Uppföljning Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet.
|
|
- Monica Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2015/16 skall lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker, skolor och i butiker. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att minska antalet polisanmälda fall av våld i offentlig miljö, jämfört med samma period föregående år. Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel "Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i t.ex. butiker och banker i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer kommer även i fortsättningen att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i dessa sammanhang. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, till exempel rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i Landskrona. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.
2 2(18) 2 Planarbetet Översiktsplaner och detaljplaner anger hur ett område ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Översiktsplaner har ett strategiskt perspektiv och arbetar på långt sikt, ofta med tidshorisonter på upp till 20 år. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som anger lokalisering av byggnader, infrastruktur, grönstrukturer etc. Planerna ger på olika nivåer grundförutsättningar för en trygg miljö och har stor påverkan på hur platsen senare kommer att upplevas. Trygghetsfrågan kommer under 2015/16 att tydliggöras i översikts- och detaljplanearbetet. Att genom den fysiska planeringen öka känslan av trygghet och i förlängningen medverka till en minskning av brott. Att i den framtida fysiska planeringen integrera frågan om brottsförebyggande arbete i högre grad. Till översiktsplanen har under hösten 2014 ett tematiskt PM som handlar om brottsförebyggande arbete och fysisk miljö och hur dessa kan samverka tagits fram. Detta dokument är en utgångspunkt och ett stöd och hjälp i det fortsatta arbetet En rubrik (trygghet) upprättas i de planbeskrivningar som tas fram under året. Till denna hänvisas det framtagna tematiska PM som ett stöd och hjälp att förhålla detaljplanen till. Översiktsplanen remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Samtliga detaljplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Trygghetssamordnare bjuds in till startmöten för nya detaljplaner. Antalet startmöten under 2015 Trygghetssamordnaren bjudits in till (i förhållande till antalet startmöten som genomförts den aktuella perioden). Antalet planbeskrivningar som under 2015 där rubriken Trygghet återfinns (i förhållande till antalet planbeskrivningar under den aktuella perioden).
3 3(18) 3 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar är en metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Metoden bygger på samarbetet mellan boende, kommunala förvaltningar och verksamma i området. t med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vandringarna genomförs. Under våren 2015 ska en trygghetsvandring i centrala Landskrona genomföras. Under hösten 2015 ska en trygghetsvandring genomföras. Engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Minst 20 personer ska delta i vandringen (efter det att vi räknat bort representanter från Landskrona stad, Polisen och fastighetsägarna). Fysiska förändringar i närmiljön som leder till en tryggare närmiljö. Att genom samtal och möten mellan människor ta vara på de boendes kunskaper och erfarenheter av sitt närområde. Det eftersöker en mångfald bland de som går med på trygghetsvandringarna. Detta medför att rekryteringen kommer att ske på flera olika sätt som t.ex. annonsering, affischering och samarbete med skolor och blåjackor. Området för vårens trygghetsvandring ska tas fram i dialog med stadsutvecklingsbolaget. Detta som ett sätt att ytterligare stärka trygghetsperspektivet inom det arbete med att omgestalta centrum och öster. Under sommaren bestäms vilket område höstens trygghetsvandringen ska genomföras i. Resultatet från vandringarna och information om genomförda förändringar läggs ut på Landskrona stads hemsida. Antal genomförda vandringar? Antal personer som deltagit i vandringarna? av de åtgärdslistor som tas fram under vandringarna?
4 4(18) 4 Attraktiv stad Känslan av trygghet påverkas av hur det offentliga rummet är utformat, men också i hög grad av hur platsen sköts. Välvårdade platser signalerar att någon bryr sig, och att man anstränger sig för att skapa en gemensam trevnad. Skräpiga och nedklottrade platser med ovårdade och trasiga möblemang bidrar till ökad vandalism och nedskräpning. Detta, i sin tur, skapar otrivsel och sprider en känsla av otrygghet. En god ljussättning är en förutsättning för att göra en plats attraktiv, även under dygnets möka timmar, där annars mörker förstärker känslan av otrygghet. Att skapa en attraktiv och trygg stadsmiljö som inbjuder till vistelse och möten mellan människor. Frekvensen på städinsatser ska vara så täta att parker och gaturum inte upplevs som skräpiga. Dumpade grovsopor ska vara bortforslade helst samma dag som de upptäcks. Klotter ska avlägsnas direkt efter upptäckt. Utrustningar i gaturum och parker så som parkbänkar, papperskorgar, cykelställ och dylikt ska vara rena och välvårdade. En mångfald av blomsterurnor och planteringar ska förgylla och mjuka upp annars sterila gaturum och torg. En god ljussättning ska undanröja människors känsla av otrygghet i offentliga miljöer under dygnets mörka timmar. Att genom god pedagogik i skolan få barn att anamma rätt inställning mot nedskräpning. Att berika parker med aktivitetsytor och attraktioner för att skapa rörelser och mötesplatser för olika intressegrupper. Resurser ska finnas hos förvaltningar som hanterar yttre miljö, att snabbt och professionellt hantera nedskräpning på allmän plats. Nyupptäckt klotter ska rapporteras till TS parkenhet och saneras bort utan dröjsmål av entreprenör eller kommunal personal. I entreprenörens uppdrag ska regelbunden bevakning ske, och vid behov ska sanering utföras och dokumenteras utan dröjsmål. En rutin för att hålla utrustningar i offentlig miljö i välvårdat skick ska införas. Att utse en person med uppdrag att bevaka detta kan vara en bra åtgärd. Dokumentation av dumpade grovsopor ska ske och rapporteras till Miljöförvaltning och Polis. Denna ska ge vägledning för att eventuellt hitta mönster och särskilt utsatta platser.
5 5(18) Ett gaturum eller park med vackra blomsterarrangemang och planteringar upplevs som attraktiv och här skapas välbesökta mötesplatser som respekteras av allmänheten. Därför bör detta inslaget mångfaldigas. Till 2015 finns ett stadsmiljöprogram där planer för en bra ljussättningsplanering i Landskrona ingår. Projektering för att hitta rätta målpunkter pågår. Via samarbete med Fritid och Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningarna ska barn och föreningar engageras i samband med Håll-Sverige-Rent-organisationens skräpplockardagar och gärna vid andra tillfällen t ex schemalagda aktiviteter hos Utbildningsförvaltningen. Det är viktigt att barn redan i tidig ålder får rätt inställning gentemot nedskräpning. Sammankallande i detta samarbete är Teknik- och serviceförvaltningen. Samfälligheter och boendeföreningar i anslutning till parkområden ska stöttas och uppmuntras till att bidra med stödinsatser i sitt närområde. Bland insatser som inom kort kommer att genomföras kan nämnas: - Dammhagsparken som 2015 kommer att renoveras på liknande sätt som Stadsparken och även integreras med lek- och spelytor på skolgården. - Teaterparken, med den nya jubileumsscenen, planeras även den för upprustning med nya ljussättningar, renovering av lekplatsen och nya trädplanteringar. - Långt framskridna planer finns från FOK att öppna upp idrottsplatsområdet med banor för spontanidrott och spel och att även anlägga fler motions-, lek- och spelplatser i Karlslundsparken. Regelbunden uppföljning och samråd ska ske mellan TS, FOK och UTB 2 ggr/år med redovisning av nuläge, och nya idéer för framtiden. Parterna ska förvissa sig om att man siktar mot samma mål och har avsatt resurser för att nå så långt som möjligt. Sammankallande är TS.
6 6(18) 5 Insatser mot cannabis och rökning En viktig orsak till att fler ungdomar använder Cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under att satsa på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer och därmed minska förekomsten av Cannabis bland unga. Detta arbete ska huvudsakligen ske genom att stärka den breda opinion mot Cannabis som redan finns och på så sätt motverka liberaliseringen. Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av Cannabis bland unga. Mer specifika mål handlar om att ta fram metoder för att öka den tidiga upptäckschansen av Cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå. att försvåra genomförandet av narkotikabrott. att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär. Kommunikationsplan Det ingår vid varje preventionsnivå och aktivitet att kommunicera aktiviteten genom social media, insändare i tidningen eller andra kanaler som stärker det opinionsbildande arbetet. Universell prevention ECAD-konferens Landskrona stad ska under hösten 2015 anordna en konferens inom ramen för European Cities Against Drugs. Mätning av droger i avloppsvattnet Droganalyser görs via reningsverket vilket ger ett värde som kan användas för att indikera drogmissbruket i Landskrona. Detta har utförts vid tre tillfällen under sommaren i Landskrona stad. Provresultaten visar att Cannabis är den klart vanligaste drogen. Droganalyserna ska göras återkommande årligen, koordineras och jämföras med andra kommuner. Sektion Fält ska organisera en Föräldragrupp på Facebook Föräldragruppens målgrupp ska vara föräldrar i Landskrona och syftet ska vara kommunikation och information mellan Sektion Fält och föräldragruppen. I ett senare skede ska denna grupp användas bland annat för det opinionsbildande arbetet utifrån denna bilaga. Insändare Sektion Fält ska skicka in minst tre insändare/artiklar under 2015 på temat opinionsbildande arbete.
7 7(18) Polisvolontärerna Polisvolontärerna ska vara behjälpliga med riktade informationskampanjer. Utbildningsinsatser Utvald personal i kommunen erbjuds under hösten utbildningsinsatser vars syfte är att öka deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet såväl som specialistkunskap om Cannabis och annan i Landskrona vanligt förekommande narkotika. Tidig upptäckt av vårdcentraler, tandvården och ungdomsmottagningar Under våren återuppta en närmare samverkan med ungdomsmottagningar, tandvården och vårdcentraler för att öka möjligheterna till tidig upptäckt. Hälsosamtal Skolsköterskorna har hälsokontroll med elever i olika årskurser. I de frågorna som de ställer till eleven är även några frågor om alkohol, narkotika och tobak. Denna information har hittills stannat på respektive skola. Framöver kommer skolsköterskorna att vidarebefordra avidentifierat materialet till ANDT-samordnaren, detta gäller årkurs 7 och gymnasiet 1. Detta material ska användas som ett kompletterande mätinstrument för att få en bättre helhetsbild av ANDT användandet. Opinionsbildning med föreningshjälp Sektion Fält undersöker under våren om och hur det finns föreningar som skulle kunna hjälpa till med ett opinionsbildande arbete. Främst sociala idéburna föreningar som till exempel; Individuell Människohjälp, Rädda barnen och Islamiska Församlingen. Selektiv prevention Förebyggande arbete mot tobak Förstärka och utvidga befintligt framgångsrikt arbete mot tobak (koppling tobaksrökning cannabis). Aktivt Föräldraskap Under 2015 planeras minst en ungdomsgrupp startas upp. I samband med detta ska det undersökas om det går att lägga in någon form av droginformation i utbildningen. Workshop med polisen Polisen kommer under 2015 genomföra en eller två workshops på temat droger med aktörer inom vårdcentral, ungdomsmottagning, socialtjänst och eller skola. Utbildnings-, Kultur- och Fritids- och Socialnämnden Under våren föredra bilagan inför respektive nämnd för att öka den politiska medvetenheten. Föreningars alkohol- och drogpolicy Fördelat över året göra stickprov och undersök de rutiner som bidragssökande föreningar i Landskrona har.
8 8(18) Indikativ prevention Samverkan Säkerställa att rutiner och samarbete fungerar mellan behandlingsenheten, Ungdomsstöd, Fältgruppen och Polisen med flera. Eftersom motivation är en färskvara är det mycket viktigt att alla inblandade har insyn i varandras verksamheter, när och hur respektive aktör arbetar och vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Detta arbete påbörjas under våren. Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna år 2015 via underlag från ansvarig Fältsekreterare till Trygghetssamordnaren.
9 9(18) 6 Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar I samarbete med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopningsanvändandets konsekvenser, ge kunskap i hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt att genom tester av besökare skapa en medvetenhet om risken för att bli upptäckt. Att samtliga gym i Landskrona skall vara certifierade och arbeta utifrån det koncept Prodis arbetat fram. Samverkan mellan Landskrona stad, Polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Under 2015 ska 4 samverkansträffar genomföras. Under 2014 utbildades och diplomerades samtliga anslutna gym. Under 2015 kommer ett eller flera utbildningstillfälle att erbjudas de som ingår i samverkan. Temat och tidpunkten för utbildningen kommer att beslutas om under våren Genom attitydpåverkan ska medvetenheten om riskerna vara tydliga för de som tränar på de anslutna gymmen. Det ska även finnas en medvetenhet om risken för upptäckt. Dopingkontroller kommer att genomföras av Distriktidrottsförbundet och polisen. Denna insats genomförs för att kontrollera och bidra till en dopingfri miljö på gymmen. Det bidrar även till kunskap om hur användningen av dopingpreparat ser ut i Landskrona. Har dopingkontroller genomförts och vilket resultat har det gett? Har samverkansträffar genomförts? Har ett utbildningstillfälle genomförts? Hur har gruppen arbetat med attitydpåverkan?
10 10(18) 7 Kontaktpoliser Ett förutbestämt antal skolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan lärare, elever och Polisen. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Närpolisen i Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 8 förutbestämda skolor. Urvalet av aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen. För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda skolorna. Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger eller när behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktperson ansvarar för att förmedla information till övrig personal om kontaktpolisens funktion. Skolans kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola
11 11(18) 8 Samarbete skola socialtjänst - polis Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot risker i ungdomsmiljöer och ungdomars egna riskbeteenden. Under 2015/16 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter. Genom att inta en tvärsektoriell hållning blir samverkansarbetet ett medel för respektive myndighet att uppnå ökad måluppfyllese inom sina ordinarie verksamhetsuppdrag. I ett tidigt skede identifiera riskfaktorer främst på selektiv och universell nivå bland gruppen ungdomar och samtidigt arbeta för lösningar som innebär förstärkning av befintliga skyddsfaktorer eller inrättande av nya sådana. Som en del i att förverkliga det som Landskrona stad och polisen har kommit överens om att prioritera under 2015/16 kommer samverkansgrupper mellan skolan, socialtjänst och polis att startas upp i fyra områden. Det är i första hand dessa tre myndigheter som kommer att ingå i den samverkan som beskrivs i denna bilaga. Vid behov kan det dock bli aktuellt att komplettera gruppen med andra aktörer som t.ex. FOK. Brottsförebyggande rådet ansvarar för styrning och uppföljning av arbetet. Våren 2015 Ett dokument som beskriver grunden för samverkan mellan de tre myndigheterna arbetas fram och förankras i BRÅ. Fyra områden väljs ut (kopplade till de områden där det finns kontaktpoliser). Namnet på de som ska ingå i samverkansgrupperna i respektive område väljs ut. Gemensamt uppstartsmöte. Hösten 2015 Arbetet i de fyra områdena startar upp. Under 2015 kommer uppföljningen att fokusera på att arbetet kommer igång. Under 2016 kommer vi att ta fram uppföljningsparametrar som visar på om vi nått resultat enligt målsättningen ovan. Har grunden i arbetssättet förankrats i BRÅ? Har ett uppstartsmötet blivit genomfört? Har arbetet i de fyra områdena kommit igång?
12 12(18) 9 Sociala medier Kränkningar och mobbning på nätet är ett verkligt problem för unga människor där samhället fortfarande inte vet hur detta ska hanteras. Genom nätet har mobbning och kränkningar kommit att ta en ny form då exempelvis enstaka kränkningar kan spridas och leva kvar under lång tid. Det framgår tydligt att möjliga kränkningar på nätet leder till oro bland unga. Var fjärde ung kvinna menar att de är ganska eller mycket oroliga över att andra kan få en negativ bild av dem genom att läsa vad som skrivs om dem på nätet. När nätet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att både som barn, ungdom och vuxen känna sig hjälplös. t är därför att få en bild av kränkningar på nätet. Att öka kompentensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med kränkningar på nätet för att kunna förebygga näthat hos barn och unga. Att öka samverkan kring förebyggande arbete för att motverka kränkningar och mobbning på olika platser där barn och unga befinner sig. et är att minska kränkningar och mobbning på nätet. Att ta fram metoder för att upptäcka kränkningar på nätet och därmed även motverka dem. et är även att ge stöd till barn och ungdomar som är utsatta. Även skapa en bättre förståelse om vad kränkning och mobbning kan leda till psykiskt hos barn och unga. Att fler polisanmäler kränkningar och mobbning eftersom dessa går under brottsbalken, t.ex. förolämpning, ofredande etc. Under november månad 2014 har en webbenkät genomförts om internetvanor bland grundskolelever och gymnasielever. Resultatet av undersökningen kommer att ligga till grund för vilka insatser förvaltningarna kommer att göra i samarbete med polisen. Utifrån det kommer en revidering/komplettering av bilagan att komma in i samband med första tertialuppföljningen. Under våren kommer arbetet med att tydliggöra att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot nätkränkningar och nätmobbning att påbörjas. Detta arbete är en del i skolornas likabehandlingsplaner. Ansvaret för implementering och uppföljning ligger på skolornas verksamhetschefer. Genomföra en kompetenshöjande insats för personal som arbetar i skolan och inom öppen fritidsverksamhet om hur man arbetar förebyggande mot nätkränkningar, om farorna och vad man kan göra åt kränkningarna. Dessa utbildningar planeras att genomföras under hösten. De kompetenshöjande insatserna ska leda till att nätmobbning tas upp i undervisningen, för att höja kunskapen hos barn och ungdomar om bland annat nätkränkningar och jämlikhet på internet under Livet på nätet suddar ut gränsen mellan skola och fritid. Därför behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli framgångsrikt. Föräldrar behöver vara mer aktiva, exempelvis via olika föreningar och hemma. Skolan kan uppdatera föräldrar om hur det ser ut i deras skola, om det är något som har hänt. Det kan leda till att man pratar om vad som inte är okej och olagligt,
13 13(18) hemma. Utbyte mellan skolan och föräldrar bör stärkas när det gäller kränkning och mobbning. Har de kompetenshöjande insatserna genomförts? Vilka har deltagit? Har skolorna arbetat in frågan om nätkränkningar och nätmobbning i sina likabehandlingsplaner? Vilka insatser har genomförts för att nå föräldrar i frågan?
14 14(18) 10 Våld i nära relationer Budget propositionen för Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld. Regeringen menar att det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot förebyggande insatser och situationen för unga män och kvinnor bör uppmärksammas. Landskrona stads insatser riktade mot utsatta barn samt de män som använder våld i nära relationer ska fortsätta utvecklas under de närmaste 2 åren genom insatser som till vissa delar beskrivs i denna bilaga och kompletterar stadens övriga arbete inom området. Genom en lärandeprocess med olika aktiviteter öka förståelsen för olika aktörers uppdrag inom området Öka kunskapen kring faktiska stöd och andra aktiviteter inom området. Utveckla samordning och samverkan inom området. Att inom polisen under våren 2015 sprida kunskapen om främst stadens Fredmansarbete. Att i dialog med polisen, under hösten, skapa nya och snabbare möjligheter med motivationsarbete på individnivå gentemot män som utövat våld i nära relationer. Sträva efter deltagande av polisen i Kompetenscentrums utbildningsinsatser från och med våren Individ och familjeförvaltningen tillsammans med elevhälsan ska under våren 2015 utreda behovet av riktade barngrupper i olika ålderskategorier som bevittnat eller varit utsatta för våld i nära relationer samt möjlighet och behov av att vidareutveckla den sk kärleksveckan. Under hösten 2015 med skolan som samordnare, planera och genomföra workshop med berörda aktörer inom polis, skola och socialtjänst. I dialog med Helsingborg gemensamt utveckla gruppverksamhet för män som utövar våld samt förankra arbetet inom polis, åklagare och kriminalvården. Detta arbete påbörjas under våren Under områdets första år 2015 redovisas skriftligt och mer beskrivande resultat av punkterna/målen ovan. Under 2016 kommer den då reviderade bilagan att förtydliga mål och möjlighet att kvantitativt/kvalitativt mäta resultat.
Medborgardialog kommer att genomföras på ett antal olika platser i Landskrona. Utifrån medborgardialogerna kommer medborgarlöften att upprättas.
1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet.
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2015/16 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2017 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolis - område Landskronas
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2013/14 Denna överenskommelse är Landskrona stads och Närpolisen i Landskronas
Läs merSyfte Landskronaborna ska känna trygghet när de vistas ute i sin stad.
1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under
Läs merMål Minska antalet ungdomar som röker Minska antalet ungdomar som någon gång provat narkotika
1(18) 1 Stärka personalkompetensen inom området Droger Oftast är lärare den yrkeskår, som parallellt med familjen, först kan se symptomen av ungas droganvändning. För att underlätta tidigt upptäckt är
Läs merÅrsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak)
1(5) Individ - och familjeförvaltningen 151211 Utredning/öppna insatser Stefan Åberg Vår Referens Årsrapport 2015 ANDT samordnaren (Alkohol-, narkotika-, doping- och tobak) Arbetsgivare Alkohol och drogsamordnarens
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde
Läs merÅtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum
BILAGA 3 Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum I samtliga forum ingår uppdraget att rapportera till TSR Kungsholmens trygghets- och säkerhetsråd (TSR) Syfte Utveckla en hög kvalitet i det trygghetsskapande
Läs merSamverkan Trygg och säker stad
Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga
Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...
Läs merSamverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun
Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merLokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun
Lokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun Polisens och kommuns arbete med medborgarlöften följs upp tertialsvis. Medborgarlöften Jönköpings kommun
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merPROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Läs merUppföljning av medborgarlöften för Habo kommun
Lokala medborgarlöften i Habo kommun 2017 Uppföljning av medborgarlöften för Habo kommun Polisens och kommuns arbete med medborgarlöften följs upp tertialsvis. Medborgarlöften Habo kommun 2017 Vi ska arbeta
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011 Denna överenskommelse är Boden kommuns och Områdespolisen i Bodens gemensamma
Läs merFörvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016
Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade
Läs merEn drogfri miljö för barn och unga
Reviderad 2018-07-12 En drogfri miljö för barn och unga Riktlinjer, rutiner och åtgärder kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för alla som arbetar med barn och ungdomar i grund-
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merHandlingsplan Köpings brottsförebyggande råd
Handlingsplan 2017 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2017-03-08 8 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra
Läs merEn drogfri miljö för barn och unga
Reviderad 2017-08-17 En drogfri miljö för barn och unga Riktlinjer, rutiner och åtgärder kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för alla som arbetar med barn och ungdomar i grund-
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merDrogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning
Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska
Läs merEn drogfri miljö. för barn och unga
En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merDrogpolicy för Svalöfs gymnasium
Drogpolicy för Svalöfs gymnasium Svalöfs gymnasium vill erbjuda alla elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå bästa studieresultat och erbjuda en trygg, säker och drogfri arbetsmiljö.
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merMalmö Trygg och säker stad
Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Läs merHandlingsplan
1 (8) Datum Dnr, Oxelösunds kommun 2016-01-24 KS.2015.144 Diarienr (åberopas) Handlingsplan 2016-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan Oxelösunds
Läs merKultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger
Läs merHandlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010
Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande
Läs merDokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen
Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV
Läs merDrogpolitiskt program Örkelljunga kommun
Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merVarje enhet reviderar årligen i samverkan med barn, elever och föräldrar sin likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning.
1(19) 1 Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet är ett sätt att hjälpa barn och unga att känna större tillit, får ökad självkännedom och en god självkänsla. Utgångspunkten för detta arbete är människolivets
Läs merHandlingsplan Köpings brottsförebyggande råd
Handlingsplan 2016 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2016-06-02 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra
Läs merTillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126
Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merHandlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun
Handlingsplan 2011 - Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun 2011-08-30 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Läs merArbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014
Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merAnsvarig för genomförande och uppföljning är säkerhetssamordnaren.
Handlingsplan 2019 1. Trygghetsvandringar följa brottsutvecklingen i syfte att identifiera särskilt brottsutsatta platser. Dessa platser prioriteras vid arbetet med trygghetsvandringar i BRå s regi. utifrån
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stamgärde skola F-6 2016-17 Revideras v. 44 2017 Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en Likabehandlingsplan medan det i
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse
Läs merDet viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av;
Version 2007-08-24 Umeå kommuns skolplan tydliggör att. Föräldrarna är medansvariga till det som barnen gör i skolan. Då det uppstår problem med våld, hot och/eller mobbning ska åtgärder omedelbart sättas
Läs merANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Läs merLokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete
Lokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete Torsby kommun 2017 Lokala Förebyggande Rådet (LFR) 1 Medborgarlöften 2017 Polisen och Torsby kommun fortsätter sitt gemensamma arbete med att
Läs merTrygg i Norrtälje kommun
Trygg i Norrtälje kommun Verksamheten Trygg i Norrtälje kommun - TiNk Norrtälje ska vara Sveriges tryggaste kommun att bo, leva och verka i. För att nå dit bildades Trygg i Norrtälje kommun (TiNk), som
Läs merDet behövs tid för att vara ung
Det behövs tid för att vara ung Till den Öppna Fritidsverksamheten ska de unga känna, att de kan komma bara för att vara och delta på det sätt de önskar. Varje ung människa bär på sina funderingar och
Läs merÅtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla
Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående
Läs merBrottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
Läs merJämtlands Gymnasieförbund
Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...
Läs merÅtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun
2015-04-09 Åtagandeplan för brottsförebyggande arbete i Munkedals kommun 2015 Dnr KS 2012-416 Elisabeth Hansson Vik. folkhälsoutvecklare Antagen av Brottsförebyggande rådet 2015-04-02. Sida 2 av 6 Bakgrund
Läs merJämtlands Gymnasieförbund
Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...
Läs merPROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA
S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE
Läs merGrundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1
Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen
Läs merÖverenskommelse om Skånesamverkan mot droger
LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
1 (5) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Edsta Fritids 2011/2012 Planen reviderad oktober 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merEnkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet
Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet Frågorna i denna enkät avser stadsdelarnas ANDT-förebyggande arbete under 2014. Syftet med enkäten är att fånga upp stadsdelarnas arbete på det ANDT-förebyggande
Läs merKallelse till Huddinge brottsförebyggande råd
HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan
Läs merSamverka för att motverka
En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder
Läs merPolicy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
Läs merFörebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508
Läs merVärdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.
Värdegrund VÄRDEGRUND DEGERFORS IF I Degerfors IF erbjuder vi glädje och utveckling Glädje är en viktig del av verksamheten och skapar en förutsättning till ett livslångt fotbollsintresse. I Degerfors
Läs merDrogpolicy. Älvsbyns Gymnasium
Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium Reviderad januari 2014 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns gymnasium ska vara drogfritt! 2 Vår skola ska erbjuda
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Drogpolitiskt program. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Drogpolitiskt program i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merDROGFÖREBYGGANDE POLICY
DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det
Läs merALKOHOL- & DROGPOLICY
Reviderad 2017 10 23 Välkommaskolan Malmberget/Gällivare ALKOHOL- & DROGPOLICY 1 Inledning. Skolan har ett ansvar att motverka alkohol, narkotika och läkemedelsmissbruk bland elever och personal. Genom
Läs merBrottsförebyggande program. för Ronneby kommun
Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby
Läs merFöreningscertifikat. Bästa möjliga idrottsförening i Mölndal. Vad kommer certifieringen att innebära?
Föreningscertifikat Bästa möjliga idrottsförening i Mölndal Vad kommer certifieringen att innebära? Idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet i Mölndals stad kommer att ha möjlighet att genomgå
Läs merStyrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009
Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...
Läs merSamverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun
Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för
Läs merÅtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Läs merHällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merRegler för kommunens drogförebyggande arbete
Regler för kommunens drogförebyggande arbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:751 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 22 november
Läs merANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.
Alkohol, narkotika, doping & tobak Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola. Vad är skolans uppdrag? i läroplanen I läroplanen för grundskolan finns ett tydligt stöd för hälsofrämjande
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merÖverenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan
Läs merSammanträdesprotokoll
Brottsförebyggande rådet 2012-09-10 17 (23) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 9 september 2012, kl. 08.30-09.40. Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Anneli Bengtsson, ordförande
Läs merBrottsförebyggande rådets åtgärdsplan
Brottsförebyggande rådets åtgärdsplan FÖR STRÖMSTADS KOMMUN 2017 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN INLEDNING En ny överenskommelse om samverkan mellan polis och kommun görs varje år sedan 2010. Samverkansöverenskommelsen
Läs merUpplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott
Läs merAlkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola
Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola 1 Inledning Vi i Tyresö kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merLedstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete
LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK
Läs mer