Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Transkript

1 1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är det viktigt att skolan stärka personalens möjligheter att upptäcka och agera mot drogproblematiken. De drogliberala krafterna har fått större möjlighet att sprida sitt budskap via internet. Som vuxen är det viktigt att känna sig bekväm i hur man kan bemöta dessa argument med saklig fakta. Nationellt, med Statens Folkhälsoinstitut i spetsen, har man tagit fasta på denna situation och satsar på forskning, kunskapsutveckling och stöd i hur man kan kommunicera kring detta ämne. Genom att stärka personalkompetensen inom skolan på universell och selektiv nivå ökar förmågan att bekämpa samt tidigt upptäcka droganvändning och missbruk, främst hos ungdomar. Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika Personal i skolan utbildas och kompetensutvecklas via ett antal aktiviteter och samverkan med andra aktörer. Tidigare samarbeten ska stärkas och nya initieras, till exempel så kan insatser med Tillståndsenheten inom Individ - och familjeförvaltningen (IOF) koordineras. Aktiviteter (sker löpande om inget annat anges): Kompetensutveckling Relationskompetens (målsättningar anges i respektive skolformers handlingsplaner) Handlingsplan för drogpreventivt arbete i grundskolan upprättas inför läsåret 2013 Kartläggning av ANDT-arbetet med hjälp av skolsköterskorna i skolorna sker under våren 2013 Genom diskussioner ökar möjligheterna till inslag av droginformation och internetanvändning inom föräldrautbildningen. Utveckla utbildning riktad till tonårsföräldrar. Fortsatt arbete med polisens narkotikahundar för att upprätthålla diskussionen kring droger Stärkt vuxenbemötande mot unga (gemensamma diskussioner kring hur roller och uppdrag ser ut hos Utbildningsförvaltningen, IOF och Polisen) Folkhälsoenkäten för åk 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet. Lokal uppföljning av ungdomspolitik (LUPP) i åk 8 på grundskolan samt åk 2 på gymnasiet.

2 2(18) 2 Insats mot cannabis En viktig orsak till att fler ungdomar använder cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under att satsa på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser som skapar skyddsfaktorer och därmed minskar förekomsten av cannabis bland unga. Att öka kunskapen hos ungdomar och signifikanta vuxna (vuxna i nära relation till ungdomar) om risker med cannabis, hur myter och felaktiga föreställningar kan bemötas samt vart man kan vända sig vid tidig upptäckt av förekomsten av droger bland unga. Att öka kompetensen och kunskapen vid fritidsverksamhet, fältverksamhet och samarbetspartners om cannabis. Detta med fokus på risker, skadeverkningar och effekter av cannabisanvändning, verktyg för att bemöta myter och föreställningar samt om tidigt upptäckt. Att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå, att försvåra genomförandet av narkotikabrott samt att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär. Minskad nyrekrytering och efterfrågan av cannabis bland unga. Ta fram metoder för att öka den tidiga upptäcktsrisken av cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. Stärkt attityd mot droger hos ungdomar och signifikanta vuxna. En kompetenshöjande utbildningsinsats om cannabis skall planeras med kommunens Alkohol- och drogsamordnare och genomföras under år Denna utbildningsinsats vänder sig huvudsakligen till Fält & Fritids personal. Även andra nyckelpersoner, som till exempel skolpersonal, som möter ungdomar och utgör samarbetspartners i arbetet med opinionsbildningen, tidig upptäckt och bemötandet av ungas tankar och föreställningar om cannabis, kommer bjudas in att delta. En inledande grupp för framtagandet av underlaget till ett informationsprogram skapas med aktörer från Fritid och Kultur, IOF fält, IOF Utredning ungdom, IOF Ungdomstöd, Utbildningsförvaltningen samt Polisen efterhand involveras samarbetspartners efter behov och inriktning. Detta program skall tas fram under år Polisens UN-grupper ska tillsammans med underrättelseroteln vara drivande i arbetet mot narkotikan. Särskilda insatser ska genom samarbetet genomföras i varje närpolisområde. Fokus ska ligga på överlåtelsebrotten bland ungdomar i syfte att bryta en påbörjad missbrukskarriär. UN-gruppen ska ha ett gott samarbete med representanter från kommunen för att hitta former för effektiv narkotikabekämpning. Vid varje polisiärt ingripande bör särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheten att agera mot misstänkt narkotikabrott. Att polisen i sitt arbete med ungdomar och unga vuxna (15-25 år) i möjligaste mån prioriterar arbetet med tidig upptäckt av Cannabismissbruk

3 3(18) Framtagandet och genomförandet av den kompetenshöjande utbildningsinsatsen redovisas vid tertialskrivningarna år 2013 av Sektionschef för IOF Fält samt Alkoholoch drogsamordnare. Processen med att ta fram ett informationsprogram redovisas vid tertialredovisningarna år 2013 via underlag från den utsedda arbetsgruppen. Polisen redovisar kring arbetet med överlåtelsebrotten samt redovisar insatserna för tidig upptäckt vid tertialredovisningarna år 2013 och Polisen redovisar antalet samt arbetet med ungdomar och unga vuxna mellan år som delgivits misstanke om ringa narkotikabrott för 2013 respektive 2014.

4 4(18) 3 Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar I samverkan med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar och träningsanläggningar, informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. t är att utveckla och skapa ökade förutsättningar för ett samordnat och långsiktigt förebyggande arbete mot dopning. Bakgrunden till arbetet grundar sig i ett behov av ökad kunskap och handlingsberedskap i dopingfrågor. För att förebygga att fler börjar använda dopningsmedel och för att bemöta de problem som uppstår krävs en ökad medvetenhet hos hela befolkningen och bland dem som genom sitt yrke kommer i kontakt med användare av dopningsmedel. En träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger ska säkerställas. Arbetsgrupp En arbetsgrupp bildad i februari 2012 ska arbeta fram en struktur på hur vi lokalt kan förebygga och minska användandet av dopningsmedel. I dagsläget har vi polisen, Skåneidrotten, friskvårdsaktörer, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen samt Landskrona stads ANDT-samordnare och folkhälsosamordnare representerande. Arbetsgruppen ska till hösten utökas med fler representanter. Utbildning I nära samarbete med Prodis (Prevention av dopning i Sverige) och arbetet mot hormondoping i Malmö utbilda de lokala gymmen under våren. ANDT-policy a) De gym som har genomgått ovanstående utbildning ska ta fram en ANDT-policy. b) Inom ramen av kommunens föreningsstöd titta på om dopning berörs i befintliga idrottsföreningars alkohol- och drogpolicy. c) Arbeta för att dopning lyfts i de policydokument där man inte behandlar dopning. d) Att under hösten utarbeta en strategi för uppföljning av dessa policys. Kartläggning Under våren undersöka lämplig kartläggningsmetodik och möjligheter till en nationell statistisk samordning. Antalet genomförda dopingkontroller och resultatet från dessa Genomförare: Skåneidrotten Utvärdering av utbildning Genomförare: Fritids- och kulturförvaltningen Antalet ANDT-policys Genomförare: Fritids- och kulturförvaltningen

5 5(18) 4 Kontaktpoliser Samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan elever och Polisen. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Närpolisen i Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 8 förutbestämda högstadie- och/eller gymnasieskolor. Urvalet av aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen under januari För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda högstadie- och gymnasieskolorna. Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger och behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola

6 6(18) 5 Ungdomsforum Människan bakom uniformen Många ungdomar bär på en misstänksam, avog och ibland till och med hatisk inställning mot framför allt polisen, något som även kommit att drabba andra samhällsstödjande uniformsyrken. Detta har bland annat uttryckts genom stenkastning mot poliser och räddningstjänst, något vi aldrig kan acceptera. Under 2013/14 kommer vi i Landskrona att arbeta utifrån konceptet människan bakom uniformen (MBU). Ett koncept som tar sin utgångspunkt i ungdomars delaktighet och som bygger broar. Att förmedla och förankra bilden av att det finns en människa i varje uniform Ungdomarna ska genom deltagande i MBU få en positiv och verklighetsförankrad syn på Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis. Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis ska vid kontakt med ungdomar ha ett bra bemötande grundat på ömsesidig förståelse för varandras situation. För ledningen av MBU ansvarar en projektledare samt medarbetare från vardera samverkanspart och 2 representanter från tidigare MBU-grupper, s. k ambassadörer. Människan bakom uniformen ska bestå av ungdomar lika fördelat mellan tjejer och killar i en ålder av år. Inför varje ny termin skapas en grupp som under 10 träffar genomgår ett förutbestämt utbildnings- och informationsprogram. Bygga upp förtroende och bra relationer genom att träffa och ha en dialog med ungdomarna i MBU om normer och värderingar och ta tillvara ungdomars tankar, idéer och erfarenheter. Utöver det ansvar och uppgifter som Socialtjänst, Polis och Räddningstjänst har, ska ungdomar ges kunskap om och förståelse för allas gemensamma ansvar. Ungdomarna deltar frivilligt och utan ersättning. De undertecknar också ett kontrakt där man intygar att ingen pågående brottslighet föreligger och att man förbinder sig att delta på samtliga träffar. Rekryteringen sker dels genom ungdomar som tidigare genomgått programmet samt genom kontakter med skolor och fritidsgårdar och via sociala medier. Föräldrarna informeras i samband med uttagningen. För att uppnå en bättre arbetsmiljö för Socialtjänst, Polis och Räddningstjänst ska information om deras arbete ges till ungdomarna i MBU. Vid mötena ska ungdomarna ges möjlighet att få en inblick i hur respektive myndighet/förvaltning arbetar. MBU ska diskutera ungas villkor, ungas syn på relationen mellan ungdomar och vuxna och ungdomars sätt att se på hur Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis arbetar. Det ska finnas möjlighet att utöka antalet samverkansparter utifrån ungdomars önskemål och behov. Efter avslutad kursomgång erhåller varje deltagare ett intyg beskriver innehåll i utbildningen och verifierar deltagande.

7 7(18) Antalet ungdomar som under året har deltagit i möten med MBU. Antalet genomförda möten. Varje träff avslutas med en kortare utvärdering av innehåll och upplägg. Inför starten av varje ny MBU-omgång får deltagarna beskriva sin syn på Socialtjänst, Räddningstjänst och Polis. Efter varje avslutad MBU omgång fyller varje deltagarna i en enkel enkätundersökning som syftar till att ge en bild av hur och om attityden har förändrats.

8 8(18) 6 Positiva förebilder bland unga I syfte att öka delaktigheten bland ungdomar med ledaregenskaper i åldern år kommer Individoch familjeförvaltningen i samarbete med Räddningstjänsten och Polisen att vidareutveckla konceptet värdutbildning. I värdutbildningen byggs och stärks relationer mellan ungdomar och tjänstemän. Ungdomarna får insyn och förståelse för våra olika verksamheter. De ungdomar som är med fungerar även som positiva förebilder för andra unga. Öka kontakt mellan ungdomar och Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid och därmed öka möjligheterna till relationer Öka förståelsen och insikten mellan ungdomsgruppen och Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid och därmed öka möjligheterna till delaktighet parterna emellan. Öka ungdomars säkerhetsmedvetande Lyfta positiva förebilder i ungdomsgruppen Bedriva främjande gruppverksamhet med förebyggande inslag Skapa ungdomsambassadörer som kan få positiv påverka vid operativa insatser som görs av Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid. Framför all operativa insatser som riktar sig mot ungdomar Arbetssituationen gällande Polis och Räddningstjänst ska vara sådan att deras uppdrag kan fullföljas utan störande inslag från omgivningen Ungdomarna ska kunna tillgodoräkna sig de utbildningsinsatser som ges i utbildningen på framtida arbetsplatser genom gedigna intyg och referensbrev. Gruppen ska bestå av 8 12 ungdomar per omgång jämt fördelade på killar och tjejer, geografiska områden. Åldersgruppen ska vara Planeringen av utvecklandet av formen ska göras under våren 2013 o Befintlig form som används av Räddningstjänst och Sektionen fritid ska ligga som grund till utvecklingen Uppstart av gruppverksamhet ska ske i september 2013 o Utförande personal ska arbeta i yttre tjänst Gruppverksamheten sträcker sig över 8 månader årligen o Genomförandet av detta ska fördelas på Räddningstjänst, Sektionen fritid och Polis Gemensam utvärdering sker under våren 2014 inför uppstart av grupp 2014 Kunskaper som ingått i utbildningen. Ungdomarna repeterar och testar sina kunskaper i slutet av utbildningen i olika former av olycksfallsövningar samt under ledarskapsövningar när de planerar och genomför olika fritidsaktiviteter för andra unga i Landskrona Stad. Deltagarnas inställning Räddningstjänst, Polis och Sektionen fritid arbete genom enkät i start och slut av utbildningen. Deltagarnas närvaro. Hur många ungdomar fullföljde hela utbildningen?

9 9(18) 7 Insatser mot kriminalitet som livsstil Ett mindre antal brottsaktiva ungdomar utgör en drivande kärna omgiven av en större grupp ungdomar. Den omgivande gruppen identifierar sig med personerna i den inre kretsen och ser dem som förebilder. Under 2013/14 ska Landskrona stad och Polisen, i syfte att minska rekryteringen till en kriminell livsstil, arbeta för att splittra de negativa grupperingar som finns i Landskrona genom att möta och erbjuda de mest utsatta ungdomarna alternativ till en kriminell livsstil. Rubriken och uppdraget syftar till att få ett än mer gemensamt förhållningssätt i arbetet med utsatta ungdomar med beaktande av myndigheternas olika grunduppdrag. Att fortsätta och utveckla nuvarande samverkansstruktur mellan polisen och kommunen i arbetet med gemensamma strategier för berörd målgrupp. grupp Ungdomar och unga vuxna. Främst år, med tyngdpunkt på övre tonåren. 1. Att genomföra minst fyra träffar per år på ledningsnivå som kan följas genom skriftlig dokumentation. Ur dokumentationen ska utläsas gemensamma strategiska resonemang och beslut i arbetet med berörda målgrupper. 2. Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 2 ärenden ur gruppen ungdomar som av socialtjänsten bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Den exakta definitionen av vad detta innebär är individuellt, men ska tydligt skilja sig från s.k. svansenungdomar i bedömningen av vad kriminalitet som livsstil innebär. Beslut tas i slutet av 2013 om detta mål ska gälla även för Att under 2013 vid varje tillfälle gemensamt (kvartal) identifiera, belysa och tydliggöra minst 4 ärenden ur gruppen svansenungdomar. Svansenungdomar är ungdomar som befinner sig i närheten av negativa händelser/incidenter där polis behöver ingripa, alternativt de bedöms befinna sig i riskzonen för en kriminell livsstil. 4. et är att de ungdomar som identifieras av polis och socialtjänst som en s.k. svansenungdom ska ha erbjudits någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom. 5. En ekonomisk uppskattning på årsbasis ska även göras vad insatserna med hemmaplanslösningar kostat jämfört med påståendet vad motsvarande tid på ett HVB eller SIS institution kostat, kopplade till de ungdomar som bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Kvalitetsmål 1. et är att kunna kommentera och bedöma insatsernas betydelse för berörd ungdom, tidigast 3 månader och senast 6 månader efter aktualisering. Kommentarerna ska även beskriva möjligheter och svårigheter att utveckla arbetet både inom fältgruppens arbete med svansen och inom verksamhetsområde Öppna Insatsers och verksamhetsområde Utrednings arbete med de ungdomar bedöms leva ett liv där kriminalitet blivit eller är på väg att bli en livsstil. Även beskriva resultatet med analys av samverkan med berörda aktörer. Under 2013 undersöka möjligheterna till en än mer systematisk och manualbaserad uppföljning av målen. Även berörda ungdomars situation som bygger på deras egen

10 10(18) (inkl. föräldrar) bedömning samt socialtjänst, polis och samverkanspartners. Även uppföljning utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Arbetet inom området tidig upptäckt och kriminalitet som livsstil har resulterat i en tydligare helhet med olika del insatser, där både polis socialtjänst deltar. Avsikten under är att fortsätta utveckla dessa delar. 1. Under 2013 kommer ett antal lagförändringar att ske vilket påverkar dialogen mellan polis och socialtjänst sett ur sekretessynpunkt. Under 2014 beskriva hur förutsättningarna i samverkan förändrats med anledning av förändrade sekretessbestämmelser. 2. Urvalet av ungdomar kvartalsvis sker efter överenskommelse mellan polis och socialtjänst. Deltagare är berörda sektionschefer eller annan medarbetare från socialtjänsten. Från polisen deltar ungdomsutredare samt gruppchef eller polis från något av polisens arbetslag som framför sina bedömningar av ungdomar de vill ska prioriteras i socialtjänstens arbete. 3. Att socialtjänstens fältgrupp och polisen försöker att öka tillsynen på skolor och andra platser som uppdagats som s.k. "hot spots", där det finns tydlig risk för nyrekrytering av ungdomar till eventuell gängproblematik 4. Fältgruppen skall försöka nå de identifierade svansenungdomarna vid det uppsökande arbetet de genomför och när det bedöms angeläget, nå berörda föräldrar. t är att skapa kontakt och söka motivera till en meningsfull fritid och främjande aktiviteter. Om behov uppdagas skall de erbjudas någon av de dokumenterade insatser som socialtjänsten använder i syfte förbättra situationen för berörd ungdom, t.ex. orossamtal. 1. Se även under kvalitetsmål punkt 1 samt under metod punkt Mötesdokumentation som kvalitetssäkring. 3. Redovisning av utvecklingen inom socialtjänstens verksamheter inom Utredning ungdom och Öppna Insatser som syftar till att möta berörd målgrupp sker främst i Individ och familjeförvaltningens egna tertial och verksamhetsbokslut. Där belyses även utvecklingen av samverkan med andra aktörer. 4. Kvantitativ uppföljning av arbetet med gemensamt identifierade svansenungdomar görs genom att dokumentation av antalet genomförda orosamtal samt hur många av dessa ungdomar fältgruppen fått kontakt med (de som inte varit aktuella för orosamtal, men som befunnit sig i riskmiljö ). 5. Kvalitativ uppföljning av arbetet med gemensamma identifierade svansenungdomar görs genom redovisning av vad orosamtalen fått för upplevda konsekvenser av berörda ungdomar och föräldrar utifrån vad som framkommer vid uppföljningarna av det inledande samtalet.

11 11(18) 8 Avhopparverksamhet Att bryta en kriminell livsstil är inte lätt. De flesta behöver hjälp och stöd för att lyckas med detta. Under 2013 kommer vi att utreda hur en verksamhet med uppdrag att stötta människor som vill lämna sin kriminella livsstil skulle kunna se ut i Landskrona. Utgångspunkten är en verksamhet som ger stöd i processen att forma en ny identitet och en ny meningsfull tillvaro. Att utreda hur en verksamhet med uppdrag att stötta människor som vill lämna sin kriminella livsstil skulle kunna se ut i Landskrona. Utgångspunkten är en verksamhet som ger stöd i processen att forma en ny identitet och en ny meningsfull tillvaro. Att ett beslut om hur frågor kring avhopparverksamhet ska hanteras i Landskrona. Landskrona stad kommer att söka information kring avhoppar-verksamhet i övriga Sverige. Frågor vi vill få svar på är bland annat: Varför startade verksamheten upp? Hur är den organiserad? Hur definierar de avhopparverksamhet? Vad är det de vill uppnå med insatsen? Landskrona stad kommer även att undersöka hur behovet ser ut i Landskrona idag. För att lyckas med detta är det viktigt att vi definierar vad vi menar med avhopparverksamhet. Slutligen kommer vi att arbeta fram ett beslutsunderlag där vi tar ställning till om vi tycker att det bör inrättas en avhopparverksamhet i Landskrona eller inte. Och om det bör göras, hur ska den då se ut? Januari april: informationssökning och studiebesök. April juni: analys av insamlat material. Juni september: framtagande av ett beslutsunderlag. Oktober december: beslut Finns ett beslutsunderlag framtaget? Har ett beslut fattats?

12 12(18) 9 Polisens volontärer Verksamheten Polisens volontärer startade upp i Landskrona Erfarenheter från Landskrona visar att volontärerna kan förstärka Polisens insatser på det förebyggande området. De utgör en naturlig länk mellan medborgare och Polisen samt bidrar till att människor engagerar sig i trygghetsfrågor och vardagsbrott i närsamhället. Volontärerna ska vara en länk mellan polis och allmänhet och fungera som förebilder för andra medborgare som vill engagera sig i brottsförebyggande frågor. Polisens volontärer ska utgöra ett naturligt inslag och tillsammans med andra samhällskrafter verkar för ökad trygghet och minskad brottslighet i Landskrona Polisens volontärer skall uppleva sina uppdrag som meningsfulla. Genom konkreta mål, som t. ex att verka i ett utsatt område och där lämna information och skapa kontakt med allmänheten, hjälpa polisen att förebygga brott. Polisens volontärer ska verka som en förstärkt kontakt mellan allmänhet och polis och genom sin närvaro bidra till minskad brottslighet, trygghet och ökad synlighet. Volontärerna kommer att vara verksamma i samband med förutbestämda evenemang som exempelvis julskyltning, luciafirande, nightcap, fyrverkeriförsäljning och vid Landskrona karnevalen. Polisens Volontärer disponeras av närpolisområdeschefen som efter behov fastställer vid vilka tillfällen volontärerna skall användas. Volontärerna skall, årligen, genomföra uppdrag vid minst 40 tillfällen och arbeta på minst 12 olika platser/områden i Landskrona. Under uppdrag bär volontärerna en väst i enhetlig färg med texten "Polisens volontärer". Vid varje uppdrag står volontärerna i nära kontakt med en i förväg utsedd ansvarig polis. Uppdrag föregås av en genomgång som klargör omfattning, mening och mål. Uppdragen avslutas med en utvärdering där erfarenheter, synpunkter och resultat noteras och tas tillvara för att verksamheten skall kunna utvecklas kontinuerligt. Efter varje fullgjort uppdrag skrivs en uppdragsrapport. Hur många uppdrag volontärerna haft under året. Hur många olika platser volontärerna varit verksamma på. Vid årets slut svarar volontärerna på en enkätundersökning som utgör grunden för val av arbetsuppgifter och utveckling av arbetsmetoder för kommande år.

13 13(18) 10 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2013/14 skall närpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker, skolor och butiker. Där möjligheter finns ska även det mobila poliskontoret användas. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att återta den nedåtgående trend som uppvisat gällande våld i offentlig miljö. Bibehållen polisiär synligheten i Landskrona Stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som t.ex. "Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i butiker och banker i samband med fotpatrullering. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, t.ex. rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet p.g.a. upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

14 14(18) 11 Ökad trygghet för äldre Att öka tryggheten är en viktig del i vårt brottsförebyggande arbete. I den trygghetsmätning som polisen årligen genomför uppger 28 % att de känner sig otrygga. I syfte att öka tryggheten och minska utsattheten för brott kommer vi under 2013/14 att göra en extra satsning riktad till gruppen äldre. Verksamheten kommer bland annat att bygga på informationsinsatser med tips och råd, men även fakta om hur situationen i Landskrona ser ut. Vi kommer även att se över hur Omsorgsförvaltningen ytterligare kan förbättra sitt förebyggande arbete. Att genom förebyggande och trygghetsskapande insatser minska äldres utsatthet för brott. Att främja äldres delaktighet i samhället. Att höja egenförmågan, det vill säga förmågan att själv minska riskerna att utsättas för brott, hos personer ur den äldre åldersgruppen. Detta för att de ska uppleva större trygghet i det egna hemmet och i det allmänna rummet. o Genom olika informationskampanjer, hösten 2013, visa hur äldre människor kan trygga sin vardag genom små medel och enkla tips. Informationen kommer att synas på stadens hemsida och finnas i form av broschyrer. Broschyrerna kommer att innehålla generella tips som till exempel hur tjuvar agerar och hur den äldre själv kan trygga sin vardag. I maj 2013 under den så kallade äldreveckan, kommer information om hur man som äldre kan skydda sig visas i form av teaterföreställning om mindre sketcher. o o o o Omsorgsförvaltningen avser att införa ett digitalt nyckelsystem så snart ekonomin tillåter. Tidsaspekt kan därför inte preciseras för närvarande. t med det digitala nyckelsystemet är att minska antalet nycklar i omlopp samt att få loggat vilka personer som besöker brukaren och därigenom minska risken för oegentlig nyckelanvändning. Under våren 2013 kommer förvaltningen att undersöka om det finns möjlighet att få kameraövervakning vid bankomater i syfte att minska risken för stölder från den äldre. Omsorgsförvaltningen, polis och trygghetssamordnaren kommer under 2013 att använda sig av fokusgrupper (strukturerad intervju) bestående av äldre personer i syfte att prata om vad trygghet betyder. Informationen från fokusgrupperna kommer att användas för planeringen av 2014 års brottsförebyggande verksamhet. Under 2013 kommer anhörigcentrum vid omsorgsförvaltningen att fortsätta att användas ur ett trygghetsskapande perspektiv. Under våren 2013 planeras till exempel åter en äldrevecka. En enklare enkät under äldreveckan med frågor kring det brottsförebyggande inslaget. Har den äldre personen varit utsatt för brott? Hur är trygghetsupplevelsen? Under september månad 2013 kommer 50 personer över 65 år att tillfrågas om de känner till det brottsförebyggande arbetet riktat till gruppen äldre som Landskrona stad och Polisen bedriver. Minst 40 personer ska svara ja.

15 15(18) 12 Trygg krog Landskrona stad, Polisen och krognäringen samarbetar sedan flera år tillbaka. Bland annat genomförs utbildningen Ansvarsfull alkoholservering två gånger per år. Under 2013/2014 kommer samarbetet att ta ytterligare ett steg i syfte att säkerställa en trygg miljö på krogen för personal och gäster samt motverka kriminella inslag i krogmiljön. Detta innebär bl.a. utökad tillsyn, polisiär närvaro på krogar, ansluta Landskrona stad till Krogar mot knark samt insatser mot kriminalitet och gängindikering. Att genom en fortsatt aktivt samarbete med krognäringen understödja den positiva utvecklingen av minskad alkoholrelaterad brottslighet Att i samverkan mellan kommun, polismyndighet och krognäring initiera ett gemensamt arbetssätt för att förebygga och uppmärksamma användandet av narkotika i krogmiljöer Att öka tryggheten för både gäster och krognäring genom att dels tillse att all alkoholservering bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, dels genom att minska tillgängligheten av narkotika i krogmiljön i Landskrona Stad. Gemensam extern tillsyn Sedan ett flertal år tillbaka pågår ett samarbete mellan Tillståndsenheten inom Landskrona stad, Polismyndigheten och krognäringen i kommunen för att öka tryggheten i krogmiljön. Arbetet har främst bestått i gemensamma och samordnade tillsynsbesök mellan berörda myndigheter samt genom att serveringspersonal inom branschen återkommande har erbjudits utbildning i Ansvarsfull alkoholservering. Arbetssättet har varit framgångsrikt och under innevarande år har endast ett fåtal alkoholrelaterade brott i krogmiljöanmälts. Metodiken bygger dock på kontinuitet och långsiktighet varför det bedöms angeläget att fortsätta lyfta fram denna samverkan som en central del i överenskommelsen inom alkoholområdet. För branschens del är det av stor betydelse att återkommande kunna utbilda sin personal i Ansvarsfull alkoholservering samtidigt som utbildad personal är en av de mest förebyggande insatserna för att motverka alkoholrelaterade brott i krogmiljöer. Inom Polismyndigheten finns i dagsläget mycket begränsades resurser för att arbeta förebyggande med dylika tillsynsinsatser och genom att fastslå nuvarande tillsynsnivå i överenskommelsen säkerställs att denna kommer att fortgå även under Vid 4 tillfällen per år skall s.k. yttre tillsyn genomföras på krogarna i Landskrona stad. Tillsynen skall ske gemensamt mellan förvaltningar inom Landskrona stad och Polismyndigheten. Respektive förvaltning och myndighet ansvarar för att det finns personal inom resp. organisation med erforderlig utbildning för att tillsynen skall kunna genomföras. Krogar mot knark Landskrona stad och Polismyndigheten har uppmärksammat att man i samverkan med krognäringen behöver lyfta fram frågan kring narkotika i krogmiljöer. I ett antal kommuner i Sverige har man under de senaste åren framgångsrikt arbetat systematiskt med denna fråga genom organisationen Krogar mot knark. Medlemskap i denna organisation föregås av ett formellt ansökningsförfarande och både kommun, Polismyndighet och bransch måste ansluta sig till ett antal åtagande. Enligt 2013/2014 års överenskommelse skall kommun och polismyndighet gemensamt utreda förutsättningarna för att man inom Landskrona stad skall kunna ansöka om medlemskap i Krogar mot knark samt genomföra en konsekvensanalys av vilka effekter ett dylikt medlemskap skulle föra med sig, dels för staden och Polismyndigheten, dels för krognäringen.

16 16(18) Tidsplan krogar mot knark Under 2013 skall under perioden Tertial Tertial Tertial Under 2014 skall Krognäringen inbjudas till ett informationsmöte tillsammans med Landskrona stad och Polismyndigheten till vilket representant från organisationen Krogar mot knark medverkar för att informera om sitt arbete. Krognäringen ges möjlighet att ta ställning till en eventuell ansökan om medlemskap i organisationen. Individ- och familjeförvaltningen genomför en konsekvensanalys av vad ett organisations-medlemskap innebär för respektive huvudman. Erforderliga beslut fattas huruvida Landskrona stad skall ansöka om medlemskap i Krogar mot knark. Om beslut enligt ovan fattas ska arbetet med metodiken i Krogar mot Knark implementeras i verksamheten inom landskrona stad, Polismyndighet och krognäring. Huvudansvarig för att ovan planering genomförs är Tillståndsenheten inom Individ- och familjeförvaltningen. av ovan angiven tidsplan skall ske i samband med ordinarie tertialuppföljning.

17 17(18) 13 En attraktiv stad Att en plats är hel och ren är grundläggande för att den ska upplevas som attraktiv och att boende och besökare ska trivas och känna sig trygga där. I Landskrona uppger 38 % av de tillfrågade i trygghetsmätningen att nedskräpning är ett problem i området de bor i. Under 2013/14 ska Landskrona stads insatser mot nedskräpning utvecklas, samordnas och intensifieras. Åtgärderna syftar till att snabbt åtgärda nedskräpning och därmed öka tryggheten. Det är tydligt att skräp drar mer skräp till sig. Det är därför angeläget med en snabb sanering. Nedskräpning på allmän plats skall vara åtgärdat senast 2 arbetsdagar efter att det kommer ansvarig arbetsledare på Teknik- och serviceförvaltningen till kännedom. Landskrona skall med tiden bli fri från klotter eftersom åtgärder sätts in så snabbt att det inte är mödan värt. Privata fastighetsägare påverkas att följa samma målsättning som Landskrona Stad. Arbeta för att skapa en attitydförändring till nedskräpning hos barn, vuxna, fastighetsägare och näringsidkare. Att göra Resurser (egna, eller genom anlitade entreprenörer) skall finnas inom Teknik- och serviceförvaltningen för att snabbt och professionellt kunna ta hand om nedskräpning på allmän plats. Att undersöka Dokumentation av missförhållanden skall göras via foto och eller text. Visar statistiken på att vissa platser är mer utsatta ska man försöka hitta åtgärder för att förhindra upprepning. Berörd personal skall direkt efter dokumentation åtgärda upptäckta fall. Att ständigt hålla polisen och miljöförvaltningen informerade om speciellt utsatta platser är också ett viktigt led i en fungerande samverkan. Att från polisens sida tillämpa den nya lagen om nedskräpning. Eventuellt ökade ekonomiska ramar kommer att utnyttjas för: o inköp av en egen effektiv städmaskin, fler papperskorgar, hundlatriner och askkoppar, ökad bemanning sju dagar i veckan. o att praktiskt och materiellt stödja insatser där barn, föreningar, fastighetsägare, näringsidkare, samfälligheter m.fl. vill bidra med insatser mot nedskräpning i Landskrona. Genom att återinföra en kundtjänst där allmänheten kan rapportera fel och brister per telefon alt. personligt besök så kommer hanteringen att upplevas som positiv samtidigt som ärendena slussas till rätt ansvarshavare (kommunal eller privat). Synpunktshanterare via Landskrona Stads hemsida kan också användas av insatta personer. Ett stort bidrag till att hålla stadens gaturum rena och städade vore om samtliga fastighetsägare, affärs- och restaurangidkare kunde göra en daglig städinsats utanför sin egen verksamhet. Genom god och regelbunden kontakt med fastighetsägare,

18 18(18) representanter för cityhandlarna m.fl. kunde en sådan gemensam nyttoinsats förverkligas. Ett förslag på hur ovanstående samverkan med privata näringsidkare ska genomföras arbetas fram. Utbildningsförvaltningen ska planera för möjligheten att införa aktiviteter och utbildning i syfte att fånga upp kommande generationer och få till stånd en medvetenhet hos våra barn i frågan. Man får god vägledning från stiftelsen Håll Sverige Rent.se Genom ett samarbete med Fritids-och Kulturförvaltningen, som redan nu har regelbundet utbyte med olika föreningar och ideella organisationer, kan frivilliga insatser organiseras i form av punktinsatser och ansvarsområden. Individ-och familjeförvaltningen hanterar grupper av människor som redan idag engageras av parkenheten i rena städuppdrag. Eventuellt kan detta vidareutvecklas. Aktörer så som Skånetrafiken, tidningsansvariga för Metro och City samt ansvariga för återvinning-och sophantering borde också få högre krav på sig för att synkronisera städinsatserna med stadens ansvar. Med hänvisning till ovanstående bör en tjänst med fokus på renhållning inrättas. Regelbunden uppföljning av arbetet med renhållning ska ske med samtliga samarbetspartners 3 ggr/år med redovisning av nuläge senaste period, nya idéer för kommande period, kampanjer, samordning av resurser m.m.