Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund

Transkript

1 Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdsplan

2 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta eller studera i. Rådet består av både kommunala företrädare och personer från andra verksamheter.

3 Överenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Denna överenskommelse är Lund kommuns och Närpolisområde Lunds gemensamma åtgärdsplan för Den tidigare åtgärdsplanen gällde 2009 och förlängdes att gälla även 2010 med tre kompletterande fokusområden. Vissa åtgärder ingår numera i den normala linjeverksamheten andra förtjänar att fokuseras på även fortsättningsvis. Åtgärdsplanen är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner. Syftet med en gemensam överenskommelse är att fördjupa samarbetet mellan kommun och polis och därigenom minska brottsligheten och förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i Lunds kommun. Lunds brottsförebyggande råd ansvarar för att arbetet drivs framåt såväl som för uppföljning, utveckling och revidering av överenskommelsen. Utifrån den gemensamma problembilden föreslår Lunds BRÅ:s arbetsgrupp fyra prioriterade områden för års verksamhet. Dessa områden är: alkoholrelaterat våld i nöjeslivet (kvarstår från ) ungdomssatsning trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet (kvarstår från ) narkotikabekämpning. I överenskommelsen redovisar kommunen och polisens gemensamma åtgärder och åtaganden inom dessa fyra områden. Alla insatser ska ha mätbara mål och resultatet ska följas upp och redovisas för kommunstyrelsen och polisledningen via Lunds Brottsförebyggande Råd. En ny överenskommelse ska tas fram eller revideras två gånger per mandatperiod. Målet är att undertecknandet av en överenskommelse för kommande år sker senast första kvartalet det aktuella året. Processen inleds första kvartalet det andra avtalsåret, då resultatet av föregående överenskommelse redovisas. Därefter tar förankringsarbetet för kommande överenskommelse vid. Under sista kvartalet kompletteras överenskommelsen med beskrivningar av de olika insatserna och remitteras vid behov till berörda aktörer. Ansvarig för framtagandet av detta dokument är Lunds Brottsförebyggande Råds arbetsgrupp. Överenskommelsen ska vara känd inom polisen, kommunens förvaltningar och förtroendevalda och den ska finnas tillgänglig som broschyr såväl som på nätet. Mats Helmfrid Kommunstyrelsens ordförande Tommy Sverngard TF Polismästare

4

5 Innehåll Nulägesbeskrivning Mål och problemområden Problemområden och insatser Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet... 6 Ungdomssatsning Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet Narkotikabekämpning Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

6 Nulägesbeskrivning LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd Grunden för det brottsförebyggande arbetet ligger i det långsiktiga arbete, byggt på vetenskapligt beprövade metoder, som bedrivs inom kommunens olika förvaltningar. Trenden talar för att anmälda våldsbrott och ordningsstörningar i nöjeslivet kommer att öka. Gruppen unga vuxna över 20 år ökar de kommande åren. Till detta kommer ett flyttmönster som innebär att många unga flyttar till Lund, med Lunds Universitet som magnet, där utbudet av nöjen och alkohol är omfattande. En markant ökning av ungdomar över 20 år gör att bostadsbristen ökar betydligt under närmaste åren. Ungdomar som flyttar hemifrån söker sig företrädesvis till större städer och lärosäten. Fler invånare och större befolkningskoncentration leder generellt till fler brott. Narkotikaproblematiken och den höga tillgången på cannabis kan antas bestå. Antalet individer och grupperingar inom gängmiljön i Skåne ökar. En tydlig trend är att aktörerna blir yngre. Under 2010 har polisens kriminalunderrättelsetjänst kunnat konstatera en etablering av kriminella grupperingar såsom Black Cobra i Lund. Deras huvudsakliga aktivitet är narkotikaförsäljning till Lundaungdomar men kan också betraktas som multikriminella. Grupperingen är inte stor men det är ytterst viktigt att etableringen upphör då nyrekrytering av Lundaungdomar annars är överhängande. Polisen och kommunen har gjort bedömningen att med samhällets samlade resurser bör vi lyckas bryta etableringen i Lund. Ungdomar i övre tonåren blir färre i Lund de kommande åren. Färre invånare i mest brottsaktiv ålder (15-17 år) leder normalt till färre brott av det slag unga ofta begår såsom stöld i skola och affär samt skadegörelse. När det gäller arbetet med unga lagöverträdare har Socialförvaltningen i Lund tagit en tätposition i landet. Det gäller både insatser mot unga lagöverträdare och arbetet med medling och stöd till unga brottsoffer. Placeringen av socialsekreterare hos polisen är en framgångsfaktor. Etableringen av kriminella grupperingar i Lund innebär att metoder måste utvecklas för unga som vill lämna dessa grupperingar. 4

7 Trygghetsindexet för Lund är bland de bästa i Skåne och, i jämförelse med andra städer av samma storlek, mycket gott. Polisen gör årliga trygghetsmätningar. I Lunds kommun ingår 1500 personer fördelade på fem mätområden. För att behålla det goda resultatet måste polisen och kommunen hela tiden ha trygghetsfrågorna i fokus. Bland annat genom att göra trygghetsvandringar som är effektivast i de områden där medborgarna upplever störst otrygghet. Under våren 2010 gjorde Tekniska förvaltningen en kartläggning av otrygghetsupplevelser utifrån ett jämnställdhetsperspektiv på stadsdelen Gunnesbo. Stadsdelen valdes ut som pilotområde därför att den geografiska ytan var lämplig, inte för att Gunnesbo är särskilt otryggt. Arbetet byggde på att engagera personer med koppling till området, boende, arbetande och besökare. Under hösten 2010 kommer flera trygghetsskapande åtgärder genomföras som direkt resultat av kartläggningen. Kunskapen om den nya arbetsmetoden kommer att användas under Polisens närvaro är viktig för Lundabornas trygghetskänsla. Det gäller både i staden och i de östra delarna där polisstationen i Dalby är särskilt betydelsefull. Efterfrågan på polisiär närvaro är stor men trots Lundapolisens resurstillskott måste närvaron prioriteras till de områden som bland annat Trygghetsmätningen pekar ut som särskilt otrygga. Ett tryggare Lund - nu och i framtiden ¹ Läs mer om trygghetsvandringar på 5

8 Mål och problemområden Ur ett längre perspektiv, 3-4 år, har fyra övergripande mål lyfts fram utifrån nulägesanalys samt kunskap om vilka åtgärder som är effektiva att använda. Samtliga mål följs upp med indikatorer som visar på hur måluppfyllelsen varit. LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd De övergripande målen är att Den totala brottsligheten ska minska. Detta mål mäts i antalet polisanmälda brott, där antalet brott per 1000 invånare ska minska 2011 jämfört med Antalet människor som känner sig otrygga ska minska. Trygghet och otrygghet mäts i Polisens årliga medborgarundersökningar. Droganvändningen bland ungdomar ska minska. Uppföljning sker av de samverkande parternas åtgärder och resultat. Inga kriminella grupperingar ska finnas i Lunds kommun. Uppföljning görs av Polisens Kriminalunderrättelsetjänst. Med dessa övergripande mål som utgångspunkt har följande fyra problemområden och insatser för år 2011 identifierats. Varje problemområde innehåller en beskrivning kring syfte, förväntad effekt, tidplan, ansvarig, samverkanspartners och en metod för uppföljning. 1 Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet 2 Ungdomssatsning/sommarjobb 3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet 4 Narkotikabekämpning 6

9 Problemområden och insatser Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet Syfte med avtalsområdet: att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador Förväntad effekt: Misshandeln utomhus ska minska per 1000 invånare i förhållande till Den upplevda tryggheten i centrum kvälls- och nattetid ska öka. Tillvägagångssätt:» Ansvarsfull alkoholservering Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering, som är en vetenskapligt beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer, ska genomföras två gånger under Socialnämnden Krögarna och Polisen Skådespelarstudier, enkäter» Tillsyn Polisen och socialförvaltningen ska under perioden genomföra tillsynsbesök på krogar och nationer i kommunen enligt deras respektive handlingsplan. Kontroller av butikernas efterlevnad av åldersgränserna vid försäljning av folköl och tobak ska genomföras av socialförvaltningen och polisen. Socialnämnden och Polisen Krögarna och ordningsvakter Protokoll» Synlighet Polisen ska vara ett naturligt inslag i Lunds nöjesliv under helgkvällarna. Detta innebär att Polisen varje helg ska ha särskilt avdelad personal med ansvar för Lunds nöjesliv. Ett tryggare Lund - nu och i framtiden Polisen Trygghetsmätningar 7

10 2 Ungdomssatsning Syfte med avtalsområdet: Att genom olika insatser minska brottsligheten bland ungdomar och att på ett tydligt sätt belysa vikten av sysselsättning för ungdomar i preventivt och stärkande syfte LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd Förväntad effekt: Att fler ungdomar får möjlighet till utveckling och därmed stärkt självkänsla och större perspektiv kring val och möjligheter i livet. Tillvägagångssätt:» Sommarpraktik för ungdomar Att skapa fler sommarjobb och därmed meningsfull sysselsättning till ungdomar under sommarlovet och att erbjuda ungdomar jobbinspiration och mentorskap i gemensamma projekt och forum. Så många som möjligt av de ungdomar i Lunds kommun som önskar arbeta under sommaren ska ges möjlighet till detta. Att bjuda in näringslivet och kommunala förvaltningar till informationsmöten om betydelsen av gemensamma projekt för att stärka unga. Samverkansparter: Lunds BRÅ Socialförvaltningen, Kommunkontorets näringslivsenhet, Handelsföreningen m fl Rapportering till Lunds BRÅ efter sommaren» Åtgärder som gör det möjligt för ungdomar att kunna lämna kriminella grupperingar. Socialförvaltningen ska, som stöd för redan pågående insatser, ta fram en handlingsplan för att hjälpa ungdomar ur gängproblematiken. Socialnämnden Polisen Rapportering till Lunds BRÅ» Mentorer inom polisen för ungdomar Socialförvaltningen och Polisen har gemensamt utbildat poliser till mentorer för ungdomar. Syftet med mentorskapet är att dem unge ska ges möjligheter att reflektera över sin livssituation. Mentorsskapet ska också vara brottförebyggande, gränssättande och vägvisande. Mentorerna ska under 2011etableras och verksamheten ska utvärderas. Polisen Socialförvaltningen Utvärdering 8

11 » Kontaktpoliser i skolorna Arbetet med ungdomar och samverkan med skolan är en av polisens allra viktigaste brottsförebyggande uppgifter. Därför är polisens kontaktskapande verksamhet i skolorna av största vikt. Varje skolområde ska ha avdelade poliser som är välkända bland skolpersonal, elever och föräldrar. Polisen Skolförvaltningarna Utvärdering» Ungdomsråd/ungdomsting Ungdomars delaktighet i samhället är en underskattad brottsförebyggande metod. När ungdomar känner att de kan påverka sin vardag stärker det deras självkänsla. Statens Folkhälsoinstituts 11 folkhälsomål har delaktighet och inflytande som det första och viktigaste mål för hälsan. En ökad dialog mellan polisen och Lunds ungdomar är viktigt för förståelsen båda parters situation och är samtidigt ett preventionsarbete för ungas hälsa samt bidrar till att utveckla polisens arbete med unga. Polisen ska under 2011 etablera det ungdomsråd som startats upp under Kultur- och fritidsförvaltningen och polisen Rapport till Lunds BRÅ 3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet Syfte med avtalsområdet: Påverka det offentliga rummet ur ett trygghetsperspektiv. Förväntad effekt: Minskad brottslighet och ökad trygghet Tillvägagångssätt: Ett tryggare Lund - nu och i framtiden» 24 timmars-regeln - Att arbeta för att minska klotter, nedskräpning och skadegörelse är viktigt för att öka medborgarnas trygghetskänsla. Lunds kommun har sedan 2000 en handlingsplan mot klotter och i den står bl a att Lunds kommun inte tolererar något klotter någonstans i kommunen och att kommunen inte heller ska medverka i skapandet av lagliga klotterväggar. 9

12 LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd 24 timmars-regeln innebär att klotter tas bort inom 24 timmar för att förhindra att klottret eller taggar exponeras för ett större antal personer. Kommunens förvaltningar har ansvar för att polisanmäla och dokumentera skadegörelse på kommunens egendom. Möjligheten för privata fastighetsägare att teckna avtal med kommunen avseende sanering av klotter ska utredas under Kommunens förvaltningar och bolag Fastighetsägare, polisen Trygghetsmätningarna och statistik över antal insatser» Skaderaporteringssystem för fastigheter Efter beslut i kommunfullmäktige används ett skaderapporteringssystem för kommunens fastigheter sedan En noggrann rapportering av inträffad skadegörelse ger ett underlag till att identifiera och analysera risker. Motåtgärder kan effektivt sättas in på utsatta områden och på sikt öka den totala säkerheten inom kommunen.» Trygghetsvandringar Samtliga kommunens förvaltningar Kommunkontoret, Lundafastigheter Statistik över skador och kostnader Trygghetsvandringar innebär ett samarbete mellan boende, fastighetsägare/-förvaltare, närpolis och andra verksamma inom området och bidrar till att fler påverkar arbetet för tryggare och vackrare utemiljöer. Under 2011 ska minst en trygghetsvandring genomföras vilken ska baseras på kunskaperna från Gunnesboprojektet. Platsen väljs ut av Lunds BRÅ;s arbetsgrupp.» Nattvandringar Tekniska nämnden Boende, näringsidkare och fastighetsbolag, Polisen Trygghetsmätningar och protokoll från trygghetsvandringarna Verksamhet med nattvandrande vuxna ska stimuleras, så att organiserad vandring kan ske på de platser som kommunen och polisen anvisar Samverkansparter: Kommunkontoret, Polisen Kultur- och fritidsförvaltningen, skolförvaltningarna samt intresserade ideella föreningar Rapport till Lunds BRÅ 10

13 » Synlighet Polisens närvaro är viktig för Lundabornas trygghetskänsla. Det gäller både i staden och i östra delarna, där polisstationen i Dalby är särskilt betydelsefull. Detta gäller såväl dagtid i bostadsområden som kvällstid och helger. Polisens trygghetsmätning ska utgöra underlag vid val av de platser och bostadsområden som särskilt ska uppmärksammas under Polisen - Trygghetsmätningarna» Information Hushållen i Lunds kommun ska via media, exempelvis bilagor i tidningar, kommunens hemsida, eller speciellt framtagen broschyr informeras om överenskommelsen och de åtgärder som föreslås. Där ska även finnas råd och information om hur man förebygger brott och olyckor. Polisen, Lunds kommun Lunds BRÅ Utskick till hushållen 4 Narkotikabekämpning Syfte med avtalsområdet: Att på ett strukturerat och långsiktigt sätt samverka och samarbeta för att den totala narkotikaanvändningen ska minska såväl som nyrekryteringen av unga brukare i Lunds kommun. Under 2011 är arbetet främst riktat mot nyttjandet av cannabis. Förväntad effekt: Mindre brottslighet, ökad trygghet och färre skador för enskilda medborgare. Att långsiktigt skapa en medvetenhet och förändrad attityd kring narkotikabruk, dess skador och kostnader. Ett tryggare Lund - nu och i framtiden 11

14 Tillvägagångssätt LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd» Fortbildning av skolpersonal Fortbilda skol- och fritidspersonal inom området för cannabis- och alkoholprevention.» Opinionsbildning Information och opinionsbildning genom möten med allmänheten och beslutsfattare för att öka kunskapen inom området för cannabisanvändning.» Tillsyn Genom kontroller verka för att tobakslagen efterföljs och därigenom motverka all illegal försäljning av tobak. På detta sätt försvåras etablering av den organiserade brottsligheten. Tobaksrökning är för ungdomar ofta inkörsporten till narkotikamissbruk.» Information Under våren 2011 presentera polisens och kommunens strategiska arbete under en för allmänheten öppen tillställning och därmed öka kunskapen kring de åtgärder som görs, och behövs, för att bekämpa narkotikaanvändning i Lunds kommun. Samverkanspartners: Polisen, Socialnämndens samordnare för alkohol- och narkotikaprevention Kommunala förvaltningar och bolag Sammanställning över genomförda insatser 12

15

16