Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län - En kvantitativ registeranalys Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Maria Arkhede Olsson

2

3 Sammanfattning Bakgrunden till den här uppsatsens utförande ligger i den mängd brott som sker, specifikt mot äldre eller personer med någon form av handikapp i Örebro län. Uppsatsens tillkommande skedde i samarbete med Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Örebro och syftar till att kartlägga, med inriktning speciellt på målsägaren, det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad (lägenhet, villa) hos funktionshindrad i Örebro län (brottskod 0858). För att undersöka detta användes huvudfrågeställningen: mot vilka individer sker dessa brott? samt hur ser målsägarens demografiska egenskaper (kön, ålder, handikapp) ut? För att ytterligare få en bakgrund till brottstypen, användes frågeställningen om hur brottets specifika karaktär och utmärkande tillvägagångssätt ser ut. Som teoretisk utgångspunkt används en tillämpad form av livsstilsteorin. Livsstilsteorin som sådan utgår från målsägarens demografiska egenskaper och pekar på att det är en individs livsstil som avgör utsattheten för brott. I sin ursprungliga form är isolering från kriminella personer ett drag som minskar utsattheten, vilket skulle medför att äldre och personer med någon form av handikapp är väl skyddade. I den tillämpade formen av livsstilsteorin är istället detta en negativ faktor som ökar risken för viktimisering. Det material som ligger till grund för studien består av 228 polisanmälningar inkodade i RAR (Polisens ärendehanteringssystem, Rationell anmälningsrutin). Dessa har manuellt studerats och informationen sorteras genom en rad olika variabler. Den metod som använts för detta är en kvantitativ registeranalys. Resultatet visar på att brottet begås relativt jämnt fördelat över hela året, dock med två specifika toppar under sommarmånaderna och vinterhalvåret. Den typiska målsägaren till brottet är en kvinna någonstans mellan 74 och 94 år, med främst ålder som handikapp, boendes i en egen lägenhet. Tillvägagångssättet är i många fall (119 stycken) okänt, men i de fall där det är möjligt att utläsa tillvägagångssättet, så visar det att den typiske gärningsmannen från hemtjänsten använder sig av nycklar för att ta sig in i bostaden, medan okända gärningsmän har andra utstuderade tekniker. Det finns här främst fyra tekniker att tillgå: att låtsas sälja någonting (1), att be om någonting att dricka (2), att låtsas vara någon annan (3) samt att be om papper och penna (4). Slutsatsen blir att det finns en rad olika problem med offergruppen som måste förstås innan åtgärder kan vidtas. Det främsta problemet ligger i att kunskapen om offergruppen är begränsad. Detta dels på grund av bristande forskning, men kanske främst på att brott mot offergruppen oftast sker gömt i det dolda. Åtgärder bör spegla detta, och den främsta åtgärden blir således att öka kunskapen om problemet i sig. 2

4

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Frågeställning Tidigare forskning Äldre och handikappade som offergrupp Typ av brott som sker mot funktionshindrade Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade i hemmet Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade på vårdhem Teori Teorier om val av brottsoffer Livsstilsteorin Tillämpning av livsstilsteorin Metod Val av Metod Registeranalys som metod Avgränsningar i materialet RAR Kodning av brott Kodning av brottskod Operationalisering av variabler Metodproblem Bortfall Reliabilitet och Validitet Reliabilitet Validitet Etiska problem Resultat Om brottet Typ av bostad När utförs brotten?

6 6.1.3 Geografisk placering Tillvägagångssätt: Modus Operandi Tillvägagångssätt gärningsman från hemtjänsten Tillvägagångssätt gärningsman okänd Teknik 1; sälja matta Teknik 2; dricka vatten Teknik 3: låna papper och penna Teknik 4: vara någon annan Statistik om målsägaren (demografi) Målsägarens kön Målsägarens ålder Målsägarens typ av handikapp Sammanfattning av resultat Slutsatser Vad visar resultatet? Övriga reflektioner Åtgärder Fortsatt forskning Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2 4

7 Tabell och diagramförteckning Tabell 1. Typ av boende, uppställt i storleksordning, reella tal samt procent. År Diagram 2. Startmånad för brott, reella tal. År Tabell 3. Brottsfrekvens och brott per uppdelat på kommun. År Diagram 4. Tillvägagångssätt, reella tal Tabell 5. Kön målsägare, reella tal samt procent. År Diagram 6. Ålder målsägare, uppställt i åldersordning, reella tal. År Tabell 7. Typ av handikapp, uppställt i storleksordning, reella tal samt procent. År Tabell 8. Vittnen till brottet, reella tal samt procent. År Bilaga 5 5

8

9 1. Bakgrund Det ringer på dörren hemma hos en 87-årig kvinna. Utanför står en främmande kvinna som säger att hon egentligen skulle lämna ett matpaket till en annan boende i trapphuset. Den gamla damen släpper in kvinnan. Efter besöket upptäcker 87- åringen att hon bestulits på smycken, kronor i kontanter samt tre postväxlar utställda på sammanlagt kronor. (Solum 2007). Citatet ovan, från en artikel i Dalarnas Tidning, är bara ett av många exempel på alla de brott som begås mot äldre och funktionshindrade i Sverige. Citatet fångar en specifik form av brott, som för brottsutredare och polismän är mer känt under brottskod 0858 stöld utan inbrott i bostad, (lägenhet, villa) hos funktionshindrad (BRÅ 2007a:37). Detta brott ingår, tillsammans med bedrägeri mot funktionshindrad och rån, i brottstypen ofta kallad åldringsbrott. Denna brottstyp karaktäriseras främst av att den tydligt riktar sig mot funktionshindrade, i någon form. Generellt definieras en funktionshindrad i detta sammanhang som en person som uppfattats ha nedsatt motståndskraft till följd av hög ålder, fysiskt eller psykiskt funktionshinder (BRÅ 2007a:38). I den här gruppen hamnar således personer med både psykiskt och fysiskt handikapp, men tillsynes också äldre personer. Brottet karaktäriseras inte bara av sin tydliga offergrupp, utan även av att det är just handikappet och efterföljande svaghet som är en direkt förutsättning för brottet; förövaren utnyttjar detta faktum till sin egen fördel för att begå den brottsliga gärningen (BRÅ 2007a:38). Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ), visar att det under år 2006 totalt anmäldes 3779 brott av denna karaktär (BRÅ 2007: tabell 1). I enbart Örebro län uppgick siffran till 149 stycken (BRÅ 2007: tabell 2). Trots denna mängd av brott har det varit relativt tyst i massmediala sammanhang. En sökning i mediearkivet visade att det under samma år, 2006, endast skrivits 51 artiklar kopplade till detta fenomen (Mediearkivet 2007). Medieskuggan är i sig inte den enda anledningen till att studera fenomenet, men den visar på den osynlighet och den problematik som finns relaterat till främst denna brottstyp. På grund av den tidigare något svaga uppmärksamheten för brottet i fråga, blir det således motiverat att studera fenomenet ytterligare. Studien har initierats på uppdrag av Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Örebro. 6

10 1.2 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga, med inriktning speciellt på målsägaren, det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad, (lägenhet, villa) hos funktionshindrad i Örebro län under den specifika perioden till Frågeställning Min huvudsakliga fråga kopplat till uppsatsen lyder som följer: Mot vilka individer sker detta brott? Hur ser målsägarens demografiska egenskaper (kön, ålder, handikapp) ut? För att få en bakgrund till brottstypen svarar jag även på frågeställningen: Hur ser den specifika karaktäristiken och det utmärkande tillvägagångssättet ut för brottet? 7

11 2. Tidigare forskning Den tidigare forskningen inom området kan i sig delas upp i två områden; den forskning som visar på den specifika offergruppens relation till brott och den forskning som visar och talar om den faktiska utsattheten för brott. Den tidigare forskningen har också pekat på en rad karakteristiska problem med offergruppen i sig. För att få grepp om detta och få en helhetsbild av den tidigare forskningen på området, inleds detta kapitel med en redovisning av vad den tidigare forskningen har uppmärksammat för problem gällande äldre och handikappade som offergrupp, för att sedan fortsätta med en genomgång av offergruppens relation till brott. Avslutningsvis redovisas de typer av brott som sker mot offergruppen, enligt den tidigare forskningen. 2.1 Äldre och handikappade som offergrupp Det finns vissa brottsoffergrupper i samhället som kan ses som särskilt sårbara gentemot brott. Dessa grupper är exempelvis kvinnor, barn eller offer för rasistiska brott (Lindgren et al. 2001:96). Men även äldre och förståndshandikappade med fysiskt och/eller psykiskt handikapp utgör offergrupper som ofta anses som särskilt sårbara, och som kan klassas som en egen specifik grupp ur ett brottsofferperspektiv (BRÅ 2007c:40). Det finns främst två olika faktorer som gör just den här offergruppen extra problematisk och utsatt i jämförelse med andra offergrupper. Ett av problemen ligger i att äldre och personer med funktionshinder, vare sig det är psykiskt eller fysiskt, ofta har ett begränsat socialt nätverk. Denna begränsning medför att de, i samhället, blir extra socialt utsatta. Det är nämligen mer troligt att dessa grupper är mer isolerade än andra samhällsgrupper. De har inte tillgång till samma sociala nätverk, på exempelvis en arbetsplats, de lever ofta ensamma, och risken finns att de inte har så många nära vänner kvar 1. Självkänslan hos dessa grupper tenderar också till att vara låg, vilket tillsammans med faktorerna ovan spär på den sociala utsattheten (Lindgren et al. 2001: ). Den här sociala utsattheten blir problematisk genom att den ofta ligger till grund för att dessa personer väljs som brottsoffer. I klartext blir deras sociala utsatthet en faktor som direkt påverkar utsattheten för brott på ett negativt sätt. 1 Detta är i sig en generalisering och det bör påpekas en extra gång att detta självfallet inte rör alla som lider av ett handikapp, oavsett vilken form. Den tidigare forskningen (här främst Lindgren et al. 2001) pekar dock i denna riktning. 8

12 Ett annat problem ligger i att brott mot dessa grupper sällan blir särskilt synligt, varken i brottsstatistiken eller i andra sammanhang. Många av de generella brotten mot äldre och personer med handikapp utförs inte sällan av anhöriga (Lindgren et al. 2001:102), vilket gör att anmälningsbenägenheten i sig blir relativt låg och mörkertalet, som aldrig kommer till polisens eller andra myndigheters kännedom, blir stort (Lindgren et al. 2001:102; BRÅ 2007a:43; SoS 1994:11). Ytterligare ett problem rörande osynlighet ligger i att brott mot dessa båda grupper inte särredovisas i den officiella kriminalstatistiken (bortsett från rån mot förståndshandikappad som särredovisas) eller i de offerundersökningar som görs av Statistiska centralbyrån (SCB), där det finns en övre åldersgräns på 84 år (SCB 2004). Som tidigare redovisats ger media överlag inte särskilt stort utrymme för dessa brott (se inledning). Gällande personer med någon form av handikapp, men kanske främst personer som är handikappade på grund av hög ålder, är det en kategori vars relation till brott enligt tidigare forskning främst handlar om rädslan för utsatthet av (en viss typ av) brott snarare än en faktisk utsatthet (Lindgren, Pettersson och Hägglund 2001:105; Åkerström 2001:120). Den tidigare forskningen rörande den här offerkategorin, fokuserar således på upplevelsen av brott, och består främst av offerundersökningar (SCB 2004; BRÅ 2007b) från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Statistik från den senaste nationella offerundersökningen (BRÅ 2007b) visar visserligen på att otrygghet finns i alla åldersgrupper, men att äldre (om man generaliserar) rent allmänt, är mer oroliga för brottsligheten i samhället i stort, än andra åldergrupper. De är också särskilt otrygga vid utevistelse kvällstid i det egna bostadsområdet Typ av brott som sker mot funktionshindrade Tidigare forskning runt utsattheten för brott mot handikappade på grund av ålder, psykiskt eller fysiskt handikapp visar på en specifik uppfattning om offergruppen i litteraturen. Där handlar de brott som begås mot äldre främst om två typer av brott; antingen utförda av 2 I dessa kategorier är äldre överrepresenterade gällande rädsla för brott. Notera dock att det på andra sidan skalan även finns brott där äldre är mindre rädda än andra (ålders) grupper. Exempelvis oro för misshandel och bilrelaterade brott (BRÅ 2007b:75). Äldres rädsla är relaterat till vissa specifika brott, och således inte en allmän rädsla för alla slags brott. 9

13 familjemedlemmar hemma och/eller på institution och vårdhem (Finndahl 2001:24; Åkerström 2001: ; Lindgren et al. 2001: ; BRÅ 2007c:39) Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade i hemmet Ser man på brott mot funktionshindrade utförda av familjemedlemmar så sker dessa oftast i det egna hemmet, vilket gör det extra problematiskt då många brott förblir i det dolda (Lindgren et al. 2001: ; SoS 1994:11). Brottet i sig begås inte sällan av en nära anhörig eller andra personer som har till uppgift att vårda och ansvara för äldre och handikappade (Lindgren et al. 2001:101; Finndahl 2001:22 24). Enligt tidigare forskning blir det handikapp som denna offergrupp innehar, oavsett om det består av ett fysiskt-, psykiskteller åldersrelaterat handikapp, en direkt orsak till att brottet sker. Mycket av forskningen rörande hemmet som arena är dock inriktat mot specifikt våld, både psykiskt, fysiskt eller sexuellt sådant (Eriksson 2001:31 67; Finndahl 2001:27). Den forskning som rör stöld, och som således här blir intressant att inrikta sig mot, är betydligt mindre sett till omfång. Den forskning som finns på området är främst en rapport från Socialstyrelsen (SoS 1994) där olika aspekter av våld mot äldre i hemmet definieras i fem olika punkter; fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, försummelse eller sexuellt utnyttjad (SoS 1994:22). I definitionen rörande ekonomiskt våld finner man således även stöld. Resultatet av genomgången av det ekonomiska våldet visar att det har varit ett problem under en lång tid. Äldre forskning från 1987 visar att våld med ekonomiska förtecken främst var det våld som anhöriga till offren hade kännedom om (SoS 1994:32) 3. Gällande utsattheten för ekonomiskt våld visar undersökningen från Socialstyrelsen också att en tredjedel av de undersökta individerna blivit utsatta (SoS 1994:24). Även forskning på detta tema gjord i Sverige, Norge, Finland och Danmark (Nord 1994) visar på att ekonomiskt våld, tillika stöld, var ett av de vanligaste förekommande övergreppen Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade på vårdhem Offergruppen kopplas oftast ihop med brott utförda på vårdhem av vårdare, assistent eller annan personal. Situationen är visserligen liknande den som när våld sker i hemmet. (Eriksson 2001: 31-67; Finndahl 2001:23 24). Men i den tidigare forskningen finns det likväl en 3 Detta behöver i sig inte betyda att det är det form av våld som är mest vanligt, men det bör ge ett hum om att det åtminstone förekommer i ganska vid utsträckning. 10

14 uppdelning i studier om våld i hemmet och våld på vårdhem, vilket motiverar en liknande uppdelning här för att lättare strukturera upp den tidigare forskningen. Våldet på vårdhemmet tar sig oftast uttryck i just våld: såsom rena trakasserier av vårdare, vidare till sexuellt våld i särskilda boenden eller i samband med exempelvis färdtjänståkning (Finndahl 2001:22; Lindgren et al. 2001:103) och mer sällan om just stöld. Att stöld är ett förekommande problem är dock ingenting som verkar otänkbart och den tidigare forskningen från Sverige, Norge, Finland och Danmark (Nord 1994) har delvis varit inne på fenomenet även när offret bor på vårdhem och inte i egen bostad. En undersökning sammanfattad i rapporten visar att 8 procent av de tillfrågade kände till fall där äldre blivit utsatta, och där var stöld mest förekommande. Förövarna var här i 20 procent av de svenska fallen personal på ett vårdhem, och motsvarande 6 procent i Danmark (Nord 1994). 11

15 3. Teori Teorier om orsaken till att funktionshindrade som offergrupp blir måltavla för ett specifikt brott kan sägas variera över tid och rum (Hindelang, Gottfredson och Garofalo 1978: ; Lindgren et al. 2001:35 37; Mawby et al. 1994: 9-21; BRÅ 2007c; Eriksson: 2001). Nedan presenteras den teori och förklaringsmodell som är relevant för mitt arbete. 3.1 Teorier om val av brottsoffer Den variation i förklaringsmodeller som finns i den tidigare forskningen om brott mot specifikt äldre och personer med någon form av handikapp som brottsoffergrupp kan främst sägas variera dels på grund av typ av brott mot offergruppen, men också på grund av vilken nivå (individuell eller strukturell) som man placerar orsaksförklaringarna på (Eriksson 2001: 50). De förklaringsmodeller som fått mest genomslag i den tidigare forskningen rörande denna offergrupp är de modeller som placerar orsakerna på en mer individuell nivå. Dessa förklaringsmodeller är i sig konkret utformade efter ett av två generella synsätt. 1) de teorier som fokuserar på den specifika brottsliga handlingen i sig och gärningsmannens/offrets beteende kopplat till detta, och 2) de teorier som fokuserar mer på de personliga demografiska egenskaper som offret har och den mellanmänskliga interaktionen mellan parterna (Lindgren et al. 2001:35; Walklate 2007: 51). Gällande teorier som fokuserar på den specifika handlingen i sig är det främst den så kallade rutinaktivitetsteorin, skapad av Cohen och Felson, som används som förklaringsmodell. Teorin innebär i korthet att tre faktorer måste sammanfalla för att brott ska ske; det skall finnas en motiverad gärningsman, ett lämpligt stöldbegärligt objekt, samt frånvaro av andra personer som kan förhindra att brottet genomförs (Cohen & Felson 1979: ). Denna teori blir dock begränsad som förklaringsmodell till detta specifika brott, bland annat för att man med säkerhet inte kan fastställa att det under brottets tänkta tidpunkt inte finns en person (exempelvis en vårdare eller assistent till den handikappade) närvarande som kan förhindra brottet, men kanske främst för att denna teori generellt används för att förklara våld mot äldre, snarare än stöld mot samma offergrupp (BRÅ 2007c:41-42). 12

16 3.1.1 Livsstilsteorin För att förklara varför specifikt stöld sker mot offergruppen krävs det således en annan förklaringsmodell. Ser man till brottets karaktär och vad som är utmärkande för offergruppen (i detta fall handikappet) ligger det nära till hands att utgå från förklaringsmodeller mer inriktade och baserade på exempelvis offrets demografiska egenskaper. En teori som i grunden utgår från dessa egenskaper är livsstilsteorin, skapad av Hindelang, Gottfredsson och Garofalo. Grundpelaren i denna teori är kortfattat att vissa livsstilar, i större utsträckning än andra leder till situationer där risker för brott är större, och att det är dessa livsstilar som i sig förklarar valet av brottsoffer (Hindelang, Gottfredson och Garofalo 1978: ). Det finns en rad komponenter i denna teori som gör att den traditionellt sett ofta används för att förklara exempelvis yngre personers brottslighet (Hindelang et al. 1978: ). Teorin menar bland annat på att den faktiska mängd tid som en person tillbringar på offentliga ställen, särskilt på sent på kvällen och under natten och den tid man som person tillbringar bland icke-familjemedlemmar ökar sannolikheten för viktimisering. Vidare menar man också att risken för personlig viktimisering kan sägas beror på i vilken utsträckning man har en liknande demografisk karaktäristik eller livsstil som gärningsmannen (Hindelang et al.1978: ). På grund av offergruppen äldre och handikappades generellt sett uppenbara fysiska och/eller psykiska begränsningar, har individerna här allt som oftast inte en sådan livsstil att de utsätter sig för situationer där risk för brott är uppenbar. Den tidigare forskningen motbevisar också tanken om att exempelvis ålder, socioekonomisk bakgrund samt etnicitet skulle överensstämma mellan gärningsmannen för denna brottstyp och offren för dessa brott. (Finndahl 2001:22 24) Tillämpning av livsstilsteorin Sett ur ett traditionellt perspektiv blir således livsstilsteorin svår att applicera på den valda offergruppen. Dock betyder det inte att den som teori är obrukbar. Tvärtom har den i viss tidigare forskning på senare tid använts för att förklara funktionshindrades offerskap fast på ett omvänt sätt (BRÅ 2007c:41-42). Det är denna omvända, eller tillämpade, form av 13

17 livsstilsteori som kommer att användas som teoretisk ram för detta arbete. Tillämpningen av denna teori förklaras mer ingående nedan. Tillämpningen av teorin medför kortfattat att man helt enkelt vänder på begreppen. Där Hindelang, Gottfredsson och Garofalo menar på att handikappet och de demografiska olikheterna medverkar till att isolera individen från andra individer med kriminella drag på ett positivt sätt, pekar denna tillämpning av teorin på att denna isolering tvärtom inte fungerar som en skyddsmekanism utan som en riskfaktor (BRÅ 2007c:41-42). Den sociala isoleringen i sig riskerar nämligen att bidra till att negativa, och till viss del även stereotypa, föreställningar och attityder gentemot äldre och handikappade ökar och förstärks. En skillnad i demografi mellan gärningsman och offer bidrar således inte heller till ökat skydd, utan förstärker istället olikheterna mellan grupperna, och kan i förlängningen riskera leda till ett ökat åldersförakt där människokränkning och avhumanisering av individer leder till att vissa människor lättare begår övergrepp mot dessa utan att känna vare sig skam eller ånger (Health Canada 1993:3). Ytterligare ett problem med den sociala isoleringen finns kopplat till offergruppens osynlighet. Som tidigare påpekats under tidigare forskning riskerar denna osynlighet att skapa problem för offergruppen. Huruvida den är en konsekvens av övergrepp och brott, eller en direkt orsaksförklaring är ännu inte fastställt, men oavsett vad bidrar osynligheten till att öka riskfaktorerna för offergruppen (Health Canada 1993:3). Teorin ovan är den teori som jag anser vara mest lämplig för förståelsen av den specifika offergruppen äldre och personer med handikapp. Teorin kommer att användas som en tolkningsram för att förstå och tolka resultatet av studien, sätta resultatet i perspektiv och på så sätt ta det empiriska ett steg längre. Med hjälp av teorin blir det möjligt att åtminstone ha en tanke om vad som gör att denna offergrupp är utsatt på det sätt som resultatet visar. 14

18 4. Metod 4.1 Val av metod Den metod som jag valt för genomförandet av min analys är en form av kvantitativ metod. Detta eftersom kvantitativa metoder ger en bra möjlighet att hantera större mängder datamaterial och statistik (de Vaus 2002:5), vilket är att föredra då mitt material i sig omfattar 228 anmälningar Registeranalys som metod Den form av specifik kvantitativ metod jag kommer att använda mig av uti denna studie är en så kallad registeranalys. Registeranalys är en dataanalys som innefattar det form av material som finns ordnat i register och index, exempelvis just polisanmälningar. Registerdata som analysmetod är behäftat med vissa för- och nackdelar, som kan vara värt att uppmärksamma lite närmare. Gällande fördelarna med metoden så tangerar de ofta de fördelar som finns med de flesta kvantitativa metoder; nämligen den enkla hanteringen av större mängd datamaterial. Hanterandet av sådant datamaterial är också behäftat med fördelar relaterat till tid och pengar (Bryman 2001: ). Man sparar ofta både tid och pengar vid en sådan här analys jämfört med analyser där man som forskare själv måste samla ihop det väsentliga datamaterialet. Det finns dock ytterligare en fördel med metoden. Metoden främjar även möjligheten att följa utvecklingen och en eventuell förändring i materialet över tid, och således kan den tidsmässiga aspekten av materialet på ett lättillgängligt sätt studeras närmare om så är önskvärt (Bryman 2001: ). Nackdelen med registerdata är dock att det ibland kan vara svårt att uppskatta den kvalitet som datamaterialet har då man som forskare saknar inblick i själva registreringsprocessen och urvalet där. Det främsta problemet kopplat till detta är att materialet som studeras riskerar innehålla vissa brister, exempelvis att viss (nyckel)information saknas, och att du som forskare begränsas till de variabler som sedan innan finns tillgängliga i materialet (Bryman 2001: ) Avgränsningar i materialet 15

19 Ser man till avgränsningarna av materialet i min studie så har det styrts av en rad olika specificerade kriterier. Den undersökningsenhet som jag har valt att studera i denna studie är begränsad till regioner/län, och i mitt specifika fall Örebro län. Avgränsningen sträcker sig således till ett specifikt län, men också till en specifik brottstyp (stöld utan inbrott i bostad (lägenhet, villa) hos funktionshindrad (brottskod 0858)). Vidare finns det också en tidsmässig begränsning av mitt material. Materialet består ursprungligen av 234 polisanmälningar 4. Den valda tidsperioden för anmälningarnas ankomst till anmälningsregistret är mellan den 1 januari 2006 fram till den 22 oktober Materialet består således av alla polisanmälningar av en viss brottstyp, en viss tidpunkt, i ett visst län 5. Med detta kommer jag få en heltäckande uppfattning om hur problemet har sett ut under en viss tidpunkt på en specifik plats, och analysera resultatet för just denna plats. 4.3 RAR Det specifika register som används som underlag i denna studie är polisens särskilda ärendehanteringssystem, RAR. Beteckningen RAR står för Rationell anmälningsrutin, och är ett av de flera stora polisiära registren som används i polisarbetet inom Sverige idag (Rikspolisstyrelsen 1995). De uppgifter som finns rörande en anmälan om brott förs in lokalt i registret. Registret innehåller således uppgifter om anmälningsdatum, geografisk placering, och typ av brott (brottskod), samt uppgifter om vittnen, målsägande och i vissa fall även en skäligen misstänkt (SOU 2004:224). Varje anmälan som inkommer till berörd polismyndighet kodas in i det lokala systemet, vilket medför att endast den egna polismyndigheten har tillgång till uppgifterna. 4.4 Kodning av brott Att koda in ett brott innebär främst två saker. För det första att bestämma en brottskod (sifferbeteckning enligt specifik kodlista) för brottet, och för det andra att bestämma brottsantal för de brottsliga gärningarna (BRÅ 2007a:7). För att säkerställa och kvalitetssäkra att inkodningen av brott blir korrekt i RAR, har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i samråd med Åklagarmyndigheten, Tullverket samt Rikspolisstyrelsen (RPS) framtagit en särskild publikation rörande detta; Kodning av brott 4 Detta reviderades sedan till 228 anmälningar, se mer under bortfall 5 Med detta kommer vissa begränsningar gällande möjliga analyser, någonting som dock diskuteras mer i avsnittet om validitet och reliabilitet. 16

20 vid anmälningar respektive misstankar om brott Det är sagt att denna publikation skall gälla som riktlinje vid redovisningar av brott på brottsanmälningar från och med år Enligt publikationen skall stöld rent generellt kodas på följande sätt: Ett brott räknas för varje utsatt tillfälle Om ett ställe utsatts för stöld vid flera tillfällen räknas ett brott för varje preciserat tillfälle. Om flera föremål stulits vid samma tillfälle räknas ett brott. Det gäller även om föremålen tillhört olika ägare. Som separat ställe (=1 brott) räknas varje utsatt fordon, källarkontor, förvaringsfack och automat. (BRÅ 2007a:38) Kodning av brottskod 0858 Det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad (villa, lägenhet) hos funktionshindrad uppmärksammas och regleras i 8 Kap 1,2,4 BrB. Brottet har i RAR fått brottskoden Nedan visas ett exempel på när denna brottskod kan tillämpas. Exempel: En person tränger sig in i en lägenhet hos en äldre person och tillgriper sig värdeföremål av okänt värde. Detta kodas som ett brott avseende stöld utan inbrott i bostad hos (villa, lägenhet)hos funktionshindrad (0858) Operationalisering av variabler I polisanmälningarna finns det en hel del med information. En del är information som är väsentlig för min studie, en del är information som i sammanhanget kan ses som mer överflödig. För att få grepp om den information som för undersökningen är relevant och värdefull, har jag skapat ett antal variabler som jag kommer att använda för att få rätsida på och kontroll över informationen. De flesta variabler är mer logiska att sortera in, såsom exempelvis kön, medan andra är mer problematiska. Nedan följer en lista över variabler som 6 Notera att då det icke fanns ett färdigställt exempel i publikationen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ:2007a) är detta exempel komponerat utifrån eget huvud. Exemplet kan och bör ses som ett typexempel på hur ett brott har gått till, och bygger på flertalet olika anmälningar. Informationen går således inte att hänvisa till en specifik anmälan. 17

21 behövs förklaras lite närmare, notera att en komplett lista över alla variabler återfinns i bilaga 1. Brottsdatum I den kommande analysen av brottstypen studeras brottsdatum för händelsen för att få ett grepp om när brotten allt som oftast inträffar, både baserat på månad och enskild dag. I RAR förekommer två olika uppgifter om brottstidpunkt. Dels det datum då brottet togs sin början, och dels det datum då brottet avslutades. I vissa fall är dessa datum samma. I första hand har jag använt mig av informationen om startdatum, det datum där brottet togs sin början. I de fall där uppgifter om detta saknas har jag dock istället använt mig av informationen om när brottet slutade. Målsägandens demografi (kön, ålder, handikapp) Uppgifter om målsägares demografi bygger på tre olika separata variabler; kön, ålder, och handikapp. Målsägarens demografi ringas således konkret in genom att dessa uppgifter registreras. Vems kön, ålder och handikapp av all den information om individer som finns på polisanmälan finner man genom att studera polisanmälan och se vem som konkret står som målsägare till anmälan. Den person som officiellt står som målsägare kodas vidare in med uppgifter om kön, ålder och handikapp. När det finns två målsägare till brottet, exempelvis en man och en kvinna i samma hushåll, kodas de in var för sig; den ena målsägarens demografiska uppgifter under målsägare ett (1), och den andra under målsägare två(2). På så sätt får man med informationen för båda målsägarna. I de fall där ingen fysisk person står som målsägare, utan målsägaren istället är en kommun eller annan neutral verksamhet som exempelvis en pantbank, kodas målsägaren under kommun och dylikt. Målsägarens handikapp Variabeln målsägarens handikapp är till för att kartlägga det handikapp som målsägaren har; fysiskt, psykiskt eller handikapp i form av ålder. För att handikappet skall klassas som ett fysiskt handikapp krävs det att det uttryckligen står i polisanmälan att personen är fysiskt begränsad. Exempelvis om det förekommer uppgifter om att personen är sängliggande på grund av sjukdom såsom till exempel stroke, eller om personen är blind. Bor personen på ett boende för funktionshindrade och sitter i rullstol så klassas även det som ett fysiskt handikapp. Gällande psykiskt handikapp så krävs det däremot att det står mer uttalat att 18

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juli-augusti 2011 Västerorts gemensamma sida Polisen vill uppmärksamma äldre personer samt anhöriga och vänner till äldre att vara uppmärksamma på så kallade åldringsbrott,

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Åldringsbrott. Kriminologiska institutionen. En kvantitativ dataanalys på anmälningar gällande åldringsbrott till polisen i Stockholm city

Åldringsbrott. Kriminologiska institutionen. En kvantitativ dataanalys på anmälningar gällande åldringsbrott till polisen i Stockholm city ska institutionen Åldringsbrott En kvantitativ dataanalys på anmälningar gällande åldringsbrott till polisen i Stockholm city Examensarbete 15 hp, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Sandra Gustavsson

Läs mer

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län Kriminologiska institutionen En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län En kvantitativ registerstudie av polisanmälningar från år 2007 Examensarbete 1 15

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Upprepad utsatthet för bostadsinbrott en kvantitativ studie i Dalarnas län, första oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006 C-uppsats i kriminologi Höstterminen 2006 Elin Torstensson

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 Rubrik 1(20) Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 1 Rubrik 2(20) Sammanfattning...3 Inledning...3 Dold brottslighet...4 Misshandel under vissa dagar...4 Barn 0 6 år...6 Barn 7

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

februari 2012 Västerorts gemensamma sida

februari 2012 Västerorts gemensamma sida Här följer först februari och därefter marsbrevet Västerortspolisen informerar februari 2012 Västerorts gemensamma sida Ännu en period med mängder av inbrott i bostäder. Västerortspolisen drar nu tillsammans

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

FICKSTÖLDER I MELLANSVERIGE

FICKSTÖLDER I MELLANSVERIGE Kriminologiska institutionen FICKSTÖLDER I MELLANSVERIGE EN KVANTITATIV REGISTERSTUDIE Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Maria Rydhamn Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Polisregion Väst Datum Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 150211 481 A059.919/2015. Transport- och dieselstölder 2007-2014

Polisregion Väst Datum Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 150211 481 A059.919/2015. Transport- och dieselstölder 2007-2014 Dnr Nationella Transportsäkerhetsgruppen 111 81 A9.919/1 Transport- och dieselstölder 7-1 Uppföljning av brottskoderna 98, 98 och 981 per rike, polisregion och län RAPPORT (8) 111 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Unga

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Brott i nära relation

Brott i nära relation Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 561 Brott i nära relation Vem anmäler och hur fungerar brottskodningen för dessa brott? Nora

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden

Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden Anmälda brott 2013 och resultat från den Nationella trygghetsundersökningen 2007 2013 i län, kommuner och stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Riskfritt för tjuvar på landsbygden? LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Rutiner vid polisanmälningar

Rutiner vid polisanmälningar Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

Vad känner vi till om ekobrottslingar? Vad känner vi till om ekobrottslingar? Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottslighetens allvarsgrad Ekobrottsligheten upplevs som alienerande, dvs det är något som sker över huvudet och som man som medborgare

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 År 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 109 Stöld ur bil En brottspreventiv studie över bilinbrottsproblematiken i ett av Göteborgs parkeringshus

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-10-07 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Ett begynnande höstmörker breder ut sig allt mer över dygnets timmar. I samband med

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Upprepad utsatthet för bostadsinbrott

Upprepad utsatthet för bostadsinbrott Kriminologiska institutionen Upprepad utsatthet för bostadsinbrott en uppföljning i Uppsala län Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen 2008 Susanne Axbom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relation

Mäns våld mot kvinnor i nära relation Kriminologiska institutionen Mäns våld mot kvinnor i nära relation En kvantitativ analys av upprepade polisanmälningar om misshandel i Västmanland Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren) tilldelades uppdraget i

Läs mer

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Syfte Rutinen skall leda till att rapporter och anmälningar görs korrekt enligt SOSFS 2011:5. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att; det finns ett upprättat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer