Brott mot äldre. Kriminologiska institutionen

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Brott mot äldre En geografisk kartläggning av åldringsbrott i Stockholm City under perioden 3 januari oktober 2012 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Angelica Selling

2 2

3 Sammanfattning Denna studie syftar till att analysera var i Stockholm city det begåtts flest antal anmälda åldringsbrott genom en brottskartläggning. Studien baseras på upprättade anmälningar av åldringsbrott under tidsperioden 3 januari 2012 till 19 oktober samma år. Åldringsbrott är en benämning av brott mot människor över 65 år. Brotten som begås mot den äldre är vardagliga brott som t.ex. fickstöld, rån och stöld i den dennes hem. Denna studie är ett resultat av ett samarbete med polismyndigheten i Stockholm city. Syftet med denna studie är att genom brottskartläggning analysera var i Stockholm city flest brott mot äldre begåtts under den valda tidsperioden. Fyra brottstyper används i denna studie, dessa är bankomatbrott, fickstölder, färdtjänstbrott samt rån. De fyra brottstyperna är sedan tidigare skapade av KUT City på polismyndigheten i Stockholms Län. Den geografiska kartläggningen av brott är uppdelad efter stadsdelsområden i Stockholm city. Det stadsdelsområdet med flest anmälda brott har analyserat djupare och delats upp efter stadsdel/område. Denna studie är kvalitativ. Teorierna som används i denna studie är rutinaktivitetsteorin, crime pattern theory och ideala offer. Dessa teorier används för att analysera och dra slutsatser kring resultaten i studien. Frågeställningarna som ska besvaras i denna studie lyder I vilket stadsdelsområde har det begåtts mest utomhusbrott mot äldre i Stockholms stad under 2012? Vilken tid på dygnet har de äldre varit som mest utsatta? Vilken brottstyp av utomhusbrotten är vanligast bland åldringsbrott? Resultatet av studien visar att flest antal anmälda åldringsbrott har begåtts i stadsdelsområdet Norrmalm. Fickstöld är den brottstyp som är det mest anmälda åldringsbrottet i Stockholm city under den valda tidsperioden då 308 brott har begåtts under den analyserade perioden. En fördjupning av stadsdelsområdet Norrmalm visar att det har begåtts flest åldringsbrott på Centralstationen. Fickstölder är det vanligaste anmälda brottet på Centralstationen. Den vanligaste förekommande tiden på dygnet för åldringsbrott är under eftermiddagen för stadsdelsområdena som helhet. En fördjupning av stadsdelsområdet Norrmalm visar att eftermiddagen även här är den vanligaste förekommande tiden för åldringsbrott. 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte... 8 Frågeställning... 8 Vad är ett åldringsbrott... 8 Vem är en åldring?... 9 Bakgrund... 9 Teori Rutinaktivitetsteorin Crime Pattern Theory Ideala Offer Användning av teorier Tidigare forskning Metod Kvantitativ dataanalys Univariat och bivariat analys Urval och avgränsning Problematik och etik Validitet och reliabilitet Kodningsschema Resultat Stadsdelsområden i Stockholm city Stadsdelen Norrmalm Analys Diskussion Framtiden Referenslista Bilaga

6 6

7 Inledning Brott är ingenting slumpmässigt. Det finns mönster för hur gärningsmän väljer ut sina brottsoffer och vilken plats som är lämplig för att ett brott ska begås. 1 Brottskartläggning har funnits i över hundra år inom kriminologin. Kriminologer på talet ses som de tidigaste inom brottskartläggning. Forskarna tittade då på brottslighet inom bestämda områden och sociologiska faktorer för områdena. Detta för att se huruvida de sociologiska faktorerna kunde ha en påverkan på brottslighet. 2 Under 1940-talet kom en av de mest kända böckerna ut om brottskartläggning. Det var forskarna Clifford R. Shaw och Henry D. McKay som genom brottskartläggning granskade brottsligheten i Chicago. 3 Brottskartläggning är till för att kartlägga var brott begås och därigenom finna mönster till varför brottslighet begås på vissa platser. Brottskartläggning kan fungera som ett redskap för att utreda och analysera var invånare är som mest exponerade för brott. Brottskartläggning kan också visa vilken åldersgrupp av befolkningen som främst utsätts för brott. Genom att kartlägga brott kan man se var insatser behövs för att kunna jobba brottspreventivt. Vidare kan man formulera potentiella orsakssamband. Myndigheter och universitet runt om i världen använder sig av denna metod för att kunna jobba preventivt mot brottslighet, det finns t.ex. en sida enbart för brottskartläggningen i USA, speciella brottskartläggningskonferenser i Storbritannien och Australien. 4 Polismyndigheten i Stockholms län har en grupp, Nova, som kartlägger den grovt organiserade brottsligheten. 5 Brott mot äldre är ingen nytt för polismyndigheter, organisationer eller andra typer av myndigheter. Såväl Brottsförebyggande rådet som polismyndigheter ger råd och tips till äldre om hur de kan skydda sig mot brott riktade mot äldre. 6 7 Åldringsbrott är dock en relativt ny brottskategori inom polismyndigheten i Stockholms län. 8 Det finns flera olika definitioner av begreppet åldringsbrott. Det finns däremot ingen nationell eller laglig definition av vad det innebär. Jag har därför valt att se åldringsbrott som en typ av brott som riktas mot äldre på grund av deras ålder eller svaghet. 9 Brott där brottsoffret inte står i fokus för brottet som t.ex. 1 Brantingham och Brantingham (2008) kap 5 2 Boba (2005) s Snodgrass (1976) s. 9 (Shaw & McKay, 1972) 4 National Institute of justice (2012), RMIT University (2012), Crime Mapping (2012) 5 Polisen I (u.å.) 6 Brottförebyggande rådet (u.å.) 7 Polisen II (2012) 8 Gäller endast polismyndigheten i Stockholm län. Jag är inte insatt i hur andra polismyndigheter har kartlagt denna kategori. Jag anser att andra polismyndigheter inte är relevant för att kunna besvara min frågeställning. 9 Svagheten kan vara fysisk och/eller psykisk 7

8 bostadsinbrott ses inte som åldringsbrott då inbrott sker beroende på om bostaden står tom på folk. De vanligaste åldringsbrotten såväl inomhus som utomhus blir därför stöldbrott, där offret är äldre eller svagt. Jag använder denna definition för att personen bakom materialet som studien bygger på har valt att se åldringsbrott som detta. Sedan januari 2012 har de börjat dela in brott mot äldre som i en separat brottskategori. Brott riktade mot människor över 65 år är nu definierade som åldringsbrott hos polismyndigheten i Stockholms län. På grund av att brottskategorin är ca ett år gammal när denna studie skrivs, är det omöjligt att veta hur statistiken sett ut tidigare år för åldringsbrott. Definitionen av åldringsbrott kan variera mellan olika polismyndigheter, andra myndigheter och den personliga uppfattningen. Syfte Syftet med min uppsats är att granska och kartlägga anmälda åldringsbrott i Stockholms stad under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Jag kommer titta på fyra brottstyper inom brottskategorin åldringsbrott, samtliga brottstyper är utomhusbrott. Frågeställning Mina frågeställningar är I vilket stadsdelsområde har det begåtts mest utomhusbrott mot äldre i Stockholms stad under 2012? Vilken tid på dygnet har de äldre varit som mest utsatta? Vilken brottstyp av utomhusbrotten är vanligast bland åldringsbrott? Vad är ett åldringsbrott Vad är en åldring? Vad är ett åldringsbrott? Hur vet man när någon blivit utsatt för ett brott och hur vet man när någon blivit utsatt för ett åldringsbrott? Jag träffade en kriminalinspektör som jobbar för kriminalunderrättelsetjänsten (KUT City) på polismyndigheten i Stockholms län som bistod mig med material och information. Vid mötet med kriminalinspektören på polismyndigheten fick jag förklarat för mig att åldringsbrott är den typ av brott som riktas mot äldre som ses som försvarslösa och svaga, där det är lätt att lura offret och det är lätt att komma undan. Brottsoffrets kön nämns inte i det material jag har tillgång till, däremot uppskattar kriminalinspektören på polismyndigheten i Stockholms län att majoriteten av brott begås mot äldre kvinnor. 8

9 Åldringsbrott är en typ av brott som begås mot äldre människor av gärningsmän som väljer sina brottsoffer efter brottsoffret ålder och på grund av deras nedsatta funktionsförmåga blir dessa lättare offer. 10 Bedrägeri och stöld är de vanligaste brottskategorierna för åldringsbrott. Jag kommer benämna åldringsbrott som en brottskategori. Brotten inom denna kategori kommer jag benämna som brottstyper. Vem är en åldring? För att kunna kategorisera brott som åldringsbrott måste man först ha en definition av begreppet åldring. Definitionerna och åsikterna om begreppet åldring går isär. Jag har därför valt att själv tolka och kategorisera begreppet till denna studie. Min definition av åldringar är personer 65 år och äldre. Dels för att den person som jag haft kontakt med på polismyndigheten i Stockholms län har valt brott mot äldre som är 65 år, dels för att regeringen talar om äldre som personer över 65 år. 11 Socialtjänsten skriver i sin rapport, Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer; Föreliggande rapport utgör slutredovisningen av ett myndighetsövergripande regeringsuppdrag om äldres säkerhet. Rapporten ska lämnas till Socialdepartementet senast den 1 december Uppdraget var att utarbeta förslag till en handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för personer 65 år och äldre. De mål och strategier som presenteras i rapporten utgör förslag som regeringen behöver ta ställning till i det fortsatta arbetet med äldres säkerhet. 12 Detta stärker mitt argument för att benämningen åldringsbrott kan ses som brott mot personer som är 65 och äldre. Det finns inga personuppgifter i materialet rörande de brottsoffren som studien baseras på, därför utgår jag från de definitioner jag presenterat. Bakgrund Brott mot äldre kan anta många former. Det kan begås av närastående, vårdhjälp, färdtjänst såväl som av främlingar. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att förebygga och ingripa när brott mot äldre begås. 13 Åldringsbrott är sedan januari 2012 en ny kategorisering av brott mot äldre på polismyndigheten i Stockholm län, och det går av denna anledning, inte att jämföra brottstatistiken med tidigare år. En brottskartläggning kan vara såväl informativ som bidra till 10 Polisen II 11 Regeringen (2004):SOU 2002: 29 s Socialstyrelsen(2011) 13 Torstensson (u.å.) 9

10 en ökad förståelse om var brott främst sker. En analys av orsakssamband genom brottskartläggning kan visa på vilka platser som är mest utsatta samt varför. En kartläggning av åldringsbrott kan bidra till att hjälpa äldre att skydda sig mot brott riktade mot dem. En geografisk brottskartläggning ska visa var åldringar är som mest utsatta i Stockholm City samt när de är som mest utsatta enligt anmälningar gjorda hos polismyndigheten i Stockholms län. Osynligheten, sårbarheten och beroendet varierar med de utsattas ålder samt typ och grad av funktionshinder enligt BRÅ. 14 Teori I denna studie används tre teorier, rutinaktivitetsteori, crime pattern theory samt ideala offer. Dessa tre teorier förklarar och beskriver ett brotts uppkomst, varför vissa områden och platser har en högre andel brott än andra samt varför vissa offer är mer lämpliga brottsoffer än andra. Rutinaktivitetsteorin Rutinaktivitetsteorin är en form av kontrollteori som ursprungligen utvecklades av Lawrence E. Cohen och Marcus Felson. De två forskarna hävdade med denna teori att det finns tre faktorer som utgör en ökad risk för uppkomsten av ett brott. Samtliga tre faktorer måste finnas för att ett brott ska kunna begås. Samhällets utveckling och ändringar påverkar förutsättningar för att begå brott. Huvudfrågan inom rutinaktivitetsteorin är varför brott inte begås. Denna fråga är vanlig inom kontrollteorin. Rutinaktivitetsteorin skiljer sig från situationell brottsprevention då denna teori kräver att tre faktorer uppfylls vilket påverkas av samhällets sociala faktorer för stunden. Cohen och Felson menade att ett lämpligt offer kan komma att variera på platser beroende på det potentiella offrets dagliga aktiviteter. På samma sätt kan övervakningen variera från att vara närvarande till frånvarande. 15 Lars Dolmén förklarar rutinaktivitet på följande sätt tillfällesstrukturen i området är en funktion av exponering, närhet, kontroll och objektivitetsattraktivitet 16 Det finns tre centrala faktorer inom rutinaktivitetsteorin; Den första faktorn innebär att gärningsmannen måste vara tillräckligt motiverad för att begå brottet. Det är motivation som ursprungligen driver gärningsmannen till att begå brottet. Finns det inget som driver en människa till att begå ett brott, kommer heller inte brottet att ske enligt denna teori. 14 Brottsförebyggande rådet (2007) s. 7, citat s Cohen och Felson (1979) s Dolmén s

11 Den andra handlar om att det måste finnas ett lämpligt offer. Vem som ses som ett lämplig offer bestämmer gärningsmannen, dock måste det finnas ett offer som ett brott kan riktas mot. Den tredje faktorn handlar om att det måste finnas en bristande övervakning. Övervakningen kan vara väktare såväl som övervakningskameror eller liknande. 17 Dessa tre tillsammans ökar risken för uppkomsten av ett brott. Finns endast två av faktorerna innebär detta att ett brott inte kommer begås. Dolmén menar på att förändringen av en faktor, inte innebär att brottsligheten kommer minska. Ett område kan ha en motiverad gärningsman och ett lämpligt offer dock kan det finnas en hög övervakning vilket kan påverka huruvida ett brott begås. 18 Tim Newburn skriver i sin bok Criminology att rutinaktivitetsteorin en av de simplaste kriminologiska teorierna, men också en av de mest användbara för brottsprevention. 19 Dolmén menar att det är svårt att uppnå validitet genom denna teori då den lider av ett högt nyttjande av indirekta faktorer. 20 Rutinaktivitetsteorin förespråkar brottsprevention, då denna teori inte enbart förklarar de tre faktorer som ökar risken för att brott begås, utan också att insatser kan förebygga brott på dessa platser då det dels finns en bristande övervakning där. Jag kommer att använda mig av denna teori för att tolka mina resultat i min analys. Teorin är användbar för mig då jag granskar platser där äldre har blivit utsatta för brott. Genom att applicera denna teori kan jag få en ökad förståelse varför vissa platser är mer utsatta. Crime Pattern Theory Paul Brantingham och Patricia Brantingham skriver om Crime pattern theory. 21 Forskarna ville genom sin studie finna en koppling mellan varför vissa blir offer upprepade gånger medan andra nästan aldrig utsätts för brott samt varför vissa personer begår brott. Teorin går ut på att analysera de situationer och platser som har en hög andel brott i städer. Brantingham och Brantingham har delat upp teorin i kategorierna individuella brottsmönster, nätverk av individer och aggregation av individer. Fortsättningsvis hävdar författarna att brott inte sker sporadiskt, i tid, rum och samhälle. Det sker efter en individs dagliga aktiviteter och baserat på dennes livsstil. Enligt teorin sker ett brott när gärningsmannens handlingsutrymme 17 Cohen och Felson s Dolmén s Newburn s Dolmén s Brantingham & Brantingham (2008) s

12 överrensstämmer med det potentiella brottsoffrets handlingsutrymme. 22 Brantingham och Brantingham menar att brott främst begås av de som är välbekanta med, eller bor i området. Precis som brottsoffret rör sig gärningsmannen inom sin trygghetzon. Det finns enligt författarna decision rules, som är en viktig del av denna typ av kriminologisk teori. Kort sagt påverkas gärningsmannen av sin egen motivation att begå brott. När man tittar på teorin måste man ha i åtanke att det finns något som enligt förövaren är värt att begå ett brott för. 23 Det måste också finnas ett tillgängligt offer och en plats för brottet. Tillfällen för att begå brott samt lämpliga brottsoffer varierar både i tid och i rum. Brantingham och Brantingham kallar detta för spatial and temporal decision rules. 24 Alla människor har platser de rör sig på. Ett utrymme där vi begår vardagliga handlingar. Utrymmet kan benämnas som ett handlingsutrymme. 25 Enligt Brantingham och Brantingham är det platser där en individ utövar vardagliga aktiviteter och är därmed bekant för denne. De vardagliga aktiviteterna kan vara var denne bor, jobbar, handlar eller rör sig för att ta sig till platser. Då dessa platser är där individer rör sig mest, såväl brottsoffer som gärningsmän, är det där brottet sker. 26 Teorin menar därmed på att en stor andel brott troligast sker i centrala delar av städer där det finns klädbutiker, biografer, restauranger etc. Anledningen till detta är helt enkelt att människor rör sig frekvent kring dessa platser. Dock kan även platserna variera i andel brottslighet beroende på om det är dag eller natt. Vissa områden kan ha en låg andel brottslighet under dagen och en högre på kvällen, beroende på när området är attraktivt för en gärningsman. Shoppingområden kan t.ex. ha en hög andel brottslighet på dagen när butikerna har öppet, medan brottsligheten är låg under natten. Vissa platser blir mer utsatta för brott beroende på specifika events. En sportarena kan ha en låg andel brott men vid speciella events som lockar människor kan dessa få en hög andel brott. Det finns även vissa områden som ses som mer attraktiva för gärningsmän då det är mer lönsamt alternativt lätt att begå brott här. 27 Denna teori analyserar sedan potentiella offer såväl som potentiella gärningsmän för att finna en korrelation till varför dessa befinner sig på platsen. Därefter försöker teorin förklara varför en viss typ av brott sker på en viss plats t.ex. varför det är mer fickstölder i ett område gentemot ett annat. Brantingham och Brantingham menar att en kartläggning av brottslighet 22 Brantingham & Brantingham s Boba (2005) s Brantingham & Brantingham. s Boba s Brantingham & Brantingham. s Ibid. s

13 kan ge en ökad förståelse om varför vissa platser och individer lättare utsätts för brott oftare och vice versa. Polismyndigheter kan genom brottskartläggning veta var och hur insatserna ska riktas. Crime pattern theory försöker genom en brottskartläggning av områden skapa förståelse om brottsligt beteende. Det finns dock områden som ses som brottsneutrala då dessa inte lockar till sig gärningsmän då det inte finns inga konkreta brottstillfällen på dessa platser. Brottsneutrala områden kan vara områden där det förväntas begås en viss typ av brott, vilket gör att gärningsmannen är avståndstagande till området. Detta kan vara områden med hög socioekonomisk status, där invånarna har ägodelar av högt värde. Bostadsinbrott blir därför ett brott att förvänta sig p.g.a. ägodelarna i området. Bevakningen kan vara hög i dessa områden jämfört med områden med låg socioekonomisk status, vilket leder till minskade möjligheter för gärningsmän att begå brott. 28 Teorin inriktar sig mycket på gärningsmännen - varför dessa begår brott och hur detta är möjligt. Det finns även inslag i teorin som fokuserar på brottsoffer. Jag anser att denna teori är relevant och intressant för att försöka förstå och förklara brottskartläggning och varför vissa platser är mer utsatta för brott. Ideala Offer Teorin om ideala offer utvecklades av Nils Christie. Denna teori sätter brottsoffer i fokus och har en viktimologisk inriktning. Denna handlar om det offerskap som ges till vissa brottsoffer. Offret blir genom denna teori sedd som ett legitimt offer. 29 Lindström och Lundström argumenterar i sin bok Ideala offer och andra att Christies teori om ideala offer skapar också en klyfta i samhället. En kategorisering sker där de icke brottsutsatta ses som vi och brottsoffer ses som dem. Det är dock oklart varifrån och hur det ideala offret skapats. 30 Christie menar att ett brottsoffer måste ses som utsatt, svagt och stå fri från skuld för att kunna ses som ett legitimt brottsoffer ur allmänhetens perspektiv samt för att få det stöd och skydd av polisen och rättsystemet som brottsoffret har rätt till. Christie har totalt fem kriterier för att ett brottsoffer ska kunna ses som ett offer och ges en offerstatus av samhället. I denna studie kommer det fokuseras på två av Christies kriterier för ideala offer då dessa är relevanta för analys av resultaten. De två kriterierna lyder: - Offret är svagt i relation till förövaren det ideala offret är ofta antingen kvinna, sjuk, mycket gammal, mycket ung eller en kombination av detta. 28 Ibid Christie (2001) s Lindström & Lundström (2010) s

14 - Offret är fritt från skuld för det inträffade. Befinner sig på en plats där ingen kan klandras för att vara. 31 Kriterierna som beskrivs ovan är användbara i denna studie då de går att applicera på äldre människor som blivit utsatta för brott. Att en äldre blir uppfattad som svag, sjuk eller är på en plats som inte ses som udda eller avvikande kan ge en ökad förståelse till att äldre bli utsatta för åldringsbrott. De kan genom detta ses som ideala offer för gärningsmannen. Användning av teorier De tre valda teorierna är inte tillräckliga för att kunna användas enskilt i denna studie. Teorierna har antingen en för stor bredd eller är för begränsade. Därför kombineras de tre teorierna där delar valts ut för att kunna förklara och tolka resultatet i studien. En kombination av teorierna kommer ge en ökad förståelse och tolkningsförmåga för resultaten i denna studie. Crime pattern theory försöker förstå varför vissa platser är mer utsatta för brott samt varför vissa människor lättare görs till offer på dessa platser. Crime pattern theory kommer vara en central teori i denna studie då jag anser att den har de egenskaper som kan hjälpa mig att bäst analysera studiens resultat. Ideala offer är en teori där brottsoffret sätts i fokus. Ideala offer förklarar varför vissa personer anses som mer lämpade än andra. Teorin förklarar även varför dessa offer ses på ett visst sett av samhället, det vill säga viktimiseringsprocessen. Rutinaktivitetsteorin förklarar de tre bakomliggande faktorerna som krävs för att ett brott ska kunna ske enligt Cohen och Felson. Jag kommer kombinera och applicera de tre teorierna på mina resultat för att kunna tolka och analysera dessa. Utvalda delar av teorin om ideala offer kan ge en ökad förståelse för mina resultat i kombination med rutinaktivitetsteorin och crime pattern theory osv. Tidigare forskning Det finns tidigare forskning inom ämnet åldringsbrott. Det har dock varit svårt att finna forskning som överrensstämmer helt med mitt syfte. Jag har därför valt att titta på dels brott som berör äldre, dels forskning som tar upp brottslighet och geografi. Jag har även försökt hitta statistik genom Brottsförebyggande rådet. Det råder samma problematik när jag söker tidigare forskning, det är svårt att finna forskning som berör just åldringsbrott som begrepp. Det är inte svårt att få fram brottsstatistik, däremot är statistiken inte uppdelad efter ålder, utan efter brottstyp. Det kan finnas ålderskategorier men just brott mot äldre är inte vidare omtalat. 31 Christie s

15 Håkan Jönson skrev artikeln Constructing Crime against the Elderly in Swedish Crime Prevention Campaigns. Artikeln handlar om brottsprevention för brott mot äldre. Jönson diskuterar huruvida brott mot äldre är ett faktiskt problem. Organisationer för äldre, hävdar att äldres rädsla för brott påverkar deras livsstil. För att undvika att bli utsatta för brott, blir de istället fångar i det egna hemmet. Äldre i Sverige beskrivs ofta som svaga, fattiga, sjuka och i behov av hjälp. I sin studie tar Jönson upp hur äldre enligt en annan studie svarat att de hellre stannar hemma än går ut på grund av rädsla för brott. Jönsson diskuterar i sin studie hur äldre som är isolerade och ensamma ofta är mer obetänksamma för att de ofta söker kontakt med omvärlden. Denna obetänksamhet gör äldre till lättare offer, dels för främmande gärningsmän i centrala områden som rånare, dels för bedrägeri. Vidare hävdar Jönsson att äldre ofta är mer godtrogna än yngre invånare då de växte upp i en tid då brott inte sågs på samma sätt. De har blivit uppfostrade i ett samhälle där brott inte sågs som samma hot som det gör idag. 32 Den äldsta forskningen jag hittat är av Clifford R Shaw och Henry D McKay som skrev boken Juvenile delinqency and urban areas. De två amerikanska forskarna gjorde en omfattande studie i Chicago där de två forskarna undersökte hur brottslighetens geografi såg ut. Studien kom att ses som en social ekologisk studie för att granska brottslighet och geografi. Shaw och McKay gjorde fältstudier för att samla in material. De två forskarna använde sig av kartor för att markera ut var brott hade begåtts i Chicago, s.k. spot maps. Varje brott som begåtts blev en spot på kartan. För att granska antalet gärningsmän inom samma åldersgrupp och kön inom ett visst område per hundra invånare, använde sig Shaw och McKay av vad de kallade för rate maps. Shaw och McKay använde sig även av Radial maps samt Zone maps. För att se graden av brottslighet med jämna mellanrum inom granskade områden använde sig forskarna av radial maps. Zone maps användes för att granska graden av brottslighet inom koncentriska zoner, vilket innebär att zonerna har en gemensam mittpunkt, ett centrum. Zonerna kan ha olika former t.ex. cirklar, trianglar eller kvadrater och kan jämföras med en darttavla, där bullseye är mittpunkten och zonerna kring är koncentriska. 33 De försökte finna ett samband mellan områdets egenskaper och brottsligheten som existerade. Snodgrass hävdar att Shaw och McKays undersökning av Chicagos områden har påverkat forskningen. Ett viktigt resultat för denna studie var att brottsligheten visade sig vara högre närmare stadskärnan. Brottsligheten minskade ju längre bort från stadskärnan de låg i de granskade områdena. Studien applicerades senare på tjugo andra amerikanska städer 32 Jönson (2003) s Snodgrass (1976) s. 9 15

16 där resultaten var snarlika Chicagostudiens resultat. 34 Denna studie är dock användbar för mig då den kan ses som en geografisk brottsstudie. Jag har valt att titta på Stockholms stadsdelsområden för att få en överblick var det har begåtts flest brott mot äldre samt vilken typ av brott som har begåtts. Lars Dolmén har skrivit en avhandling som heter Brottslighetens geografi. Dolméns bok är baserad på två olika material. Det ena kommer från polisen där det är anmälda brott som fungerar som underlag. Det andra är en surveyundersökning bland brottsoffer. Materialet från polisen fokuserar på vardagsbrottslighet som drabbat privata individer. Dolmén tar även upp gärningsmännen och geografiska aspekter kring dessa. Materialet från surveyundersökning fokuserar på brottsoffret och dennes känslor, rädsla för brott samt utsatthet i det egna området. Dolmén använder sig av rutinaktivitetsteorin och social desorganisation som teorier till sin studie. Dolméns syfte med boken är att granska brottslighetens geografi, d.v.s. var brott begåtts i Stockholms län där Dolméns valt att fokusera på geografiska variationer mellan olika områden. 35 Dolmén tittar i sitt resultat och analys på olika potentiella interaktionstermer som kan komma att påverka brottsligheten. Dolmén kommer fram till att olika interaktionstermer har större påverkan än andra. Dessa är t.ex. hög etnisk heterogenitet och låg lokal interaktion, högt antal brottsmisstänkta personer och låg informell social kontroll och högt antal brottsmisstänkta personer och låg lokal interaktion. 36 Dolméns studie visar också på att det är högre brottslighet i Stockholms innerstad än landsbygdsområden. Det är svårare för Dolmén att se samma tydliga skillnader mellan dessa områden och förorter. Vidare visar Dolméns resultat på att det är högre andel brottslighet på arbetsplatser, framförallt på arbetsplatser inom handel och restaurang i innerstaden. I förorter med ett lokalt centrum, där det finns samlingspunkter för allmänheten, är brottsligheten markant högre än de utan.. Dolmén använder sig bland annat av rutinaktivitetsteorin vilket jag också kommer att göra i min uppsats. Han analyserar sedan respektive egenskap i rutinaktivitetsteorin separat samt i en multipel modell för att analysera betydelsen av dessa. 37 Jag anser att Dolméns studie är relevant för mig då jag gör en snarlik studie. Dolmén har andra typer av faktorer han analyserar, men sättet han analyserar på samt hans resultat är högst intressant för min studie, då jag också tittar på vilka platser som är mest utsatta. 34 Ibid. s Dolmén (2002) s Ibid. s Ibid

17 Rachel Boba hävdar i sin bok Crime Analysis and Crime Mapping, att boken är en av de första texterna som introducerar brottsanalysering och kartläggning för en undergraduate audience. 38 Boken kartlägger brott i USA och vilket gör att Dolméns Brottslighetens geografi är mer lämpad för mig. Boba har själv inte gjort någon analys av brottslighet utan diskuterar främst varför brottsanalysering och kartläggning är en viktig del av brottsprevention. Boba menar att dagens brottskartläggning har tre primära funktioner; denna ska visuellt och statistiskt redogöra för var brott begåtts, fungera som ett verktyg för analytiker för att dessa ska genom geografiska variabler kunna sammankoppla olika datakällor. Slutligen ska brottskartläggning fungera som ett medel för att skapa kartor av resultatet för brottskartläggningen. Dessa kartor ska fungera kommunikativt. Brottskartläggning ska dels påvisa var brottsligheten är som högst, dels påvisa var insatser behövs från polisen sida. Polisen ska ha möjlighet att kunna ingripa i dessa områden, genom att informera om problem kan polisen börja agera mot dem. Brottskartläggningen ska också informera boende i områden med hög brottslighet. 39 Boba menar att hennes bok är den första att introducera brottskartläggning och brottsanalys på en nivå som är anpassad för att allmänheten ska kunna förstå ämnet. Detta är givetvis subjektivt beroende på vad man anser är anpassad nivå. Shaw och McKay publicerade sin forskning 1942, vilket gör denna till den tidigaste jag hittills hittat om kartläggning av brott. Däremot tolkar jag det som att Boba anser att denna håller en för hög nivå för allmänheten. Boba ger en tydlig redovisning av hur brottsanalysering och brottskartläggning går till. Metod Denna studie ska fungera som en brottskartläggning av åldringsbrotten i Stockholm city. Jag ska analysera statistik som jag mottagit från Polismyndigheten i Stockholms län över åldringsbrott. Registret är över alla anmälda åldringsbrott som mottagits av polismyndigheten i Stockholms län från januari 2012 fram till oktober Kvantitativ dataanalys Jag använder mig av en kvantitativ analysmetod och materialet som ligger till grund för denna analys är ett register över alla polisanmälda åldringsbrott i Stockholm City under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Jag anser att den kvantitativa dataanalysen är bäst lämpad för denna studie. Materialet som ligger till grund för denna studie är polisanmälda 38 Boba, konvolutet 39 Ibid Bryman (2011) s

18 åldringsbrott i Stockholm city och är inte officiellt publicerad statistik eller tidigare forskning. Materialet kan ses som sekundärdata då den är från polismyndigheten i Stockholms län. En fördel med sekundära data är att materialet redan är klart sedan tidigare för att användas då någon annan skapat grunden. Sekundära analyser är inte fullt så tidskrävande och kostsamma som undersökningar där forskaren själv skapar materialet. Då det enbart är anmälningar som ligger till grund för statistiken i denna studie anser jag den är fri från påverkan från tidigare forskning. Kvalitén på sekundärdata kan vara svår att bedöma. Materialet som är underlag för denna studie kan ses vara av hög kvalité då den kommer från en polismyndighet. En nackdel är att materialet inte är mitt eget. Kategorierna är redan skapade av andra och jag måste själv omkoda och avkoda materialet för att göra det tillgängligt och applicerbart för denna studie. 41 Eftersom registret innehåller alla anmälda brott i Stockholm city under den aktuella perioden för jag en totalundersökning. Statistisk signifikans beräknas därför inte i analyserna. 42 Univariat och bivariat analys I denna studie har jag valt att använda mig av univariata och bivariata analyser. Univariat analys innebär att en enskild variabel analyseras. Bivariat analys innebär att man ställer två variabler mot varandra. Variablerna i denna studie är kvalitativa variabler på nominalskalenivå, dock inte tidsvariabeln som är kvantitativ. Det innebär att variabler har ett innehåll som inte kan rangordnas. Denna studie är en totalundersökning och det finns därför inget urval. Ett sambandstest och ett signifikanstest är relevant för studier med urval för att se om resultatet går att generaliseras till populationen. Jag kommer därför inte använda mig av dessa tester i undersökningen. 43 Urval och avgränsning Materialet som studien bygger på kan ses som en totalundersökning då jag inte gjort något urval. För att en studie ska kunnas ses som en totalundersökning ska alla individer i populationen ingå i denna, oavsett om det gäller kommuner, länder, hushåll etc. Alla anmälningar som finns inom de brottskategorierna jag valt att analysera, kommer att finnas med i materialet. Jag har därmed inte gjort något urval av anmälningarna som finns inom kategorierna. 44 I polisens material finns det olika typer av åldringsbrott. Jag har valt att ta med fickstölder, bankomatbrott, färdtjänstbrott samt rån i min studie. Anledningen till att jag valt 41 Bryman s Bryman s , Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen s Bryman s Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen s

19 dessa fyra kategorier är för att dessa typer av brott begås utanför den äldres hem. 45 Brott begångna på sjukhus står med i statistiken. Denna typ av brott är inte enbart åldringsbrott, utan brott mot de som ses som svaga och funktionshindrade. Jag har därför valt att utesluta den brottstypen då jag enbart vill granska brott mot äldre. 46 Bankomatbedrägeri/rån innebär att åldringen blir lurad, distraherad eller på annat sätt bestulen i samband med ett bankomatuttag. Jag kommer i studien att kalla bankomatbedrägerierna/rånen för bankomatbrott. Fickstölder innebär att den äldres tillhörigheter blir bestulna, genom stöld från väska, ficka eller dylikt. Färdtjänstbrott sker när den äldre brukar färdtjänst för att ta sig till platser. Den äldre blir bedragen på pengar av chauffören. Detta kan ske genom att den äldre blir tvingad till att betala kontant trots att resan redan är betalad sedan tidigare. Rån innebär precis att den äldre utsätts för ett personrån. En undersökning gjord av Storstockholms Länstrafik (SL) visar på att 46 procent av invånarna i innerstaden använde dagligen SL som färdsätt under I samma urval svarar 38 procent att de använde SL någon/några gånger i veckan under Av respondenter tillhörande halvcentrala bandet, vilka är områden som ligger precis utanför Stockholm innerstad som t.ex. Johanneshov, Alvik och Årsta. åker 45 procent dagligen med SL. 47 Hur eller var de åker med SL är oklart, dock åker samtliga tunnelbanelinjer till/från centralstationen. Dagligen passerar 1100 tåg Stockholms centralstation, använder detta färdsätt dagligen genom tåg och pendeltåg. Trafikverket kallar Centralstationen för en knutpunkt för tåg och pendeltåg. 48 Den stora mängden folk som dagligen passerar centralstationen, invånare, pendlare och turister gör att jag finner Stockholms Centralstation intressant att se som en egen kategori och analysera djupare under delen Stadsdelar i resultatet. Brott begångna på Lidingö finns med i polismyndigheten i Stockholms läns material. Lidingö är inget stadsdelsområde utan Lidingö är en egen stad i Stockholms skärgård som tillhör Stockholms inre skärgård. 49 Jag väljer att ha med dessa anmälningar i mitt material då Lidingö finns med i polisanmälningarna. Problematik och etik Materialet jag jobbar med innehåller känslig information om brottsoffer såväl som om gärningsmän. Jag har därför tagit bort det som jag anser är etiskt känsligt. I det materialet jag 45 Jag och en kurskamrat skriver varsin uppsats om åldringsbrott. Vi har valt att fördela brotten mellan oss så vi får två olika inriktningar på våra uppsatser. Därför har jag utomhusbrotten. 46 Enligt personen vi träffade på polismyndigheten i Stockholms Citys ingår sjukhusbrotten i denna statistik för att patienterna kan ses på ett snarlikt sätt som åldringar. 47 Storstockholms Länstrafik I (2012) 48 Trafikverket (2012) 49 Lidingö Stad (2011) 19

20 har fått, har jag inte tillgång till brottsoffers personnummer eller ålder. Det finns dock information i materialet som skulle kunna härleda brottet till vissa personer och/eller händelser. Jag har därför valt att ta bort samtlig information som skulle kunna spåras till personer, platser eller händelser. De som står bakom anmälningarna som mitt material bygger på har inte gett sitt samtycke till denna studie. Varken brottsoffer eller påstådda gärningsmän har blivit informerade om denna studie och är därför ej medvetna om att anmälningar används i detta syfte. Jag anser att detta ger ytterligare skäl till att vara mån om uppgifter som kan skada de som står bakom anmälningarna såväl som påstådda gärningsmän. Forskning måste bedrivas i samhället för att samhället ska utvecklas. Individskyddet innebär att deltagare i en studie inte får utsättas för fysisk eller psykisk skada. Under en studie bör detta finnas i åtanke hos forskaren. Gränsen kan vara otydlig och forskaren själv får ta ställning till när forskningen är värd att bedrivas utan att den negativt påverkar studiens deltagare kortsiktigt och långsiktigt. 50 Jag har gjort omkodningar och avkodningar i syfte att skydda samtliga personer som står bakom anmälningarna samt de påstådda gärningsmännen. En problematik som uppstår vid granskandet av vissa typer av brott, är att platser för anmälda fickstölder inte alltid är på den plats där brottet upptäcks och på den plats som brottet har ägt rum. En fickstöld kan ha skett tidigare samma dag såväl som ett tidigare skede, beroende på när brottsoffret upptäckt stölden. Det finns inga uppgifter i materialet om bostadsort för brottsoffrena. Det kan därmed vara äldre som bor i andra städer men som blivit utsatta för brott i Stockholm city och anmält brottet där. Materialet jag har som grund för arbetet är baserat på anmälda brott. Enligt demensförbundet kan äldre och demenssjuka ha svårt att klara av stress och påfrestningar. Förvirringstillstånd är en av de symptom som kan uppstå hos äldre, och de intellektuella förmågorna påverkas negativt. Demensförbundet förklarar detta på följande sätt: Den drabbade får svårt att komma ihåg vad som hänt och vad som sagts. Det blir också svårt att plocka fram minnen. Gamla minnen är lättast att komma ihåg. Den förvirrade kan ofta bli orolig, irriterad eller arg och tappar kontakten med verkligheten. Plötsligt kanske man inte känner igen sin egen make eller maka utan tror att de är okända personer eller andra släktingar Vetenskapsrådet s Demensförbundet (u.å.) 20

21 Materialet från polisen berör enbart de som är äldre än 65 år. Jag vill därför understyrka att man bör ha i åtanke att alla brott som anmäls inte behöver vara faktiska brott. Ett förvirringstillstånd hos den äldre kan därmed göra att den äldre inte kommer ihåg händelser korrekt, förlägger ägodelar och/eller inte är kontaktbara. Polisen har en skyldighet att ta upp alla anmälningar oavsett vem brottsoffret är eller trovärdighet i händelsen, det vill säga, även om ett förvirringstillstånd misstänks. 52 Man bör ha i åtanke att det kan finnas ett mörkertal bland brott mot äldre. Finns en sinnesförvirring hos den äldre, kan brott ha begåtts mot denne utan att äldre är medveten om brottet. Resultatet i denna studie reflekterar därmed enbart de anmälda åldringsbrotten i Stockholm city under den tidigare nämnda tidsperioden. Validitet och reliabilitet Validitet innebär att man i mäter det som avses att mäta. Studien ska kunna besvara frågeställningen och uppnå syftet. För att kunna göra detta måste man ha tillräckligt bra och hållbart material. Är materialet vagt kommer detta att spegla studien då syftet inte kan uppnås. 53 Materialet innehåller alla anmälningar gjorda hos Stockholms läns polismyndighet under perioden januari 2012 fram till oktober 2012, beträffande brott mot äldre. Då det handlar om gjorda anmälningar kan man anta att det finns en relativt stor tillförlitlighet i materialet för att det ska kunna vara till hjälp för att uppnå validitet. Anmälningarna existerar oavsett om polisanmälningen är ett faktiskt brott. 54 Jag har gjort ändringar av materialet för att detta ska kunna bli applicerbart på denna studie. Dessa ändringar består av omkodningar och avkodningar. 55 Grundmaterialet är densamma. Mitt syfte med denna studie är att besvara var i Stockholm city det begås flest brott mot äldre, när begås brotten samt vilket brott som är vanligast. Baserat på detta anser jag att materialet tillfredsställer min frågeställning och jag kan därmed uppnå syftet med denna studie. För att reliabilitet ska uppnås måste denna studies resultat bli densamma om studien skulle göras på nytt. Det finns en risk att studien skulle kunna ha påverkats av diverse betingelser. En betingelse som kan komma att påverka huruvida en studie av detta slag kan skapas på nytt är att definitioner av det som mäts eller registreras kan ändras över tid, detta kan t.ex. vara att 52 Polislag (1984:387) 2:3 /Lag 1998:27 53 Bryman s Men ett faktiskt brott menar jag brott som har begåtts. Se s.18 i denna studie för förklaringar om vad som kan påverka den äldres uppfattning om brott. Min roll är inte att bedöma trovärdigheten i en anmälan, då jag väljer att behandla samtliga anmälningar i denna studie som ett brott 55 Dessa omkodningar kan läsas i kodningsschema samt bilaga 1. 21

22 nya stadsdelar byggs. 56 Skulle studien ha påverkats av betingelser är det viktigt att vara medveten om det. Reliabiliteten är viktig att uppnå för att resultaten ska ses som trovärdiga. 57 Jag har gjort ett kodningsschema där jag hänvisar till vilket program jag använder mig av för att få mina resultat. Jag har i detta kodningsschema även med samtliga omkodningar och eventuella avkodningar. Jag anser därför att en utomstående bör kunna följa mina kodscheman utan svårigheter såvida de använder samma metod som jag har gjort. Jag har använt mig av Stockholms stad för deras definitioner av stadsdelsområdena samt stadsdelar. 58 För att veta vilka stadsdelsområden och stadsdelar adresserna som de anmälda brotten begåtts på har jag använt mig av en karta för att se var adressen ligger. Kodningsschema Denna undersökning kräver kategorisering och omkodning av materialet för att det ska bli mer lättanalyserat då det är många fall. För att möjliggöra att flera adresser läggs in på samma stadsdelsområde måste jag koda om materialet. Utomstående ska kunna avläsa resultat och analys med stöd av kodningsscheman. 59 Jag har valt att göra ett kodschema för mitt material då det i materialet står gator, bussnummer, tunnelbaneriktning etc. Variablerna från polisens material är kvalitativa variabler som tillhör nominalskalan. 60 Jag har valt att dela in varje gatuadress efter stadsdelsområde. Jag använder mig av programmet IBM SPSS Statistics för att skapa mina korstabeller. SPSS är ett program som är till för att göra statistiska analyser. Jag har i vissa analyser valt att slå ihop de olika brottskategorierna, fickstöld, färdtjänst, bankomat och rån till en variabel. För att kunna besvara min frågeställning kommer jag läsa statistiken på tre olika sätt. Jag kommer analysera var i Stockholm city det begås flest utomhusbrott mot äldre, vilken brottstyp som är vanligast samt vilken tid på dygnet äldre personer är som mest utsatta. En frekvenstabell används för att se hur många respondenter som finns med i en analys samt om alla finns representerade i analysen. Det ger mig med andra ord en överblick av materialet. Materialet till denna uppsats är kvalitativa variabler på nominalskalenivå. 61 Sedan år 2007 finns det 14 stadsdelsområden i Stockholms stad. Stockholm stad beskriver stadsdelsområdena på följande sätt: Ett stadsdelsområde omfattar ett antal stadsdelar enligt 56 Bryman s Bryman s Stockholms Stad I (2012) 59 Bryman. s , Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen s Vidare beskrivning i stycket kodningsschema. 22

23 vad som redovisas i årsbokens avsnitt. 62 Jag har utgått från Stockholms Stads definition från år 2007 av stadsdelsområde i mina kodningar av variabler. I analysen av stadsdelsområde kommer jag analysera kollektivtrafiken som egna platser. 63 För att kunna besvara min ena frågeställning om vilken tidpunkt åldringarna har blivit utsatta för mest brott kommer jag att även titta på variabeln tid. Jag kommer därmed analysera när ett brott har begåtts, var det begåtts och komplettera detta med tid. 64 Jag kommer vidare att analysera i vilket stadsdelsområde som det begås flest antal brott och titta närmare på detta genom att analysera stadsdelarna inom stadsdelsområdet Stockholms Stad I 63 Stockholm Stad II 64 Se bilaga för kodningar av tidsvariabler 65 Se bilaga för kodningar av stadsdelsområden, stadsdelar och kollektivtrafiken 23

24 Resultat I följande kapitel presenteras resultat av denna studie i form av tabeller och diagram med tillhörande beskrivningar till respektive diagram och tabell. Brott mot äldre som benämns nedan är endast brottstyper som ses som utomhusbrott. Stadsdelsområden i Stockholm city Samtliga variabler i materialet har blivit omkodade i kategorierna stadsdelsområde, brottskod och tid. Detta för att alla ska överrensstämma och ingen anmälan ska stå utanför statistiken. Genom att göra ett statistiktest har jag kunnat kontrollera att ingen variabel saknas i de nämnda kategorierna. Det är 337 anmälda brott med i statistiken. Stapeldiagrammet nedan ger en överblick av hur andelen anmälda brott ser ut i de olika stadsdelsområdena som ingår i denna studie. De anmälda brotten sträcker sig över perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Variabeln brottstyp har i detta diagram ställts som en gemensam variabel där samtliga analyserade brottstyper ingår. I de fall brott begåtts i kollektivtrafiken så anges typ av färdmedel samt när det gäller tunnelbana, även aktuell linje. Diagram 1. Fördelningen över antal anmälda brott mot äldre personer i Stockholm City uppdelat på stadsdelsområden under perioden under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober

25 Stadsdelsområden för anmälda åldringsbrott i Stockholm city Antal anmälda åldringsbrott i stockholm city mellan 3 januari oktober 2012 Stapeldiagrammet över anmälda åldringsbrott fördelat på stadsdelsområden visar på att en majoritet av brotten har begåtts på stadsdelsområdet Norrmalm. Av de totalt 337 anmälda åldringsbrotten i statistiken har 110 stycken begåtts inom stadsdelsområdet Norrmalm, vilket motsvarar 32,6 procent. Södermalm har näst störst andel anmälda åldringsbrott med totalt 50 stycken motsvarande 14,8 procent. Minst antal anmälda åldringsbrott har tunnelbanans blå linje, där endast ett fall blivit anmält. Tabellen nedan visar fördelning av brottstyper inom stadsdelsområdena i denna studie. Variablerna brottstyp och stadsdelsområde har ställts mot varandra för att kunna se vilket brott som är vanligast förekommande inom vilket område. Av tabellen framgår också vilket brott som totalt sett av utomhusbrotten som analyseras i denna studie, är det vanligaste förekommande brott mot äldre. 25

26 Tabell 1 Fördelningen över antal anmälda brott mot äldre personer i Stockholm City uppdelat på stadsdelsområde och brottstyp under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Stadsdelsområde Bankomat Fickstöld Färdtjänst Rån Totalt antal brott Brott i procent Buss ,2 Kungsholmen ,9 Lidingö ,8 Norrmalm ,6 Norrmalm/Kungsholmen ,1 Spårvagn ,3 Södermalm ,8 Tunnelbana Blå linje ,3 Tunnelbana Grön linje ,3 Tunnelbana Röd linje ,2 Tunnelbana Okänd linje ,6 Östermalm ,5 Okända platser ,3 Totalt Statistiken i tabellen ovan visar att vanligaste brottet mot äldre är fickstölder. 308 stycken fickstölder har begåtts mot äldre av totalt 337 brott. Norrmalm är det mest förekommande stadsdelsområdet för fickstölder då 102 stycken av de 308 anmälda fickstölderna är begångna där enligt statistiken. Stadsdelsområdet Östermalm är det vanligaste stadsdelsområdet för brottstypen rån, hälften av de anmälda rånen har enligt anmälningarna begåtts där. Stadsdelsområdet Östermalm är området där det har begåtts flest bankomatbrott mot äldre med 7 stycken anmälda brott av totalt 17 stycken. Färdtjänstbrotten är mest förekommande på Norrmalm, där 3 av 6 har begåtts inom det nämnda stadsdelsområdet. Det är endast ett anmält brott där platsen är okänd i statistiken, vilket är ett bankomatbrott. Östermalm är det område där det förekommer flest antal bankomatbrott, dock är de få till antalet Se s. 15 i denna studie för förklaringar av brotten 26

27 Variabeln brottstyp har i diagrammet nedan ställts mot variabeln stadsdelsområdet för att kunna se när under dygnet de flesta åldringsbrott skett enligt statistiken. Variabeln brottstyp visas i detta diagram som en gemensam variabel för brotten, där fokus läggs på antal brott snarare än de olika brottstyperna. Diagram 2. Tid på dygnet för samtliga brott mot äldre personer begångna i Stockholm city under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Tidsdiagram för anmälda åldringsbrott i Stockholm City Totalt antal anmälda brott i Stockholm City 3 januari oktober 2012 Diagrammet ovan visar när på dygnet det begåtts flest antal brott mot äldre. En majoritet av brotten, 72,1 procent, har begåtts på eftermiddagen. På förmiddagen har 14,5 procent av brotten begåtts enligt anmälningarna. På kvällen har 9,2 procent av brotten begåtts. Under nattetid har minst antal anmälda brott begåtts enligt anmälningar, vilket är 0,9 procent. En av staplarna i diagrammet representerar de brott som har anmälts men där tiden inte finns angiven i anmälan. Totalt är det 3,3 procent som begåtts under okänd tid i statistiken. Dessa brott kan därmed tillhöra samtliga tidsstaplar i diagrammet. Skulle samtliga 11 tillhöra en och samma kategori, skulle detta ändå inte påverka resultatet. Differensen i tidskategorierna är för stor för att de 11 okända brotten ska kunna påverka resultatet för vilken tid det begåtts mest respektive minst brott enligt anmälningarna. Eftermiddagsbrotten är enligt statistiken mest förekommande och brott begångna under natten är minst förekommande. 27

28 Stadsdelen Norrmalm Statistiken för tidigare tabeller och diagram i denna studie visar att det har begåtts flest åldringsbrott på stadsdelsområdet Norrmalm enligt anmälningarna. Jag har därför valt att titta närmare på detta stadsdelsområde. Inom stadsdelsområdet Norrmalm finns det tre stadsdelar; Norrmalm, Vasastan och Skeppsholmen. Norrmalms stadsdel ligger inom Norrmalms stadsdelsområde. Stadsdelsområdet Norrmalm och stadsdelen Norrmalm delar namn men har två olika innebörder. För att skilja på dessa kommer de att benämnas enligt följande, Norrmalm som stadsdel och Norrmalm som stadsdelsområde i texten. Som tidigare nämnts i denna studie ses Centralstationen som ett eget område då det utgör ett så pass stort område av stadsdelsområdet Norrmalm samt att det dagligen passerar mycket människor på denna plats i Stockholm. Centralstationen kommer att ses och benämnas som ett område precis som de stadsdelar som analyseras. De människor som vistas på Centralstationen kan vara boende i Stockholm som åker kommunalt, pendlare samt turister. Brotten på denna plats är inte uteslutande begångna på öppna ytor på centralstationen, brotten kan ha begåtts vid tunnelbanan, pendeltåg, tåg eller andra ytor kring centralstationen. Tabellen nedan visar antalet anmälda brott på respektive stadsdel i stadsdelsområdet Norrmalm. En uppdelning av brotten efter stadsdel visar vilket/vilka stadsdelar som är mest utsatta för åldringsbrott. Tabellen visar också totalt anmälda åldringsbrott. 28

29 Tabell 2. Fördelningen över antal anmälda brott mot äldre personer i Stockholm City uppdelat på stadsdelar inom stadsdelsområdet Norrmalm under perioden under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Stadsdelar i Norrmalms Totalt antal brott Brott i procent stadsdelsområde Norrmalm 43 36,8 Centralstationen 45 38,5 Vasastan 29 24,8 Skeppsholmen 0 0 Totalt Ovan visas en tabell med antalet anmälda brott efter stadsdel. Tabellen visar att flest brott har begåtts på Centralstationen. Det skiljer två anmälda brott mellan Centralstationen och Norrmalm (stadsdel), som har 45 respektive 43 anmälda brott. I Vasastan har 29 stycken brott mot äldre anmälts, vilket är näst minst av de analyserade områdena. Skeppsholmen har inga anmälda åldringsbrott enligt statistiken under den tidsperioden jag har tittat på och kommer därmed inte att ingå i andra resultatredovisningar. Stapeldiagrammet nedan visar vilken brottstyp som begåtts i vilken stadsdel inom stadsdelsområdet Norrmalm. 29

30 Diagram 3. Fördelning över antal anmälda brott mot äldre personer på Norrmalm efter stadsdelsområde och brottstyp under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Totalt antal anmälda brott i stadsdelsområdet Norrmalm efter stadsdel och brottstyp Norrmalm Centralstationen Vasastan Bankomat Fickstöld Färdtjänst Rån Totalt antal anmälda brott Fickstöld är det totalt vanligaste brottet i stadsdelsområdet Norrmalm. Brottstypen är även det mest frekvent anmälda brottet bland samtliga stadsdelar/områden som analyseras. Totalt har 108 fickstölder har anmälts totalt av 116 anmälda brott, vilket motsvarar 93,1 procent. Färdtjänstbrotten och bankomatbrotten representerar båda 2,6 procent, d.v.s. totalt tre brott har begåtts inom respektive brottstyp. Rån är den brottstyp som är minst förekommande i statistiken enligt anmälningarna, två brott har anmälts vilket motsvarar 1,7 procent. Diagrammet visar att det inte har anmälts något rån på Norrmalm (stadsdel). Enligt anmälningarna har det inte begåtts något bankomatbrott eller färdtjänstbrott på centralstationen. Fickstölderna och staplarna för totalt antal brott visar att Centralstationen är den plats där det har begåtts flest antal brott. 30

31 Stapeldiagrammet nedan visar när på dygnet flest antal anmälda utomhusbrott begåtts inom stadsdelsområdet Norrmalm enligt statistiken. Diagram 4. Tid på dygnet för brott mot äldre personer på stadsdelsområdet Norrmalm under perioden 3 januari 2012 till 19 oktober Tidsdiagram för anmälda brott i stadsdelsområdet Norrmalm Antal anmälda brott i stadsdelsområdet Norrmalm, 3 januari oktober Diagrammet ovan visar under vilken tid på dygnet det har begåtts som mest brott i stadsdelsområdet Norrmalm. En majoritet av de anmälda brotten är begångna under eftermiddagen. Totalt 76 stycken har ägt rum då, vilket motsvarar 65 procent av de anmälda brotten. Det näst vanligaste är att brotten har begåtts under förmiddagen, vilket är totalt 26 stycken vilket motsvarar 22,2 procent. Endast 11 stycken, 9,4 procent, av totalt 117 har begåtts under kvällen. Under natten har de begåtts minst antal brott enligt stapeldiagrammet då endast ett brott begåtts, vilket motsvarar 0,9 procent. Det är tre anmälda brott som det saknas uppgift om när det har begåtts. Dessa tre brott kan inte påverka tidsstaplarna om vilken tid som är mest frekvent då det är en stor skillnad mellan antal brott samtliga staplar. 31