Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Stöld i bostad hos funktionshindrade i Örebro län - En kvantitativ registeranalys Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2007 Maria Arkhede Olsson

2

3 Sammanfattning Bakgrunden till den här uppsatsens utförande ligger i den mängd brott som sker, specifikt mot äldre eller personer med någon form av handikapp i Örebro län. Uppsatsens tillkommande skedde i samarbete med Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Örebro och syftar till att kartlägga, med inriktning speciellt på målsägaren, det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad (lägenhet, villa) hos funktionshindrad i Örebro län (brottskod 0858). För att undersöka detta användes huvudfrågeställningen: mot vilka individer sker dessa brott? samt hur ser målsägarens demografiska egenskaper (kön, ålder, handikapp) ut? För att ytterligare få en bakgrund till brottstypen, användes frågeställningen om hur brottets specifika karaktär och utmärkande tillvägagångssätt ser ut. Som teoretisk utgångspunkt används en tillämpad form av livsstilsteorin. Livsstilsteorin som sådan utgår från målsägarens demografiska egenskaper och pekar på att det är en individs livsstil som avgör utsattheten för brott. I sin ursprungliga form är isolering från kriminella personer ett drag som minskar utsattheten, vilket skulle medför att äldre och personer med någon form av handikapp är väl skyddade. I den tillämpade formen av livsstilsteorin är istället detta en negativ faktor som ökar risken för viktimisering. Det material som ligger till grund för studien består av 228 polisanmälningar inkodade i RAR (Polisens ärendehanteringssystem, Rationell anmälningsrutin). Dessa har manuellt studerats och informationen sorteras genom en rad olika variabler. Den metod som använts för detta är en kvantitativ registeranalys. Resultatet visar på att brottet begås relativt jämnt fördelat över hela året, dock med två specifika toppar under sommarmånaderna och vinterhalvåret. Den typiska målsägaren till brottet är en kvinna någonstans mellan 74 och 94 år, med främst ålder som handikapp, boendes i en egen lägenhet. Tillvägagångssättet är i många fall (119 stycken) okänt, men i de fall där det är möjligt att utläsa tillvägagångssättet, så visar det att den typiske gärningsmannen från hemtjänsten använder sig av nycklar för att ta sig in i bostaden, medan okända gärningsmän har andra utstuderade tekniker. Det finns här främst fyra tekniker att tillgå: att låtsas sälja någonting (1), att be om någonting att dricka (2), att låtsas vara någon annan (3) samt att be om papper och penna (4). Slutsatsen blir att det finns en rad olika problem med offergruppen som måste förstås innan åtgärder kan vidtas. Det främsta problemet ligger i att kunskapen om offergruppen är begränsad. Detta dels på grund av bristande forskning, men kanske främst på att brott mot offergruppen oftast sker gömt i det dolda. Åtgärder bör spegla detta, och den främsta åtgärden blir således att öka kunskapen om problemet i sig. 2

4

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Frågeställning Tidigare forskning Äldre och handikappade som offergrupp Typ av brott som sker mot funktionshindrade Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade i hemmet Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade på vårdhem Teori Teorier om val av brottsoffer Livsstilsteorin Tillämpning av livsstilsteorin Metod Val av Metod Registeranalys som metod Avgränsningar i materialet RAR Kodning av brott Kodning av brottskod Operationalisering av variabler Metodproblem Bortfall Reliabilitet och Validitet Reliabilitet Validitet Etiska problem Resultat Om brottet Typ av bostad När utförs brotten?

6 6.1.3 Geografisk placering Tillvägagångssätt: Modus Operandi Tillvägagångssätt gärningsman från hemtjänsten Tillvägagångssätt gärningsman okänd Teknik 1; sälja matta Teknik 2; dricka vatten Teknik 3: låna papper och penna Teknik 4: vara någon annan Statistik om målsägaren (demografi) Målsägarens kön Målsägarens ålder Målsägarens typ av handikapp Sammanfattning av resultat Slutsatser Vad visar resultatet? Övriga reflektioner Åtgärder Fortsatt forskning Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2 4

7 Tabell och diagramförteckning Tabell 1. Typ av boende, uppställt i storleksordning, reella tal samt procent. År Diagram 2. Startmånad för brott, reella tal. År Tabell 3. Brottsfrekvens och brott per uppdelat på kommun. År Diagram 4. Tillvägagångssätt, reella tal Tabell 5. Kön målsägare, reella tal samt procent. År Diagram 6. Ålder målsägare, uppställt i åldersordning, reella tal. År Tabell 7. Typ av handikapp, uppställt i storleksordning, reella tal samt procent. År Tabell 8. Vittnen till brottet, reella tal samt procent. År Bilaga 5 5

8

9 1. Bakgrund Det ringer på dörren hemma hos en 87-årig kvinna. Utanför står en främmande kvinna som säger att hon egentligen skulle lämna ett matpaket till en annan boende i trapphuset. Den gamla damen släpper in kvinnan. Efter besöket upptäcker 87- åringen att hon bestulits på smycken, kronor i kontanter samt tre postväxlar utställda på sammanlagt kronor. (Solum 2007). Citatet ovan, från en artikel i Dalarnas Tidning, är bara ett av många exempel på alla de brott som begås mot äldre och funktionshindrade i Sverige. Citatet fångar en specifik form av brott, som för brottsutredare och polismän är mer känt under brottskod 0858 stöld utan inbrott i bostad, (lägenhet, villa) hos funktionshindrad (BRÅ 2007a:37). Detta brott ingår, tillsammans med bedrägeri mot funktionshindrad och rån, i brottstypen ofta kallad åldringsbrott. Denna brottstyp karaktäriseras främst av att den tydligt riktar sig mot funktionshindrade, i någon form. Generellt definieras en funktionshindrad i detta sammanhang som en person som uppfattats ha nedsatt motståndskraft till följd av hög ålder, fysiskt eller psykiskt funktionshinder (BRÅ 2007a:38). I den här gruppen hamnar således personer med både psykiskt och fysiskt handikapp, men tillsynes också äldre personer. Brottet karaktäriseras inte bara av sin tydliga offergrupp, utan även av att det är just handikappet och efterföljande svaghet som är en direkt förutsättning för brottet; förövaren utnyttjar detta faktum till sin egen fördel för att begå den brottsliga gärningen (BRÅ 2007a:38). Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ), visar att det under år 2006 totalt anmäldes 3779 brott av denna karaktär (BRÅ 2007: tabell 1). I enbart Örebro län uppgick siffran till 149 stycken (BRÅ 2007: tabell 2). Trots denna mängd av brott har det varit relativt tyst i massmediala sammanhang. En sökning i mediearkivet visade att det under samma år, 2006, endast skrivits 51 artiklar kopplade till detta fenomen (Mediearkivet 2007). Medieskuggan är i sig inte den enda anledningen till att studera fenomenet, men den visar på den osynlighet och den problematik som finns relaterat till främst denna brottstyp. På grund av den tidigare något svaga uppmärksamheten för brottet i fråga, blir det således motiverat att studera fenomenet ytterligare. Studien har initierats på uppdrag av Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Örebro. 6

10 1.2 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga, med inriktning speciellt på målsägaren, det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad, (lägenhet, villa) hos funktionshindrad i Örebro län under den specifika perioden till Frågeställning Min huvudsakliga fråga kopplat till uppsatsen lyder som följer: Mot vilka individer sker detta brott? Hur ser målsägarens demografiska egenskaper (kön, ålder, handikapp) ut? För att få en bakgrund till brottstypen svarar jag även på frågeställningen: Hur ser den specifika karaktäristiken och det utmärkande tillvägagångssättet ut för brottet? 7

11 2. Tidigare forskning Den tidigare forskningen inom området kan i sig delas upp i två områden; den forskning som visar på den specifika offergruppens relation till brott och den forskning som visar och talar om den faktiska utsattheten för brott. Den tidigare forskningen har också pekat på en rad karakteristiska problem med offergruppen i sig. För att få grepp om detta och få en helhetsbild av den tidigare forskningen på området, inleds detta kapitel med en redovisning av vad den tidigare forskningen har uppmärksammat för problem gällande äldre och handikappade som offergrupp, för att sedan fortsätta med en genomgång av offergruppens relation till brott. Avslutningsvis redovisas de typer av brott som sker mot offergruppen, enligt den tidigare forskningen. 2.1 Äldre och handikappade som offergrupp Det finns vissa brottsoffergrupper i samhället som kan ses som särskilt sårbara gentemot brott. Dessa grupper är exempelvis kvinnor, barn eller offer för rasistiska brott (Lindgren et al. 2001:96). Men även äldre och förståndshandikappade med fysiskt och/eller psykiskt handikapp utgör offergrupper som ofta anses som särskilt sårbara, och som kan klassas som en egen specifik grupp ur ett brottsofferperspektiv (BRÅ 2007c:40). Det finns främst två olika faktorer som gör just den här offergruppen extra problematisk och utsatt i jämförelse med andra offergrupper. Ett av problemen ligger i att äldre och personer med funktionshinder, vare sig det är psykiskt eller fysiskt, ofta har ett begränsat socialt nätverk. Denna begränsning medför att de, i samhället, blir extra socialt utsatta. Det är nämligen mer troligt att dessa grupper är mer isolerade än andra samhällsgrupper. De har inte tillgång till samma sociala nätverk, på exempelvis en arbetsplats, de lever ofta ensamma, och risken finns att de inte har så många nära vänner kvar 1. Självkänslan hos dessa grupper tenderar också till att vara låg, vilket tillsammans med faktorerna ovan spär på den sociala utsattheten (Lindgren et al. 2001: ). Den här sociala utsattheten blir problematisk genom att den ofta ligger till grund för att dessa personer väljs som brottsoffer. I klartext blir deras sociala utsatthet en faktor som direkt påverkar utsattheten för brott på ett negativt sätt. 1 Detta är i sig en generalisering och det bör påpekas en extra gång att detta självfallet inte rör alla som lider av ett handikapp, oavsett vilken form. Den tidigare forskningen (här främst Lindgren et al. 2001) pekar dock i denna riktning. 8

12 Ett annat problem ligger i att brott mot dessa grupper sällan blir särskilt synligt, varken i brottsstatistiken eller i andra sammanhang. Många av de generella brotten mot äldre och personer med handikapp utförs inte sällan av anhöriga (Lindgren et al. 2001:102), vilket gör att anmälningsbenägenheten i sig blir relativt låg och mörkertalet, som aldrig kommer till polisens eller andra myndigheters kännedom, blir stort (Lindgren et al. 2001:102; BRÅ 2007a:43; SoS 1994:11). Ytterligare ett problem rörande osynlighet ligger i att brott mot dessa båda grupper inte särredovisas i den officiella kriminalstatistiken (bortsett från rån mot förståndshandikappad som särredovisas) eller i de offerundersökningar som görs av Statistiska centralbyrån (SCB), där det finns en övre åldersgräns på 84 år (SCB 2004). Som tidigare redovisats ger media överlag inte särskilt stort utrymme för dessa brott (se inledning). Gällande personer med någon form av handikapp, men kanske främst personer som är handikappade på grund av hög ålder, är det en kategori vars relation till brott enligt tidigare forskning främst handlar om rädslan för utsatthet av (en viss typ av) brott snarare än en faktisk utsatthet (Lindgren, Pettersson och Hägglund 2001:105; Åkerström 2001:120). Den tidigare forskningen rörande den här offerkategorin, fokuserar således på upplevelsen av brott, och består främst av offerundersökningar (SCB 2004; BRÅ 2007b) från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Statistik från den senaste nationella offerundersökningen (BRÅ 2007b) visar visserligen på att otrygghet finns i alla åldersgrupper, men att äldre (om man generaliserar) rent allmänt, är mer oroliga för brottsligheten i samhället i stort, än andra åldergrupper. De är också särskilt otrygga vid utevistelse kvällstid i det egna bostadsområdet Typ av brott som sker mot funktionshindrade Tidigare forskning runt utsattheten för brott mot handikappade på grund av ålder, psykiskt eller fysiskt handikapp visar på en specifik uppfattning om offergruppen i litteraturen. Där handlar de brott som begås mot äldre främst om två typer av brott; antingen utförda av 2 I dessa kategorier är äldre överrepresenterade gällande rädsla för brott. Notera dock att det på andra sidan skalan även finns brott där äldre är mindre rädda än andra (ålders) grupper. Exempelvis oro för misshandel och bilrelaterade brott (BRÅ 2007b:75). Äldres rädsla är relaterat till vissa specifika brott, och således inte en allmän rädsla för alla slags brott. 9

13 familjemedlemmar hemma och/eller på institution och vårdhem (Finndahl 2001:24; Åkerström 2001: ; Lindgren et al. 2001: ; BRÅ 2007c:39) Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade i hemmet Ser man på brott mot funktionshindrade utförda av familjemedlemmar så sker dessa oftast i det egna hemmet, vilket gör det extra problematiskt då många brott förblir i det dolda (Lindgren et al. 2001: ; SoS 1994:11). Brottet i sig begås inte sällan av en nära anhörig eller andra personer som har till uppgift att vårda och ansvara för äldre och handikappade (Lindgren et al. 2001:101; Finndahl 2001:22 24). Enligt tidigare forskning blir det handikapp som denna offergrupp innehar, oavsett om det består av ett fysiskt-, psykiskteller åldersrelaterat handikapp, en direkt orsak till att brottet sker. Mycket av forskningen rörande hemmet som arena är dock inriktat mot specifikt våld, både psykiskt, fysiskt eller sexuellt sådant (Eriksson 2001:31 67; Finndahl 2001:27). Den forskning som rör stöld, och som således här blir intressant att inrikta sig mot, är betydligt mindre sett till omfång. Den forskning som finns på området är främst en rapport från Socialstyrelsen (SoS 1994) där olika aspekter av våld mot äldre i hemmet definieras i fem olika punkter; fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, försummelse eller sexuellt utnyttjad (SoS 1994:22). I definitionen rörande ekonomiskt våld finner man således även stöld. Resultatet av genomgången av det ekonomiska våldet visar att det har varit ett problem under en lång tid. Äldre forskning från 1987 visar att våld med ekonomiska förtecken främst var det våld som anhöriga till offren hade kännedom om (SoS 1994:32) 3. Gällande utsattheten för ekonomiskt våld visar undersökningen från Socialstyrelsen också att en tredjedel av de undersökta individerna blivit utsatta (SoS 1994:24). Även forskning på detta tema gjord i Sverige, Norge, Finland och Danmark (Nord 1994) visar på att ekonomiskt våld, tillika stöld, var ett av de vanligaste förekommande övergreppen Tidigare forskning om brott mot funktionshindrade på vårdhem Offergruppen kopplas oftast ihop med brott utförda på vårdhem av vårdare, assistent eller annan personal. Situationen är visserligen liknande den som när våld sker i hemmet. (Eriksson 2001: 31-67; Finndahl 2001:23 24). Men i den tidigare forskningen finns det likväl en 3 Detta behöver i sig inte betyda att det är det form av våld som är mest vanligt, men det bör ge ett hum om att det åtminstone förekommer i ganska vid utsträckning. 10

14 uppdelning i studier om våld i hemmet och våld på vårdhem, vilket motiverar en liknande uppdelning här för att lättare strukturera upp den tidigare forskningen. Våldet på vårdhemmet tar sig oftast uttryck i just våld: såsom rena trakasserier av vårdare, vidare till sexuellt våld i särskilda boenden eller i samband med exempelvis färdtjänståkning (Finndahl 2001:22; Lindgren et al. 2001:103) och mer sällan om just stöld. Att stöld är ett förekommande problem är dock ingenting som verkar otänkbart och den tidigare forskningen från Sverige, Norge, Finland och Danmark (Nord 1994) har delvis varit inne på fenomenet även när offret bor på vårdhem och inte i egen bostad. En undersökning sammanfattad i rapporten visar att 8 procent av de tillfrågade kände till fall där äldre blivit utsatta, och där var stöld mest förekommande. Förövarna var här i 20 procent av de svenska fallen personal på ett vårdhem, och motsvarande 6 procent i Danmark (Nord 1994). 11

15 3. Teori Teorier om orsaken till att funktionshindrade som offergrupp blir måltavla för ett specifikt brott kan sägas variera över tid och rum (Hindelang, Gottfredson och Garofalo 1978: ; Lindgren et al. 2001:35 37; Mawby et al. 1994: 9-21; BRÅ 2007c; Eriksson: 2001). Nedan presenteras den teori och förklaringsmodell som är relevant för mitt arbete. 3.1 Teorier om val av brottsoffer Den variation i förklaringsmodeller som finns i den tidigare forskningen om brott mot specifikt äldre och personer med någon form av handikapp som brottsoffergrupp kan främst sägas variera dels på grund av typ av brott mot offergruppen, men också på grund av vilken nivå (individuell eller strukturell) som man placerar orsaksförklaringarna på (Eriksson 2001: 50). De förklaringsmodeller som fått mest genomslag i den tidigare forskningen rörande denna offergrupp är de modeller som placerar orsakerna på en mer individuell nivå. Dessa förklaringsmodeller är i sig konkret utformade efter ett av två generella synsätt. 1) de teorier som fokuserar på den specifika brottsliga handlingen i sig och gärningsmannens/offrets beteende kopplat till detta, och 2) de teorier som fokuserar mer på de personliga demografiska egenskaper som offret har och den mellanmänskliga interaktionen mellan parterna (Lindgren et al. 2001:35; Walklate 2007: 51). Gällande teorier som fokuserar på den specifika handlingen i sig är det främst den så kallade rutinaktivitetsteorin, skapad av Cohen och Felson, som används som förklaringsmodell. Teorin innebär i korthet att tre faktorer måste sammanfalla för att brott ska ske; det skall finnas en motiverad gärningsman, ett lämpligt stöldbegärligt objekt, samt frånvaro av andra personer som kan förhindra att brottet genomförs (Cohen & Felson 1979: ). Denna teori blir dock begränsad som förklaringsmodell till detta specifika brott, bland annat för att man med säkerhet inte kan fastställa att det under brottets tänkta tidpunkt inte finns en person (exempelvis en vårdare eller assistent till den handikappade) närvarande som kan förhindra brottet, men kanske främst för att denna teori generellt används för att förklara våld mot äldre, snarare än stöld mot samma offergrupp (BRÅ 2007c:41-42). 12

16 3.1.1 Livsstilsteorin För att förklara varför specifikt stöld sker mot offergruppen krävs det således en annan förklaringsmodell. Ser man till brottets karaktär och vad som är utmärkande för offergruppen (i detta fall handikappet) ligger det nära till hands att utgå från förklaringsmodeller mer inriktade och baserade på exempelvis offrets demografiska egenskaper. En teori som i grunden utgår från dessa egenskaper är livsstilsteorin, skapad av Hindelang, Gottfredsson och Garofalo. Grundpelaren i denna teori är kortfattat att vissa livsstilar, i större utsträckning än andra leder till situationer där risker för brott är större, och att det är dessa livsstilar som i sig förklarar valet av brottsoffer (Hindelang, Gottfredson och Garofalo 1978: ). Det finns en rad komponenter i denna teori som gör att den traditionellt sett ofta används för att förklara exempelvis yngre personers brottslighet (Hindelang et al. 1978: ). Teorin menar bland annat på att den faktiska mängd tid som en person tillbringar på offentliga ställen, särskilt på sent på kvällen och under natten och den tid man som person tillbringar bland icke-familjemedlemmar ökar sannolikheten för viktimisering. Vidare menar man också att risken för personlig viktimisering kan sägas beror på i vilken utsträckning man har en liknande demografisk karaktäristik eller livsstil som gärningsmannen (Hindelang et al.1978: ). På grund av offergruppen äldre och handikappades generellt sett uppenbara fysiska och/eller psykiska begränsningar, har individerna här allt som oftast inte en sådan livsstil att de utsätter sig för situationer där risk för brott är uppenbar. Den tidigare forskningen motbevisar också tanken om att exempelvis ålder, socioekonomisk bakgrund samt etnicitet skulle överensstämma mellan gärningsmannen för denna brottstyp och offren för dessa brott. (Finndahl 2001:22 24) Tillämpning av livsstilsteorin Sett ur ett traditionellt perspektiv blir således livsstilsteorin svår att applicera på den valda offergruppen. Dock betyder det inte att den som teori är obrukbar. Tvärtom har den i viss tidigare forskning på senare tid använts för att förklara funktionshindrades offerskap fast på ett omvänt sätt (BRÅ 2007c:41-42). Det är denna omvända, eller tillämpade, form av 13

17 livsstilsteori som kommer att användas som teoretisk ram för detta arbete. Tillämpningen av denna teori förklaras mer ingående nedan. Tillämpningen av teorin medför kortfattat att man helt enkelt vänder på begreppen. Där Hindelang, Gottfredsson och Garofalo menar på att handikappet och de demografiska olikheterna medverkar till att isolera individen från andra individer med kriminella drag på ett positivt sätt, pekar denna tillämpning av teorin på att denna isolering tvärtom inte fungerar som en skyddsmekanism utan som en riskfaktor (BRÅ 2007c:41-42). Den sociala isoleringen i sig riskerar nämligen att bidra till att negativa, och till viss del även stereotypa, föreställningar och attityder gentemot äldre och handikappade ökar och förstärks. En skillnad i demografi mellan gärningsman och offer bidrar således inte heller till ökat skydd, utan förstärker istället olikheterna mellan grupperna, och kan i förlängningen riskera leda till ett ökat åldersförakt där människokränkning och avhumanisering av individer leder till att vissa människor lättare begår övergrepp mot dessa utan att känna vare sig skam eller ånger (Health Canada 1993:3). Ytterligare ett problem med den sociala isoleringen finns kopplat till offergruppens osynlighet. Som tidigare påpekats under tidigare forskning riskerar denna osynlighet att skapa problem för offergruppen. Huruvida den är en konsekvens av övergrepp och brott, eller en direkt orsaksförklaring är ännu inte fastställt, men oavsett vad bidrar osynligheten till att öka riskfaktorerna för offergruppen (Health Canada 1993:3). Teorin ovan är den teori som jag anser vara mest lämplig för förståelsen av den specifika offergruppen äldre och personer med handikapp. Teorin kommer att användas som en tolkningsram för att förstå och tolka resultatet av studien, sätta resultatet i perspektiv och på så sätt ta det empiriska ett steg längre. Med hjälp av teorin blir det möjligt att åtminstone ha en tanke om vad som gör att denna offergrupp är utsatt på det sätt som resultatet visar. 14

18 4. Metod 4.1 Val av metod Den metod som jag valt för genomförandet av min analys är en form av kvantitativ metod. Detta eftersom kvantitativa metoder ger en bra möjlighet att hantera större mängder datamaterial och statistik (de Vaus 2002:5), vilket är att föredra då mitt material i sig omfattar 228 anmälningar Registeranalys som metod Den form av specifik kvantitativ metod jag kommer att använda mig av uti denna studie är en så kallad registeranalys. Registeranalys är en dataanalys som innefattar det form av material som finns ordnat i register och index, exempelvis just polisanmälningar. Registerdata som analysmetod är behäftat med vissa för- och nackdelar, som kan vara värt att uppmärksamma lite närmare. Gällande fördelarna med metoden så tangerar de ofta de fördelar som finns med de flesta kvantitativa metoder; nämligen den enkla hanteringen av större mängd datamaterial. Hanterandet av sådant datamaterial är också behäftat med fördelar relaterat till tid och pengar (Bryman 2001: ). Man sparar ofta både tid och pengar vid en sådan här analys jämfört med analyser där man som forskare själv måste samla ihop det väsentliga datamaterialet. Det finns dock ytterligare en fördel med metoden. Metoden främjar även möjligheten att följa utvecklingen och en eventuell förändring i materialet över tid, och således kan den tidsmässiga aspekten av materialet på ett lättillgängligt sätt studeras närmare om så är önskvärt (Bryman 2001: ). Nackdelen med registerdata är dock att det ibland kan vara svårt att uppskatta den kvalitet som datamaterialet har då man som forskare saknar inblick i själva registreringsprocessen och urvalet där. Det främsta problemet kopplat till detta är att materialet som studeras riskerar innehålla vissa brister, exempelvis att viss (nyckel)information saknas, och att du som forskare begränsas till de variabler som sedan innan finns tillgängliga i materialet (Bryman 2001: ) Avgränsningar i materialet 15

19 Ser man till avgränsningarna av materialet i min studie så har det styrts av en rad olika specificerade kriterier. Den undersökningsenhet som jag har valt att studera i denna studie är begränsad till regioner/län, och i mitt specifika fall Örebro län. Avgränsningen sträcker sig således till ett specifikt län, men också till en specifik brottstyp (stöld utan inbrott i bostad (lägenhet, villa) hos funktionshindrad (brottskod 0858)). Vidare finns det också en tidsmässig begränsning av mitt material. Materialet består ursprungligen av 234 polisanmälningar 4. Den valda tidsperioden för anmälningarnas ankomst till anmälningsregistret är mellan den 1 januari 2006 fram till den 22 oktober Materialet består således av alla polisanmälningar av en viss brottstyp, en viss tidpunkt, i ett visst län 5. Med detta kommer jag få en heltäckande uppfattning om hur problemet har sett ut under en viss tidpunkt på en specifik plats, och analysera resultatet för just denna plats. 4.3 RAR Det specifika register som används som underlag i denna studie är polisens särskilda ärendehanteringssystem, RAR. Beteckningen RAR står för Rationell anmälningsrutin, och är ett av de flera stora polisiära registren som används i polisarbetet inom Sverige idag (Rikspolisstyrelsen 1995). De uppgifter som finns rörande en anmälan om brott förs in lokalt i registret. Registret innehåller således uppgifter om anmälningsdatum, geografisk placering, och typ av brott (brottskod), samt uppgifter om vittnen, målsägande och i vissa fall även en skäligen misstänkt (SOU 2004:224). Varje anmälan som inkommer till berörd polismyndighet kodas in i det lokala systemet, vilket medför att endast den egna polismyndigheten har tillgång till uppgifterna. 4.4 Kodning av brott Att koda in ett brott innebär främst två saker. För det första att bestämma en brottskod (sifferbeteckning enligt specifik kodlista) för brottet, och för det andra att bestämma brottsantal för de brottsliga gärningarna (BRÅ 2007a:7). För att säkerställa och kvalitetssäkra att inkodningen av brott blir korrekt i RAR, har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i samråd med Åklagarmyndigheten, Tullverket samt Rikspolisstyrelsen (RPS) framtagit en särskild publikation rörande detta; Kodning av brott 4 Detta reviderades sedan till 228 anmälningar, se mer under bortfall 5 Med detta kommer vissa begränsningar gällande möjliga analyser, någonting som dock diskuteras mer i avsnittet om validitet och reliabilitet. 16

20 vid anmälningar respektive misstankar om brott Det är sagt att denna publikation skall gälla som riktlinje vid redovisningar av brott på brottsanmälningar från och med år Enligt publikationen skall stöld rent generellt kodas på följande sätt: Ett brott räknas för varje utsatt tillfälle Om ett ställe utsatts för stöld vid flera tillfällen räknas ett brott för varje preciserat tillfälle. Om flera föremål stulits vid samma tillfälle räknas ett brott. Det gäller även om föremålen tillhört olika ägare. Som separat ställe (=1 brott) räknas varje utsatt fordon, källarkontor, förvaringsfack och automat. (BRÅ 2007a:38) Kodning av brottskod 0858 Det specifika brottet stöld utan inbrott i bostad (villa, lägenhet) hos funktionshindrad uppmärksammas och regleras i 8 Kap 1,2,4 BrB. Brottet har i RAR fått brottskoden Nedan visas ett exempel på när denna brottskod kan tillämpas. Exempel: En person tränger sig in i en lägenhet hos en äldre person och tillgriper sig värdeföremål av okänt värde. Detta kodas som ett brott avseende stöld utan inbrott i bostad hos (villa, lägenhet)hos funktionshindrad (0858) Operationalisering av variabler I polisanmälningarna finns det en hel del med information. En del är information som är väsentlig för min studie, en del är information som i sammanhanget kan ses som mer överflödig. För att få grepp om den information som för undersökningen är relevant och värdefull, har jag skapat ett antal variabler som jag kommer att använda för att få rätsida på och kontroll över informationen. De flesta variabler är mer logiska att sortera in, såsom exempelvis kön, medan andra är mer problematiska. Nedan följer en lista över variabler som 6 Notera att då det icke fanns ett färdigställt exempel i publikationen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ:2007a) är detta exempel komponerat utifrån eget huvud. Exemplet kan och bör ses som ett typexempel på hur ett brott har gått till, och bygger på flertalet olika anmälningar. Informationen går således inte att hänvisa till en specifik anmälan. 17

21 behövs förklaras lite närmare, notera att en komplett lista över alla variabler återfinns i bilaga 1. Brottsdatum I den kommande analysen av brottstypen studeras brottsdatum för händelsen för att få ett grepp om när brotten allt som oftast inträffar, både baserat på månad och enskild dag. I RAR förekommer två olika uppgifter om brottstidpunkt. Dels det datum då brottet togs sin början, och dels det datum då brottet avslutades. I vissa fall är dessa datum samma. I första hand har jag använt mig av informationen om startdatum, det datum där brottet togs sin början. I de fall där uppgifter om detta saknas har jag dock istället använt mig av informationen om när brottet slutade. Målsägandens demografi (kön, ålder, handikapp) Uppgifter om målsägares demografi bygger på tre olika separata variabler; kön, ålder, och handikapp. Målsägarens demografi ringas således konkret in genom att dessa uppgifter registreras. Vems kön, ålder och handikapp av all den information om individer som finns på polisanmälan finner man genom att studera polisanmälan och se vem som konkret står som målsägare till anmälan. Den person som officiellt står som målsägare kodas vidare in med uppgifter om kön, ålder och handikapp. När det finns två målsägare till brottet, exempelvis en man och en kvinna i samma hushåll, kodas de in var för sig; den ena målsägarens demografiska uppgifter under målsägare ett (1), och den andra under målsägare två(2). På så sätt får man med informationen för båda målsägarna. I de fall där ingen fysisk person står som målsägare, utan målsägaren istället är en kommun eller annan neutral verksamhet som exempelvis en pantbank, kodas målsägaren under kommun och dylikt. Målsägarens handikapp Variabeln målsägarens handikapp är till för att kartlägga det handikapp som målsägaren har; fysiskt, psykiskt eller handikapp i form av ålder. För att handikappet skall klassas som ett fysiskt handikapp krävs det att det uttryckligen står i polisanmälan att personen är fysiskt begränsad. Exempelvis om det förekommer uppgifter om att personen är sängliggande på grund av sjukdom såsom till exempel stroke, eller om personen är blind. Bor personen på ett boende för funktionshindrade och sitter i rullstol så klassas även det som ett fysiskt handikapp. Gällande psykiskt handikapp så krävs det däremot att det står mer uttalat att 18

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juli-augusti 2011 Västerorts gemensamma sida Polisen vill uppmärksamma äldre personer samt anhöriga och vänner till äldre att vara uppmärksamma på så kallade åldringsbrott,

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor i nära relation

Mäns våld mot kvinnor i nära relation Kriminologiska institutionen Mäns våld mot kvinnor i nära relation En kvantitativ analys av upprepade polisanmälningar om misshandel i Västmanland Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Grannsamverkan i Farsta Månadsbrev juni-juli. Aktuell info i Farsta lokalpolisområde för perioden: juni-juli 2015

Grannsamverkan i Farsta Månadsbrev juni-juli. Aktuell info i Farsta lokalpolisområde för perioden: juni-juli 2015 Sida 1 av 5 Grannsamverkan i Farsta Månadsbrev juni-juli Aktuell info i Farsta lokalpolisområde för perioden: juni-juli 2015 Juni Inbrott och inbrottsförsök i bostad (ej fritidshus/kolonistuga) Totalt:

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott?

Kortanalys. Tid för brott. Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Kortanalys Tid för brott Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott? Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Får barnen komma till tals?

Får barnen komma till tals? Hur skriver vi om barn? Hur ofta får barnen säga sitt? Får barnen komma till tals? Vem uttalar sig om barnen? När får barnen berätta sin bild? Medieanalys: om barns synlighet i svensk media 1 Inledning

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Tips och råd. - om hur du som. att bli utsatt för brott. Polismyndigheten i Västra Götaland. www.polisen.se/vastragotaland

Tips och råd. - om hur du som. att bli utsatt för brott. Polismyndigheten i Västra Götaland. www.polisen.se/vastragotaland Tips och råd - om hur du som är äldre kan undvika att bli utsatt för brott Polismyndigheten i Västra Götaland Foto: Informationsenheten, Polismyndigheten i Västra Götaland Den här trycksakens syfte är

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2012 Västerorts gemensamma sida Antalet bostadsinbrott är på tok för många och vi måste alla samverka för att bryta denna brottskurva. Västerort har nu startat upp

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-08-11 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Inbrottstjuvar använder sig av nya metoder I semestertider brukar det vara fler inbrott

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan. Samverkan mot brott Grannsamverkan Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige

Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Trygg i bostaden Varje år begås tiotusentals bostadsinbrott i Sverige Det här är en brottsförebyggande broschyr mot bostadsinbrott. Den beskriver vad du kan göra för att minska risken att drabbas av inbrott

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Tips och råd. Om hur du som är äldre skyddar dig mot brott

Tips och råd. Om hur du som är äldre skyddar dig mot brott Tips och råd Om hur du som är äldre skyddar dig mot brott Den här folderns syfte är att ge tips och råd om hur man kan göra för att i möjligaste mån undvika att bli bestulen, hemma i sin bostad eller ute

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar april 2011 Västerorts gemensamma sida Under april månad har insatser bedrivits mot ungdomar och alkohol och då framförallt under valborgsmässoafton som avlöpte lugnt i hela

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Trygghet och socialt liv i Akalla

Trygghet och socialt liv i Akalla Trygghet och socialt liv i Akalla Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -- Innehåll INLEDNING OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BAKGRUND SYFTE OCH METOD FAKTA OM AKALLA AKALLA BEFOLKNING

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Polisens nationella brottsoffer undersökning

Polisens nationella brottsoffer undersökning Polisens nationella brottsoffer undersökning En attitydundersökning av hur brottsoffer upplever sina kontakter med polisen Rapport 2010:3 Rikspolisstyrelsen Juni 2010 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Handläggare: Administrativ chef Enhet: Central administration Beslutad i: Samverkat i förvaltningsråd 2013-04-03 Anteckningsärende i VON 2013-04-10 Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Rutin

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra. Anmälda brott Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2(23) Anmälda brott Sammanfattning Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

KARTLÄGGNING [År] Adina Edvardsson 2014-01-09 KARTLÄGGNING VÅLD I NÄRA RELATIONER

KARTLÄGGNING [År] Adina Edvardsson 2014-01-09 KARTLÄGGNING VÅLD I NÄRA RELATIONER KARTLÄGGNING [År] Adina Edvardsson 2014-01-09 KARTLÄGGNING VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialförvaltningen Ovanåkers kommun 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Lagstiftning gällande våld i nära relationer

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer