Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM BIOMEDICINSK VETENSKAP. Biomedicinsk laboratorievetenskap

Transkript

1 Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM BIOMEDICINSK VETENSKAP Biomedicinsk laboratorievetenskap

2 Innehållsförteckning Inledning 3 2 Examensarbete - vetenskapligt arbete 4 Titelsidan 4 Förkortningar 4 Sammanfattning 5 Nyckelord 5 Innehållsförteckning 5 Introduktion 5 Syfte 5 Material och metod. 5 Etiska aspekter 5 Resultat 6 Tabeller 6 Figurer och diagram 6 Diskussion 7 Tackord 7 Referenser 7 Allmänna riktlinjer för utskrift 8 Riktlinjer för opponentskap 10 Seminarium forskningsfrågan 11 Referenser enligt Vancouver modellen 12

3 Inledning 3 Kursens syfte är att studenten skall utveckla sin förmåga att lösa en vetenskaplig uppgift inom huvudområdet. Studenten skall på ett självständigt sätt påbörja, genomföra och slutföra sitt examensarbete. Studenten skall kunna presentera sitt arbete skriftligt och muntligt. Följande delar skall ingå i examensarbetet: litteratursökning datainsamling och bearbetning resultatpresentation och diskussion av resultaten att skriva en uppsats och opponera på en annan students uppsats Ämnet för examensarbetet väljs i samråd med lärare vid universitetet och intern eller extern handledare. Från en lista av möjliga examensarbeten gör studenten ett val av uppgift (första-, andra- och tredje- handsval). Förhoppningsvis tillmötesgås alla studenters val men vid fördelningen av uppgifterna måste ibland vissa hänsyn tas till förutsättningarna att handleda en eller flera studenter. När studenten valt eller tilldelats en uppgift, preciseras vad studenten behöver fördjupa sig i för att kunna lösa uppgiften. Utgångspunkt tas från studentens egna erfarenheter och kunskaper handledarens inledande synpunkter tidigare forskning, andras erfarenheter och kunskaper vilket material man har tillgång till eller har möjlighet att samla in vilka metoder man kan använda sig av arbetets ambitionsnivå vad som är praktiskt genomförbart Med utgångspunkt från studentens tidigare erfarenheter och kunskaper tydliggörs behovet att ta del av vad tidigare forskning kommit fram till inom eget eller angränsande forskningsfält. Problemområdets struktur framgår i allmänhet av forskarnas sätt att definiera centrala begrepp och hur de relateras till varandra. Relevanta forskningsresultat söks med hjälp av litteratursökning. Att söka litteratur är en viktig del av arbetet. Kursböcker, uppslagsverk, handböcker och tidskrifter som du har tillgång till kan innehålla information som kan leda till ny litteratur. Från denna plattform fortsätter sökningen via bibliotekets databaser. Litteraturvalet ska vara representativt för området och aktuellt för uppgiften. En litteraturstudie baseras på ett avgränsat urval som ska vara representativt för det område man arbetar med. Den ska vara aktuell och relevant till uppgiften. Meningen är att författaren ska strukturera och sammanfatta vad andra forskare har skrivit. Författarens egen frågeställning bestämmer vad som ska återges av litteraturen för att anknyta till den egna uppgiften. Läs på ett funktionellt sätt och med urskiljning - vad som är relevant för arbetet bestäms av uppgiften. Det egna arbetet ska ge hållpunkter för studier av litteraturen i området. Sök reda på frågeställningar och syfte - finns något gemensamt med ditt eget arbete? Det som faller utanför denna ram sorteras bort.

4 Ett sätt att få ordning och reda i arbetet är att göra systematiska anteckningar under arbetets gång. Man kan göra utdrag ur texten (excerpera), basfakta och intressant text noteras, författare och bibiiografiska noteringar görs. Detta underlättar för dig när det är dags att arbeta med din egen text. Det är viktigt att alltid ange vad man hämtat varifrån och det måste framgå av texten hur man använt det man funnit. Examensarbete - vetenskapligt arbete Skrivandet är en process. De första idéerna byggs på, omformuleras, skärs ned, ges en ny struktur. Därför är det viktigt att tillräckligt med tid avsätts för skrivandet och att skrivprocessen startar tidigt. Uppgiften att söka ny kunskap är alltid grundad på den kunskap vi redan har. Detta innebär att problemformuleringen hela tiden förändras i takt med att din egen kunskap utvecklas. I upplägget av ett examensarbete eller en vetenskaplig uppsats bör man eftersträva tydlighet och läsbarhet. Det är därför viktigt att de olika byggstenarna som arbetet bygger på kommer i rätt ordning. Följande delar bör ingå och i den ordning som följer: Titelsida förkortningar sammanfattning med nyckelord innehållsförteckning introduktion material och metod alt. metod resultat diskussion tackord referenser 4 Titelsidan Examensarbetet skall ha en omslagssida enligt studentgruppens egna önskemål för att användas gemensamt för hela årskursen. Följande skall framgå: titel (svensk och engelsk) författare, kurs, universitet och handledare. Mall för titelsidan finns att ladda ner på studentnätet (dokumenthörnan, omslagsmall, B/C/D uppsatser) Titeln på ett arbete ska vara tydlig och ge information om arbetets innehåll. Den ska väcka intresse och uppmärksamhet och kan ses som sammanfattningens sammanfattning. Titeln skall också anges på engelska. Förkortningar Om inte vedertagna förkortningar används, skall dessa anges och placeras efter titelsidan. Här definieras och förklaras också eventuella fackuttryck och definitioner som inte är allmänt vedertagna.

5 5 Sammanfattning Sammanfattningen skall vara kortfattad, ca ord, och innehålla anledningen till studien eller undersökningen, vilket material som studerats och med vilken metod, huvudfynden samt de principiella slutsatser som dras. Störst vikt läggs på nya och viktiga aspekter i studien. I sammanfattningen ges inga hänvisningar till referenser. Nyckelord följer efter sammanfattningen under egen underrubrik. Dessa ord, 3-10 st, används för indexering och som sökord. Använd termer från medicinska områdets rubriker (MeSH) från Index Medicus. Innehållsförteckning Alla arbeten skall innehålla en innehållsförteckning för att ge läsare en överblick. Den skall omfatta de huvud- och underrubriker som används i rapporten och skall innehålla sidhänvisningar. Introduktion Introduktionen syftar till att orientera läsaren om sammanhang, inriktning och uppläggning. Det är meningen att uppsatsens problemställning skall betraktas mot denna teoretiska bakgrund, som därför skall vara aktuell och relevant samt innehålla referenser till litteratur och tidigare arbeten inom området. För att skriva en introduktion fordras en grundlig litteraturgenomgång av uppgiften/problemområdet. Här inkluderas inte data eller slutsatser från det egna arbetet som ska rapporteras. Både medicinsk/biomedicinsk laboratorievetenskaplig och ev metodbakgrund beskrivs. Introduktionen kan avslutas med undersökningens syfte alternativt kan denna placeras under egen rubrik. Syfte alt. frågeställning Återger beskrivningen av uppgiften: motivering eller ett mål för arbetet. Material och metod alt. Metod I detta avsnitt redogörs för undersökningsmaterialet. Urval, egenskaper, begränsningar och undantag beskrivs. Man kan säga att material och metod är en sorts "varudeklaration" av undersökningen. Använda metoder beskrivs tillräckligt utförligt så att undersökningen/försöken kan upprepas av någon annan kompetent person. Metoder hämtade ur litteratur refereras till författare och källa. I avsnittet redogörs för eventuella statistiska metoder.

6 Beskriv nya eller viktiga metodförändringar, ge orsak för användning av dem och utvärdera deras begränsningar. Identifiera exakt alla kemikalier som använts. Ange inköpsställe för specialkemikalier/material. 6 Statistik. Beskriv de statistiska metoderna i tillräcklig detalj för att möjliggöra för en kunnig läsare med tillgång till originaldata att verifiera de rapporterade resultaten. Ange där så är möjligt mätfel eller mätosäkerhet. Rapportera förlust av observationer (s.k. drop outs). Etiska och samhälleliga aspekter ingår naturligt I de allra flesta projekt och bör därför även inkluderas i det skrivna arbetet. Det kan ha en egen rubrik eller placeras i t ex material och metod Resultat Här redovisas undersökningens alla resultat. De ska presenteras på ett sätt som gör det möjligt för läsaren att bedöma hållbarheten i slutsatserna. Utgå från uppsatsens syfte och frågeställning och strukturera framställningen i enlighet med dem. Det skall alltid finnas en fullständig överensstämmelse mellan frågeställningarna och resultatredovisningen. Huvuduppgiften är ofta att systematisera ett svåröverskådligt material. Presentera dina resultat i en logisk sekvens i text, tabeller och figurer. Börja gärna med att presentera de stora linjerna. Ta därefter upp varje delproblem för sig och redovisa resultaten under egna underrubriker. Rådata och mätvärden presenteras i bearbetad form. Tänk igenom på vilket sätt tabeller och figurer kan förtydliga framställningen. Tabeller och figurer innebär att man komprimerar information, strukturerar och visualiserar resultat samt underlättar översikt och jämförelser. Författarens strukturering av problemområdet avgör vilka tabeller som ska tas fram och vilka som innehåller så anmärkningsvärd information att de ska tas med i texten. Använd inte samma data i både tabell och figur. Tabell En tabell bör innehålla data som strukturerats för att ge bättre information och för att underlätta läsningen. Varje tabell får ett nummer i följdordning. Tabellnummer (romerska siffror I, II, III.) följs av en kort beskrivande text - tabellrubrik - som anger själva ämnet som behandlas. Tabellrubrik med förklarande text placeras ovanför tabellen. Figurer och diagram De bör vara överskådliga och lättlästa. Figurer numreras i följd efter den ordning de kommer i texten. Varje figur följs av ett figurnummer (arabisk numrering 1,2,3 ) och en text - figurrubrik - som anger själva ämnet som behandlas som placeras under figuren. När symboler, pilar, nummer eller bokstäver används för att identifiera delar av en figur förklaras dessa i figurtexten. Figurrubrik och förklarande text placeras under figuren/diagrammet.

7 7 Enkäter, frågemallar eller ev. rådata läggs som bilaga till uppsatsen. Diskussion Diskussionen avser att tolka och värdera resultaten. Analysen bör innehålla både resultat- som metoddiskussion. Resultaten ställs mot arbetets frågeställning eller syfte och genom resultatanalys dras slutsatser som kopplas till studiens mål samt ligger till grund för jämförelser med andra publicerade resultat. Diskutera metodens fördelar och nackdelar. Det är också möjligt att kommentera undersökningens uppläggning, ge förslag på fortsatt forskning och försöka sätta in arbetet i ett större sammanhang. Lyft fram de nya och viktiga aspekterna i studien och de slutsatser som bygger på dem. Upprepa inte data i detalj eller annat material som givits i introduktionen eller resultatdelen. Tackord Under denna rubrik talar man om vem som beställt arbetet, givit anslag och andra meddelanden man vill lämna till läsaren. Eventuella tack till personer man haft hjälp av ges också här. Referenser En litteraturförteckning skall innehålla de arbeten man refererat till i rapporten. Endast de referenser som angivits i texten finns med i referenslistan. Uppställning av litteraturhänvisningar i löpande text och i referens lista skall följa det s.k. Vancouver systemet. Huvudprincipen är att referenser i löpande text utmärks med siffror inom hakparentes med början som [1]. Referenslistan skrivs på ett separat blad och i nummerordning. Är det fler än 3 författare brukar man enbart ange den första författaren följt av "m.fl. Minst 50% av referenserna i uppsatsen skall vara vetenskapliga artiklar.

8 8 Allmänna riktlinjer för utskrift Marginaler vänster/höger 25 mm Typsnitt Times New Roman eller liknande Storlek 12 punkter Rad avstånd 1.5 Tabeller och figurer 1 text Använd huvudrubriker och underrubriker i alla avsnitt utom diskussionsdelen. En rapport eller ett examensarbete är sällan färdigt i och med att författaren satt punkt. Det är ofrånkomligt att en snygg typografi och ett prydligt tryck förbättrar läsvärdet en skrift. En rapport eller ett examensarbete ska skickas ut i god tid och tilldelas en rimlig inläsningstid innan arbetet kan behandlas. Förbered ditt manus så noggrant att inga större ändringar eller tillägg behöver göras. Varje ny huvudrubrik placeras på en ny sida Använd rak vänstermarginal och ange nytt stycke genom mellanslag. Paginering brukar ske sist. Enklast är att tillämpa centrerad paginering, alltså med sidnumret överst/underst, mitt på sidan. När man återger en illustration = citat, vilket innebär att man ska ge fullständiga upplysningar om vem som gjort bilden och vart den är hämtad. Grundprincipen är att man inte har rätt att återge en illustration utan upphovsmannens tillåtelse. Stavfel och svenska rättas inte av lärare!!!! Rättstavningsprogram finns ofta i datorn, använd det. Regler för användning av tabeller och figurer Figurer och tabeller placeras i den löpande texten på relevant plats. 1. Tabeller och figurer ska presentera huvudgrupper av resultat som kan sammankopplas med varandra. 2. Tabeller och figurer skall inte vara överbelastade av onödig information. 3. Samma data skall inte presenteras i flera tabeller/figurer eller i tabell och figur. 4. Det bör inte presenteras mer än 3-4 tabeller i ett examensarbete/ en rapport av vanlig längd. 5. För figurer måste text, tal och symbolers storlek skrivas i förhållande till figurens totala storlek. 6. Tabeller och figurer skall vara självförklarande, oavhängig av arbetets textdel.

9 Tabeller Avsikten med tabeller är att förenkla presentationen av data och klart framhäva de fynd som värderas högst. Data som presenteras i en tabell bör vara sammansatt av de huvudgrupper av resultat som ska sammankopplas med varandra. 9 En tabell är oftast det klaraste och mest disciplinerade sättet att presentera biomedicinska data på. översiktlig och enkel självförklarande överskrift - kort, beskrivande - visar vad tabellen innehåller under överskrift kan annan information ges som är nödvändig för att läsaren ska förstå innehåller - populationens storlek och sammansättning, statistiska metoder som använts varje kolumn och rad ska ha en kort och förståelig rubrik med enhet Vanliga fel: För stora tabeller, överbelastade och med dålig översikt - presentera istället data i figurform alternativt dela upp i flera tabeller. Ett ordinärt manuskript (5-6 tryckta sidor) bör innehålla <3-4 tabeller. Figurer Figurer kan på ett visuellt sätt förmedla information i en text som annars kan ge ett tråkigt intryck. Figurer bryter dessutom upp texten och gör den mer lättläst. Det viktiga är att de olika elementen i en figur - axlar, symboler, text och siffror - skrivs på ett sådant sätt att de klarar en förminskning. Vanliga fel: Symboler och text blir för små i förhållande till hela figuren. Använd inte färg för identifiering av staplar linjer i figurer. Det är ofta rationellt att presentera flera delfigurer i en figur baserad på samma axlar.

10 Riktlinjer för opponentskap 10 Ett uppsatsseminarium bör göras till ett inlärningstillfälle och ska betraktas som ett kritiskt samtal mellan respondent och opponent, mellan författar och granskar, med medverkan från seminariedeltagare. Opposition eller kritisk granskning innebär en värdering av arbetets innehåll utifrån olika aspekter. Det är lika viktigt att finna förtjänster som fel och brister. Granskning och diskussion skall vara inriktad på väsentligheter. Arbetets praktiska användbarhet skall behandlas. Varje opponent fördjupar sig i ett arbete enligt följande riktlinjer. Författaren: - får möjlighet att göra korrigeringar i sitt arbete - gör en kort sammanfattning av arbetet Opponenten: - lyfter fram arbetets speciella förtjänster - bedömer om titeln är adekvat till innehållet - diskuterar hur problemet eller frågeställningen belyses i bakgrunden Seminariedeltagarna - ställer frågor efter att opponenten utfört sitt uppdrag Följande delar i uppsatsen bedöms: Sammanfattning - Sammanfattningens kvalitet Inledning - Sätts läsaren in i arbetet på ett bra sätt - Görs anknytning till metodlitteratur Syfte / frågeställning: - stämmer syftet med resultaten och diskussionen - är det klart formulerat Material och metod: - är lämplig undersökningsmetod vald - är undersökningsgruppen adekvat - är beskrivningen av undersökningsförfarandet tillfredsställande Resultatredovisning: - är redovisningen tydligt presenterad - stämmer resultatet med syftet Diskussion och slutsats: - bearbetas och analyseras resultaten - har viktiga punkter uppmärksammats - kan man dra de slutsatserna utifrån resultatet - får man svar på de frågor eller problem som är uppställda - rekommenderas några åtgärder med anledning av resultaten

11 Övrigt: - etiska aspekter - litteratur - språk och läsbarhet - tabeller och figurer - övriga frågor 11 Biovetenskapligt program inriktning Biomedicinsk analytiker Inom 2 veckor efter kursstart skall forskningsfrågan (syftet) och en inledning (inklusive referenser) lämnas in till kursansvarig för att diskuteras vid ett seminarium under kursvecka 3. Vi kallar detta synopsis. Vid seminariet kan handledare till studenterna delta. Inledningen bör vara på ca tre A4 sidor skrivet med 1,5 radavstånd och 12 p Times Roman som typsnitt. Vid seminariet kommer gruppen att diskutera de olika forskningsfrågorna. Uppsatsen / examensarbetet lämnas till examinator senast 1 vecka före examination. För att få lämna in arbetet skall handledaren anse det vara på godkänd nivå. Anmälan om examination görs till kursansvarig som i samråd med studenten bestämmer tid för examination. Samtidigt utses en opponent.

12 12 Exempel på korrekt skrivna referenser - enligt Vancouver Artiklar från tidskrifter 1 Standard tidskriftsartikel (lista alla författare om de är tre eller färre, annars första författaren följt med et al.) You CH et al. Electrogastrographic study of patients with unexplained nausea, bloating and vomiting. Gastroenterology 1980; Aug;79(2): Om tidskriften har kontinuerlig paginering genom en hel volym så kan månad och tidskriftsnummer uteslutas You CH et al. Electrogastrographic study of patients with unexplained nausea, bloating and vomiting. Gastroenterology 1980;79: Volymer med supplement (tillägg) Magni F, Rossoni G, Bert F. BN42021 protects guinea-pig from heart anaphylaxis. Pharmacol Res Commun 1988;20 suppl 5:75-8 Böcker och andra monografier 3 Personliga författare Colson JH, Armour WJ. Sports injuries and their treatment. 2nd rev ed. London: St Paul, Kapitel i en bok Weinstein L, Swartz MN. Pathologic properties of invading microorganisms. In: Sodeman WA Jr, Sodeman WA, editors. Pathologic physiology: mechanisms of disease. Philadelphia: Saunders, 1974: Konferens 'paper' Harley NH. Comparing radon daugthers dosimetric and risk models. In: Gammage RB, Kaye SV, editors. Indoor air and human health. Proceedings of Seventh Life Sciences Symposium; 1984, Oct 29th; Knoxville (TN. Chelsea (Ml): Lewis 1985:69-78 Internetsidor 6 Hemsida / web sida Cancer-Pain.org [homepage on the Internet]. New York: Association of Cancer Online Research Resources, Inc.; c [updated 2002 May 16; cited 2002 Jul 9]. Available from: