Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013"

Transkript

1 Stadsledningskontoret 1(18) Datum Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013 Inledning Landskrona stad och polisen tecknade 2008 som första kommun en överenskommelse om samverkan för ökad trygghet. Denna överenskommelse har uppdaterats årligen. I detta dokument följs arbetet i 2013 års avtal upp. Syftet med överenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Landskrona stad och polisen och därigenom förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i Landskrona. Mer information om överenskommelsen hittar du på (under räddning, trygg och säker) 1: Stärka personalkompetensen Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika Arbetsgruppens arbete med handlingsplan för grundskolan är fördröjt på grund av satsningen med Småkommuner mot Droger. Inom Utbildningsförvaltningens nätverk för skolsköterskor har en kartläggning av skolornas ANDT-arbete diskuterats. Kartläggningen har påbörjats under hösten, vilket är en förskjutning av den planerade agendan. I slutet av maj påbörjades en utbildning för förvaltningspersonal, kuratorer och skolsköterskor för bättre kompetens kring cannabis, och denna utbildning kommer att belysa behovet av kartläggning. Utbildningen kring cannabis startades 20 maj och är ett gränsöverskridande samarbete mellan förvaltningarna som dessutom ger måluppfyllelse inom såväl bilaga 1 som bilaga 2 i överenskommelsen. Landskrona stad har deltagit i förstudien Småkommuner mot Droger tillsammans med Simrishamn, Staffanstorp och Ystad. Förstudien innebär projektering av ett projekt där personalens kompetens kommer att stärkas med Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax Bankgiro Plusgiro Org.nr

2 2(18) avseende på relationer och opinionsbildning mot cannabis. Projektet kommer att ta stor del av vårt fokus på drogpreventivt arbete under tre år framöver och sätta igång på samtliga högstadieskolor den 24 februari Lansering av projektet för elever sker mars. En tvärsektoriell utbildning i relationskompetens planeras tillsammans med skolpsykologerna och kommer att starta 29 oktober och pågå till maj Utbildningen omfattar tre förvaltningar (FOK; IOF; UTB). Eleverna inom Utbildningsförvaltningen omfattas av kampanjerna Tänk om samt vårt lokala initiativ FCA Förbättrade Cannabisattityder. Utbildning för tonårsföräldrar och diskussioner kring skolan, socialtjänsten samt polisens roller har på grund av projektet Småkommuner mot Droger aktualiserats. Informationsmaterial till vårdnadshavare kommer att tas fram under februari/mars : Insats mot cannabis Minskad nyrekrytering och efterfrågan av cannabis bland unga. Ta fram metoder för att öka den tidiga upptäcktsrisken av cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. Stärkt attityd mot droger hos ungdomar och signifikanta vuxna. Arbetsgrupp för framtagande av informationsprogram En arbetsgrupp för framtagandet av ett informationsprogram är skapad med aktörer från FOK, UTB, IOF och Polisen skapades under tertial 1. Denna grupp har fått namnet FCA (Förändrade cannabisattityder). Fältsekreterarna vid IOF Fält fungerar sammankallande för gruppen. FCA har haft regelbundna möten under året varav det nu kvarstår tre. De tre möten som hållits hittills har mestadels gått till att diskutera vem informationsinsatsen ska rikta sig till, hur man ska komma i kontakt med målgruppen, samt hur informationsprogrammet ska utformas. Det FCA har kommit fram till är att informationen ska riktas mot föräldrar till 6:or samt antingen 7:or eller 8:or. De alternativ som huvudsakligen diskuterats är att antingen göra ett skriftligt utskick, till exempel via skolan, eller att göra en muntlig presentation, som flera aktörer tillsammans håller i, där vi även delar ut ett informationsblad att ta med sig hem. Gruppen har tagit del av polisens droginformation. Ett studiebesök var inplanerat hos danska verksamheter för att utbyta erfarenheter av drogföre-

3 3(18) byggande och socialt inkluderande arbete. Tyvärr ställdes detta studiebesöket in under hösten. Eventuellt kommer SIU att boka in det till våren 2014 istället. Under hösten har ytterligare tre möten hållits och formerna för informationsprogrammet delvis beslutats. Det som beslutats om informationsprogrammet är: Fyra möten med signifikanta vuxna, helst föräldrar, kommer att hållas under Vårt resonemang kring målgrupp har utvecklats till att främst fokusera på föräldrar till elever i årskurs åtta. Om möjligt vill vi samarbeta med skolor i nuläget undersöks möjligheten att ha tre korta informationsmöten i samband med skolors föräldramöten (Västervång, Seminarie och Sandåker) som följs av ett längre möte där vi söker åstadkomma dialog med intresserade föräldrar och som även är öppet för allmänheten. De aktörer som ska finnas representerade på mötena är Pluto, Polisen samt utredning ungdom. I samband med mötena samt under två lämpliga tillfällen då vi går ut och möter allmänheten kommer vi att dela ut en informationsbroschyr som handlar om cannabisbruk samt vad man som förälder kan göra för att förebygga detta. Vi kommer även att dela ut information om det öppna dialogmötet som beskrivits ovan. Utbildning om Cannabis Alkohol- och drogsamordnaren har tillsammans med sektionschefen för IOF Fält samt SIU planerat, bokat och bjudit in till ett utbildningsprogram om cannabis som vänder sig till Fält & Fritidspersonal samt andra aktörer som arbetar i direktkontakt med unga. Cirka 60 medarbetare från UTB, Polisen, IOF samt FOK har gått den första delen av utbildningen en uppstartsdag i maj, som planerat. Varje deltagare erbjöds att totalt att delta vid 3 halvdagar. De två övriga tillfällena genomfördes i september och oktober år Ca Hälften av deltagarna deltog vid tillfälle 2 och 3. Huvuddelen av deltagarna kom från IOF och UTB. Polisens arbete med överlåtelsebrott bland unga samt arbete med insatser för tidig upptäckt Under årets sista tertial (Tertial 3) har polisen i Landskrona identifierat och upprättat anmälan för totalt 116 narkotikabrott. Dessa är fördelade på följande: 21 stycken inom ramen år och nyupptäckta. Ringa narkotikabrott, bruk och innehav. 27 stycken inom ramen år, tidigare lagförda. Ringa narkotikabrott, bruk och innehav.

4 4(18) 7 stycken narkotikabrott genom överlåtelser (försäljning). 61 övriga narkotikabrott (innehav, dopingbrott, m.m.) Arbetet har bedrivits genom underrättelseinhämtning och spaning. Extern narkotikautbildning är en del av UN-gruppens viktiga uppgifter. Samverkan med andra aktörer såsom skolor, socialtjänst, sjukvård, företag samt Landskrona stad har haft stor betydelse för insatsernas framgångar. Under årets sista tertial har UN-gruppen till stor del arbetat mot andra problemområden, d.v.s. mindre mot narkotika än brukligt. Under Tertial 3 har det uppdagats 116 brottsmisstankar gällande narkotika, totalt under året 540 stycken. 3: Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar En träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger ska säkerställas. Under 2013 har inga av de planerade aktiviteterna genomförts. Orsaken har varit att ansvarig för arbetet inom Fritids- och kulturförvaltningen har varit sjukskriven under större delen av Ingen ersättare har varit tillgänglig under perioden och därmed har arbetet stått stilla under sjukskrivningen. Ansvarig för arbetet är åter på plats sedan november Denna tjänsteman är ansvarig fram till mitten på april Vem som tar över ansvaret på Fritidsoch kulturförvaltningen därefter är ännu inte bestämt. På grund av att inga av aktiviteterna i bilagan har verkställts har polis, Fritidsoch kulturförvaltningen, trygghetssamordnare, folkhälsosamordnare och ANDT-samordnare under hösten 2013 diskuterat kring det fortsatta arbetet. Bilagan har reviderats och en ny plan för det dopningspreventiva arbetet för 2014 har tagits fram. De aktiviter som är planerade är bland annat att återupprätta den tvärsektoriella arbetsgruppen för arbetet, utbilda de lokala gymmen, diplomera de utbildade gym och genomföra dopingkontroller på de lokala gymmen. Ansvarig tjänsteman har tillsammans med ANDT-samordnare besökt Malmö stad kring deras dopingförebyggande arbete och lyssnat på en föreläsning av Dopingjouren för uppdatering inom området. En diskussion till ett eventuellt samarbete med andra kommuner i Skåne har initierats.

5 5(18) 4: Kontaktpoliser Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Verksamheten har under året koncentrerats till sju skolor. Detta med anledning av de svårigheter kontaktpoliserna haft med att uppfylla målen i tidigare års överenskommelse. Urvalet har gjorts i samråd med utbildningsförvaltningen. De utvalda skolorna är Alvar Gullstrands gymnasium, Selma Lagerlöf gymnasium, Nya Seminarieskolan (tidigare Dammhagskolan), Västervångskolan (inkl. Glumslövs skola och Asmundtorps skola som ingår i samma nätverksgrupp), Sandåkerskolan, Resursskolorna (Villan, Parkskolan och Oasen) samt Säby Montessori. Verksamheten har under året brottats med diverse svårigheter i form av utbildningar och föräldraledigheter för flera kontaktpoliser. I möjligaste mån har luckorna täppt till av ersättare för ordinarie kontaktpoliser men det går inte att bortse från att arbetet i viss mån försvårats. Personalomsättningen i närpolisområdet har varit betydande och en inventering gällande intresset från nya poliser att verka som kontaktpoliser har pågått och pågår kontinuerligt. et är att varje skola, av de sju, ska ha två kontaktpoliser med delat ansvar och ingen polis ska ha med än en skola som sitt ansvarsområde. För närvarande har nio poliser ansvar för de sju skolorna varav följer att vi har en bit kvar till det målet. Kontaktpolisen på Allvar Gullstrand har efter en något trög start med nyetablering på Dammhagskolan idag en väl fungerande kontakt med skolan. Fem planerade kontakter/möten samt några spontanbesök har ägt rum. Med Selma Lagerlöfskolan finns bara ett möte mellan kontaktpolis och biträdande rektor noterat. Vid tio tillfällen har kontakt mellan Seminarieskolan och polis tagits och skolans kontaktpolis har under hösten varit involverad i projektet det handlar om kärlek som genomfördes under vecka 43 på skolan. Samverkan mellan skolans kontaktperson och kontaktpolis fungerar bra. Västervångskolan, kontaktpoliserna har deltagit i tre nätverksmöten och totalt gjort sju besök på skolan. På förekommen anledning har två av besöken under hösten, bland annat vid skolstart efter höstlovet, även innefattat trafikkontroller.

6 6(18) Sandåkerskolan: Under vårterminen har kontinuerlig kontakt och medverkan i SSP arbetet genomförts. Polisen har även medverkat i utbildning av skolpersonal i säkra tecken på droger. Nya kontaktpoliser utsågs inför höstterminen. Deltagande i skolans säkerhetsmässa genomfördes i november. Kontaktpolisens uppdrag var då, efter önskemål från skolan, att undervisa/informera eleverna i åk 7 om trafik i allmänhet och mopeder i synnerhet. Ett tiotal kontakter/besök har skett under året. Ett av dessa rörde skadegörelse och samtal med elever i samband med detta. Resursskolorna: Sju kontakter med sin kontaktpolis, bland annat innefattande ett besök av skolans elever på polishuset samt information om MBU. 5: Ungdomsforum Människan bakom uniformen Ungdomarna ska genom deltagande i MBU få en positiv och verklighetsförankrad syn på Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis. Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation. I enlighet med nedan uppföljning från tertial 2 har ingen ny grupp med ungdomar startat under hösten. en enligt nedan får därför gälla som slutgiltig för 2013 med följande tillägg från höstens arbete med MBU. Individ och familjeenheten har utsatt Ewa Wenberg, IOF (ungdomsstöd) som ersättare för Wissam Wehbe. Eva fungerar som sammankallande för MBU. 15 oktober kallade polisen till ett möte med tidigare MBU-ungdomar. Syftet var att redogöra för MBU:s framtid samt att fråga vilka som var intresserade av att medverka som ambassadörer i den kommande verksamheten. Elva ungdomar kom till mötet och alla utom en som flyttat till Ystad ville gärna fortsätta som ambassadörer. Under hösten har Ewa sammankallat styrgrupp inklusive ambassadörer vid fyra tillfällen för planering, organisation och rekrytering inför kommande MBUarbete. Informationsmöte för ny omgång av MBU kommer att hållas på Anniegården den 5 februari och en ny kursstart för MBU är satt till den 5 mars. Ungdomsforum/ Människan bakom uniformen, uppföljning tertial 2. Efter hösten och vinterns rekryteringsarbete startade omgång två av MBU den 6 mars. Rekryteringsarbetet sköttes av Wissam Wehbe samt av några av de ungdomar som valt att stanna kvar som ambassadörer i MBU. Detta skedde

7 7(18) bland annat genom information på skolor, affischering och genom sociala medier. Detta resulterade i en ny grupp bestående av 10 nya ungdomar (tre pojkar och sju flickor) och sex ambassadörer. Dessvärre har två av ungdomarna och en av ambassadörerna slutat, vilket gör att MBU i nuläget består av åtta ungdomar och fem ambassadörer. På första träffen fick de nya ungdomarna skriva på ett kontrakt där bland annat vikten av deltagande framgår. De fick också fylla i en enkät där olika frågor angående deras syn på samverkansparterna belystes. Enkäten visade att ungdomarna hade ett högt förtroende för räddningstjänsten, även synen på polisen var positiv, men det förekom även låga omdömen. Gemensamt för de båda andra aktörerna, socialtjänsten och vaktbolaget, var att omdömena var spridda över hela skalan från 1-10 och att låga värden var överrepresenterade. Detta motiverades med att ungdomarna inte kände till/hade dålig kunskap om vad respektive aktör har för roll i samhället. Efter avslutningen av MBU förekom bara positiva omdömen, från 7-10, för alla aktörer som deltagit i MBU. Under perioden har samtliga tio träffar avverkats och deltagarantalet har varierat mellan 5 till 15 deltagare. Ambassadörerna medverkar vanligtvis två och två, undantaget första och sista träffen då alla ges möjlighet att delta. Uppslutningen har vid två tillfällen inskränkt sig till fem ungdomar, vilket givetvis inte kan anses tillfredsställande. En slutsats som kan dras med anledning av deltagarnas närvaro är att det, framförallt vid rekrytering, måste framgå tydligt hur många träffar som ingår och vilka dagar dessa äger rum samt att man vid intresseanmälan för MBU förbinder sig att närvara på samtliga. Vid uppföljningsmöte den 30/5 enades deltagarna om att driva MBU vidare med en rekommendation om att det ska vara en grupp om året (på våren) och inte som tidigare två. Detta för att inte konkurrera med Värdutbildning/Young Rescue som då också ska vara en gång om året (på hösten). 6: Positiva förebilder bland unga Bedriva främjande gruppverksamhet med förebyggande inslag Skapa ungdomsambassadörer som kan få positiv påverka vid operativa insatser som görs av Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid. Framför all operativa insatser som riktar sig mot ungdomar Arbetssituationen gällande Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att deras uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen

8 8(18) Ungdomarna ska kunna tillgodoräkna sig de utbildningsinsatser som ges i utbildningen på framtida arbetsplatser genom gedigna intyg och referensbrev. Under hösten 2013 startade grupp bestående av 5 killar och 9 tjejer upp. Vid årets slut bestod gruppen av 11 ungdomar. Avhoppen har varit på grund av skola och föreningslivet. Innan vi startade upp gruppen hade vi möten med Räddningstjänst och Polisen där vi drog upp riktlinjer för vårt gemensamma arbete. Vi gjorde upp schema där vi bestämde hur de olika aktörerna skulle jobba. Det bestämdes att Polisen skulle ha två tillfällen där det första handlade om ledarskap och en allmän beskrivning av deras arbete och synsätt. Polisens andra tillfälle (planerad att genomföras i februari) är ett trafikolycksspel där polis, räddningstjänst, fritid och ungdomarna under realistiska omständligheter får en chans att prova på det dem har lärt sig under terminen. Räddningstjänsten kommer att hålla i 6 tillfällen bestående av brand, sjukvård, livräddning i vatten och uppstartsträffen. Sammarbetet mellan Polis, Räddningstjänst och Fritid har fungerat väldigt bra, våra möten har varit givande och det har känts väldigt lätt och enkelt att sammansynka våra synsätt. Vi kommer vid avslutad utbildning genomföra en utvärderingsenkät och den beräknas vara färdig i maj Genomförda aktiviteter Kick off med olika sammarbetsövningar ute på övningsfältet. Polisen höll i ledarskapsutbildning med bland annat sammarbetsövningar och en allmän information om polisens yrke. Ledarskapsdiskussion med Fritid; olika ledarskapsstilar disskuterades. Sammarbetsövningar med Fritid; syftet är att lära ungdomarna hur man kan använda sig av sammarbetsövningar i sitt ledarskap. Helgruppsaktivitet: Gruppen får tillsamman diskutera och komma överrens om vilken aktivitet de ska hålla för andra ungdomar. De fördelar arbetsuppgifterna, lägger upp tidsplan, budget och schema. Denna gruppens aktivitet var en fotbollsturnering som engagerade ca 200 ungdomar varav ca 100 var aktiva deltagare/spelare. Helgruppsaktivitet sträcker sig över flera mötes tillfällen. Räddningstjänsten gav allmän information om deras yrke och hur landskrona räddningstjänst fungerar sedan fick ungdomarna en genomgång om allmän brandkunskap för att sedan testa på att släcka olika slags bränder med olika släckartyper. Matlagning på Räddningstjänsten; ungdomarna lagade middag till personalen på skiftet. Ungdomarna och räddningstjänsten personal umgicks och presenterade sig för varandra under middagen.

9 9(18) 7: Insatser mot kriminalitet som livsstil 1. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper. 2. Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 2 ärenden ur gruppen ungdomar som av socialtjänsten bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Den exakta definitionen av vad detta innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från s.k. svansenungdomar i bedömningen av vad kriminalitet som livsstil innebär. Beslut tas i slutet av 2013 om detta mål ska gälla även för Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Svansenungdomar är ungdomar som befinner sig i närheten av negativa händelser/incidenter där polis behöver ingripa, alternativt de bedöms befinna sig i riskzonen för en kriminell livsstil. 4. et är att de ungdomar som identifieras av polis och socialtjänst som en s.k. svansenungdom ska ha erbjudits någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. 5. En ekonomisk uppskattning på årsbasis ska även göras vad insatserna med hemmaplanslösningar kostat jämfört med påståendet vad motsvarande tid på ett HVB eller SIS institution kostat, kopplade till de ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Kvalitetsmål 1. et är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom, tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med de ungdomar bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer. Under 2013 undersöka möjligheterna till en än mer systematisk och manualbaserad uppföljning av målen. Även berörda ungdomars situation som bygger på deras egen (inkl. föräldrar) bedömning samt socialtjänst, polis och samverkanspartners. Även uppföljning utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Träffar på ledningsnivå har genomförts regelbundet under Men även mellan träffarna sker kontakter i vissa enskilda frågor av ledningskaraktär. Det

10 10(18) som också skett är att ansvarig för unga brottsoffer har sitt kontor på polisstationen vilket även inneburit smidigare kontakter mellan polis och socialtjänst. Enligt bilagan ska minst 2 ärenden per kvartal ur gruppen ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras. Detta har inte varit självklart (i en positiv bemärkelse) att identifiera dessa ungdomar då de namn som blivit aktualiserade i syfte att prioritera redan varit föremål för insatser. Inflödet av nya ungdomar enligt den definitionen som finns som grund har inte varit tydlig. Man kan beskriva det som att nyrekryteringen av ungdomar till den grupp som finns under rubriken kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil identifieras minskat och/eller inte har samma tydliga riskbeteende. Detta har inneburit att under hösten har polis och socialtjänst beslutat (se bilaga 2014) att ändra metod för aktualisering av denna kategori ungdomar, förutom ordinarie måndagsträffar då ärendeöverlämning sker från polisen. Justeringen innebär konkret att remissgruppen under 2014 träffas två gånger/år för uttagning. I övrigt skall vilken som helst av parterna, polis eller socialtjänst, kunna påkalla ett uttagningsmöte då behov uppstått av en mer akut karaktär. Sammanfattningsvis kan man säga att ribban sänkts något i processen, utan för den delen minska i betydelse. Socialtjänsten kommer också att med start i februari 2014 i sektionen för ungdomsstöd införa beredskap (dygnet runt) och visst helgarbete i syfte att vara mer tillgängliga för dessa ungdomar och deras familjer. Arbetet att möta dem i vardagen i sin hemmamiljö kräver även fortsättningsvis ett utvecklingsarbete där övriga aktörer från främst kommunen måste delta i samverkan kring den enskilde ungdomen. Under hösten har även en samverkan skett med BOIS (EU projekt) där BOIS med sitt arbete i Startelvan bedrivit motivationsarbete med ett antal av dessa ungdomar. Det har resulterat i en mer innehållsrik vardag med praktik Polisen har även fått klart med 4 nya områdespoliser under hösten, vilket inneburit en något större prioritering gentemot denna kategori ungdomar. Utifrån de elva ungdomar som fältgruppen haft som svansenungdomar under året, så finns det i slutet på året en relation med fyra stycken av dem. De är alla kontaktsökande på olika vis. Fältgruppen har märkt att de har lyckats skapa bättre relationer med ungdomarna genom att fälta på deras skolor utan att enbart ha fokus på att träffa dem. Under perioden oktober till december har ett flertal aktiviteter hållits av fältgruppen där de medvetet försökt att rekrytera svansenungdomar. Detta har lyckats vid tre tillfällen. Fältgruppen arbetar kontinuerligt med att hitta och närvara i ungdomsmiljöer i det offentliga rummet, inklusive så kallade Hot Spots.

11 11(18) Fältgruppen har inte ansett och bedömt det nödvändigt att genomföra orosamtal under hösten, då skäl att meddela förälder utifrån oro inte funnits. Polisen har inte genomfört några faktiska orossamtal. Vanliga föräldrasamtal har dock förekommit från fält och fritid sida. 8: Avhopparverksamhet Att ett beslut om hur frågor kring avhopparverksamhet ska hanteras i Landskrona. För att få en hållbar verksamhet har bedömningen varit att Landskrona stad bör samarbeta med en annan kommun kring en faktisk avhopparverksamhet. Den kommun som blev aktuell att undersöka möjligheten till ett samarbete med var Helsingborg. Detta bland annat utifrån att vi tillhör samma polisområde. Under hösten 2013 besökte två representanter från Landskrona stad Helsingborgs stads socialförvaltning. Vid mötet presenterade Landskrona stad hur långt staden kommit i vårt arbete samt förde diskussioner kring ett eventuellt samarbete. Diskussioner har även förts med trygghetsstrategen och säkerhetschefen i Helsingborg. Ett gemensamt studiebesök i Malmö i december fick skjutas på framtiden. Socialtjänsten i Helsingborg har i januari 2014 givit oss följande besked: Vi har bestämt oss för att avvakta med att undersöka ett eventuellt samarbete kring avhopparverksamhet. Ungdomssidan har ett omfattande förebyggande arbete på gång och just nu finns inte utrymme förytterligare satsningar. Vi kommer dock att följa utvecklingen för att eventuellt kunna göra något lite längre fram. Med anledning av detta har vi under 2014 följande strategi/tankar kring avhopparverksamhet: Januari-mars: framtagande av ett beslutsunderlag där vi tar ställning till om vi tycker det bör inrättas en avhopparverksamhet i Landskrona eller inte, om det bör göras hur ska den då se ut och vilka kostnader med för ett sådant beslut. Mars-juni: beslut Utifrån det beslut som fattas tas en ny tidsplan för höstens arbete fram i samband med andra terialuppföljningen.

12 12(18) 9: Polisens volontärer Polisens volontärer ska utgöra ett naturligt inslag och tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet i Landskrona Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla. Sedan starten 2010 har 54 volontärer utbildats. Vid utgången av 2013 var 39 av dessa aktiva i varierande grad vilket innebär att 15 volontärer av olika anledningar helt avslutat sitt uppdrag. Av de 23 volontärer som utbildades 2010 och 2011 är 9 aktiva. Under 2013 har Landskronpolisens volontärer genomfört 40 uppdrag med en total insatstid på 720 timmar. (Motsvarande för 2012 var 40 uppdrag och 750 timmar). Uppdragen har en spridning på cirka 15 olika fysiska platser. De volontärer som under året deltagit i uppdrag förekommer vid 191 tillfällen. 15 olika poliser har under året ansvarat för volontäruppdrag. Uppdragen fördelas huvudsakligen mellan idrottsevenemang, informationsinsatser och trygghets- och brottsförebyggande uppdrag i det offentliga rummet. Idrottsevenemangen utgörs i huvudsak av Bois matcher i Superettan. Volontärerna deltog även i den årligen återkommande inomhusturneringen Night Cap. Totalt 16 uppdrag. Till de brottsförebyggande informationsinsatserna räknas information i villaoch lägenhetsområden, informationskampanjen TÄNK OM mot langning av alkohol och information angående hantering av fyrverkerier inför nyårshelgen. Totalt 8 uppdrag. Trygghets- och brottsförebyggande uppdrag har volontärerna genomfört på stadens bussar i samband med störningar i driften genom bland annat stenkastning. Centrumvandringar, uppdrag under Landskrona karnevalen och särskilda evenemang i samband med firandet av staden 600-års jubileum utgör andra exempel. Totalt 10 uppdrag. Ett udda men mycket trevligt uppdrag genomförde volontärerna under karnevalen då de fick ta emot Sparbanksstiftelsens stipendium för särskilt betydelsefulla insatser under det gångna året. Landskronas volontärer har vid två tillfällen förstärkt i andra områden med en total insatstid på 96 timmar och 14 volontärer (ej inräknat i den totala beräkningen för Landskrona).

13 13(18) Ett informationstillfälle, ett gemensamt avstämningsmöte, en grillkväll samt ett studiebesök med gemensam middag kan också räknas in i de aktiviteter som förekommit under Under året har fem uppdrag ställts in på grund av ombyggnation av Landskronas polishus och/eller avsaknad av ansvarig polis/för få deltagande volontärer. Enkätundersökningen är i skrivande stund inte avslutad men en sammanställning av inkomna svar kan sammanfattas med att de svarande deltagit i cirka 15 uppdrag vardera. De blir mottagna på ett bra sätt av ansvariga poliser. Uppdragen är mycket bra eller bra organiserade. sättningen med uppdragen är tydlig. Uppdragen har med något enstaka undantag upplevts som meningsfulla. 10: Polisiär synlighet Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att återta den nedåtgående trend som uppvisat gällande våld i offentlig miljö. Antalet vakanta platser inom ingripandeverksamheten vid närpolisen i Landskrona har vid utgången av 2013 minskat något och de arbetspass som polisen haft möjlighet att planera in i den så kallade närpolisverksamhet har i och med detta ökat något vilket gynnat den polisiära synligheten. Den resurs om två poliser som inför 2013 frigjordes för att öka synligheten har under året bedrivit kontinuerlig fotpatrull en, eller vanligtvis två, gånger per vecka med ett fåtal undantag. Patrulleringen har bedrivits dagtid och företrädesvis förlagts till Landskronas centrala delar men även kunnat utökas till ett större område. Detta är en konkret åtgärd som ökat den polisiära synligheten avsevärt. En annan sådan åtgärd är införandet av en så kallade områdes och ungdomsgrupp (OUG). Gruppen arbetar företrädesvis kvällstid i de områden av Landskronas där behovet för stunden ses som störst. Inriktningen är brottsförebyggande och kontaktskapande med fokus på ungdomar. Polisens synlighet har också kunnat upprätthållas med hjälp av polisens volontärer som under året genomfört 40 uppdrag med en sammanlagd insatstid på 720 timmar (se vidare Volontärer, uppföljning 2013). Beträffande myndighetens gemensamma resurser kan nämnas att Trafikavdelningen i

14 14(18) Helsingborg kontinuerligt genomfört trafikkontroller i Landskrona och att vi haft ridande polis på besök vid ett par tillfällen. Trygghetsmätningens resultat: Andelen som känner sig trygga ute sen kväll, räknat i hela kommunen, är 59 % vilket är en ökning i jämförelse med 2012 (55 %). För åren 2011 och 2010 var andelen 61 respektive 55 %. De som avstått från någon form av aktivitet har i undersökningen minskat från 20 till 14 %. Under båda åren 2011 och 2010 uppgav 18 % att de avstått från någon form av aktivitet. Polisanmälda brott Under 2013 har det polisanmälda antalet misshandel utomhus minskat med 36 anmälda brott (141 mot 177) eller ca 20 % jämfört med Minskningen följer de senaste årens utveckling och kan bland annat förklaras av ökad polisiär synlighet på frekvent tid i samband med krog och nöjesliv och Landskrona stads satsning på ordningsvakter fredagar och lördagar. De personer som utsatts för rån utomhus har minskat med drygt 21 % (44 mot 56) jämfört med 2012 och närmar sig därmed åter de relativt sett låga noteringarna från 2010 och 2011 då 37 personrån utomhus anmäldes respektive år. Antalet butiksrån ökade från ett till fyra anmälda brott under årets fyra första månader 2013 jämfört med föregående år. Under andra tertialen 2013 anmäldes inga butiksrån. Under årets sista tredjedel stannade antalet anmälda butiksrån vid ett. Sammantaget betyder det en minskning med två butiksrån (5 mot 7). Sett i ett längre perspektiv är minskningen avsevärd och en förklaring av flera, får anses vara en ökad polisiär synlighet. En annan är den minskade kontanthanteringen. Enligt nationella BRÅ minskar butiksrånen över hela landet och den enskilt största anledningen till detta är en minskad kontanthantering inleddes ett samarbete mellan polisen, staden, handeln och bankerna i Landskrona som går under namnet Kontantfritt Landskrona. Sedan starten har arbetet pågått aktivt med bl.a. återkommande kampanjmånader och ett drygt hundratal handlare/näringsidkare har anslutit sig. 11: Ökad trygghet för äldre Att höja egenförmågan, det vill säga förmågan att själv minska riskerna att utsättas för brott, hos personer ur den äldre åldersgruppen. Detta för att de ska uppleva större trygghet i det egna hemmet och i det allmänna rummet.

15 15(18) Trygghetssamordnaren och polis har i samarbete med hemvårdsgrupperna vid omsorgsförvaltningen delat ut broschyrer till äldre om hur de kan trygga sin vardag genom små medel och enkla tips. Information om hur man kan skydda sig i sitt hem till exempel finns att läsa på stadens hemsida. Ett hundratal broschyrer har hittills delats ut till äldre i eget boende. Den nya rutinen är att alla nya får broschyrer om hur man kan trygga sin vardag. Ungefär 200 broschyrer har delats ut under Den 29 maj, under den traditionella äldreveckan gavs en teaterföreställning i form av gatuteater på två olika platser i staden. I föreställningen deltog anhörigcentrum, stadens trygghetssamordnare, polis, äldre medborgare och Harlekin amatörteatergrupp. Trygghetssamordnaren och polis deltog med rollups, informationsblad samt var de behjälpliga vid frågor och information från allmänheten. Medel till Harlekin amatörteatergrupp samt till en specialannons om teaterföreställningen finansierades av trygghetssamordnaren på stadsledningskontoret. På grund av dåligt väder var uppslutningen inte särskilt stor. Det digitala nyckelsystemet infördes inte under 2013 av finansiella orsaker. Fråga om införskaffande av ett digitalt nyckelsystem är dock ett ärende som är högt prioriterat i verksamheterna. Enligt förvaltningens riskanalyser är nyckelhanteringen en risk som betraktas som hög. En kostnadskalkyl håller på att tas fram. Kontakt har tagits med olika banker i Landskrona för att undersöka om det finns kameraövervakning vid bankomaterna. Det är inte längre bankerna som hanterar bankomater. Det är Bankomat AB. Vid kontakt med företaget framkommer att de inte lämnar ut uppgifter om kameraövervakning av säkerhetsskäl. Företaget menar att de flesta bankomater i landet har kameraövervakning. De som saknar kommer förmodligen att få på grund av den nya kameralagen som trädde i kraft Denna underlättar möjligheten för kameraövervakning. Företaget uppger att målet för deras verksamhet är att det ska vara så tryggt och ljust som möjligt kring bankomaterna. Trygghetssmordnaren och polisen har genomfört ett fokusmöte under april i syfte att prata om vad trygghet betyder. Informationen från fokusgruppen kommer bland annat att användas för planeringen av 2014 års brottsförebyggande arbete. Anhörigcentrum har ett aktivt brottsförebyggande arbete. Exempel på brottsförebyggande arbete som centrat bedriver: 1. På Kung Karls Träffpunkt som är anhörigcentrums stödcafé, läser man dagstidningen tillsammans med de äldre och diskuterar de brott som förekommer. Diskussion kring om hur man kan skydda sig mot brott. 2. Seniordagar, fyra gånger per år, information om hur man kan skydda sig gentemot brott. Bland annat medverkar brottsofferjouren.

16 16(18) 3. Vändela, ett nätverk för anhöriga som träffas sex gånger per år. Brottsofferjouren, Kyrkan, Röda Korset, PRO, Malvan och väntjänst medverkar. Trygghetsdiskussioner. 4. Anhörigcentrum följer äldre till och från olika aktiviteter. 5. Det brottsförebyggande arbetet på centrat finns som ett naturligt led i det dagliga arbetet. 6. Peppar Peppar en dag för seniorers säkerhet. Under hösten har 50 personer över 65 år tillfrågats om de känner till vilket brottsförebyggande arbete som bedrivs i staden. Av de tillfrågade svarade 60 % att de känner till Landskrona stad och polisens brottsföre-byggande arbete mot gruppen äldre. De flesta kände till detta genom bilagan i lokaltidningen. Vad gäller äldreveckan uppgav lite mindre än hälften att de känner till aktiviteten. Av dessa medverkade fyra personer. 12: Trygg krog Att öka tryggheten för både gäster och krognäring genom att dels tillse att all alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, dels genom att minska tillgängligheten av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad. Som ett led i att öka tryggheten för både gäster och krognäring arbetar kommun och polismyndighet gemensamt dels med att understödja att alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt på serveringsställena, dels genom att verka för en minskad tillgänglighet av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad. Förebyggande och yttre tillsyn Tillståndsenheten har i samverkan med den lokala polismyndigheten och övriga berörda kommunala förvaltningar (Räddningstjänst och Miljöförvaltning) genomfört samordnade yttre tillsynsbesök inom krognäringen. Årets samordnade tillsyn har genomförts i enlighet med överenskommen planering och omfattning. Vid totalt fyra tillfällen har samordnad krogtillsyn genomförts då kommun och Polismyndighet gemensamt prioriterat vilka serveringsställen som varit i störst behov av tillsyn. Totalt finns 28 serveringsställen i Landskrona som innehar serveringstillstånd. 59 tillsynsbesök har genomförts under det gångna året. Utbildad personal är en av de mest förebyggande insatserna för att motverka alkoholrelaterade brott i krogmiljöer. Vid två tillfällen har också utbildning i Ansvarsfull alkoholservering anordnats för den lokala krognäringen. Tillståndsenheten arrangerar och samordnar utbildningen och Polismyndigheten medverkar som föreläsare vid ett av utbildningspassen. Vid utvärdering gjord av deltagande serveringspersonal har utbildningen fått

17 17(18) mycket gott betyg. Ett trettiotal deltagare från krognäringen har under året deltagit i utbildningarna. Krogar mot knark Inför Överenskommelsen 2013/2014 uppmärksammade Landskrona stad och Polismyndigheten att man i samverkan med krognäringen behöver lyfta fram frågan kring narkotika i krogmiljöer. Som ett led i detta arbete föreslogs arbetsmetodiken Krogar mot Knark vilket är ett systematiskt uppbyggt programkoncept som använts framgångsrikt i ett antal kommuner i Sverige. Medlemskap i denna organisation föregås av ett formellt ansökningsförfarande och både kommun, Polismyndighet och bransch måste ansluta sig till ett antal åtagande. Tillståndsenheten i enlighet med planeringen i Överenskommelsen 2013/2014 inventerat intresset inom den lokala krognäringen att starta upp Krogar mot Knark. Branschen ställer sig positiv till detta vilket även kommun och polismyndighet fortsatt gör. Dock har Polismyndigheten under året inte haft tillräckliga personella resurser tillgängliga för att driva det tämligen omfattande utbildningsarbete som detta arbete medför. Polismyndigheten ska enligt konceptet i Krogar mot knark svara för utbildning av krögare och denna utbildningsinsats utgör sedan grunden för det fortsatta arbetet. Polismyndighet och Tillståndsenheten har därför gemensamt gjort bedömningen att det under 2013 inte varit realistiskt att gå vidare i planeringen med Krogar mot Knark utan istället fortsatt prioritera den samordnade yttre tillsynen. Krögarna har istället via Tillståndsenheten erbjudits förenklade informationstillfällen kring droger i krogmiljön men har förklarat sig så nöjda med polisens nuvarande uppsök och informationsverksamhet att man avstått från detta. Beslutet att avvakta med konceptet krogar mot knark har skett i samråd mellan Individ- och familjeförvaltningen och Polismyndigheten. Båda parter har ansett att den fortsätta samverkan kring arbetet med ungdomar med kriminalitet som livsstil bör prioriteras framför insatser inom krognäringen. Detta arbete har bedömts vara av större betydelse både för det pågående förändringsarbetet kopplat till berörda ungdomar och för måluppfyllelsen med Landskrona- den trygga staden. Tillståndsenheten och Polismyndigheten ska under 2014 göra en ny bedömning av förutsättningarna att kunna genomföra projektet Krogar mot knark. 13: En attraktiv stad Nedskräpning på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Teknik- och serviceförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri

18 18(18) från klotter eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är mödan värt. Privata fastighetsägare påverkas att följa samma målsättning som Landskrona Stad. Arbeta för att skapa en attitydförändring till nedskräpning hos barn, vuxna, fastighetsägare och näringsidkare. Tillvägagångsätten är likartade bortsett från att stadsmiljöavdelningen har införskaffat en effektiv städmaskin, som ska köras dagligen i egen regi i centrum. Vi har även köpt in fler papperskorgar, några med olika fack för källsortering och flera med askkoppar. Dessutom har städinsatserna under majseptember intensifierats. Utbildningsförvaltningens medverkan vid Håll Sverige Rent-dagarna har en ökande trend kommer kontakter och förberedelser att starta upp tidigare än innan i syfte att få fler med på evenemanget. Fritid- och kulturförvaltningen har lyckats skapa starkare traditioner hos föreningar, skolor och ideella organisationer, vilka utför städning regelbundet på platser och tidpunkter som de själva initierar. Exempel är vårstädningen av strandsträckor som fördelas mellan skolor, scouter och Landskrona ridklubb. Nytt för 2014 är ett samarbete mellan TOS och FOK där personal kommer att hålla Vens stränder välstädade. Individ- och familjeförvaltningens personal som sysselsätts av stadsmiljöavdelningens parkenhet har fått betydligt fler städuppdrag i centrala östra stadsdelarna. Hårt belastade områden ronderas dagligen av personal även på privata ansvarsområden för att öka den allmänna trevnaden i staden. På liknande sätt har parkenheten även kompletterat städningen i närområdena runt ett antal återvinningsstationer där ansvarig entreprenörs insatser inte varit tillräckliga. (Kostnaden för detta uppgick till cirka kronor under 2013). Dessutom finns en positiv trend i staden, nämligen att vi har mindre konkret hantering av grovsopor och vandalisering enligt egen statistik. Kontakter med våra samarbetspartners sker kontinuerligt under året. Projekt och samordning har diskuterats med respektive förvaltning i de projekt som nämnts ovan. Sammantaget genomsyras förvaltningarnas engagemang av en vilja att förbättra och höja standarden på renhållning och skapa trygghet i staden.

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika 1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är

Läs mer

Uppföljning av Landskrona stad och Polisens överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet 2014

Uppföljning av Landskrona stad och Polisens överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet 2014 Stadsledningskontoret 1(13) Datum 2015-01-16 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning av Landskrona stad och Polisens överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet 2014 Droger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolis - område Landskronas

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Stadsledningskontoret 1(8) Datum 2010-03-12 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Landskrona stad Stadshuset

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2012

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2012 Stadsledningskontoret 1(11) Datum 2012-02-07 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2012 Inledning Landskrona stad och polisen

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2011 - Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun 2011-08-30 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Cannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se

Cannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se Cannabisförebyggande insats Projektplan januari 2014 stockholm.se 2 (9) Projekt: {Projektnamn} Författare: Lotta Ströman Version: 1 Dnr: 18-14-1.2.6. Förvaltning/avdelning: Socialtjänst och fritid Fastställd

Läs mer

Handlingsplan

Handlingsplan 1 (8) Datum Dnr, Oxelösunds kommun 2016-01-24 KS.2015.144 Diarienr (åberopas) Handlingsplan 2016-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan Oxelösunds

Läs mer

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län Bilaga till Överenskommelse om samverkan 2012-2015 mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län Åtgärder Parternas strävan, utifrån sina respektive uppdrag, är att i första hand att förstärka

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden,

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden, Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00 Närvarande Radovan Javurek Katarina Honoré Alexandra Björkhem Joakim Thuresson Agneta Ekner Carlsson Thom Nilsson Roland Prommersberger

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Arbete och välfärdsnämnden, vice ordförande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Arbete och välfärdsnämnden, vice ordförande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid: Polisen, Kristianstad 09.30-12.00 Närvarande Radovan Javurek Katarina Honoré Joakim Thuresson Maria Asklund Agneta Ekner Carlsson Ulf Stenåsen Margareta Melin Lars

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdsplan 2011-2012 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta eller studera

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning. 1(19) 1 Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun

Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun Inledning Metoden Medborgarlöfte är en del av det nationella brottsförebyggande och trygghetssakapande arbetet

Läs mer

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Strategisk lokal samverkan mellan Eslövs kommun och Närpolisen i Eslöv. Sjunde ettårsavtalet 2014

Strategisk lokal samverkan mellan Eslövs kommun och Närpolisen i Eslöv. Sjunde ettårsavtalet 2014 Strategisk lokal samverkan mellan Eslövs kommun och Närpolisen i Eslöv Sjunde ettårsavtalet 2014 Rådet för Hälsa och Trygghet Eslöv den 22 maj 2014 Strategisk lokal samverkan mellan Eslövs kommun och Närpolisen

Läs mer

Lokalt och regionalt arbete

Lokalt och regionalt arbete Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade

Läs mer

Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Norrmalm Rinkeby-Kista

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Ängelholms kommun Åstorps kommun Båstads Kommun Bjuvs kommun Bromölla kommun Burlövs

Läs mer

Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning 2012-03-14 Våld i offentlig miljö

Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning 2012-03-14 Våld i offentlig miljö Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning 2012-03-14 Våld i offentlig miljö Gemensamma kontroller av krogar med serveringstillstånd. Upprätthålla ansvarsfull servering genom minst 1 årlig kontroll av samtliga

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium Reviderad januari 2014 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns gymnasium ska vara drogfritt! 2 Vår skola ska erbjuda

Läs mer

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Gotlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namns Kommunens namn: Region Gotland Alkohol 100% 1 Tobak 100% 1 Narkotika 100% 1 Dopning 0% 0 Ingen person var

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Årsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak)

Årsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak) 1(5) Individ - och familjeförvaltningen 151211 Utredning/öppna insatser Stefan Åberg Vår Referens Årsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak) Arbetsgivare Alkohol och drogsamordnarens

Läs mer

Minnesanteckningar från möte den 25 april 2012 med strategiska gruppen för Skånesamverkan mot droger

Minnesanteckningar från möte den 25 april 2012 med strategiska gruppen för Skånesamverkan mot droger MINNESANTECKNINGAR 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för social hållbarhet Gunvor Landqvist 040/044-25 23 53 Minnesanteckningar från möte den 25 april 2012 med strategiska gruppen för

Läs mer

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Centrum Fosie Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård SDF Södra innerstaden

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Lyrfågelskolan Fritidshem 2016/2017 Lyrfågelskolans Fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Södermanlands län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (146) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Skara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg 2017-2018 Ersätt med datum Samverkan för ökad trygghet Skara kommun och Polismyndigheten Region Väst, Lokalpolisområde Västra

Läs mer

Medborgardialog kommer att genomföras på ett antal olika platser i Landskrona. Utifrån medborgardialogerna kommer medborgarlöften att upprättas.

Medborgardialog kommer att genomföras på ett antal olika platser i Landskrona. Utifrån medborgardialogerna kommer medborgarlöften att upprättas. 1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet.

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT

Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets samtliga 21 länsstyrelser

Läs mer

Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012

Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012 Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012 Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet under 2012 Här är den enkät som avser stadsdelens ANDT-förebyggande arbete under 2012 inom ramen för den så kallade

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Åtgärdsplan 2014-2017 Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Lunds kommun och närpolisområde Lund har

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete

Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete Kulturnämnden 2008-12-18 88 11 Kulturnämndens arbetsutskott 2008-12-04 89 10 Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet anför följande i motion:

Läs mer