Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet."

Transkript

1 1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2015/16 skall lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker, skolor och i butiker. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att minska antalet polisanmälda fall av våld i offentlig miljö, jämfört med samma period föregående år. Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel "Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i t.ex. butiker och banker i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer kommer även i fortsättningen att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i dessa sammanhang. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, till exempel rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i Landskrona. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

2 2(18) 2 Planarbetet Översiktsplaner och detaljplaner anger hur ett område ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Översiktsplaner har ett strategiskt perspektiv och arbetar på långt sikt, ofta med tidshorisonter på upp till 20 år. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som anger lokalisering av byggnader, infrastruktur, grönstrukturer etc. Planerna ger på olika nivåer grundförutsättningar för en trygg miljö och har stor påverkan på hur platsen senare kommer att upplevas. Trygghetsfrågan kommer under 2015/16 att tydliggöras i översikts- och detaljplanearbetet. Att genom den fysiska planeringen öka känslan av trygghet och i förlängningen medverka till en minskning av brott. Att i den framtida fysiska planeringen integrera frågan om brottsförebyggande arbete i högre grad. Till översiktsplanen har under hösten 2014 ett tematiskt PM som handlar om brottsförebyggande arbete och fysisk miljö och hur dessa kan samverka tagits fram. Detta dokument är en utgångspunkt och ett stöd och hjälp i det fortsatta arbetet En rubrik (trygghet) upprättas i de planbeskrivningar som tas fram under året. Till denna hänvisas det framtagna tematiska PM som ett stöd och hjälp att förhålla detaljplanen till. Översiktsplanen remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Samtliga detaljplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Trygghetssamordnare bjuds in till startmöten för nya detaljplaner. Antalet startmöten under 2015 Trygghetssamordnaren bjudits in till (i förhållande till antalet startmöten som genomförts den aktuella perioden). Antalet planbeskrivningar som under 2015 där rubriken Trygghet återfinns (i förhållande till antalet planbeskrivningar under den aktuella perioden).

3 3(18) 3 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar är en metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Metoden bygger på samarbetet mellan boende, kommunala förvaltningar och verksamma i området. t med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vandringarna genomförs. Under våren 2015 ska en trygghetsvandring i centrala Landskrona genomföras. Under hösten 2015 ska en trygghetsvandring genomföras. Engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Minst 20 personer ska delta i vandringen (efter det att vi räknat bort representanter från Landskrona stad, Polisen och fastighetsägarna). Fysiska förändringar i närmiljön som leder till en tryggare närmiljö. Att genom samtal och möten mellan människor ta vara på de boendes kunskaper och erfarenheter av sitt närområde. Det eftersöker en mångfald bland de som går med på trygghetsvandringarna. Detta medför att rekryteringen kommer att ske på flera olika sätt som t.ex. annonsering, affischering och samarbete med skolor och blåjackor. Området för vårens trygghetsvandring ska tas fram i dialog med stadsutvecklingsbolaget. Detta som ett sätt att ytterligare stärka trygghetsperspektivet inom det arbete med att omgestalta centrum och öster. Under sommaren bestäms vilket område höstens trygghetsvandringen ska genomföras i. Resultatet från vandringarna och information om genomförda förändringar läggs ut på Landskrona stads hemsida. Antal genomförda vandringar? Antal personer som deltagit i vandringarna? av de åtgärdslistor som tas fram under vandringarna?

4 4(18) 4 Attraktiv stad Känslan av trygghet påverkas av hur det offentliga rummet är utformat, men också i hög grad av hur platsen sköts. Välvårdade platser signalerar att någon bryr sig, och att man anstränger sig för att skapa en gemensam trevnad. Skräpiga och nedklottrade platser med ovårdade och trasiga möblemang bidrar till ökad vandalism och nedskräpning. Detta, i sin tur, skapar otrivsel och sprider en känsla av otrygghet. En god ljussättning är en förutsättning för att göra en plats attraktiv, även under dygnets möka timmar, där annars mörker förstärker känslan av otrygghet. Att skapa en attraktiv och trygg stadsmiljö som inbjuder till vistelse och möten mellan människor. Frekvensen på städinsatser ska vara så täta att parker och gaturum inte upplevs som skräpiga. Dumpade grovsopor ska vara bortforslade helst samma dag som de upptäcks. Klotter ska avlägsnas direkt efter upptäckt. Utrustningar i gaturum och parker så som parkbänkar, papperskorgar, cykelställ och dylikt ska vara rena och välvårdade. En mångfald av blomsterurnor och planteringar ska förgylla och mjuka upp annars sterila gaturum och torg. En god ljussättning ska undanröja människors känsla av otrygghet i offentliga miljöer under dygnets mörka timmar. Att genom god pedagogik i skolan få barn att anamma rätt inställning mot nedskräpning. Att berika parker med aktivitetsytor och attraktioner för att skapa rörelser och mötesplatser för olika intressegrupper. Resurser ska finnas hos förvaltningar som hanterar yttre miljö, att snabbt och professionellt hantera nedskräpning på allmän plats. Nyupptäckt klotter ska rapporteras till TS parkenhet och saneras bort utan dröjsmål av entreprenör eller kommunal personal. I entreprenörens uppdrag ska regelbunden bevakning ske, och vid behov ska sanering utföras och dokumenteras utan dröjsmål. En rutin för att hålla utrustningar i offentlig miljö i välvårdat skick ska införas. Att utse en person med uppdrag att bevaka detta kan vara en bra åtgärd. Dokumentation av dumpade grovsopor ska ske och rapporteras till Miljöförvaltning och Polis. Denna ska ge vägledning för att eventuellt hitta mönster och särskilt utsatta platser.

5 5(18) Ett gaturum eller park med vackra blomsterarrangemang och planteringar upplevs som attraktiv och här skapas välbesökta mötesplatser som respekteras av allmänheten. Därför bör detta inslaget mångfaldigas. Till 2015 finns ett stadsmiljöprogram där planer för en bra ljussättningsplanering i Landskrona ingår. Projektering för att hitta rätta målpunkter pågår. Via samarbete med Fritid och Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningarna ska barn och föreningar engageras i samband med Håll-Sverige-Rent-organisationens skräpplockardagar och gärna vid andra tillfällen t ex schemalagda aktiviteter hos Utbildningsförvaltningen. Det är viktigt att barn redan i tidig ålder får rätt inställning gentemot nedskräpning. Sammankallande i detta samarbete är Teknik- och serviceförvaltningen. Samfälligheter och boendeföreningar i anslutning till parkområden ska stöttas och uppmuntras till att bidra med stödinsatser i sitt närområde. Bland insatser som inom kort kommer att genomföras kan nämnas: - Dammhagsparken som 2015 kommer att renoveras på liknande sätt som Stadsparken och även integreras med lek- och spelytor på skolgården. - Teaterparken, med den nya jubileumsscenen, planeras även den för upprustning med nya ljussättningar, renovering av lekplatsen och nya trädplanteringar. - Långt framskridna planer finns från FOK att öppna upp idrottsplatsområdet med banor för spontanidrott och spel och att även anlägga fler motions-, lek- och spelplatser i Karlslundsparken. Regelbunden uppföljning och samråd ska ske mellan TS, FOK och UTB 2 ggr/år med redovisning av nuläge, och nya idéer för framtiden. Parterna ska förvissa sig om att man siktar mot samma mål och har avsatt resurser för att nå så långt som möjligt. Sammankallande är TS.

6 6(18) 5 Insatser mot cannabis och rökning En viktig orsak till att fler ungdomar använder Cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under att satsa på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer och därmed minska förekomsten av Cannabis bland unga. Detta arbete ska huvudsakligen ske genom att stärka den breda opinion mot Cannabis som redan finns och på så sätt motverka liberaliseringen. Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av Cannabis bland unga. Mer specifika mål handlar om att ta fram metoder för att öka den tidiga upptäckschansen av Cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå. att försvåra genomförandet av narkotikabrott. att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär. Kommunikationsplan Det ingår vid varje preventionsnivå och aktivitet att kommunicera aktiviteten genom social media, insändare i tidningen eller andra kanaler som stärker det opinionsbildande arbetet. Universell prevention ECAD-konferens Landskrona stad ska under hösten 2015 anordna en konferens inom ramen för European Cities Against Drugs. Mätning av droger i avloppsvattnet Droganalyser görs via reningsverket vilket ger ett värde som kan användas för att indikera drogmissbruket i Landskrona. Detta har utförts vid tre tillfällen under sommaren i Landskrona stad. Provresultaten visar att Cannabis är den klart vanligaste drogen. Droganalyserna ska göras återkommande årligen, koordineras och jämföras med andra kommuner. Sektion Fält ska organisera en Föräldragrupp på Facebook Föräldragruppens målgrupp ska vara föräldrar i Landskrona och syftet ska vara kommunikation och information mellan Sektion Fält och föräldragruppen. I ett senare skede ska denna grupp användas bland annat för det opinionsbildande arbetet utifrån denna bilaga. Insändare Sektion Fält ska skicka in minst tre insändare/artiklar under 2015 på temat opinionsbildande arbete.

7 7(18) Polisvolontärerna Polisvolontärerna ska vara behjälpliga med riktade informationskampanjer. Utbildningsinsatser Utvald personal i kommunen erbjuds under hösten utbildningsinsatser vars syfte är att öka deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet såväl som specialistkunskap om Cannabis och annan i Landskrona vanligt förekommande narkotika. Tidig upptäckt av vårdcentraler, tandvården och ungdomsmottagningar Under våren återuppta en närmare samverkan med ungdomsmottagningar, tandvården och vårdcentraler för att öka möjligheterna till tidig upptäckt. Hälsosamtal Skolsköterskorna har hälsokontroll med elever i olika årskurser. I de frågorna som de ställer till eleven är även några frågor om alkohol, narkotika och tobak. Denna information har hittills stannat på respektive skola. Framöver kommer skolsköterskorna att vidarebefordra avidentifierat materialet till ANDT-samordnaren, detta gäller årkurs 7 och gymnasiet 1. Detta material ska användas som ett kompletterande mätinstrument för att få en bättre helhetsbild av ANDT användandet. Opinionsbildning med föreningshjälp Sektion Fält undersöker under våren om och hur det finns föreningar som skulle kunna hjälpa till med ett opinionsbildande arbete. Främst sociala idéburna föreningar som till exempel; Individuell Människohjälp, Rädda barnen och Islamiska Församlingen. Selektiv prevention Förebyggande arbete mot tobak Förstärka och utvidga befintligt framgångsrikt arbete mot tobak (koppling tobaksrökning cannabis). Aktivt Föräldraskap Under 2015 planeras minst en ungdomsgrupp startas upp. I samband med detta ska det undersökas om det går att lägga in någon form av droginformation i utbildningen. Workshop med polisen Polisen kommer under 2015 genomföra en eller två workshops på temat droger med aktörer inom vårdcentral, ungdomsmottagning, socialtjänst och eller skola. Utbildnings-, Kultur- och Fritids- och Socialnämnden Under våren föredra bilagan inför respektive nämnd för att öka den politiska medvetenheten. Föreningars alkohol- och drogpolicy Fördelat över året göra stickprov och undersök de rutiner som bidragssökande föreningar i Landskrona har.

8 8(18) Indikativ prevention Samverkan Säkerställa att rutiner och samarbete fungerar mellan behandlingsenheten, Ungdomsstöd, Fältgruppen och Polisen med flera. Eftersom motivation är en färskvara är det mycket viktigt att alla inblandade har insyn i varandras verksamheter, när och hur respektive aktör arbetar och vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Detta arbete påbörjas under våren. Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna år 2015 via underlag från ansvarig Fältsekreterare till Trygghetssamordnaren.

9 9(18) 6 Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar I samarbete med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopningsanvändandets konsekvenser, ge kunskap i hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt att genom tester av besökare skapa en medvetenhet om risken för att bli upptäckt. Att samtliga gym i Landskrona skall vara certifierade och arbeta utifrån det koncept Prodis arbetat fram. Samverkan mellan Landskrona stad, Polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Under 2015 ska 4 samverkansträffar genomföras. Under 2014 utbildades och diplomerades samtliga anslutna gym. Under 2015 kommer ett eller flera utbildningstillfälle att erbjudas de som ingår i samverkan. Temat och tidpunkten för utbildningen kommer att beslutas om under våren Genom attitydpåverkan ska medvetenheten om riskerna vara tydliga för de som tränar på de anslutna gymmen. Det ska även finnas en medvetenhet om risken för upptäckt. Dopingkontroller kommer att genomföras av Distriktidrottsförbundet och polisen. Denna insats genomförs för att kontrollera och bidra till en dopingfri miljö på gymmen. Det bidrar även till kunskap om hur användningen av dopingpreparat ser ut i Landskrona. Har dopingkontroller genomförts och vilket resultat har det gett? Har samverkansträffar genomförts? Har ett utbildningstillfälle genomförts? Hur har gruppen arbetat med attitydpåverkan?

10 10(18) 7 Kontaktpoliser Ett förutbestämt antal skolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan lärare, elever och Polisen. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Närpolisen i Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 8 förutbestämda skolor. Urvalet av aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen. För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda skolorna. Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger eller när behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktperson ansvarar för att förmedla information till övrig personal om kontaktpolisens funktion. Skolans kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola

11 11(18) 8 Samarbete skola socialtjänst - polis Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot risker i ungdomsmiljöer och ungdomars egna riskbeteenden. Under 2015/16 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter. Genom att inta en tvärsektoriell hållning blir samverkansarbetet ett medel för respektive myndighet att uppnå ökad måluppfyllese inom sina ordinarie verksamhetsuppdrag. I ett tidigt skede identifiera riskfaktorer främst på selektiv och universell nivå bland gruppen ungdomar och samtidigt arbeta för lösningar som innebär förstärkning av befintliga skyddsfaktorer eller inrättande av nya sådana. Som en del i att förverkliga det som Landskrona stad och polisen har kommit överens om att prioritera under 2015/16 kommer samverkansgrupper mellan skolan, socialtjänst och polis att startas upp i fyra områden. Det är i första hand dessa tre myndigheter som kommer att ingå i den samverkan som beskrivs i denna bilaga. Vid behov kan det dock bli aktuellt att komplettera gruppen med andra aktörer som t.ex. FOK. Brottsförebyggande rådet ansvarar för styrning och uppföljning av arbetet. Våren 2015 Ett dokument som beskriver grunden för samverkan mellan de tre myndigheterna arbetas fram och förankras i BRÅ. Fyra områden väljs ut (kopplade till de områden där det finns kontaktpoliser). Namnet på de som ska ingå i samverkansgrupperna i respektive område väljs ut. Gemensamt uppstartsmöte. Hösten 2015 Arbetet i de fyra områdena startar upp. Under 2015 kommer uppföljningen att fokusera på att arbetet kommer igång. Under 2016 kommer vi att ta fram uppföljningsparametrar som visar på om vi nått resultat enligt målsättningen ovan. Har grunden i arbetssättet förankrats i BRÅ? Har ett uppstartsmötet blivit genomfört? Har arbetet i de fyra områdena kommit igång?

12 12(18) 9 Sociala medier Kränkningar och mobbning på nätet är ett verkligt problem för unga människor där samhället fortfarande inte vet hur detta ska hanteras. Genom nätet har mobbning och kränkningar kommit att ta en ny form då exempelvis enstaka kränkningar kan spridas och leva kvar under lång tid. Det framgår tydligt att möjliga kränkningar på nätet leder till oro bland unga. Var fjärde ung kvinna menar att de är ganska eller mycket oroliga över att andra kan få en negativ bild av dem genom att läsa vad som skrivs om dem på nätet. När nätet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att både som barn, ungdom och vuxen känna sig hjälplös. t är därför att få en bild av kränkningar på nätet. Att öka kompentensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med kränkningar på nätet för att kunna förebygga näthat hos barn och unga. Att öka samverkan kring förebyggande arbete för att motverka kränkningar och mobbning på olika platser där barn och unga befinner sig. et är att minska kränkningar och mobbning på nätet. Att ta fram metoder för att upptäcka kränkningar på nätet och därmed även motverka dem. et är även att ge stöd till barn och ungdomar som är utsatta. Även skapa en bättre förståelse om vad kränkning och mobbning kan leda till psykiskt hos barn och unga. Att fler polisanmäler kränkningar och mobbning eftersom dessa går under brottsbalken, t.ex. förolämpning, ofredande etc. Under november månad 2014 har en webbenkät genomförts om internetvanor bland grundskolelever och gymnasielever. Resultatet av undersökningen kommer att ligga till grund för vilka insatser förvaltningarna kommer att göra i samarbete med polisen. Utifrån det kommer en revidering/komplettering av bilagan att komma in i samband med första tertialuppföljningen. Under våren kommer arbetet med att tydliggöra att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot nätkränkningar och nätmobbning att påbörjas. Detta arbete är en del i skolornas likabehandlingsplaner. Ansvaret för implementering och uppföljning ligger på skolornas verksamhetschefer. Genomföra en kompetenshöjande insats för personal som arbetar i skolan och inom öppen fritidsverksamhet om hur man arbetar förebyggande mot nätkränkningar, om farorna och vad man kan göra åt kränkningarna. Dessa utbildningar planeras att genomföras under hösten. De kompetenshöjande insatserna ska leda till att nätmobbning tas upp i undervisningen, för att höja kunskapen hos barn och ungdomar om bland annat nätkränkningar och jämlikhet på internet under Livet på nätet suddar ut gränsen mellan skola och fritid. Därför behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli framgångsrikt. Föräldrar behöver vara mer aktiva, exempelvis via olika föreningar och hemma. Skolan kan uppdatera föräldrar om hur det ser ut i deras skola, om det är något som har hänt. Det kan leda till att man pratar om vad som inte är okej och olagligt,

13 13(18) hemma. Utbyte mellan skolan och föräldrar bör stärkas när det gäller kränkning och mobbning. Har de kompetenshöjande insatserna genomförts? Vilka har deltagit? Har skolorna arbetat in frågan om nätkränkningar och nätmobbning i sina likabehandlingsplaner? Vilka insatser har genomförts för att nå föräldrar i frågan?

14 14(18) 10 Våld i nära relationer Budget propositionen för Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld. Regeringen menar att det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot förebyggande insatser och situationen för unga män och kvinnor bör uppmärksammas. Landskrona stads insatser riktade mot utsatta barn samt de män som använder våld i nära relationer ska fortsätta utvecklas under de närmaste 2 åren genom insatser som till vissa delar beskrivs i denna bilaga och kompletterar stadens övriga arbete inom området. Genom en lärandeprocess med olika aktiviteter öka förståelsen för olika aktörers uppdrag inom området Öka kunskapen kring faktiska stöd och andra aktiviteter inom området. Utveckla samordning och samverkan inom området. Att inom polisen under våren 2015 sprida kunskapen om främst stadens Fredmansarbete. Att i dialog med polisen, under hösten, skapa nya och snabbare möjligheter med motivationsarbete på individnivå gentemot män som utövat våld i nära relationer. Sträva efter deltagande av polisen i Kompetenscentrums utbildningsinsatser från och med våren Individ och familjeförvaltningen tillsammans med elevhälsan ska under våren 2015 utreda behovet av riktade barngrupper i olika ålderskategorier som bevittnat eller varit utsatta för våld i nära relationer samt möjlighet och behov av att vidareutveckla den sk kärleksveckan. Under hösten 2015 med skolan som samordnare, planera och genomföra workshop med berörda aktörer inom polis, skola och socialtjänst. I dialog med Helsingborg gemensamt utveckla gruppverksamhet för män som utövar våld samt förankra arbetet inom polis, åklagare och kriminalvården. Detta arbete påbörjas under våren Under områdets första år 2015 redovisas skriftligt och mer beskrivande resultat av punkterna/målen ovan. Under 2016 kommer den då reviderade bilagan att förtydliga mål och möjlighet att kvantitativt/kvalitativt mäta resultat.

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas

Läs mer

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika

Mål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika 1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.

Varje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning. 1(19) 1 Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009

Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Stadsledningskontoret 1(8) Datum 2010-03-12 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Uppföljning av: Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2009 Landskrona stad Stadshuset

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon.

Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon. Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar I socialtjänstens möte med ungdomar ligger några teoretiska modeller som grund för arbetet. En av dessa huvudteorier är att som bas att

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013

Uppföljning av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013 Stadsledningskontoret 1(18) Datum 2013-01-27 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens av överenskommelsen om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013 Inledning Landskrona stad och polisen

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund

Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Åtgärdsplan 2014-2017 Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Lunds kommun och närpolisområde Lund har

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Bakgrund Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016 Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 20 UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. Styrgruppen består av representanter från kommunen, polisen och landstinget som verkar för att följa

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Antagen i kommunstyrelsen 3 dec 2014 Utgångspunkt Genom en handlingsplan vill Munkedals

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Täby ska vara en trygg kommun att leva och bo i. Politiskt mål i Täby kommun

Täby ska vara en trygg kommun att leva och bo i. Politiskt mål i Täby kommun Täby ska vara en trygg kommun att leva och bo i Politiskt mål i Täby kommun FAKTA Täby Täby kommun 2 mil norr om Stockholm 66 080 invånare idag (80 000) regional stadskärna 8 000 företag,tjänste,handel,elektronik

Läs mer

Kommunernas del - det övriga ANDT-förebyggande arbetet

Kommunernas del - det övriga ANDT-förebyggande arbetet Kommunernas del - det övriga ANDT-förebyggande arbetet Kommunernas del - det övriga ANDT-förebyggande arbetet Kommunernas del - det ANDT-förebyggande arbetet Här är den enkät som avser kommunernas ANDT-förebyggande

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA ANDT sekretariatet Folkhälsoinstitutet och BRÅ Nationell struktur för ANDT området! ANDT-rådet och sekretariatet

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden,

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00. Arbete och välfärdsnämnden, Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad 09.30-12.00 Närvarande Radovan Javurek Katarina Honoré Alexandra Björkhem Joakim Thuresson Agneta Ekner Carlsson Thom Nilsson Roland Prommersberger

Läs mer

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25

Bakgrund. Genomförande 2009-11-25 Lokala brottsförebyggande rådet Sofie Ceder, samordnare Tel: 0457-61 89 61 E-post: sofie.ceder@ronneby.se Till Ansvariga verksamhetschefer Bakgrund Det lokala brottsförebyggande rådet (Brå) genomför två

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009)

Trygghetsvandring. i Flens centrum. September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Trygghetsvandring i Flens centrum September 2009 (uppdaterad med åtgärder oktober 2009) Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10

LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10 LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10 MÅL mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, ungdomar, vuxna och elever Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland barn

Läs mer

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet Inledning Konsumtionen av alkohol och andra droger är ett samhällsproblem och därmed en angelägenhet för samtliga av samhällets aktörer. Det som nämns vara framgångsfaktorer för att bedriva ett gott drogförebyggande

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer