IKT- strategi En strategi för skolutveckling i Östersunds kommun

Transkript

1 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 1 (7) Barn och utbildnings- nämnden IKTstrategi En strategi för skolutveckling i Östersunds kommun Lust att lära Möjlighet att lyckas I och utanför skolan Denna IKTstrategi gäller för Östersunds samtliga kommunala förskolor och skolor. Begreppet IKT (Informations och kommunikationsteknik), avser den del av IT (informationsteknik) som bygger på kommunikation mellan människor. Strategin har utarbetats av en, av förvaltningsledningen särskilt tillsatt styrgrupp. I gruppen har ITstrateg, ITsamordnare, förskolechefer, rektorer och pedagoger från samtliga stadier inklusive särskolan och personal från elevhälsan medverkat. Östersunds kommuns målbild för IKT i skolan är utformat efter läroplanerna och EU;s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Utifrån denna målbild har styrgruppen identifierat tre fokusområden för att arbeta med IKT i skolan. Till dessa tre fokusområden har sedan ett antal förhållningssätt formulerats för att underlätta arbetet med IKT i undervisningen. Bakgrund Östersunds kommuns ITplan för tog avstamp i behovet av att höja den tekniska nivån såväl centralt som ute på respektive enhet. Fokus låg på teknikens roll som ett verktyg för lärande, inflytande och delaktighet samt som ett verktyg för effektivisering av verksamheter. 1 Denna IKT- strategi kommer uteslutande att vara ett pedagogiskt stöd i användandet av IKT i det vardagliga samarbetet mellan pedagog, elev och hem. Sverige och världen 2011 kom Näringsdepartementet med en skrivelse där de ställde upp målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 2 Sverige har idag en stark ställning internationellt vad gäller IT. Vi har bland annat de bästa förutsättningarna och den bästa användningen av IKT i världen. 3 Dessutom är Sverige ett av de mest innovativa länderna i världen. 4 Unga och Internet När Internet introducerades i mitten av nittiotalet var det inget som intresserade barn och unga. Idag är bilden en helt annan. Hälften av alla treåringar i Sverige har börjat använda Internet och var femte barn i förskoleålder använder Internet dagligen. Bara senaste året har den dagliga användningen av 1 ITplan, IKT och Mediestrategi Barn och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun. 2 Näringsdepartementet, IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige, Regeringskansliet, oktober Networked readiness Index World economic forum 4 The Global Innovation Index 2012,

2 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 2 (7) Barn och utbildnings- nämnden Internet bland barn i låg mellanstadieåldern ökat med 40 %. Hälften av tioåringar och 90 % av 14 åringar kan idag koppla upp sig med sin egen smartphone. 5 Den fjärde basfärdigheten Historiskt sett har skolan grundat sig på de tre basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Dagens krav på läsförmåga är dock helt andra än de varit tidigare. Förr låg memorering av texter i fokus medan det idag ställs allt högre krav på att kunna tolka, granska och kritiskt värdera texter. Vi ska också kunna ta ställning utifrån flera motsägelsefulla källor. Allt detta innebär att vi har fått en fjärde basfärdighet, informationskompetens. För att vi ska ha en god informationskompetens så krävs det att vi har en mycket god läs och skrivförmåga. 6 Digital kompetens Elever Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Redan i förskolan läggs grunden för ett livslångt lärande och att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Verksamheten ska vara lustfylld och lärorik för alla barn som deltar. 7 När barnen börjar skolan ska de få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens till att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 8 I samtliga läroplaner betonas vikten av att eleverna utvecklar sina förmågor att kunna orientera sig i en allt mer komplex verklighet och att kritiskt granska fakta och förhållanden samt att inse konsekvenserna av olika alternativ. I arbetet med ovanstående är IKT ett kraftfullt och nödvändigt verktyg. När användandet av IKT fokuserar på lärande som process snarare än på att lösa en specifik uppgift blir elever mera motiverade och engagerade för sin egen kunskapsutveckling. 9 För barn med särskilda behov har användandet av IKT en särskilt stor positiv effekt. 10 Speciellt när det gäller att förbättra attityder, koncentration och motivation till lärande. Pedagoger Att använda IT i undervisningen ger i sig inte någon effekt för elevers kunskapsinhämtning och utveckling av olika förmågor. 11 Det är först när pedagoger har ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt 5 Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2012, Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Ödeshög Limberg, Louise m.fl., Teoretiska perspektiv på informationskompetens. Ingår i Informationskompetenser Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker, Jenny Hedman och Anna Lundh (red.), s Stockholm, Carlssons bokförlag, Skolverket. Läroplan för förskolan LPFö 98, Reviderad Kap 1 Förskolans värdegrund och uppdrag 8 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet LGR 11 samt Läroplan för grundsärskolan LGRS 11. Kap 2.2 Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper 9 Condie m.fl., 2007, The impact of ICT in schools a landscape review, Becta Research 10 Brodin m.fl., 2004, Lyrisk, arg och frustrerad Riktad kompetensutveckling för specialpedagoger inom ITiS, Lärarhögskolan i Stockholm 11 Ramböll Management, 2006, Elearning Nordic 2006

3 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 3 (7) Barn och utbildnings- nämnden med IKTanvändning som en större effekt ses på eleverna och deras utveckling av färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande. 12 Varierad användning av moderna verktyg och digitala lärresurser i kombination med mera traditionella verktyg i undervisningen stödjer elevers utveckling och lärande och kan därigenom leda till ökad måluppfyllelse. Bäst effekt ses om pedagogerna samtidigt förändrar sin pedagogik till att kombinera moderna verktyg med bland annat ökat samarbete och problemorienterad undervisning. 13 Allt detta ställer stora krav på pedagogens digitala kompetens. Behovet av fortbildning inom såväl IKT som hur pedagogen bäst använder IKT i den ämnesspecifika undervisningen är stort. Stöd och krav från skolledningen är viktigt för att förändringsarbetet mot att utveckla det pedagogiska arbetsätt som krävs för att datorn inte ska vara en skrivmaskin ska komma igång. 14 EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra. Aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs och skrivförmåga, matematiska färdigheter och kunskaper i informations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att lära att lära stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna. 12 Teknikdelegationen, Framtidens lärande I dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola. Rapport 2010:1 13 Holm Sörensen, Birgitte, Twedell Levinsen, Karin, Formalized Informal learning ICT and Learning for the 21st Century, International Journal of Digital Literacy and Digital Competence Vol. 12, nr 1, Blossing, Ulf. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur

4 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 4 (7) Barn och utbildnings- nämnden Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för att ta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet Europeiska kommissionen, Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram, Europeiska unionens officiella tidning, 30 december 2006

5 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 5 (7) Barn och utbildnings- nämnden Målbild för Barn och utbildningsförvaltningen Östersunds Kommun 2017 När eleverna lämnar skolan i Östersunds kommun ska de ha en digital kompetens som gör dem redo för såväl framtida studier som ett aktivt deltagande i samhället och arbetslivet. Användandet av IKT i skolan ska ske på ett sådant sätt att måluppfyllelsen ökar. IKT ska vara en integrerad del i all undervisning. Fokusområden Samverkan och dialog Vi lär tillsammans Kreativitet och inspiration Samverkan och dialog Elevernas lärande slutar inte vid klassrumsdörren eller vid hämtning på förskolan. Det fortsätter ut i korridoren, till hemmet och ut i världen. Det gemensamma ansvar som skolan och vårdnadshavarna har för elevernas skolgång underlättas vid användandet av digitala lärresurser. Vårdnadshavarna får en större inblick i elevernas skolgång och kan på ett mera aktivt sätt bidra till deras lärande. IKT gör det också möjligt att använda hela världen som klassrum. Vi kan enkelt se direktrapporteringar från händelser runt om i världen och möjligheten till samarbete med människor i Sverige och andra länder har aldrig varit enklare. Den pedagogiska dokumentationen av barns utveckling på förskolan får helt andra uttryckssätt om IKTs multimodala möjligheter används. Genom att utnyttja de möjligheter IT ger oss vad gäller kommunikation med omvärlden gör att vi kan ge våra elever en skola som blir mer autentisk och meningsfull. Förhållningssätt Vi använder IKT för att förbättra kommunikationen mellan elever, mellan elever och pedagoger, mellan pedagoger och mellan hem och skola. Vi använder IKT för att samverka med omvärlden. Genom att använda digitala lärresurser gör vi så att skolan blir mer tidsenlig. IKT ökar förutsättningarna för att eleverna ska få ett större inflytande över sitt eget lärande. IKT utvecklar och stödjer pedagogisk dokumentation och formativ bedömning. Vi lär tillsammans Att använda IKT i sin undervisning ställer stora krav på pedagogens digitala kompetens. När pedagoger tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. 16 Detta gäller i allra högsta grad för användandet av IKT. Det utvidgade kollegiet är ett begrepp som myntats av pedagoger som delar med sig av sina erfarenheter och sin 16 Skolverket, Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling, Skolverkets nyhetsbrev nr 2/2012

6 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 6 (7) Barn och utbildnings- nämnden omvärldsbevakning via sociala medier som twitter, bloggar och facebook. Genom att samarbeta och lära tillsammans skapar vi en attraktiv skola för våra elever där de får chansen till ett lärande i tiden. Förhållningssätt Skolledningen skapar förutsättningar för att pedagoger ska få möjlighet att utveckla sina pedagogiska arbetssätt med avseende på IKT och på så sätt ge förutsättningar för att elever ska nå en högre måluppfyllelse. IKT underlättar vårt administrativa uppdrag. IKT stödjer en utveckling av samarbetet mellan pedagoger, av ämnesintegrering och av ämnessamverkan. IKT skapar förutsättningar för att pedagogen kan hitta och tillgodogöra sig aktuell forskning på ett enkelt sätt. IKT skapar förutsättningar för kollegialt lärande på såväl den egna skolan som med andra pedagoger i kommunen och landet. Kreativitet och inspiration Genom att använda IKT i undervisningen höjs elevers motivation till det egna lärandet. Men i takt med digitaliseringen av skolan och samhället ställs allt högre krav på vårt sätt att värdera och kritiskt granska den flod av information som sköljs över oss. Ett kritiskt förhållningssätt tillsammans med reflektion är grogrunder för kreativitet. Om vi även antar det entreprenöriella förhållningssätt i vår undervisning, som våra läroplaner betonar, kan IKT som verktyg ge goda resultat på elevernas måluppfyllelse. För att ta steget från snäva kunskapsmål till breda kompetensmål, är det multimodala lärandet en förutsättning. 17 Genom att låta eleverna stimulera alla sinnen kan vi nå alla elever i deras eget lärande. Förhållningssätt IKT stödjer ett entreprenöriellt arbetssätt där eleverna uppmuntras till att vara kreativa, testa idéer och lösa problem. IKT används för att individanpassa undervisningen för att passa alla elever. IKT skapar förutsättningar för att stimulera ett lustfyllt lärande. IKT stödjer metoder och arbetssätt där eleverna ges möjlighet att på ett mera varierat sätt kommunicera sina kunskaper. 17 Hernwall, Patrik m.fl., Ungas multimodala gestaltning hur digitala medier används för uttryck och reflektion, Slutrapport UNGMODs forskningsprojekt, Södertörns Högskola 2012

7 Dokumentnamn: IKTstrategi för barn och utbildningsförvaltningen Sida: 7 (7) Barn och utbildnings- nämnden Begreppsdefinitioner Skola med skola avses förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Skolledning med skolledning avses förskolechefer och rektorer. Pedagog med pedagog avses all pedagogisk personal i förvaltningens verksamheter. Elever med elever avses alla barn och ungdomar i förvaltningens verksamheter. Digitala lärresurser med digitala lärresurser avses material som är digitalt, kan användas av många, vara möjligt att bearbeta och förändra samt kunna återanvändas. 18 Ex bild, ljud, webbplatser, applikationer med mera. IT med IT avses Informationsteknik. IKT med IKT (Informations och kommunikationsteknik) avses den del av IT (informationsteknik) som bygger på kommunikation mellan människor. Multimodalt lärande med multimodalt lärande menas ett lärande som stimulerar alla sinnen genom att använda många uttryckssätt så som text, bild, ljud, film, färg. Surfplatta med surfplatta avses pekskärmsdator med Internetaccess. 18 Skolverket. Fakta om digitala lärresurser [Hämtat den ]