningarna under projektets gång. Parallellt avsatta kommunstyrelsen medel för utveckling av intern kunskap genom processledning och medel för ledarutveckling. Stadsledningskontoret roll under programperioden har varit att samordna projekten och att ha uppsikt så att projektmedel hanterats i enlighet med krav och riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting. Stadsledningskontoret har också varit kontaktytan gentemot SKL. Det övergripande målet med projektet Hållbar jämställdhet i Göteborgs Stad som helhet är att skapa en lärande organisation för hållbar jämställdhet, med fokus på konkret och mätbar verksamhetsförbättring för de vi är till för. Detta ska ske genom att: Skapa former och organisering för att koppla samman individuellt lärande med verksamhets- och organisationsutveckling Göteborgs Stad 9

10 Skapa former för samverkan och lärande mellan olika organisationer i staden Jämställdhetsintegrera/jämställdhetssäkra ordinarie verksamhet. Utveckla indikatorer, könsuppdelad statistik och andra mätetal som beskriver stadens verksamhet och service till brukarna ur genus- och jämställdhetsperspektiv och som tydliggör hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Implementera indikatorer, könsuppdelad statistik, konsekvensbedömningar och insatser i ordinarie budget- och uppföljningssystem så att resultat och effekter av jämställdhetsarbetet kan följas upp över tid. Resultat Förbättrade strukturer, förbättrad kunskap och ökad medvetenhet om frågans betydelse. Så kan resultatet av projektet sammanfattas. Utgångspunkten för arbetet är att alla verksamheter och arbetsplatser i Göteborgs Stad ska präglas av jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Jämställdhetsintegrering handlar om att samhällets service och andra tjänster som erbjuds medborgare ska anpassas efter både könens villkor och behov. Samtliga delprojekt har gett upphov till förbättrad struktur för jämställdhetsintegrering, via kvalitetssäkring av befintliga strukturer och system och/eller via framtagandet av nya metodstöd, IT-system, mallar etc. Flertalet av projekten har anordnat utbildningar i jämställdhet ur olika perspektiv och detta tillsammans med centralt anordnade utbildningar i processledning och ledarutveckling med genusperspektiv, t ex JGL-utbildning (Jämställdhet Lära Göra, basutbildning om jämställdhet och ledarskap, utvecklad av Försvarshögskolan), har skapat en stor grupp med ledare och medarbetare inom staden som har den kunskap som krävs för att förändring ska kunna ske. Utbildningarna har även lett till ökad medvetenhet om vikten av jämställdhetsfrågan och gjort tidigare osynliga strukturer och beteenden synliga, det vittnar flera projektledningar om. Ännu viktigare för medvetenheten tycks dock de olika reflektionstillfällena i form av allt från arbetsplatsträffar och fokusgrupper, till styrgruppsmöten och coachande uppföljning har varit. Det är i samtalen kring varför saker sker och vilken betydelse dessa skeenden får som beteenden tycks förändras. Här följer en kort redogörelse av resultaten för respektive delprojekt. Delprojekt 1 Metodutveckling äldreomsorg Projektet uppstod ur en medvetenhet kring olika former av ojämlikhet inom äldreomsorgen i de berörda stadsdelarna, såväl som i staden som helhet. I en stadenövergripande granskning av bistånd ur ett likvärdighetsperspektiv synliggjordes könsskillnader. Skillnader som medarbetare inte var medvetna om och heller inte kunde se. Vid träffpunkterna visade statistiken att män inte besökte träffpunkterna i så stor utsträckning. Även då hänsyn tagits till befolkningsstruktur. Träffpunkterna ses som en viktig förebyggande Göteborgs Stad 10

11 verksamhet som fokuserar på hälsa och välbefinnande genom social samvaro och fysisk aktivitet. Något som är önskvärt att både kvinnor och män får del av. Vid den kollegiala handledningen då professionaliteten inom gruppen undersköterskor fanns i fokus utgick genomlysningarna från ett salutogent perspektiv. Dessa saknade jämställdhetsperspektiv och kunskap om hur kön spelade roll för en likvärdig omsorg och service. Idag är dessa verksamheter på väg att jämställdhetsintegreras. Genom ökad kunskap genom kartläggning och analys om den egna verksamheten och genom att integrera köns- och genusperspektiv på det vi gör när vi gör som vi brukar närmar sig verksamheterna en säkrad och likvärdig service. Det har bland annat lett till förändringar i utbudet av aktiviteter vid träffpunkter samt att man genom arbetet med HBTQ-veckan och seniorer ytterligare vidgat perspektiven. Medarbetarna har blivit medvetna om sitt eget sätt att tänka och agera utifrån jämställdhetsperspektivet samt förändrat innehållet i verksamheten på grund av nya insikter. Strukturer för könsuppdelad statistik har stärkts, t ex för biståndsbedömning. Vi säkerställer och utökar medarbetaregrupperna och använder Reflex som reflektionsmetod för att diskutera jämställdhet. Delprojekt 2 Jämställdhetsintegrerad medborgardialog Delprojektet kom till genom att utvecklingsledare i stadsdelsförvaltningarna Majorna-Linné, Västra Göteborg och Västra Hisingen visade intresse för att arbeta med frågan om att öka jämställdheten i stadsdelarnas medborgardialoger. Det fanns också en önskan från ledningsnivå och politikerna i stadsdelsnämnderna att fördjupa arbetet med att öka deltagandet i politiska processer utifrån jämställda och jämlika villkor. Tjänstepersonerna i de tre stadsdelsförvaltningarna hade olika grad av erfarenhet av medborgardialoger, jämställdhetsperspektivet hade däremot inte beaktats på ett systematiskt sätt. Genom projektet har medvetenheten ökat om betydelsen av att ta med jämställdhetsperspektivet i alla delar av processen. Det finns idag ett metodstöd för att få med jämställdhetsperspektivet i varje del av arbetet med medborgardialoger, det som återstår är att omsätta detta i praktiken. Metodstödet är hittills testat i en dialogprocess hos Trafikkontoret och gav där goda resultat. Under projekttiden har vi upplevt ett ökat intresse från våra tre förvaltningsledningar och politiker i respektive stadsdelsnämnder. Vi tycker oss se en attitydförändring och en ökad medvetenhet som innebär att metodstödet kommer att finnas med i de principer/rutiner/handlingsplaner för medborgardialog som redan antagits av SDN Västra Hisingen och som är på gång att inarbetas i Majorna-Linné och Västra Göteborg. En förhoppning är att stadsdelsförvaltningar och facknämnder inom staden under 2014 ska påbörja användning sig av metodstödet vid planering, genomförande och utvärderingar av sina medborgardialoger. Vår granskning av tre dialoger i Göteborgs Stad visar vi att om vi inte anstränger oss för att nå ut till invånare som inte på eget initiativ är aktiva i medborgardialoger, så deltar mest svenskfödda, äldre personer med hög inkomst och högre utbildning alltså Göteborgs Stad 11

12 redan de resursstarka individerna. Vi har sett att kvinnor deltar i lite högre utsträckning än män, men att männen tenderar att ta och få mer taltid än kvinnorna. Kompetensen inom jämställdhetsintegrering och medborgardialoger behöver öka för att arbetet utifrån metodstödet ska bidra till ökad kvalitet i de medborgardialoger som genomförs. Delprojekt 3 Jämställd parkering via samverkan Parkeringsgarage pekas ofta ut som särskilt skrämmande i trafikrummet och kunskap om hur dessa miljöer kan bli tryggare är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Göteborgs Stads Parkerings AB hade i ett tidigare projekt finansierat via Boverket tagit fram verktyg för att öka tryggheten i sina parkeringsgarage. De hinder som är svårast att komma åt visade sig dock ofta ligga i gränslandet mellan olika huvudmäns ansvar. Därför behövs en konkret samverkan mellan berörda parter för att säkerställa en trygg och jämställd miljö från parkeringen till de egentliga målpunkterna. En samverkansgrupp bildades därför där kommunala förvaltningar och bolag, samt privata aktörer ingick. Arbetet inriktades på jämställdhet i både befintliga och planerade nya områden/anläggningar. Projektet har lett till att den arbetsmodell som tagits fram för bedömning av anläggningar med fokus på trygghet tillämpas nu för Parkeringsbolagets alla anläggningar. Vi har etablerat en referensgrupp som gemensamt valt ut ett pilotobjekt och sammanställt åtgärdsförslag som ska genomföras och utvärderas. Det första större gemensamma projektet; ett parkeringsgarage med kringliggande områden vid Östra Sjukhuset, pågår just nu. Vi verkar även för att en särskild satsning på mellanrummen lyfts in som ett fokusområde i stadens gemensamma organisation Trygg vacker stad. Projektet har presenterats vid två tillfällen för styrelsen som ser jämställdhetsfrågorna som ett viktigt utvecklingsarbete. Vi har genomfört en uppskattad workshop med kontorets alla medarbetare för att väcka intresset men även konkretisera frågornas tillämpning i vår verksamhet. Det vi lärt oss hittills är att vi måste revidera frågorna i våra kundundersökningar för att få tydligare underlag att analysera men också att vi har en resa framför oss som innehåller fortsatt utvecklingsarbete och förändrade arbetsformer. Delprojekt 4 Jämställdhet i fördelning av bostäder Fastighetskontorets uppgift är att skapa förutsättningar för goda bostäder och ett bra boende för dem som bor och vill bo i Göteborg samt stödja näringslivet genom att erbjuda mark för industri, handel, utbildning/forskning. En del av verksamheten innebär att bedöma inkomna ansökningar om bostadsförtur från stadsdelarna och erbjuda (eller avslå) förtur för personer där särskilda behov anses föreligga. Vid projektets start hade Fastighetskontoret ingen tillförlitlig könsuppdelad statistik över hur bostäder fördelades och man visste inte heller vilka kostnader avslag och beviljanden genererade ute i stadsdelarna. Projektet syftade därför till att kvalitetssäkra förtursverksamheten ur Göteborgs Stad 12

13 jämställdhetsperspektiv så att jämställdhet och effektiv offentlig resursanvändning garanteras. En forskare från Göteborgs universitet/förvaltningshögskolan anställdes, för att ta fram en nulägesrapport med könsuppdelad statistik, analys och faktaunderlag. I rapporten analyserades även vilka effekter som uppstod i stadsdelarna för de ärenden som inte godkändes utifrån de kriterier som styr vem som får en bostad eller inte. Rapporten säger sammanfattningsvis att det inte förekommer någon diskriminering på grund av kön i bostadsenhetens arbete med att anvisa bostäder. Inom ramen för projektet har Fastighetskontoret genomfört tre kunskapsseminarier med gästföreläsare som har delat med sig av sin kunskap om jämställdhet och om utsatta grupper som är bostadslösa. Projektet har spridit erfarenheter och kunskap genom nyhetsbrevet Boendenytt som har skickats ut till stadsdelar, sjukvård och fastighetsägare inom Göteborgs Stad. Projektet har även informerat om jämställdhetsarbetet på nätverksträffar som fastighetskontoret anordnar för boendesekreterare inom stadsdelarna, vid stormöte för medarbetare inom fastighetskontoret och vid ledningsmöte och nämndmöte, och en e-publikation av nulägesrapporten publicerades på boendeportalen maj Delprojekt 5 JämtEvent på Got Event Got Event AB är ett helägt kommunalt bolag i Göteborgs Stad som har som uppdrag att värva och genomföra förstklassiga evenemang på våra stora arenor samt erbjuda friskvård och rekreation på Valhallabadet. Drygt en miljon människor besöker årligen någon av våra arenor. Målet för vår medverkan i Göteborgs stads projekt, Hållbar jämställdhet, var att vi ville analysera vår verksamhet utifrån ett mer statistiskt säkerställt underlag, kunna få en bild av hur jämställd vår evenemangsverksamhet är och därmed kunna använda resultatet som ett planeringsinstrument i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Enkätresultaten har även analyserats utifrån ålder, utlandsfödda samt socioekonomisk (var besökarna är boende i Göteborg samt tillresta besökare) bakgrund. Enkätresultatet visar bland annat på att våra besökare är 65% män och 35% kvinnor, på fotbolls- och ishockeymatcher utgör männen cirka 80% av besökarna. Av koncernbidragen till arenorna Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi går 32 procent till kvinnor och 68 procent går till män. På uppdrag ifrån styrelsen fördes analysen vidare till respektive affärsområde för att de skulle ta fram förslag på aktiviteter inom sin verksamhet som kan leda till en förändring i publikprofilen. För att nå en bredare publik (större mångfald) under 2014, så har vi bland annat valt att fokusera på att anpassa värvningsstrategin och värvningsarbetet (genus, ålder, utlandsfödda), att utveckla och förbättra våra kundenkäter ur ett genusperspektiv, att genomföra en djupanalys om varför kvinnor känner sig osäkra/otrygga på Gamla Ullevi, att öka kunskapen i likabehandling/service av kunder på badet, samt att öka genusmångfaldskunskapen inom marknadsföring när det gäller bilder och texter. Göteborgs Stad 13

14 Delprojekt 6 Jämställt bemötande Miljöförvaltningen har sedan många år en mångfalds- och jämställdhetsplan som bland annat innehåller mål inom olika områden i verksamheten samt åtgärder om ökad kompetens i genusfrågor. Förvaltningen har vid flera tillfällen under åren genomfört kompetensutveckling i genusfrågor av chefer och nyckelpersoner, men även för alla medarbetare, på förvaltningen. Miljöoch klimatnämnden uttryckte i sitt inriktningsdokument 2009 följande: Under en följd av år har skillnaden i villkor för kvinnor och män inom förvaltningen inte varit särskilt stora. Representanter för förvaltningen har gått kurser i genuskunskap. Men har kunskaperna omsatts i handling i ett medborgarperspektiv? Hur kommer den nya kunskapen till nytta för dem vi är till för? En analys av genusaspekter i tillsynsarbete och i förvaltningens övriga arbete behövs. För att se om utbildningsinsatserna har gett någon effekt har en studie gjorts med fokus på tre områden: rekryteringsprocessen, bemötande i samband med inspektion, samt utformning av beslut och andra skrivelser. Resultatet från de genomförda studierna visar att vår verksamhet inte är diskriminerande och att vi ligger långt framme när det gäller jämställt bemötande. Det finns dock områden att arbeta vidare med och frågor att reflektera över. Resultatet visar även att det är svårt att särskilja jämställdhet från andra områden, såsom ålder och kulturell bakgrund. Studierna visar inte några brister i vårt direkta agerande, varken i rekryteringen, i mötena eller i våra skrivelser. I den mån ojämställdhet har observerats handlar det om verksamhetsutövarnas bemötande av inspektörerna snarare än inspektörernas bemötande. Tre typer av situationer har speciellt identifierats, vilka dock inte är vanliga: där verksamhetsutövarna blir aggressiva/hotfulla i sitt bemötande där härskartekniker används (t ex förlöjligande) situationer där jargongen är sådan att inspektören stereotypiseras Det finns flera frågor som är viktiga att arbeta vidare med. Framför allt gäller det hur ojämställt bemötande ska bemötas. Resultatet visar även att det är svårt att särskilja jämställdhet från andra områden, såsom ålder och kulturell bakgrund. Delprojekt 7 Jämställt föreningsliv Sedan Idrotts- och föreningsförvaltningen bildades 1999 har vi på uppdrag av vår nämnd arbetat för en mer jämställd förvaltning och mer jämställd service till kunderna. Varje år fördelar vi cirka 80 miljoner kronor i bidrag till föreningslivet. Projektet Jämställt föreningsliv har kartlagt cirka 20 procent av budgeten för föreningsbidrag med kön som indelningsgrund. Genom att analysera bidragsfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv synliggörs skillnader för hur resurser tillfaller kvinnor och män på olika sätt. Göteborgs Stad 14

15 Idrottsföreningarna utgör cirka 60 procent av de föreningar som har fått anläggningsstöd och utvecklingsbidrag. Det är få föreningar som söker bidrag för jämställdhetsåtgärder. Tio procent av de beviljade ansökningarna om utvecklingsbidrag gällde jämställdhetsåtgärder. De föreningar som har fått bidrag för jämställdhetsåtgärder har ökat antalet medlemmar bland både flickor och pojkar, medan medlemsantalet i övriga föreningslivet minskade under samma period. Bland de beviljade ansökningarna om anläggningsstöd var det bara en som gällde jämställdhetsåtgärder. Underlaget var därmed för litet för att dra några slutsatser om huruvida medlemssammansättningen påverkades av detta stöd. Efter att ha analyserat bidragsansökningarna kan vi konstatera att det är svårt att följa upp effekterna av bidragen. Från och med årsskiftet 2012/2013 registreras alla ansökningar utifrån de prioriteringar som finns i budget och verksamhetsplan. Detta innebär att det därefter är lättare att identifiera vilka föreningar som har sökt och fått bidrag för jämställdhetsprojekt med hjälp av förvaltningens IT-stöd. Vi har också sett att det bland både handläggare och föreningsliv saknas kunskap om hur de ska arbeta med jämställdhetsfrågor inom föreningslivet. Vi har som en följd av studien tagit flera initiativ för att utveckla vår verksamhet för att öka jämställdheten i föreningslivet. Vi utvecklar bland annat IT-stöd, ansökningsblanketter, rutiner och blir bättre på att föra statistik. Det har varit särskilt viktigt för oss att ta fram tydliga regler för både sökande och handläggare. Det ska vara tydligt för båda parter vilka prioriteringar vi gör i bidragsbedömningen. Vi prioriterar projekt som vänder sig till flickor eftersom våra undersökningar har visat att pojkar har gynnats i bidragsfördelningen. Vi ger också förtur till projekt som vill motverka diskriminering i alla dess former. Programmål och utfall Oh, vad roligt det här är. Nu finns det en anledning att leva! Citat från ny besökare till en av stadens träffpunkter för äldre Det övergripande målet med Program för Hållbar jämställdhet i Göteborgs Stad som helhet var att skapa en lärande organisation för hållbar jämställdhet, med fokus på konkret och mätbar verksamhetsförbättring för de vi är till för. Detta skulle ske genom att: Skapa former och organisering för att koppla samman individuellt lärande med verksamhets- och organisationsutveckling Skapa former för samverkan och lärande mellan olika organisationer i staden Jämställdhetsintegrera/jämställdhetssäkra ordinarie verksamhet. Utveckla indikatorer, könsuppdelad statistik och andra mätetal som beskriver stadens verksamhet och service till brukarna ur genus- och jämställdhetsperspektiv och som tydliggör hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Göteborgs Stad 15

16 Implementera indikatorer, könsuppdelad statistik, konsekvensbedömningar och insatser i ordinarie budget- och uppföljningssystem så att resultat och effekter av jämställdhetsarbetet kan följas upp över tid. De tre sista målen rör framförallt delprojekten och de har i de så gott som alla fall uppnåtts alternativt är på väg att uppnås. En lärdom från projektet är att nivån på målsättningen spretat en del både mellan och inom delprojekten, och projektmålen har varierat från att vara så visionära att de snarare är effektmål till att vara så konkreta och operativa att de snarare är aktiviteter. Rent generellt visar uppföljningen som gjorts att mål som i det närmaste är aktiviteter har uppnåtts, medan projektmål som i det närmaste är effektmål har inte hunnits uppnå. Frågeställningen att ta med sig blir då hur resultatet hade sett ut om mer fokus hade lagts på att formulera målen på en likartad nivå för samtliga delprojekt vid projektstart? De två första övergripande målen rör främst den centrala programledningen, och här har kan målen sägas ha uppnåtts, men i en mindre omfattning än hur det var tänkt. När projektet fick betydligt mindre medel från SKL än det man ansökt om gjordes prioriteringen att ge delprojekten alla medel och minska de centrala insatser som ingick i projektansökan. I nästa steg prioriterades målet att skapa lärande vilket gjorde att de medel som staden själv bidrog med på central nivå till största del gick till processledarutbildningar och JGLutbildningar. Den del som i och med detta till stor del prioriterades bort var den centrala projektledningen, samordningen och forum för erfarenhetsutbyte. Att prioritera delprojekten är ett val som med facit i hand visat sig vara helt rätt då de som sagt uppnått i stort sett samtliga sina projektmål och på en mängd olika sätt börjat göra skillnad för invånarna i Göteborg. Dock har en del projekt kontinuerligt lyft att de saknat framförallt fler forum och former för erfarenhetsutbyte, och att hitta sätt att med små medel skapa dessa arenor för reflektion och lärande blir en fråga vi tar med oss framåt till liknande projekt. För att återgå till delprojekten så syns två huvudsakliga skäl till att vissa mål ännu inte uppnåtts; optimistisk tidsuppskattning, och politiska beslut. Som exempel på det förstnämnda skriver Parkeringsbolaget Att etablera ett arbetssätt som involverar styrning och ledning mellan olika aktörer i staden tar tid. I projektansökan hade vi högre ambitionsnivåer än de vi lyckats uppfylla. Huvudmålet att etablera en plattform för samarbete är uppnått där vi haft ett lärorikt utbyte genom referensgruppen.. Den mest vanliga formen av en för optimistisk tidsuppfattning rör annars kommunikation där flera projekt uppger att de ännu inte hunnit med framförallt den interna kommunikationen i den omfattning som de planerat, men att detta arbete fortsätter. Det andra skälet till att mål inte uppnåtts på det sätt som var tänkt, politiska beslut, exemplifieras här genom ett citat från Medborgardialogsprojektets slutrapport Vi har ändrat programmål under projektperioden Jämställdhetsintegrerad medborgardialog är ett delprojekt som gett upphov till en förändring genom följande skrivning i Göteborgs Stads budget 2014 för Göteborgs Stad 16

17 stadsdelen Västra Hisingen. Det är viktigt att öka deltagandet i de politiska processerna genom exempelvis en jämställdhetssäkrad medborgardialog. Effekter av arbetet Projektmålen är som sagt uppnådda eller på väg att bli uppnådda på de flesta håll, men då dessa framförallt handlar om att ta fram rapporter, analyser och metodstöd av olika slag och implementera dessa i ordinarie styrsystem är det få projekt som redan nu kan visa på större effekter av arbetet. Ett undantag är delprojektet Metodstöd Äldreomsorg som redan nu ser skillnader i verksamheten som påverkar invånarna i vardagen. Enkäter till seniorer om aktiviteter de önskade gav nya tankar om utbud vid träffpunkterna. En analys av aktivitetsprogrammens texter och bilder ledde till ett material där både kvinnor och män känner sig tilltalade. I de verksamheter som ingår i delprojektet för jämställd äldreomsorg erbjuds både kvinnor och män numera alla aktiviteter. På träffpunkter i en stadsdel "paras" män samman för att kunna ha sällskap till mötesplatsen. Nu kommer fler män till träffpunkternas aktiviteter men också fler kvinnor deltar. Frågeguiden som handläggare inom bistånd använder granskades också inom delprojektet. Analysen visade att frågor ställdes olika och det gavs följdfrågor i olika utsträckning beroende på om de ställdes till en kvinna eller en man. Språket i utredningarna visade sig också vara könat - vissa ord användes endast om kvinnor eller män. Konsekvensen blev att föreställningar om kön, och inte endast individens behov, låg till grund för beslut om bistånd. Bland medarbetarna finns nu en större medvetenhet om att en kvinna och en man kan vara mer lika än olika i behov, intressen etc. vilket gjort att man försöker bemöta individer på ett likvärdigt sätt. Man undviker inte heller längre vissa frågor oftare till män som underlag i utredning för bistånd möjlighet att påverka sitt liv. Vidare ser man att ser att utifrån den ökade medvetenheten om kopplingen salutogent förhållningssätt och genus ges en ökad möjlighet för både kvinnor och män att vara delaktiga, och göras viktiga i sitt eget liv - både vid biståndshandläggning och i genomförande. Övriga projekt lyfter följande effekter som redan nu synts av arbetet: Fler (och mindre resursstarka) målgrupper kom till tals via den nya strukturen i den första jämställdhetssäkrade medborgardialogen arrangerad tillsammans med Trafikkontoret. Det nya arbetssättet tycks även ha lett till färre överklaganden än normalt. Den arbetsmodell som tagits fram för bedömning av anläggningar med fokus på trygghet tillämpas nu för Parkeringsbolagets alla anläggningar, och arbete pågår för att samverkansarbetet som ses som en nödvändig framgångsfaktor för ökad trygghet ska fortgå efter Göteborgs Stad 17

18 projektets slut via det stadenövergripande samverkansorganet Trygg Vacker Stad. Utvidgad jämställdhetssäkring inom Fastighetskontoret där man nu utifrån erfarenheterna av att jämställdhetssäkra anvisningsprocessen även arbetar med att utveckla verksamhetssystemet och se över kriterierna i samverkansavtalen med stadsdelarna. Genusperspektiv i alla kommande kundundersökningar hos Got Event och en medvetenhet om behovet av att bredda verksamheten för att omfatta fler målgrupper hos styrelse och ledning. Utökad styrning med fokus på förbättrad jämställdhet inom Idrottsoch föreningsförvaltningen gentemot de föreningar som ansöker om anläggningsbidrag och utvecklingsbidrag Oväntade effekter Utvecklingsarbeten har en tendens att resultera även i oförutsedda effekter, som kan vara både positiva och negativa. Delprojekten rapporterar dock bara om positiva bieffekter, som till stor del handlar om effekter av ökat medvetande och det intresse som delprojekten har genererat i olika intressentgrupper. Vi återkommer till en del av dessa effekter i avsnittet Utbildning & Kommunikation, men lyfter även några här. Gällande ökad medvetenhet så är detta en tydlig och kanske något oväntad effekt i både Parkeringsbolaget där man genom sina kartläggningar skapat insikt inom bolagen om att kvinnor och män kanske tycker olika om fler saker än det som ingått i projekten och därför nu ser över samtliga kundundersökningars utformning. Parkeringsbolaget har genom sin kundundersökning även fått insikt om att både män och kvinnor reagerar för otrygga miljöer, men delvis av olika skäl. Föreslagna åtgärder stöder nu därför bådas behov. Got Event ser vidare även en annan oväntad effekt av arbetet, nämligen att jämställdhetsfrågorna nu förs på en annan arena än tidigare. Innan bolaget deltog i Håj- projektet så var arbetet med jämställdhet i huvudsak kopplat till arbetsgivarperspektivet och sågs som en HR-fråga. I och med deltagandet i Håj så har fler delar i organisationen deltagit och analyserat sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och tittat på hur de kan påverka verksamheten mot de politiska jämställdhetsmålen samt öka kvalitén i det i gör för Göteborgs stads invånare. De konkreta verksamhetsförbättringar som skett redan nu är därför att projektarbetet gått direkt i budget- och verksamhetsprocessen samt att styrelsen engagerat sig i frågan och gett tydliga direktiv på att organisationen skall arbeta vidare med åtgärder. Got Event tror därför att de vi är till för; Göteborgarna och tillresta besökare, kommer att se resultat av arbetet genom ett något förändrat utbud av evenemang under 2014, och kommer att fortsätta göra kvalitativa kundundersökningar för att säkerställa att dessa mål nås. En annan oväntad effekt insiktsmässigt fick Idrotts- och föreningsförvaltningen som från början avgränsat sitt delprojekt till att undersöka hur Göteborgs Stad 18

19 anläggningsstödet fördelades, då detta bland annat baserades på jämställdhetsarbete. Det upptäcktes dock att av 113 ansökningar om anläggningsstöd var det endast en som gällde jämställdhetsåtgärder, och i den föreningen minskade medlemsantalet både bland flickor och bland pojkar. Därför utökades projektet till att även innefatta utvecklingsbidraget. Av 200 beviljade ansökningar om utvecklingsbidrag var det 19 (cirka 10 procent) som gällde jämställdhetsåtgärder. Året efter att de hade utfört sin jämställdhetsfrämjande åtgärd ökade medlemsantalet bland både flickor och pojkar, samtidigt som det minskade i övriga föreningslivet. Som en effekt av insikten kring anläggningsstödet arbetar nu förvaltningen med att styra föreningar som söker anläggningsbidrag och utvecklingsbidrag att arbeta för att öka jämställdheten i sin förening. De vill även föra in frågor i ansökan om anläggningsbidraget om hur jämställdheten påverkas av det föreningen söker bidrag för. Man förstärker även handläggarnas kompetens i jämställdhetsfrågor, vilket tros medför stora förbättringar och göra dem mer bekväma i sin konsultativa roll. En något oväntad slutsats som nu leder till oväntade effekter gjorde Miljöförvaltningen som via sin bemötande studie gjorde slutsatsen att det inte fanns några brister i det direkta agerandet; varken i rekryteringen, i mötena eller i deras skrivelser. Problemet studien visade var istället att verksamhetsutövarna inte alltid bemöter inspektörerna jämställt, kopplat till såväl kön som ålder och etnisk bakgrund. Resultaten och förslagen på fortsatt arbete ska integreras i förvaltningens ordinarie arbete med verksamhetsplanering och som aktiviteter i förvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan. Genomförande Projekten har genomgående haft ett brett deltagande i planering och genomförande. De flesta projekten har haft en projektorganisation bestående av styrgrupp och projektgrupp, och några projekt har även arbetat med referensgrupp. I styrgruppen har förvaltnings- eller bolagsledning i samtliga fall varit representerad, ofta med flera representanter. Projektledningen har i de flesta fall fokuserat på att ha en verksamhetsnära organisation med en blandning av t.ex. utvecklingsledare och enhetschefer. Referensgrupperna har bestått av samverkande organisationer som t.ex. ett urval av markförvaltare i delprojektet för Jämställd Parkering, alternativt personer med expertiskunskap som t.ex. delprojektet för jämställd fördelning av bostäder där stadsledningskontoret utgjorde referensgrupp och gav råd och stöd till projektledaren. Nämnder och bolagsstyrelser har informerats kontinuerligt i samtliga projekt och kommunikationen med dessa instanser fortsätter då resultatet av arbetet nu ska in i verksamhetsplaner, jämställdhetsplaner och andra strategiska dokument. Stadsledningskontoret roll under programperioden har varit att samordna projekten och att leda den övergripande styrningen av programmet vilket bland annat inneburit att ha uppsikt så att projektmedel hanterats i enlighet Göteborgs Stad 19

20 med krav och riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting. Stadsledningskontoret har också varit kontaktytan gentemot SKL. Fokus i arbetet har varit de ordinarie processerna, och delprojektet för metodutveckling inom äldreomsorgen fokuserade extra på detta i projektets första steg som bestod i att se var i organisationen resurser fördelades, beslut tog och normer skapades. Detta gjordes på respektive nivå där chefer fick fokusera på beslut, fördelning och normskapande på sin nivå. Denna avgränsning var inte alltid självklar för deltagarna, då det ofta fanns en vilja att prata om arbetet på utförandenivå. Genom att ändå lägga fokus på arbetet med ledningen just på ledning, styrning och organisatoriska förutsättningar för ett utvecklingsarbete med jämställdhet tydliggjordes det för deltagarna att nivåernas förändringsarbete ser olika ut och detta upplevs ha gett en ökad kunskap om strategin för jämställdhetsintegrering. På medarbetarnivån har man i samma projekt arbetat aktivt med att integrera jämställdhetsfrågor i den befintliga genomlysningsmetoden Reflex. Reflektionsledare utbildades i jämställdhet och en tvärtomfråga integrerades vid reflektionerna hur hade jag tänkt, känt, agerat om det varit någon av annat kön?. Dessa reflektioner skrevs ner och samlades in för att användas vid bland annat APT som underlag för diskussion i arbetsgrupperna. De flesta projekten har involverat genomlysning av befintlig verksamhet med hjälp av könsuppdelad statistik, något som i några fall fanns på plats redan innan projektstart men på grund av kunskapsbrister eller till och med ointresse inte användes. De flesta projekt har dock arbetat med att ta fram ny könsuppdelad statistik och nya indikatorer vilket förutom att ge ny kunskap på många håll även resulterat i fortsatt utvecklingsarbete då den information som framkommit visat på andra områden där kunskap saknas. Som exempel på detta kommer Fastighetskontoret att utveckla sitt verksamhetssystem för att möjliggöra uttag av statistik fördelat på kön och hushållens sammansättning, Idrotts- och Föreningsförvaltningen utvecklar sitt IT-stöd så att det tvingar användarna att ange kön på medlemmar, ledare och styrelseledamöter, och Parkeringsbolaget omformulerar och kompletterar frågorna i sina kundundersökningar för att djupare kunna analysera resultaten ur jämställdhetsperspektiv. Det övergripande målet för projektet fokuserade på konkret och mätbar verksamhetsförbättring för de vi är till för. Konkreta och mätbara verksamhetsförbättringar har uppnåtts, men en lärdom är att det är lätt att i förbättringsarbetet tänka inifrån och ut, det vill säga förbättra utifrån verksamhetens bild av behoven snarare än invånarens/brukarens bild. Projektledaren för delprojektet Metodutveckling Äldreomsorg pekar på vikten av den enkät till seniorer om aktiviteter de önskade som gav nya tankar om utbud vid träffpunkterna, och drar lärdomen att de förändringar som görs ska ha betydelse för brukaren. Enkäten som genomfördes ledde till en analys av aktivitetsprogrammens texter och bilder och har nu resulterat i ett material där både kvinnor och män känner sig tilltalade. Som en effekt av förändringen kommer nu fler män till träffpunkternas aktiviteter men också fler kvinnor deltar. Göteborgs Stad 20