Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning."

Transkript

1 1(19) 1 Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta Syfte Barn och unga i Landskrona stads förskolor och skolor ska i enlighet med den värdegrund som formulerats i stadens värdegrund BRA, kommunens skolplan och de nationella styrdokumenten skollag och läroplaner, uppleva trygghet, arbetsro och trivsel i en stimulerande och hälsofrämjande miljö. Med detta som utgångspunkt håller en värdegrundspolicy på att utarbetas inom den blivande utbildningsnämndens ansvarsområde. Denna ska sen ligga till grund för ett medvetet arbete med grundläggande normer och värden. Verksamheten ska aktivt och medvetet påverka barn och elever att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utbildningsnämnden antar en ny Värdegrundspolicy som bas för värdegrundsarbetet. Fält och fritidsgruppen inom socialtjänsten kan möta inkomna önskemål från skolorna, i värdegrundsarbetet kring samarbete, trygghet, värdering. Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel ökar. De nya statliga styrdokumenten för förskola och skola, dvs skollag och läroplaner, ska implementeras under våren för att gälla från Samtidigt implementeras den nya Värdegrundspolicyn i organisationen. Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning. Värdegrundsarbetet på förskolor och skolor fortsätter, genom ett medvetet konkret arbete med olika metoder, som leder till att barn och elever utvecklar ett förhållningssätt som uttrycker rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande, samt bidrar till en god självkänsla i ett socialt sammanhang. Satsningen kring Vägledande sampel ICDP fortsätter. Detta är en metod som handlar om att utveckla ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt kring bemötande. Satsningen innebär en utbildning av skolpersonal för att kunna sprida metoden och synsättet till flertalet förskolor och skolor i kommunen. Skolans samarbete med fält- och fritidsgruppen inom socialtjänsten i aktiviteter, som gagnar de ungas utveckling mot läroplanernas övergripande

2 2(19) mål och riktlinjer, fortsätter utifrån arbete kring samarbete, trygghet och värdering. Skolan och socialtjänsten samarbetar i aktiviteter och insatser, som nämnts ovan Tidsbegränsade aktiviteter följs upp efter genomförd process. Antalet insatser som fält- och fritidsgruppen genomfört i förhållande till antalet inkomna önskemål från skolorna, mäts. av likabehandlingsplanen sker årligen i det systematiska kvalitetsarbetet. Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel mäts i den årliga kvalitetsenkät som genomförs inom Qualis kvalitetssäkringssystem, vilket används inom Landskrona stads förskolor och skolor, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet.

3 3(19) 2 Ungdomsforum Landskronas ungdomsforum skall ses som en långsiktig satsning inom det brottsförebyggande området. Arbetet är ett samarbete mellan Polisen och Räddningstjänsten i Landskrona. Tanken är att det genom ungdomsforum skall skapas en plattform för direkt kontakt mellan vuxna och ungdomar. Arbetssituationen för Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen. Polis och räddningstjänst ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation. Ungdomsforum ska beså av ungdomar lika fördelat mellan tjejer och killar i en ålder av år. Inför varje nytt år skall mötesdagar och tema/inriktning fastställas. Forumet ska träffas minst 6 gånger per år. Bygga upp förtroende och bra relationer genom att träffa och ha en dialog med ungdomarna i rådet om normer och värderingar och ta tillvara ungdomars tankar, idéer och erfarenheter. Utöver det ansvar och uppgifter som Polis och Räddningstjänst har ska ungdomar ges kunskap om och förståelse för allas gemensamma ansvar. Ungdomarna deltar frivilligt och utan ersättning och rekryteras från olika skolor och bostadsområden genom rektorer, lärare och fritidsledare. Föräldrarna informeras i samband med uttagningen. Varje möte har ett förutbestämt tema. Studiebesök, föredragshållare och utbildning kan vara inslag i forumets möten. Ge ungdomar information om hur polis och räddningstjänst arbetar för att förbättra polisens och räddningstjänsten arbetsmiljö. Vid mötena ska ungdomarna ges möjlighet att få en inblick i Polisens och Räddningstjänstens praktiska arbete. För ledningen av forumet svarar närpolischefen i Landskrona och förvaltningschefen för Räddningstjänsten i Landskrona stad. Forumet ska diskutera ungas villkor, ungas syn på relationen mellan ungdomar och vuxna och ungdomars sätt att se på hur Räddningstjänst och Polis arbetar. Förslag till teman för mötena kan vara: Brott och kriminella nätverk Otrygghet Hur polis, räddningstjänst och ungdomar bemöter varandra Hur förhindrar man att unga begår brott

4 4(19) Alkohol och andra droger? Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för? Kränkande beteende och särbehandling. Normer och värderingar och hur dessa begrepp förändras i och med ålder, kunskap och erfarenhet. Förhållandet barn/förälder. Hur skall en bra förälder vara? Vad är viktigt? Brottsofferstöd Rättegångsskola/våga vittna Trafik Räddningstjänsten, Närpolisen, skolorna i Landskrona och IOF. Indikator för aktiviteten Antalet ungdomar som under året har deltagit i forumets möten. Antalet genomförda möten Indikator för målen Allvarliga störningar i arbetssituationer för Räddningstjänst eller/och Polis under året Analys av andra konfliktsituationer som uppstått mellan ungdomar och Polis/Räddningstjänst under året.

5 5(19) 3 Langning av alkohol till ungdomar Det är allt vanligare att ungdomar skaffar alkohol som är insmugglad från utlandet. Försäljningen sker genom kamrater och andra vuxna, från garage, lägenheter, bilar eller levereras direkt hem till dörren. Föräldrars attityder och gränssättning kring alkohol är viktig. Under kommer arbetet att fokusera på frågor kring vuxnas attityder kring alkohol och langning av alkohol till minderåriga. Syfte Att genom ökad samverkan effektivisera Landskrona stads kort och långsiktiga insatser för att motverka langning av alkohol till ungdomar. grupp Föräldrar och föreningsledare. Ungdomar och unga vuxna. Främst 13-20år Individ och familjeförvaltningen ska i steg 1 under 2012 i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Fritid och kulturförvaltningen samt i samråd med polisen arbeta fram en strategi för det kort och långsiktiga preventiva arbetet på universell (alla ungdomar), selektiv (grupper av ungdomar) och indikativ (ungdomar på individnivå) nivå. Som en viktig del i detta arbete specificeras arbetet mot langning till ungdomar. Parallellt med arbetet med den gemensamma strategin påbörjas enskilda delar av det strategiska arbetet Tillsätta en arbetsgrupp som leds av stadens alkohol och drogsamordnare i syfte nå ovan nämnda mål. En styrgrupp från nämnda förvaltningar leder arbetet. Polisen fortsätter utveckla sitt arbete enligt den sk Kronobergsmodellen i samråd med stadens fältgrupp. Detta gäller alla poliser i yttre tjänst. Denna insats stämmer väl överens med övriga insatser som bedrivs med de sk svansenungdomarna. Kronobergsmodellen innebär kort följande; - Nollvision. - Alltid anmälan som innebär att ungdom och föräldrar kallas till polis som vittne till alkoholbrott. Socialtjänsten meddelas - Identifiera och utreda alla försäljare av illegal alkohol. - Aktivt underrättelsearbete med spaning som utmynnar i tillslag. - Kontakt med föräldrar till alla under 18år som påträffas onyktra. Sker i nära samverkan med fält och fritid. Delrapport på ovanstående lämnas första tertialen. I det strategiska arbetet ska även andra externa aktörer involveras.

6 6(19) Utbildningsförvaltningen, Fritid- och kulturförvaltningen och polisen. Löpande redovisning vid tertialerna av alkohol och drogsamordnare. Dokumentation av strategin som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av denna överenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även genomföras under Polisen lämnar statistik på sitt arbete med Kronobergsmodellen.

7 7(19) 4 Kontaktpoliser För att skapa rakare kontaktvägar och ökad kommunikation som borgar för ett snabbt och effektivt agerande, finns hos Närpolisen namngivna kontaktpoliser för varje högstadie- och gymnasieskola. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. För uppgiften har särskilt lämpade Poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som Kontaktpoliser för samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Kontaktpolisens primära uppgifter i funktionen är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger och behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin Kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans Kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Gymnasieskolor, grundskolor och resursskolor. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola

8 8(19) 5 Tidig upptäckt och arbete med kärnan/svansen Att arbeta systematiskt i olika samverkansformer kring enskilda ungdomar kräver tydliga förutsättningar för deltagare, olika fastställda forum, förtydliganden av olikheter i synsätt, metoder, lagstiftning med mera. Denna bilaga är framtagen i dialog mellan Polis och Socialtjänst och bygger vidare på de erfarenheter som gjorts tidigare år. Syfte Rubriken och uppdraget syftar till att få ett än mer gemensamt förhållningssätt i arbetet med utsatta ungdomar med beaktande av myndigheternas olika grunduppdrag. Att fortsätta och utveckla nuvarande samverkansstruktur mellan polisen och kommunen i arbetet med tidig upptäckt och gemensamma strategier med berörd målgrupp. grupp Ungdomar och unga vuxna. Främst 13-25år et är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom. Tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med kärnanungdomar. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer. Arbetet inom området tidig upptäckt och arbetet kärnan/svansen har resulterat i en tydligare helhet med olika del insatser, där både polis socialtjänst deltar. Avsikten under 2012 är att fortsätta utveckla dessa delar. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper. Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 3 ärenden ur gruppen kärnanungdomar. Definition av vad kärnanungdom innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från så kallade svansenungdom. Att under 2012 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Definition av vad svansenungdomar innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från så kallade kärnanungdom.

9 9(19) De kärnanungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats, ska erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. De svansenungdomar eller förälder till berörd ungdom som identifierats, ska erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. Urvalet av ungdomar kvartalsvis sker på befintliga måndagsträffar. Deltagare är berörda sektionschefer eller annan medarbetare från socialtjänsten. Från polisen deltar ungdomsutredare samt gruppchef eller polis från något av polisens arbetslag Socialtjänstens fältgrupp och polisen försöker att öka tillsynen på skolor och andra platser som uppdagats som s.k. "hot spots", där det finns tydlig risk för nyrekrytering av ungdomar till eventuell gängproblematik Socialtjänstens fältgrupp och polisen fortsätter att genomföra orossamtal med (föräldrar) och de ungdomar som befinner sig i riskzonen, det vill säga på olämpliga platser, tider och i "fel" sällskap. Redovisning av utvecklingen inom socialtjänstens verksamheter inom Utredning ungdom och Öppna Insatser som syftar till att möta berörd målgrupp sker främst i Individ och familjeförvaltningens egna tertial och verksamhetsbokslut. Där belyses även utvecklingen av samverkan med andra aktörer. Individ- och Familjeförvaltningen inom Landskrona Stad har fått ekonomiskt stöd från BRÅ för att under 2012 genomföra en förstudie (görnå t.nu) av de lokala förutsättningarna för att tillsammans med Polismyndigheten nå ut till och bedriva ett förebyggande arbete riktat till mycket grovt kriminella ungdomar för att förhindra en fortsatt kriminalitet. Resultatet från förstudien kommer att förankras och diskuteras i den grupp på ledningsnivå som nämns i denna bilaga. Mötesdokumentation som kvalitetssäkring. Ska uppföljning av denna överenskommelse kunna genomförasfullt ut måste den även ske under 2013.

10 10(19) 6 Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar Arbetet med att stärka skyddsfaktorerna för unga lagöverträdare och deras familjer fortsätter. Forskningen på området förespråkar familjebaserade insatser och insatser där barn och ungdomar tränas att se konsekvenserna av ett beteende och får utveckla nya förhållningssätt. Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar minska riskfaktorerna och skapa skyddsfaktorer. Ett hos föräldrarna medvetet definierat föräldraskap som fungerar och är relevant i förhållande till barnet/ungdomen och familjens situation. Fungerande sysselsättning för barnen/ungdomarna, det vill säga skola, praktik eller arbete. Skapa positiva inslag i barnens/ungdomarnas fritid. Prosociala attityder, förhållningssätt och problemlösningsmodeller hos barnen/ungdomarna. Genom samtal av familjebehandlare hjälpa föräldrarna att finna hur de kan påverka barnet/den unge i positiv riktning. Genom samtal och råd av familjebehandlare och eventuellt komplement av resurspersoner/kontaktpersoner eller liknande, hjälpa föräldrarna att skapa högre grad av struktur och förutsägbarhet i familjen. Genom samtal av familjebehandlare, som bl.a. innefattar stöd till reflexion, öka föräldrarnas insikt i beteenden och reaktion på beteenden. Genom stöd av familjebehandlare i att agera efter den ökade insikten öka föräldrarnas förmåga till gränssättning. Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom uppmuntran, motivering och belöning, utfört av familjebehandlare eller annan med bedömd kapacitet till detta, riktat till barnet/den unge. Skapa bättre förutsättningar för positiv skolgång genom att i högre grad anpassa skolsituationen till barnets särskilda behov. Barnen/ungdomarna ska få aktivt stöd och hjälp att hitta en fungerande fritidssysselsättning, bla genom insatserna kontaktfamilj och familjebehandlare. Genom att erbjuda påverkansprogrammen Kriminalitet som livsstil och Repulse kan man arbeta med ungdomarnas/barnens attityder och förhållningssätt Vidare visa dem alternativa problemlösningsmodeller och lära ut impulskontroll. Arbetet utförs i samarbete med samtliga verksamhetsområden inom förvaltningen Individ och Familj samt med skolan, arbetsförmedlingen och förekommande praktikplatser.

11 11(19) Vi ska under året följa upp de planerade insatserna via genomförandeplanerna. Fokus på risk- och skyddsfaktorer. Konkreta indikatorer som ska beaktas är: Föräldrarna deltar i behandlingssamtal Föräldrarna gör framsteg i behandlingssamtal genom att i ökad grad resonera insiktsfullt och relevant kring sina barns situation och beteende. Föräldrarna kan ge konkreta exempel på verktyg/metoder de tagit till sig och där de sett effekt i barnets beteende. Hög eller ökande närvaro i skolan/praktiken. Goda eller bättre skolresultat (omdömen vid praktik) vid terminsavsluten Inga eller färre anmälningar från skolan. Inga eller färre polisrapporter Tid den unge deltar i prosociala fritidsaktiviteter Den unge deltar i behandlingsarbete i planerad utsträckning, eller närvaron där ökar i riktning mot planen. Den unge kan ge exempel på tillfällen där denne erfarit framgång av nya problemlösningsstrategier eller nytt beteende i en konkret situation

12 12(19) 7 Familjefrid Familjefrid eller våld i nära relationer innefattar mäns våld mot kvinnor och barn som upplevt våld, våld och förtryck i hederns namn samt våld i samkönade relationer. Barn/ungdomar som växer upp i en familj där det förekommer våld befinner sig i en miljö där risken för att de själva ska ta till våld eller bli utsatta för våld är många gånger högre än för andra barn/ ungdomar. Genom informations- och utbildningsinsatser ökar medvetandet om konsekvenserna för de vuxna och barn som upplever våld i sin familj. Genom inrättandet av ett kommunalt skyddat boende erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn en trygg miljö och adekvat stöd och hjälp för att kunna gå vidare. Syfte Öka kännedomen om våld i nära relationer och de konsekvenser det medför för barn och vuxna. Öka kunskapen om hur man bryter vålds-spiralen och tillhandahålla hjälp och stöd till våldsutsatta. Att klientinflödet från polisen till familjefridsteamet ökar, både vad det gäller de våldsutsatta och våldsutövarna. Fungerande kontaktytor mellan familjefridsteamet och polisen. Ett nära samarbete mellan polisens brottsoffersamordnare och familjefridsteamet, bland annat genom polisens deltagande i kommunens externa nätverk kring familjefridsfrågor. Detta nätverk träffas två gånger per termin. Återkommande möten med närpolis som hanterar kontaktförbud, för informations- och kunskapsutbyte mellan socialtjänst och polis. Delta i APT-möte hos polisen 1 gång/år. Syftet är att nå ut till flertalet poliser i Landskrona och medvetandegöra dem om vilka insatser, vilken hjälp som finns att erbjuda våldsutsatta och våldsutövare. är bland annat BOJ, ISIS, Svenska Kyrkan, närpolisen, brottsoffersamordnare familjevåld Helsingborg, Frivården, samt primärvården. Samverkan sker även mellan samtliga sektioner inom individoch familjeförvaltningen. Undersöka hur stor andel av de Barn i fara-rapporter polisen skriver gällande våld i familjen som leder till insatser i form av kontakt med kvinnofrid, Manfred och barnsamtal (Ventilen). Ökat antal polisanmälningar avseende våld i nära relationer som kommer familjefridsteamet till känna. Redovisas vid årligt bokslut. Genomförda träffar med ansvarig polis för kontaktförbud.

13 13(19) 8 Skadegörelse Skadegörelser, klotter och nedskräpning upplevs av många som ett problem i Landskrona och förstärker den relativa känslan av upplevd otrygghet. Syfte Åtgärden syftar till att snabbt åtgärda klotter, nedskräpning och annan skadegörelse och därmed öka tryggheten. Det är tydligt att skräp drar mer skräp till sig och att detsamma gäller för klotter. Det är därför angeläget med en snabb sanering. Klotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Stadsbyggandsförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri från klotter, nedskräpning och annan skadegörelse eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är mödan värt för dem som ägnar sig år klotter eller dylikt. Privata fastighetsägare följer samma policy. Att från polisens sida tillämpa den nya lagen om nedskräpning. Resurser (egna, eller genom anlitade entreprenörer) skall finnas inom Stadsbyggnadsförvaltningen för att snabbt och professionellt kunna ta hand om klotter, nedskräpning och annan skadegörelse på allmän plats. Genom att göra det enkelt att anmäla per telefon eller dator, samtidigt som Stadsbyggnadsförvaltningen har resurser att snabbt åtgärda, kommer anmälaren att uppleva en positiv återkoppling. Rapporteringen sker enklast på Landskrona stads kanaler för synpunktshantering alternativt felanmälan, se Landskrona stads hemsida. Internt inom Stadsbyggnadsförvaltningen skall arbetsuppgiften att åtgärda klotter, nedskräpning och annan skadegörelse vara tydligt definierad. Om ett inkommet ärende konstateras beröra privatägd fastighet ska mottagaren ombesörja att fastighetsägaren informeras. För att kunna dokumentera inträffade fall av klotter, nedskräpning och annan skadegörelse och för att kunna följa upp effekten av åtgärden, skall berörd personal (även entreprenörer) vara utrustade med kamera med GPS loggning. Före åtgärd skall alla fall av klotter, nedskräpning och annan skadegörelse dokumenteras, bland annat genom foto med GPS-koordinater. Rapport kan då skapas på karta, så att åtgärder kan sättas in på speciellt belastade platser.

14 14(19) Berörd personal (egna, eller anlitade entreprenörer) ska direkt åtgärda upptäckta fall utan att anmälan kommer från arbetsledare. Det är dock viktigt att även dess dokumenteras enligt ovan. Att ständigt hålla polisen och miljöförvaltningen informerade om speciellt utsatta platser är också ett viktigt led i en fungerande samverkan. Likaså är en återkoppling från polisen tillbaka till staden viktig, till exempel om någon kan kopplas till en speciell tagg, för att gå vidare med ett åtal utifrån tidigare tagna foton. Ett stort bidrag till att hålla stadens gaturum rena och städade vore om samtliga fastighetsägare, affärs- och restaurangidkare kunde göra en daglig städinsats utanför sin egen verksamhet. Genom god och regelbunden kontakt med fastighetsägare, representanter för City handeln m fl kunde en sådan gemensam nyttoinsats förverkligas. Ett förslag på hur detta arbete ska läggas upp kommer i samarbete med trygghetssamordnaren att tas fram under hösten. En stor förebyggande insats gör Utbildningsförvaltningen genom att engagera skolbarn under Håll Sverige Rent dagarna i maj varje år. Barn lär sedan vuxna. Stadsbyggnadsförvaltningen ska generöst sponsra detta evenemang. Användandet av säsongsbundna sopsäckshållare på väl valda platser ökades betydligt under Detta gav positivt resultat och kommer att ökas ytterligare under Den utökade helgstädningen lördag + söndag gav bra resultat och kommer även det att fortsätta under Polisen och utsedd entreprenör för klottersanering, samt miljöförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Cityhandlarna. Tre gånger per år kommer vi att följa upp skadegörelse, klotter och nedskräpning utifrån omfattning, plats och kostnad. Dessa uppgifter kommer att jämföras med samma uppgifter för föregående år. Har åtgärd skett inom två dagar från anmälan? Fungerar mottagningskanalerna?

15 15(19) 9 Polisens volontärer Ett ökat engagemang och en större uppslutning kring brottsförebyggande åtgärder är en viktig samhällsfråga. Enbart polisiära resurser räcker inte till och medvetenheten om att alla har ett ansvar måste hållas levande. Därför är det av stor vikt att mobilisera goda krafter för att förebygga brott i lokalsamhället. Volontärerna kommer under sina uppdrag att sprida information om åtgärder som kan vidtas i brottsförebyggande syfte. Polisens volontärer har inga särskilda befogenheter, inte heller rapporteringsskyldighet vid brott som lyder under allmänt åtal. Polisens volontärer ska på sikt utgöra ett naturligt inslag som tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla. Genom konkreta mål, som t. ex att verka i ett utsatt område och där lämna information och skapa kontakt med allmänheten, hjälpa polisen att förebygga brott. Polisens volontärer ska verka som en förstärkt kontakt mellan allmänhet och polis och genom sin närvaro bidra till minskad brottslighet, trygghet och ökad synlighet. Volontärerna kommer att vara verksamma i samband med förutbestämda evenemang som exempelvis julskyltning, luciafirande, nightcap, fyrverkeriförsäljning och vid Landskrona karnevalen. Polisens Volontärer disponeras av närpolisområdeschefen som efter behov fastställer vid vilka tillfällen volontärerna skall användas. Volontärerna skall genomföra uppdrag vid minst 25 tillfällen och arbeta på minst 10 olika platser/områden i Landskrona under Under uppdrag bär volontärerna en väst i enhetlig färg med texten "Polisens volontärer". Vid varje uppdrag kommer volontärerna att stå i nära kontakt med en i förväg utsedd ansvarig polis. Uppdrag föregås av en genomgång som klargör omfattning, mening och mål. Uppdragen avslutas med en utvärdering där erfarenheter, synpunkter och resultat noteras och bevaras för att verksamheten skall kunna utvecklas kontinuerligt. Efter varje fullgjort uppdrag skrivs en uppdragsrapport.

16 16(19) Närpolisen, Individ och familj förvaltningen/fält &Fritid och Stadsledningskontoret. Hur många uppdrag volontärerna haft under året. Hur många olika platser volontärerna varit verksamma på. Vid årets slut svarar volontärerna på en enkätundersökning som utgör grunden för val av arbetsuppgifter och utveckling av arbetsmetoder för kommande år.

17 17(19) 10 Polisiär synlighet Forskning visar att synliga poliser minskar antalet brott och påverkar medborgarnas känsla av trygghet. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska öka till förmån för allehanda aktiviteter i Landskrona Bibehålla den nedåtgående trend som uppvisat gällande våld i offentlig miljö. Bibehållen polisiär synligheten i Landskrona Stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som t. ex. "Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i butiker och banker i samband med fotpatrullering. Nära samarbete med de ordningsvakter som tjänstgör i centrum genom en väl upparbetad kontakt och ett aktivt informationsutbyte. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, t.ex. rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten. Tillförordnade ordningsvakter. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet p.g.a. upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

18 18(19) 11 En gemensam kommunikationsstrategi Kommunikation är en viktig pusselbit i Landskrona stads och Polisens arbete för att öka den upplevda tryggheten i Landskrona. Bilden av staden formas genom kommunikation, oavsett om det sker via möten, media eller på annat sätt. Syfte Syftet är att göra vårt arbete känt och att allmänhetens förväntningar harmoniserar med vad Polisen och Landskrona stad faktiskt kan och ska göra. Landskrona stad och Polisen ska förmedla en tydlig och relevant bild av våra verksamheter och resultat. Detta så att förväntningarna på vad vi ska och kan göra för att öka känslan av trygghet motsvarar våra uppdrag. Kunskap om stadens och polisens aktiviteter, verksamheter och resultatet av vårt arbete, såväl internt som externt. De åtgärder som vidtas inom Överenskommelsen ska kommuniceras såväl internt som externt. Kommunikationen ska bland annat ske via Landskrona stads arbetsnät och hemsida, arbetsplatsträffar, pressmeddelanden och sociala medier. Nyhetsbrevet som utkommer tre gånger per år ska utvecklas. Även föreningar, företag, med flera ska ges möjlighet att prenumerera på nyhetsbrevet. Upprättandet av kommunikationsplaner kopplade till bilagorna kommer att uppmuntras. Kommunikationsgruppen 1 har ansvaret för att berätta vad en kommunikationsplan ska innehålla och visa på ett praktiskt exempel. Under 2012 kommer kommunikationsgruppen utveckla medborgar-dialogen och arbeta med information riktad till gruppen äldre. Samtliga som har ansvarsområden i Överenskommelsen samt Landskrona stads kommunikationsavdelning. I september månad kommer 50 anställda inom Polis och Landskrona stad tillfrågas om de känner till överenskommelsen. 1 I kommunikationsgruppen ingår Annika Wågsäter, Josefin Berglund, Anders Enqvist och Anneli Manelli.

19 19(19) De kommer även att tillfrågas om de känner till någon brottsförebyggande verksamhet som Landskrona stad och/eller polisen bedriver. Minst 40 stycken av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst en förebyggande verksamhet. I september månad kommer 50 landskronabor tillfrågas om de känner till överenskommelsen mellan Landskrona stad och polisen. De kommer även att tillfrågas om de känner till någon brottsförebyggande verksamhet som Landskrona stad och/eller polisen bedriver. Minst 40 av dem ska svara ja samt ska kunna uppge minst en förebyggande verksamhet. Resultatet av enkätsvaren kommer att ligga till grund för planeringen av 2013 års bilaga/verksamhet.

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika 1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Stadsledningskontoret 1(8) Datum 2010-03-12 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Landskrona stad Stadshuset

Läs mer

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon.

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon. Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar I socialtjänstens möte med ungdomar ligger några teoretiska modeller som grund för arbetet. En av dessa huvudteorier är att som bas att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.

Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. 1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Plan mot kränkande behandling 2013/2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Värdegrund Lgr 11 3 Skollagen 3 Definition av likabehandling 4 Definition av kränkande behandling 4 Olika former av kränkningar 4 Rättigheter

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar

Kommunstyrelsen beslutar ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2011-09-19 1 Ks 1 Dnr 00228/2011 106 Handlingsplan Gemensamma krafter för barn och unga i Arvidsjaurs kommun En handlingsplan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer