Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013"

Transkript

1 Stadsledningskontoret 1(18) Datum Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013 Inledning Landskrona stad och polisen tecknade 2008 som första kommun en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet. Denna överenskommelse har uppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2013 års avtal upp. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i Landskrona. Mer information om överenskommelsen hittar du på (under räddning, trygg och säker) 1: Stärka personalkompetensen Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika Arbetsgruppens arbete med handlingsplan för grundskolan är fördröjt på grund av satsningen med Småkommuner mot Droger. Inom Utbildningsförvaltningens nätverk för skolsköterskor har en kartläggning av skolornas ANDT-arbete diskuterats. Kartläggningen har påbörjats under hösten, vilket är en förskjutning av den planerade agendan. I slutet av maj påbörjades en utbildning för förvaltningspersonal, kuratorer och skolsköterskor för bättre kompetens kring cannabis, och denna utbildning kommer att belysa behovet av kartläggning. Utbildningen kring cannabis startades 20 maj och är ett gränsöverskridande samarbete mellan förvaltningarna som dessutom ger måluppfyllelse inom såväl bilaga 1 som bilaga 2 i överenskommelsen. Landskrona stad har deltagit i förstudien Småkommuner mot Droger tillsammans med Simrishamn, Staffanstorp och Ystad. Förstudien innebär projektering av ett projekt där personalens kompetens kommer att stärkas med Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax Bankgiro Plusgiro Org.nr

2 2(18) avseende på relationer och opinionsbildning mot cannabis. Projektet kommer att ta stor del av vårt fokus på drogpreventivt arbete under tre år framöver och sätta igång på samtliga högstadieskolor den 24 februari Lansering av projektet för elever sker mars. En tvärsektoriell utbildning i relationskompetens planeras tillsammans med skolpsykologerna och kommer att starta 29 oktober och pågå till maj Utbildningen omfattar tre förvaltningar (FOK; IOF; UTB). Eleverna inom Utbildningsförvaltningen omfattas av kampanjerna Tänk om samt vårt lokala initiativ FCA Förbättrade Cannabisattityder. Utbildning för tonårsföräldrar och diskussioner kring skolan, socialtjänsten samt polisens roller har på grund av projektet Småkommuner mot Droger aktualiserats. Informationsmaterial till vårdnadshavare kommer att tas fram under februari/mars : Insats mot cannabis Minskad nyrekrytering och efterfrågan av cannabis bland unga. Ta fram metoder för att öka den tidiga upptäcktsrisken av cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. Stärkt attityd mot droger hos ungdomar och signifikanta vuxna. Arbetsgrupp för framtagande av informationsprogram En arbetsgrupp för framtagandet av ett informationsprogram är skapad med aktörer från FOK, UTB, IOF och Polisen skapades under tertial 1. Denna grupp har fått namnet FCA (Förändrade cannabisattityder). Fältsekreterarna vid IOF Fält fungerar sammankallande för gruppen. FCA har haft regelbundna möten under året varav det nu kvarstår tre. De tre möten som hållits hittills har mestadels gått till att diskutera vem informationsinsatsen ska rikta sig till, hur man ska komma i kontakt med målgruppen, samt hur informationsprogrammet ska utformas. Det FCA har kommit fram till är att informationen ska riktas mot föräldrar till 6:or samt antingen 7:or eller 8:or. De alternativ som huvudsakligen diskuterats är att antingen göra ett skriftligt utskick, till exempel via skolan, eller att göra en muntlig presentation, som flera aktörer tillsammans håller i, där vi även delar ut ett informationsblad att ta med sig hem. Gruppen har tagit del av polisens droginformation. Ett studiebesök var inplanerat hos danska verksamheter för att utbyta erfarenheter av drogföre-

3 3(18) byggande och socialt inkluderande arbete. Tyvärr ställdes detta studiebesöket in under hösten. Eventuellt kommer SIU att boka in det till våren 2014 istället. Under hösten har ytterligare tre möten hållits och formerna för informationsprogrammet delvis beslutats. Det som beslutats om informationsprogrammet är: Fyra möten med signifikanta vuxna, helst föräldrar, kommer att hållas under Vårt resonemang kring målgrupp har utvecklats till att främst fokusera på föräldrar till elever i årskurs åtta. Om möjligt vill vi samarbeta med skolor i nuläget undersöks möjligheten att ha tre korta informationsmöten i samband med skolors föräldramöten (Västervång, Seminarie och Sandåker) som följs av ett längre möte där vi söker åstadkomma dialog med intresserade föräldrar och som även är öppet för allmänheten. De aktörer som ska finnas representerade på mötena är Pluto, Polisen samt utredning ungdom. I samband med mötena samt under två lämpliga tillfällen då vi går ut och möter allmänheten kommer vi att dela ut en informationsbroschyr som handlar om cannabisbruk samt vad man som förälder kan göra för att förebygga detta. Vi kommer även att dela ut information om det öppna dialogmötet som beskrivits ovan. Utbildning om Cannabis Alkohol- och drogsamordnaren har tillsammans med sektionschefen för IOF Fält samt SIU planerat, bokat och bjudit in till ett utbildningsprogram om cannabis som vänder sig till Fält & Fritidspersonal samt andra aktörer som arbetar i direktkontakt med unga. Cirka 60 medarbetare från UTB, Polisen, IOF samt FOK har gått den första delen av utbildningen en uppstartsdag i maj, som planerat. Varje deltagare erbjöds att totalt att delta vid 3 halvdagar. De två övriga tillfällena genomfördes i september och oktober år Ca Hälften av deltagarna deltog vid tillfälle 2 och 3. Huvuddelen av deltagarna kom från IOF och UTB. Polisens arbete med överlåtelsebrott bland unga samt arbete med insatser för tidig upptäckt Under årets sista tertial (Tertial 3) har polisen i Landskrona identifierat och upprättat anmälan för totalt 116 narkotikabrott. Dessa är fördelade på följande: 21 stycken inom ramen år och nyupptäckta. Ringa narkotikabrott, bruk och innehav. 27 stycken inom ramen år, tidigare lagförda. Ringa narkotikabrott, bruk och innehav.

4 4(18) 7 stycken narkotikabrott genom överlåtelser (försäljning). 61 övriga narkotikabrott (innehav, dopingbrott, m.m.) Arbetet har bedrivits genom underrättelseinhämtning och spaning. Extern narkotikautbildning är en del av UN-gruppens viktiga uppgifter. Samverkan med andra aktörer såsom skolor, socialtjänst, sjukvård, företag samt Landskrona stad har haft stor betydelse för insatsernas framgångar. Under årets sista tertial har UN-gruppen till stor del arbetat mot andra problemområden, d.v.s. mindre mot narkotika än brukligt. Under Tertial 3 har det uppdagats 116 brottsmisstankar gällande narkotika, totalt under året 540 stycken. 3: Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar En träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger ska säkerställas. Under 2013 har inga av de planerade aktiviteterna genomförts. Orsaken har varit att ansvarig för arbetet inom Fritids- och kulturförvaltningen har varit sjukskriven under större delen av Ingen ersättare har varit tillgänglig under perioden och därmed har arbetet stått stilla under sjukskrivningen. Ansvarig för arbetet är åter på plats sedan november Denna tjänsteman är ansvarig fram till mitten på april Vem som tar över ansvaret på Fritidsoch kulturförvaltningen därefter är ännu inte bestämt. På grund av att inga av aktiviteterna i bilagan har verkställts har polis, Fritidsoch kulturförvaltningen, trygghetssamordnare, folkhälsosamordnare och ANDT-samordnare under hösten 2013 diskuterat kring det fortsatta arbetet. Bilagan har reviderats och en ny plan för det dopningspreventiva arbetet för 2014 har tagits fram. De aktiviter som är planerade är bland annat att återupprätta den tvärsektoriella arbetsgruppen för arbetet, utbilda de lokala gymmen, diplomera de utbildade gym och genomföra dopingkontroller på de lokala gymmen. Ansvarig tjänsteman har tillsammans med ANDT-samordnare besökt Malmö stad kring deras dopingförebyggande arbete och lyssnat på en föreläsning av Dopingjouren för uppdatering inom området. En diskussion till ett eventuellt samarbete med andra kommuner i Skåne har initierats.

5 5(18) 4: Kontaktpoliser Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Verksamheten har under året koncentrerats till sju skolor. Detta med anledning av de svårigheter kontaktpoliserna haft med att uppfylla målen i tidigare års överenskommelse. Urvalet har gjorts i samråd med utbildningsförvaltningen. De utvalda skolorna är Alvar Gullstrands gymnasium, Selma Lagerlöf gymnasium, Nya Seminarieskolan (tidigare Dammhagskolan), Västervångskolan (inkl. Glumslövs skola och Asmundtorps skola som ingår i samma nätverksgrupp), Sandåkerskolan, Resursskolorna (Villan, Parkskolan och Oasen) samt Säby Montessori. Verksamheten har under året brottats med diverse svårigheter i form av utbildningar och föräldraledigheter för flera kontaktpoliser. I möjligaste mån har luckorna täppt till av ersättare för ordinarie kontaktpoliser men det går inte att bortse från att arbetet i viss mån försvårats. Personalomsättningen i närpolisområdet har varit betydande och en inventering gällande intresset från nya poliser att verka som kontaktpoliser har pågått och pågår kontinuerligt. et är att varje skola, av de sju, ska ha två kontaktpoliser med delat ansvar och ingen polis ska ha med än en skola som sitt ansvarsområde. För närvarande har nio poliser ansvar för de sju skolorna varav följer att vi har en bit kvar till det målet. Kontaktpolisen på Allvar Gullstrand har efter en något trög start med nyetablering på Dammhagskolan idag en väl fungerande kontakt med skolan. Fem planerade kontakter/möten samt några spontanbesök har ägt rum. Med Selma Lagerlöfskolan finns bara ett möte mellan kontaktpolis och biträdande rektor noterat. Vid tio tillfällen har kontakt mellan Seminarieskolan och polis tagits och skolans kontaktpolis har under hösten varit involverad i projektet det handlar om kärlek som genomfördes under vecka 43 på skolan. Samverkan mellan skolans kontaktperson och kontaktpolis fungerar bra. Västervångskolan, kontaktpoliserna har deltagit i tre nätverksmöten och totalt gjort sju besök på skolan. På förekommen anledning har två av besöken under hösten, bland annat vid skolstart efter höstlovet, även innefattat trafikkontroller.

6 6(18) Sandåkerskolan: Under vårterminen har kontinuerlig kontakt och medverkan i SSP arbetet genomförts. Polisen har även medverkat i utbildning av skolpersonal i säkra tecken på droger. Nya kontaktpoliser utsågs inför höstterminen. Deltagande i skolans säkerhetsmässa genomfördes i november. Kontaktpolisens uppdrag var då, efter önskemål från skolan, att undervisa/informera eleverna i åk 7 om trafik i allmänhet och mopeder i synnerhet. Ett tiotal kontakter/besök har skett under året. Ett av dessa rörde skadegörelse och samtal med elever i samband med detta. Resursskolorna: Sju kontakter med sin kontaktpolis, bland annat innefattande ett besök av skolans elever på polishuset samt information om MBU. 5: Ungdomsforum Människan bakom uniformen Ungdomarna ska genom deltagande i MBU få en positiv och verklighetsförankrad syn på Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis. Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation. I enlighet med nedan uppföljning från tertial 2 har ingen ny grupp med ungdomar startat under hösten. en enligt nedan får därför gälla som slutgiltig för 2013 med följande tillägg från höstens arbete med MBU. Individ och familjeenheten har utsatt Ewa Wenberg, IOF (ungdomsstöd) som ersättare för Wissam Wehbe. Eva fungerar som sammankallande för MBU. 15 oktober kallade polisen till ett möte med tidigare MBU-ungdomar. Syftet var att redogöra för MBU:s framtid samt att fråga vilka som var intresserade av att medverka som ambassadörer i den kommande verksamheten. Elva ungdomar kom till mötet och alla utom en som flyttat till Ystad ville gärna fortsätta som ambassadörer. Under hösten har Ewa sammankallat styrgrupp inklusive ambassadörer vid fyra tillfällen för planering, organisation och rekrytering inför kommande MBUarbete. Informationsmöte för ny omgång av MBU kommer att hållas på Anniegården den 5 februari och en ny kursstart för MBU är satt till den 5 mars. Ungdomsforum/ Människan bakom uniformen, uppföljning tertial 2. Efter hösten och vinterns rekryteringsarbete startade omgång två av MBU den 6 mars. Rekryteringsarbetet sköttes av Wissam Wehbe samt av några av de ungdomar som valt att stanna kvar som ambassadörer i MBU. Detta skedde

7 7(18) bland annat genom information på skolor, affischering och genom sociala medier. Detta resulterade i en ny grupp bestående av 10 nya ungdomar (tre pojkar och sju flickor) och sex ambassadörer. Dessvärre har två av ungdomarna och en av ambassadörerna slutat, vilket gör att MBU i nuläget består av åtta ungdomar och fem ambassadörer. På första träffen fick de nya ungdomarna skriva på ett kontrakt där bland annat vikten av deltagande framgår. De fick också fylla i en enkät där olika frågor angående deras syn på samverkansparterna belystes. Enkäten visade att ungdomarna hade ett högt förtroende för räddningstjänsten, även synen på polisen var positiv, men det förekom även låga omdömen. Gemensamt för de båda andra aktörerna, socialtjänsten och vaktbolaget, var att omdömena var spridda över hela skalan från 1-10 och att låga värden var överrepresenterade. Detta motiverades med att ungdomarna inte kände till/hade dålig kunskap om vad respektive aktör har för roll i samhället. Efter avslutningen av MBU förekom bara positiva omdömen, från 7-10, för alla aktörer som deltagit i MBU. Under perioden har samtliga tio träffar avverkats och deltagarantalet har varierat mellan 5 till 15 deltagare. Ambassadörerna medverkar vanligtvis två och två, undantaget första och sista träffen då alla ges möjlighet att delta. Uppslutningen har vid två tillfällen inskränkt sig till fem ungdomar, vilket givetvis inte kan anses tillfredsställande. En slutsats som kan dras med anledning av deltagarnas närvaro är att det, framförallt vid rekrytering, måste framgå tydligt hur många träffar som ingår och vilka dagar dessa äger rum samt att man vid intresseanmälan för MBU förbinder sig att närvara på samtliga. Vid uppföljningsmöte den 30/5 enades deltagarna om att driva MBU vidare med en rekommendation om att det ska vara en grupp om året (på våren) och inte som tidigare två. Detta för att inte konkurrera med Värdutbildning/Young Rescue som då också ska vara en gång om året (på hösten). 6: Positiva förebilder bland unga Bedriva främjande gruppverksamhet med förebyggande inslag Skapa ungdomsambassadörer som kan få positiv påverka vid operativa insatser som görs av Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid. Framför all operativa insatser som riktar sig mot ungdomar Arbetssituationen gällande Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att deras uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen

8 8(18) Ungdomarna ska kunna tillgodoräkna sig de utbildningsinsatser som ges i utbildningen på framtida arbetsplatser genom gedigna intyg och referensbrev. Under hösten 2013 startade grupp bestående av 5 killar och 9 tjejer upp. Vid årets slut bestod gruppen av 11 ungdomar. Avhoppen har varit på grund av skola och föreningslivet. Innan vi startade upp gruppen hade vi möten med Räddningstjänst och Polisen där vi drog upp riktlinjer för vårt gemensamma arbete. Vi gjorde upp schema där vi bestämde hur de olika aktörerna skulle jobba. Det bestämdes att Polisen skulle ha två tillfällen där det första handlade om ledarskap och en allmän beskrivning av deras arbete och synsätt. Polisens andra tillfälle (planerad att genomföras i februari) är ett trafikolycksspel där polis, räddningstjänst, fritid och ungdomarna under realistiska omständligheter får en chans att prova på det dem har lärt sig under terminen. Räddningstjänsten kommer att hålla i 6 tillfällen bestående av brand, sjukvård, livräddning i vatten och uppstartsträffen. Sammarbetet mellan Polis, Räddningstjänst och Fritid har fungerat väldigt bra, våra möten har varit givande och det har känts väldigt lätt och enkelt att sammansynka våra synsätt. Vi kommer vid avslutad utbildning genomföra en utvärderingsenkät och den beräknas vara färdig i maj Genomförda aktiviteter Kick off med olika sammarbetsövningar ute på övningsfältet. Polisen höll i ledarskapsutbildning med bland annat sammarbetsövningar och en allmän information om polisens yrke. Ledarskapsdiskussion med Fritid; olika ledarskapsstilar disskuterades. Sammarbetsövningar med Fritid; syftet är att lära ungdomarna hur man kan använda sig av sammarbetsövningar i sitt ledarskap. Helgruppsaktivitet: Gruppen får tillsamman diskutera och komma överrens om vilken aktivitet de ska hålla för andra ungdomar. De fördelar arbetsuppgifterna, lägger upp tidsplan, budget och schema. Denna gruppens aktivitet var en fotbollsturnering som engagerade ca 200 ungdomar varav ca 100 var aktiva deltagare/spelare. Helgruppsaktivitet sträcker sig över flera mötes tillfällen. Räddningstjänsten gav allmän information om deras yrke och hur landskrona räddningstjänst fungerar sedan fick ungdomarna en genomgång om allmän brandkunskap för att sedan testa på att släcka olika slags bränder med olika släckartyper. Matlagning på Räddningstjänsten; ungdomarna lagade middag till personalen på skiftet. Ungdomarna och räddningstjänsten personal umgicks och presenterade sig för varandra under middagen.

9 9(18) 7: Insatser mot kriminalitet som livsstil 1. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper. 2. Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 2 ärenden ur gruppen ungdomar som av socialtjänsten bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Den exakta definitionen av vad detta innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från s.k. svansenungdomar i bedömningen av vad kriminalitet som livsstil innebär. Beslut tas i slutet av 2013 om detta mål ska gälla även för Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Svansenungdomar är ungdomar som befinner sig i närheten av negativa händelser/incidenter där polis behöver ingripa, alternativt de bedöms befinna sig i riskzonen för en kriminell livsstil. 4. et är att de ungdomar som identifieras av polis och socialtjänst som en s.k. svansenungdom ska ha erbjudits någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. 5. En ekonomisk uppskattning på årsbasis ska även göras vad insatserna med hemmaplanslösningar kostat jämfört med påståendet vad motsvarande tid på ett HVB eller SIS institution kostat, kopplade till de ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Kvalitetsmål 1. et är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom, tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med de ungdomar bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer. Under 2013 undersöka möjligheterna till en än mer systematisk och manualbaserad uppföljning av målen. Även berörda ungdomars situation som bygger på deras egen (inkl. föräldrar) bedömning samt socialtjänst, polis och samverkanspartners. Även uppföljning utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Träffar på ledningsnivå har genomförts regelbundet under Men även mellan träffarna sker kontakter i vissa enskilda frågor av ledningskaraktär. Det

10 10(18) som också skett är att ansvarig för unga brottsoffer har sitt kontor på polisstationen vilket även inneburit smidigare kontakter mellan polis och socialtjänst. Enligt bilagan ska minst 2 ärenden per kvartal ur gruppen ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras. Detta har inte varit självklart (i en positiv bemärkelse) att identifiera dessa ungdomar då de namn som blivit aktualiserade i syfte att prioritera redan varit föremål för insatser. Inflödet av nya ungdomar enligt den definitionen som finns som grund har inte varit tydlig. Man kan beskriva det som att nyrekryteringen av ungdomar till den grupp som finns under rubriken kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras minskat och/eller inte har samma tydliga riskbeteende. Detta har inneburit att under hösten har polis och socialtjänst beslutat (se bilaga 2014) att ändra metod för aktualisering av denna kategori ungdomar, förutom ordinarie måndagsträffar då ärendeöverlämning sker från polisen. Justeringen innebär konkret att remissgruppen under 2014 träffas två gånger/år för uttagning. I övrigt skall vilken som helst av parterna, polis eller socialtjänst, kunna påkalla ett uttagningsmöte då behov uppstått av en mer akut karaktär. Sammanfattningsvis kan man säga att ribban sänkts något i processen, utan för den delen minska i betydelse. Socialtjänsten kommer också att med start i februari 2014 i sektionen för ungdomsstöd införa beredskap (dygnet runt) och visst helgarbete i syfte att vara mer tillgängliga för dessa ungdomar och deras familjer. Arbetet att möta dem i vardagen i sin hemmamiljö kräver även fortsättningsvis ett utvecklingsarbete där övriga aktörer från främst kommunen måste delta i samverkan kring den enskilde ungdomen. Under hösten har även en samverkan skett med BOIS (EU projekt) där BOIS med sitt arbete i Startelvan bedrivit motivationsarbete med ett antal av dessa ungdomar. Det har resulterat i en mer innehållsrik vardag med praktik Polisen har även fått klart med 4 nya områdespoliser under hösten, vilket inneburit en något större prioritering gentemot denna kategori ungdomar. Utifrån de elva ungdomar som fältgruppen haft som svansenungdomar under året, så finns det i slutet på året en relation med fyra stycken av dem. De är alla kontaktsökande på olika vis. Fältgruppen har märkt att de har lyckats skapa bättre relationer med ungdomarna genom att fälta på deras skolor utan att enbart ha fokus på att träffa dem. Under perioden oktober till december har ett flertal aktiviteter hållits av fältgruppen där de medvetet försökt att rekrytera svansenungdomar. Detta har lyckats vid tre tillfällen. Fältgruppen arbetar kontinuerligt med att hitta och närvara i ungdomsmiljöer i det offentliga rummet, inklusive så kallade Hot Spots.

11 11(18) Fältgruppen har inte ansett och bedömt det nödvändigt att genomföra orosamtal under hösten, då skäl att meddela förälder utifrån oro inte funnits. Polisen har inte genomfört några faktiska orossamtal. Vanliga föräldrasamtal har dock förekommit från fält och fritid sida. 8: Avhopparverksamhet Att ett beslut om hur frågor kring avhopparverksamhet ska hanteras i Landskrona. För att få en hållbar verksamhet har bedömningen varit att Landskrona stad bör samarbeta med en annan kommun kring en faktisk avhopparverksamhet. Den kommun som blev aktuell att undersöka möjligheten till ett samarbete med var Helsingborg. Detta bland annat utifrån att vi tillhör samma polisområde. Under hösten 2013 besökte två representanter från Landskrona stad Helsingborgs stads socialförvaltning. Vid mötet presenterade Landskrona stad hur långt staden kommit i vårt arbete samt förde diskussioner kring ett eventuellt samarbete. Diskussioner har även förts med trygghetsstrategen och säkerhetschefen i Helsingborg. Ett gemensamt studiebesök i Malmö i december fick skjutas på framtiden. Socialtjänsten i Helsingborg har i januari 2014 givit oss följande besked: Vi har bestämt oss för att avvakta med att undersöka ett eventuellt samarbete kring avhopparverksamhet. Ungdomssidan har ett omfattande förebyggande arbete på gång och just nu finns inte utrymme förytterligare satsningar. Vi kommer dock att följa utvecklingen för att eventuellt kunna göra något lite längre fram. Med anledning av detta har vi under 2014 följande strategi/tankar kring avhopparverksamhet: Januari-mars: framtagande av ett beslutsunderlag där vi tar ställning till om vi tycker det bör inrättas en avhopparverksamhet i Landskrona eller inte, om det bör göras hur ska den då se ut och vilka kostnader med för ett sådant beslut. Mars-juni: beslut Utifrån det beslut som fattas tas en ny tidsplan för höstens arbete fram i samband med andra terialuppföljningen.

12 12(18) 9: Polisens volontärer Polisens volontärer ska utgöra ett naturligt inslag och tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet i Landskrona Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla. Sedan starten 2010 har 54 volontärer utbildats. Vid utgången av 2013 var 39 av dessa aktiva i varierande grad vilket innebär att 15 volontärer av olika anledningar helt avslutat sitt uppdrag. Av de 23 volontärer som utbildades 2010 och 2011 är 9 aktiva. Under 2013 har Landskronpolisens volontärer genomfört 40 uppdrag med en total insatstid på 720 timmar. (Motsvarande för 2012 var 40 uppdrag och 750 timmar). Uppdragen har en spridning på cirka 15 olika fysiska platser. De volontärer som under året deltagit i uppdrag förekommer vid 191 tillfällen. 15 olika poliser har under året ansvarat för volontäruppdrag. Uppdragen fördelas huvudsakligen mellan idrottsevenemang, informationsinsatser och trygghets- och brottsförebyggande uppdrag i det offentliga rummet. Idrottsevenemangen utgörs i huvudsak av Bois matcher i Superettan. Volontärerna deltog även i den årligen återkommande inomhusturneringen Night Cap. Totalt 16 uppdrag. Till de brottsförebyggande informationsinsatserna räknas information i villaoch lägenhetsområden, informationskampanjen TÄNK OM mot langning av alkohol och information angående hantering av fyrverkerier inför nyårshelgen. Totalt 8 uppdrag. Trygghets- och brottsförebyggande uppdrag har volontärerna genomfört på stadens bussar i samband med störningar i driften genom bland annat stenkastning. Centrumvandringar, uppdrag under Landskrona karnevalen och särskilda evenemang i samband med firandet av staden 600-års jubileum utgör andra exempel. Totalt 10 uppdrag. Ett udda men mycket trevligt uppdrag genomförde volontärerna under karnevalen då de fick ta emot Sparbanksstiftelsens stipendium för särskilt betydelsefulla insatser under det gångna året. Landskronas volontärer har vid två tillfällen förstärkt i andra områden med en total insatstid på 96 timmar och 14 volontärer (ej inräknat i den totala beräkningen för Landskrona).

13 13(18) Ett informationstillfälle, ett gemensamt avstämningsmöte, en grillkväll samt ett studiebesök med gemensam middag kan också räknas in i de aktiviteter som förekommit under Under året har fem uppdrag ställts in på grund av ombyggnation av Landskronas polishus och/eller avsaknad av ansvarig polis/för få deltagande volontärer. Enkätundersökningen är i skrivande stund inte avslutad men en sammanställning av inkomna svar kan sammanfattas med att de svarande deltagit i cirka 15 uppdrag vardera. De blir mottagna på ett bra sätt av ansvariga poliser. Uppdragen är mycket bra eller bra organiserade. sättningen med uppdragen är tydlig. Uppdragen har med något enstaka undantag upplevts som meningsfulla. 10: Polisiär synlighet Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att återta den nedåtgående trend som uppvisat gällande våld i offentlig miljö. Antalet vakanta platser inom ingripandeverksamheten vid närpolisen i Landskrona har vid utgången av 2013 minskat något och de arbetspass som polisen haft möjlighet att planera in i den så kallade närpolisverksamhet har i och med detta ökat något vilket gynnat den polisiära synligheten. Den resurs om två poliser som inför 2013 frigjordes för att öka synligheten har under året bedrivit kontinuerlig fotpatrull en, eller vanligtvis två, gånger per vecka med ett fåtal undantag. Patrulleringen har bedrivits dagtid och företrädesvis förlagts till Landskronas centrala delar men även kunnat utökas till ett större område. Detta är en konkret åtgärd som ökat den polisiära synligheten avsevärt. En annan sådan åtgärd är införandet av en så kallade områdes och ungdomsgrupp (OUG). Gruppen arbetar företrädesvis kvällstid i de områden av Landskronas där behovet för stunden ses som störst. Inriktningen är brottsförebyggande och kontaktskapande med fokus på ungdomar. Polisens synlighet har också kunnat upprätthållas med hjälp av polisens volontärer som under året genomfört 40 uppdrag med en sammanlagd insatstid på 720 timmar (se vidare Volontärer, uppföljning 2013). Beträffande myndighetens gemensamma resurser kan nämnas att Trafikavdelningen i

14 14(18) Helsingborg kontinuerligt genomfört trafikkontroller i Landskrona och att vi haft ridande polis på besök vid ett par tillfällen. Trygghetsmätningens resultat: Andelen som känner sig trygga ute sen kväll, räknat i hela kommunen, är 59 % vilket är en ökning i jämförelse med 2012 (55 %). För åren 2011 och 2010 var andelen 61 respektive 55 %. De som avstått från någon form av aktivitet har i undersökningen minskat från 20 till 14 %. Under båda åren 2011 och 2010 uppgav 18 % att de avstått från någon form av aktivitet. Polisanmälda brott Under 2013 har det polisanmälda antalet misshandel utomhus minskat med 36 anmälda brott (141 mot 177) eller ca 20 % jämfört med Minskningen följer de senaste årens utveckling och kan bland annat förklaras av ökad polisiär synlighet på frekvent tid i samband med krog och nöjesliv och Landskrona stads satsning på ordningsvakter fredagar och lördagar. De personer som utsatts för rån utomhus har minskat med drygt 21 % (44 mot 56) jämfört med 2012 och närmar sig därmed åter de relativt sett låga noteringarna från 2010 och 2011 då 37 personrån utomhus anmäldes respektive år. Antalet butiksrån ökade från ett till fyra anmälda brott under årets fyra första månader 2013 jämfört med föregående år. Under andra tertialen 2013 anmäldes inga butiksrån. Under årets sista tredjedel stannade antalet anmälda butiksrån vid ett. Sammantaget betyder det en minskning med två butiksrån (5 mot 7). Sett i ett längre perspektiv är minskningen avsevärd och en förklaring av flera, får anses vara en ökad polisiär synlighet. En annan är den minskade kontanthanteringen. Enligt nationella BRÅ minskar butiksrånen över hela landet och den enskilt största anledningen till detta är en minskad kontanthantering inleddes ett samarbete mellan polisen, staden, handeln och bankerna i Landskrona som går under namnet Kontantfritt Landskrona. Sedan starten har arbetet pågått aktivt med bl.a. återkommande kampanjmånader och ett drygt hundratal handlare/näringsidkare har anslutit sig. 11: Ökad trygghet för äldre Att höja egenförmågan, det vill säga förmågan att själv minska riskerna att utsättas för brott, hos personer ur den äldre åldersgruppen. Detta för att de ska uppleva större trygghet i det egna hemmet och i det allmänna rummet.

15 15(18) Trygghetssamordnaren och polis har i samarbete med hemvårdsgrupperna vid omsorgsförvaltningen delat ut broschyrer till äldre om hur de kan trygga sin vardag genom små medel och enkla tips. Information om hur man kan skydda sig i sitt hem till exempel finns att läsa på stadens hemsida. Ett hundratal broschyrer har hittills delats ut till äldre i eget boende. Den nya rutinen är att alla nya får broschyrer om hur man kan trygga sin vardag. Ungefär 200 broschyrer har delats ut under Den 29 maj, under den traditionella äldreveckan gavs en teaterföreställning i form av gatuteater på två olika platser i staden. I föreställningen deltog anhörigcentrum, stadens trygghetssamordnare, polis, äldre medborgare och Harlekin amatörteatergrupp. Trygghetssamordnaren och polis deltog med rollups, informationsblad samt var de behjälpliga vid frågor och information från allmänheten. Medel till Harlekin amatörteatergrupp samt till en specialannons om teaterföreställningen finansierades av trygghetssamordnaren på stadsledningskontoret. På grund av dåligt väder var uppslutningen inte särskilt stor. Det digitala nyckelsystemet infördes inte under 2013 av finansiella orsaker. Fråga om införskaffande av ett digitalt nyckelsystem är dock ett ärende som är högt prioriterat i verksamheterna. Enligt förvaltningens riskanalyser är nyckelhanteringen en risk som betraktas som hög. En kostnadskalkyl håller på att tas fram. Kontakt har tagits med olika banker i Landskrona för att undersöka om det finns kameraövervakning vid bankomaterna. Det är inte längre bankerna som hanterar bankomater. Det är Bankomat AB. Vid kontakt med företaget framkommer att de inte lämnar ut uppgifter om kameraövervakning av säkerhetsskäl. Företaget menar att de flesta bankomater i landet har kameraövervakning. De som saknar kommer förmodligen att få på grund av den nya kameralagen som trädde i kraft Denna underlättar möjligheten för kameraövervakning. Företaget uppger att målet för deras verksamhet är att det ska vara så tryggt och ljust som möjligt kring bankomaterna. Trygghetssmordnaren och polisen har genomfört ett fokusmöte under april i syfte att prata om vad trygghet betyder. Informationen från fokusgruppen kommer bland annat att användas för planeringen av 2014 års brottsförebyggande arbete. Anhörigcentrum har ett aktivt brottsförebyggande arbete. Exempel på brottsförebyggande arbete som centrat bedriver: 1. På Kung Karls Träffpunkt som är anhörigcentrums stödcafé, läser man dagstidningen tillsammans med de äldre och diskuterar de brott som förekommer. Diskussion kring om hur man kan skydda sig mot brott. 2. Seniordagar, fyra gånger per år, information om hur man kan skydda sig gentemot brott. Bland annat medverkar brottsofferjouren.

16 16(18) 3. Vändela, ett nätverk för anhöriga som träffas sex gånger per år. Brottsofferjouren, Kyrkan, Röda Korset, PRO, Malvan och väntjänst medverkar. Trygghetsdiskussioner. 4. Anhörigcentrum följer äldre till och från olika aktiviteter. 5. Det brottsförebyggande arbetet på centrat finns som ett naturligt led i det dagliga arbetet. 6. Peppar Peppar en dag för seniorers säkerhet. Under hösten har 50 personer över 65 år tillfrågats om de känner till vilket brottsförebyggande arbete som bedrivs i staden. Av de tillfrågade svarade 60 % att de känner till Landskrona stad och polisens brottsföre-byggande arbete mot gruppen äldre. De flesta kände till detta genom bilagan i lokaltidningen. Vad gäller äldreveckan uppgav lite mindre än hälften att de känner till aktiviteten. Av dessa medverkade fyra personer. 12: Trygg krog Att öka tryggheten för både gäster och krognäring genom att dels tillse att all alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, dels genom att minska tillgängligheten av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad. Som ett led i att öka tryggheten för både gäster och krognäring arbetar kommun och polismyndighet gemensamt dels med att understödja att alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt på serveringsställena, dels genom att verka för en minskad tillgänglighet av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad. Förebyggande och yttre tillsyn Tillståndsenheten har i samverkan med den lokala polismyndigheten och övriga berörda kommunala förvaltningar (Räddningstjänst och Miljöförvaltning) genomfört samordnade yttre tillsynsbesök inom krognäringen. Årets samordnade tillsyn har genomförts i enlighet med överenskommen planering och omfattning. Vid totalt fyra tillfällen har samordnad krogtillsyn genomförts då kommun och Polismyndighet gemensamt prioriterat vilka serveringsställen som varit i störst behov av tillsyn. Totalt finns 28 serveringsställen i Landskrona som innehar serveringstillstånd. 59 tillsynsbesök har genomförts under det gångna året. Utbildad personal är en av de mest förebyggande insatserna för att motverka alkoholrelaterade brott i krogmiljöer. Vid två tillfällen har också utbildning i Ansvarsfull alkoholservering anordnats för den lokala krognäringen. Tillståndsenheten arrangerar och samordnar utbildningen och Polismyndigheten medverkar som föreläsare vid ett av utbildningspassen. Vid utvärdering gjord av deltagande serveringspersonal har utbildningen fått

17 17(18) mycket gott betyg. Ett trettiotal deltagare från krognäringen har under året deltagit i utbildningarna. Krogar mot knark Inför Överenskommelsen 2013/2014 uppmärksammade Landskrona stad och Polismyndigheten att man i samverkan med krognäringen behöver lyfta fram frågan kring narkotika i krogmiljöer. Som ett led i detta arbete föreslogs arbetsmetodiken Krogar mot Knark vilket är ett systematiskt uppbyggt programkoncept som använts framgångsrikt i ett antal kommuner i Sverige. Medlemskap i denna organisation föregås av ett formellt ansökningsförfarande och både kommun, Polismyndighet och bransch måste ansluta sig till ett antal åtagande. Tillståndsenheten i enlighet med planeringen i Överenskommelsen 2013/2014 inventerat intresset inom den lokala krognäringen att starta upp Krogar mot Knark. Branschen ställer sig positiv till detta vilket även kommun och polismyndighet fortsatt gör. Dock har Polismyndigheten under året inte haft tillräckliga personella resurser tillgängliga för att driva det tämligen omfattande utbildningsarbete som detta arbete medför. Polismyndigheten ska enligt konceptet i Krogar mot knark svara för utbildning av krögare och denna utbildningsinsats utgör sedan grunden för det fortsatta arbetet. Polismyndighet och Tillståndsenheten har därför gemensamt gjort bedömningen att det under 2013 inte varit realistiskt att gå vidare i planeringen med Krogar mot Knark utan istället fortsatt prioritera den samordnade yttre tillsynen. Krögarna har istället via Tillståndsenheten erbjudits förenklade informationstillfällen kring droger i krogmiljön men har förklarat sig så nöjda med polisens nuvarande uppsök och informationsverksamhet att man avstått från detta. Beslutet att avvakta med konceptet krogar mot knark har skett i samråd mellan Individ- och familjeförvaltningen och Polismyndigheten. Båda parter har ansett att den fortsätta samverkan kring arbetet med ungdomar med kriminalitet som livsstil bör prioriteras framför insatser inom krognäringen. Detta arbete har bedömts vara av större betydelse både för det pågående förändringsarbetet kopplat till berörda ungdomar och för måluppfyllelsen med Landskrona- den trygga staden. Tillståndsenheten och Polismyndigheten ska under 2014 göra en ny bedömning av förutsättningarna att kunna genomföra projektet Krogar mot knark. 13: En attraktiv stad Nedskräpning på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Teknik- och serviceförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri

18 18(18) från klotter eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är mödan värt. Privata fastighetsägare påverkas att följa samma målsättning som Landskrona Stad. Arbeta för att skapa en attitydförändring till nedskräpning hos barn, vuxna, fastighetsägare och näringsidkare. Tillvägagångsätten är likartade bortsett från att stadsmiljöavdelningen har införskaffat en effektiv städmaskin, som ska köras dagligen i egen regi i centrum. Vi har även köpt in fler papperskorgar, några med olika fack för källsortering och flera med askkoppar. Dessutom har städinsatserna under majseptember intensifierats. Utbildningsförvaltningens medverkan vid Håll Sverige Rent-dagarna har en ökande trend kommer kontakter och förberedelser att starta upp tidigare än innan i syfte att få fler med på evenemanget. Fritid- och kulturförvaltningen har lyckats skapa starkare traditioner hos föreningar, skolor och ideella organisationer, vilka utför städning regelbundet på platser och tidpunkter som de själva initierar. Exempel är vårstädningen av strandsträckor som fördelas mellan skolor, scouter och Landskrona ridklubb. Nytt för 2014 är ett samarbete mellan TOS och FOK där personal kommer att hålla Vens stränder välstädade. Individ- och familjeförvaltningens personal som sysselsätts av stadsmiljöavdelningens parkenhet har fått betydligt fler städuppdrag i centrala östra stadsdelarna. Hårt belastade områden ronderas dagligen av personal även på privata ansvarsområden för att öka den allmänna trevnaden i staden. På liknande sätt har parkenheten även kompletterat städningen i närområdena runt ett antal återvinningsstationer där ansvarig entreprenörs insatser inte varit tillräckliga. (Kostnaden för detta uppgick till cirka kronor under 2013). Dessutom finns en positiv trend i staden, nämligen att vi har mindre konkret hantering av grovsopor och vandalisering enligt egen statistik. Kontakter med våra samarbetspartners sker kontinuerligt under året. Projekt och samordning har diskuterats med respektive förvaltning i de projekt som nämnts ovan. Sammantaget genomsyras förvaltningarnas engagemang av en vilja att förbättra och höja standarden på renhållning och skapa trygghet i staden.

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika 1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde

Läs mer

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Stadsledningskontoret 1(8) Datum 2010-03-12 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Landskrona stad Stadshuset

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning. 1(19) 1 Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.

Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. 1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Åtgärdsplan 2014-2017 Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Lunds kommun och närpolisområde Lund har

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden,

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden, Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00 Närvarande Radovan Javurek Katarina Honoré Alexandra Björkhem Joakim Thuresson Agneta Ekner Carlsson Thom Nilsson Roland Prommersberger

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Lokalt och regionalt arbete

Lokalt och regionalt arbete Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon.

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon. Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar I socialtjänstens möte med ungdomar ligger några teoretiska modeller som grund för arbetet. En av dessa huvudteorier är att som bas att

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Uppföljning: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2010. Stadsledningskontoret 2011-03-09. Annika Wågsäter

Uppföljning: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2010. Stadsledningskontoret 2011-03-09. Annika Wågsäter Stadsledningskontoret 1(15) Datum 2011-03-09 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning: Foto: Martin Larsson, Action studio Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016 Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 20 UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. Styrgruppen består av representanter från kommunen, polisen och landstinget som verkar för att följa

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet/Brottsförebyggande rådet 2013-11-06

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet/Brottsförebyggande rådet 2013-11-06 Folkhälso/Brottsförebyggande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-11-06 Innehållsförteckning 24 Föregående protokoll... 28 25 Brottsförebyggande... 29 26 Verksamhetsplan - utkast... 31 27 Rapport från konferens...

Läs mer

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR.

MATERIAL: ELEVHÄLSA WWW.PRATAOMSPEL.SE ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. ELEVHÄLSA STÖD FÖR SKOLAN ATT TA FRAM EN SKOLPOLICY OM SPEL OM PENGAR. 1 SKOLPOLICY INOM SPELFRÅGAN I följande dokument ges en övergripande guide över hur skolan kan arbeta fram en policy i frågan kring

Läs mer

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt program ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KLIPPANS KOMMUN Klippans kommuns gemensamma grundsyn vad gäller alkohol och andra droger

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak Människor med missbruksproblem möter vi överallt i vårt samhälle. Skolan är inget undantag.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Anteckningar. Ärenden: Lokala brottsförebyggande rådet. 1. Föregående anteckningar Anteckningarna godkänns och läggs till handlingarna.

Anteckningar. Ärenden: Lokala brottsförebyggande rådet. 1. Föregående anteckningar Anteckningarna godkänns och läggs till handlingarna. Anteckningar Lokala brottsförebyggande rådet Tid: 2015-01-28 Plats: Närvarande: Stadshuset sammanträdesrum mv Susanne Berger Johan Thomasson Anders Friberg Fredrik Juthman Conny Kempe Emma Engberg Susanne

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168. LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (6) Socialförvaltningen Jessica Keding 046-35 999 73 jessica.keding@lund.se Socialnämnden Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET NPO-Söderåsen 1 NPO Söderåsen Är ett närpolisområde som omfattar fem kommuner, Klippan, Åstorp, Bjuv, Örkelljunga samt Svalöv Området har polisstationer med yttre

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

www.krogarmotknark.se

www.krogarmotknark.se KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGEN OCH MYNDIGHETER I 21 KOMMUNER KROGAR MOT KNARK ARBETAR FÖR ATT MINSKA OCH FÖRSVÅRA ANVÄNDANDET AV NARKOTIKA I KROGMILÖ

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015 Sida 1 av 5 Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015 1. Organisation UPS viktigaste mål under det kommande verksamhetsåret är att öka sammanhållningen i föreningen. Det kommer ske genom att arbeta aktivt

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Antagen i kommunstyrelsen 3 dec 2014 Utgångspunkt Genom en handlingsplan vill Munkedals

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer